9789198160185

1

2

Konstnärens upphovsrätt

LAURA POPA

Adagio förlag

3

I serien Kulturskaparens upphovsrätt ingår följande titlar: Författarens upphovsrätt Konstnärens upphovsrätt Musikerns upphovsrätt

adagio förlag info@adagioforlag.se www.adagioforlag.se

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

© Laura Popa 2017 Formgivning: Laura Popa ISBN: 978-91-981601-8-5 Tryckt i Polen 2017

4

innehåll

Förkortningar ............................................................................ 8 1. Allmänt om upphovsrätt ..................................................... 10 1.1. En grundläggande rättighet ........................................... 10 1.2. Upphovsrättslagen ......................................................... 11 1.2.1. Upphovsrätt på nätet ............................................ 13 1.3. Internationellt samarbete ............................................... 14 2. Ensamrätt ............................................................................ 17 2.1. Skyddets uppkomst ....................................................... 17 2.2. Originalitet ................................................................... 19 2.3. Upphovsmannen ........................................................... 22 2.4. Copyrightsymbolen ....................................................... 25 2.5. Tillstånd att använda verk .............................................. 26 2.6. Upphovsrätt och äganderätt ........................................... 26 3. Konstnärliga verk ................................................................ 28 3.1. Bildkonst ....................................................................... 29 3.2. Brukskonst .................................................................... 29 3.2.1. Svensk Forms Opinionsnämnd ............................ 32 3.3. Fotografiska verk ........................................................... 32 4. Närstående rättigheter ......................................................... 35 4.1. Utövande konstnärer ..................................................... 36 4.2. Performancekonstnärer .................................................. 38 4.3. Fotografiska bilder ......................................................... 38

5

Innehåll

5. Det upphovsrättsliga skyddet .............................................. 40 5.1. Ensamrätt ...................................................................... 40 5.2. Ekonomiska rättigheter .................................................. 41 5.3. Ideella rättigheter ........................................................... 43 5.3.1. Namnangivelserätten ............................................ 45 5.3.2. Respekträtten ....................................................... 47 6. Flera upphovsmän ............................................................... 54 6.1. Bearbetningar ................................................................ 54 6.2. Nytt självständigt verk ................................................... 55 6.2.1. Parodier och satirer .............................................. 57 6.3. Gemensam upphovsrätt ................................................. 58 7. Skydd av annat än verk ........................................................ 61 7.1. Titelskydd ...................................................................... 61 7.2. Klassikerskydd ............................................................... 62 8. Begränsningar och undantag .............................................. 64 8.1. Privat bruk .................................................................... 65 8.2. Konstcitat ...................................................................... 66 8.3. Utomhuskonst ............................................................... 70 8.4. Alster utan skydd ........................................................... 72 8.5. Allmänna handlingar ..................................................... 73 8.6. Herrelösa verk ................................................................ 74 9. Upphovsrättens varaktighet ................................................ 76 10. Upphovsrättens övergång .................................................. 78 10.1. Arv och testamente .................................................... 78 10.2. Utmätning och konkurs ............................................. 78

6

Innehåll

11. Intrång i upphovsrätten .................................................... 80 11.1. Skydd för tekniska åtgärder ........................................ 81 11.2. Straff och böter .......................................................... 82 11.3. Skadestånd ................................................................. 84 11.4. Andra sanktioner ....................................................... 85 11.5. Patent- och marknadsdomstolen ................................ 86 11.6. Upphovsrättstvister .................................................... 87 12. Upphovsrätt och brott mot andra lagar ............................ 88 12.1. Hets mot folkgrupp ................................................... 88 12.2. Blasfemi ..................................................................... 89 12.3. Skydd för personlig integritet ..................................... 91 12.3.1. Förtal och förolämpning ................................. 91 12.3.2. Personuppgiftslagen ........................................ 93 12.3.3. Lagen om namn och bild i reklam ................... 94 13. Upphovsrättsliga avtal ....................................................... 96 13.1. Avtalsfrihet ................................................................ 96 13.2. Upplåtelse och överlåtelse .......................................... 96 13.3. Förlagsavtal ................................................................ 98 13.3.1. Bilderböcker ..................................................... 100 13.4. Upphovsrätt i anställning ......................................... 100 13.5. Beställningsuppdrag ................................................. 102 13.6. Tolkning av oklara avtal ........................................... 102 13.7. Oskäliga avtalsvillkor ............................................... 104 14. Avtalslicenser och upphovsrättsorganisationer .............. 106 14.1. Bonus Copyright Access .......................................... 107 14.2. Bildupphovsrätt ....................................................... 108 14.2.1. Följerätt ........................................................ 108 14.2.2. Individuell visningsersättning ........................ 110

7

Innehåll

14.2.3. Individuell reprografiersättning ..................... 110 14.3. Copyswede .............................................................. 111 14.3.1. Privatkopieringsersättning ............................. 112 14.4. Sveriges Författarfond .............................................. 113 15. Branschorganisationer .................................................... 114 15.1. Svenska Tecknare ..................................................... 114 15.2. Svenska Konstnärsförbundet .................................... 115 15.3. Konstnärernas Riksorganisation ............................... 116 15.4. Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare ... 117 15.5. Svenska Fotografers Förbund ................................... 117 15.6. Bildleverantörernas Förening ................................... 118 15.7. Teaterförbundet för scen och film ............................ 118 15.8. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd .............................................................. 119 16. Arvodesrekommendationer ............................................. 120 Juridiska uttryck och termer ................................................. 129 Litteratur och internetsidor .................................................. 144 Rättsfallsregister .................................................................... 146 Sökordsregister ...................................................................... 150

8

9

Förkortningar

BK Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk BLF Bildleverantörernas Förening BUS Bildupphovsrätt i Sverige DI Datainspektionen EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EU Europeiska unionen EU-domstol Europeiska unionens domstol FN Förenta nationerna HD Högsta domstolen IPRED Intellectual Property Rights Enforcement Directive IR Individuell reprografiersättning IV Individuell visningsersättning JK Justitiekanslern KIF Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KRO Konstnärernas Riksorganisation NJA Nytt juridiskt arkiv PRV Patent- och registreringsverket PUL Personuppgiftslag (1998:204) RomK Romkonventionen för skyddet av utövande

konstnärer, fonogramproducenter och sändningsföretag SFF Svenska Fotografers Förbund

10

SFO Svensk Forms Opinionsnämnd ST Svenska Tecknare UNESCO United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization URL Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk VK Världskonventionen om upphovsrätt WIPO World Intellectual Property Organization

11

1. Allmänt om upphovsrätt

ensamrätt

skälig inkomst

Upphovsrätten är ett rättsområde som skyddar estetiska alster och kreativa uttryck som många förknippar med kultur. Upphovsrätten ger författare, konstnärer och fotografer en ensamrätt att bestämma över hur och när deras verk får publiceras, kopieras och spridas samt skyddar verken och upphovsmännen mot intrång i denna rätt. Upphovsrättens funktion är att stimulera det andliga skapandet i samhället och främja den sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen.

Allt konstnärligt och litterärt skapande skyddas av upphovsrätten. I samma stund som en teckning är ritad, ett musikstycke är komponerat eller en bok är skriven har den som skapat verket, upphovsmannen, upphovsrätt.

Med stöd av upphovsrätten kan de konstnärliga yrkesutövarna tillförsäkra sig en skälig inkomst för sina skapande insatser. Utan ett upphovsrättssystem som gör det möjligt att kontrollera och ta betalt för olika användningar av ett verk skulle få konstnärer, fotografer, musiker, författare, artister, musik- och filmproducenter vilja satsa på kreativa yrken. En fungerande upphovsrätt är en förutsättning för konstnärer att vara yrkesverksamma även i framtiden.

1.1. En grundläggande rättighet mänsklig rättighet

Upphovsrätten är grundläggande för det kreativa skapandet. Upphovsrätten är så viktig att den räknas som en mänsklig rättighet i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det är en

12

Upphovsrättslagen

mänsklig rättighet för författare, konstnärer, fotografer och andra upphovsmän att få skydd för sina vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk.

Upphovsrätten är en del av det svenska grundlagsskyddet. Regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar, anger att författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk. Denna rätt regleras närmare i upphovsrättslagen.

FN:s deklaration om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter förpliktar staterna att erkänna rätten för en person att åtnjuta ett skydd för moraliska och materiella intressen som kommer från all litterär, vetenskaplig och konstnärlig produktion. En fri konst förutsätter att stater tar sitt ansvar och skyddar, försvarar och stödjer konstnärer och deras konstnärliga frihet.

En fri konst är central för demokratin och för vår förståelse av att vara människa, slår FN fast i rapporten The right to freedom of artistic expression and creativity. Faria Shaheed, FN:s specialrapportör för kulturella rättigheter, skriver att konstnärlig kreativitet är nödvändigt för utvecklingen av levande kulturer och fungerande demokratiska samhällen.

1.2. Upphovsrättslagen

grundlagsskydd

fri konst är central för demokratin

URL

Upphovsrätten tillhör den del av juridiken som kallas immaterialrätt. Härmed avses det rättsskydd som finns för olika typer av intellektuella prestationer. Under immaterialrätt inräknas även patenträtt, mönsterrätt, firmarätt och varumärkesrätt.

Bestämmelserna om upphovsrätt finns i upphovsrättslagen. Lagen har kommit till år 1960 och den centrala delen av lagen är 50 år gammal. På 1960-talet ansågs upphovsrätt vara till för de ädla konsterna som skönlitteratur, musik och bildkonst. Under den tid som

13

immaterialrätt

1960

om upphovsrätt Allmänt

copyright litterära verk konstnärliga verk

individuell rättighet

närstående rättigheter

utövande konstnärer fotografer

rättsskydd upphovsrättsbrott

har gått sedan lagen infördes har mycket hänt och helt nya typer av verk har uppstått, t.ex. datorprogram och multimedier.

Upphovsrätten – copyright på engelska – ger skydd åt litterära och konstnärliga verk. Litterära verk är beskrivande verk som främst avser att förmedla någon form av information, t.ex. skönlitteratur, föredrag och tidningsartiklar. Konstnärliga verk är framställningar som skapas i syfte att nå en konstnärlig verkan, såsom alster av bildkonst, brukskonst och byggnadskonst, sceniska verk, filmverk och musikaliska kompositioner. Målningar, teckningar, grafik, fotografier, skulpturer, glas, keramik, möbler, textilier och byggnadsverk är exempel på konstverk.

Upphovsrätten är en individuell rättighet. Det betyder att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har en ensamrätt till att förfoga över det man har skapat och måste ge sitt tillstånd när andra vill utnyttja det skapade verket.

I upphovsrättslagen (URL) finns även bestämmelser om skydd för vissa till upphovsrätten närstående rättigheter, det vill säga rättigheter som står upphovsrätten nära. De närstående rättigheterna skyddar inte verk utan prestationer som framförande av verk och traditionella kulturella uttryck (folklore), upptagningar av ljud eller rörliga bilder, radio- och televisionsutsändningar, framställande av kataloger och databaser samt fotografier. Bestämmelserna avser de rättigheter som utövande konstnärer, framställare av ljud- eller bildupptagningar, radio- och tv-företag, framställare av kataloger och fotografier har till sina prestationer.

Dessa prestationer representerar i många fall ett stort värde och kräver omfattande arbete, kapital och tid. Eftersom de riskerar för att utsättas för efterbildningar och annat obehörigt utnyttjande har dessa prestationer ansetts ha ett behovs av rättskydd liknande det upphovsrättsliga skyddet.

I URL föreskrivs att den som uppsåtligen eller av grov oaktsam-

14

Internationellt samarbete

het gör intrång i upphovsrätten straffas med böter eller fängelse i högst två år. Straffrättsligt ansvar kan även inträda vid försök eller förberedelser till upphovsrättsbrott. Vid sidan av det straffrättsliga ansvaret kan även skadestånd utgå. Till sanktionerna hör också bestämmelser om informationsföreläggande, beslag, vitesföreläggande, bevissäkring, intrångsundersökning, förverkande och förstöring av olaglig egendom.

böter eller fängelse skadestånd sanktioner

1.2.1. Upphovsrätt på nätet Den tekniska utvecklingen sker i sådan takt att lagstiftningen har svårt att hålla jämna steg. Konsekvensen blir att upphovsrättslagen inte i alla avseenden motsvarar den tekniska utvecklingen. Trots att URL tillskriver upphovsmän och utövande konstnärer ett starkt skydd till deras prestationer och en ensamrätt att bestämma över hur deras verk får framföras, spridas och visas är det inte alltid som skyddet efterlevs i praktiken. Det behövs uppenbarligen en förstärkning av lagstiftningen för att komma till rätta med överträdelser på nätet.

Fildelningstekniken har öppnat fantastiska möjligheter att sprida kultur mellan människor. Det har aldrig varit lättare att ta del av konst, bilder, film och musik. Digitaliseringen har medfört en nästan obegränsad möjlighet att lagra, kopiera, manipulera och distribuera verk. Den ökade lättheten att hantera och kommunicera alla former av alster har samtidigt skapat en utsatt situation för konstnärer, illustratörer, fotografer och utövande konstnärer då deras verk enkelt kan användas och spridas utan tillstånd och ersättning.

Merparten av den konst, bilder, film och musik som finns utlagd på internet och som kan laddas ner gratis är olovliga kopior och får inte ens kopieras för privat bruk. Många vet inte att användning och spridning av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer enbart

15

fildelning digitalisering

verk sprids utan tillstånd olovliga kopior

Allmänt om upphovsrätt

kan ske efter medgivande från upphovsmän.

Allt detta aktualiserar frågor om upphovsrätt. I en digitaliserad värld är en stark upphovsrätt av stor betydelse.

1.3. Internationellt samarbete

Bernkonventionen Världskonventionen WIPO

Marknaden och användningen av konst, bilder, filmer och musik rör sig ofta över nationella gränser. Vi konsumerar dagligen betydande mängder av utländskt kulturmaterial och vi tillägnar oss andra länders tekniska framsteg. Geografiska gränser utgör inget hinder för utbyte av kultur och teknik.

Upphovsrätten i Sverige har en stark internationell prägel. Det internationella inflytande har varit omfattande alltsedan slutet av 1800-talet. Genom Sveriges anslutning till olika internationella konventioner och överenskommelser tillämpas den svenska upphovsrättslagen även på utländska verk i Sverige samtidigt som svenska verk får skydd i andra länder.

Sverige har skrivit på ett flertal internationella konventioner om upphovsrätt, däribland Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (BK) och Världskonventionen om upphovsrätt (VK). BK administreras av en internationell organisation med säte i Genève, nämligen Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO, World Intellectual Property Organization). WIPO är en ledande aktör på immaterialrättens område och en drivande kraft i arbetet med vidareutveckling av befintliga konventioner.

Bernkonventionen är den internationella konventionen som har störst betydelse för upphovsrätten. Den omfattar numera de flesta länder som Sverige har kulturellt och ekonomiskt utbyte med. Sverige blev medlem 1904 och mycket av upphovsrättens utformning och innehåll är hämtat från konventionen. Bland senare tillkomna

16

Internationellt samarbete

stora länder finns USA, Kina och Ryssland.

Konventionen vilar på tre grundläggande principer. Den första är rätten till nationell behandling. Med detta menas att verk som har sitt ursprung i en av medlemsstaterna ska ges samma skydd som medlemsstaten ger verk skapade av dess egna medborgare. Det innebär att svenska upphovsmän har skydd för sina verk i andra länder som är medlemmar i BK, t.ex. alla EU-länder, Australien, USA, Ryssland och Kina (totalt 175 medlemsländer år 2017).

Den andra principen är att skyddet för verk ska uppstå automatiskt och utan några formaliteter. Det ska alltså inte krävas någon form av registrering eller liknande för att skyddet ska uppkomma.

Slutligen ska skyddet vara oberoende av om skydd finns i verkets ursprungsland eller inte.

Världskonventionen (VK) administreras av UNESCO (United Nations Educational Scientific and Cultural Organization). Enligt Världskonventionen är formkrav för skydd tillåtna. VK ställer krav att verket märks med den internationella copyrightsymbolen © eller ordet copyright samt rätthavarens namn och året för första publicering. Eftersom alla viktigare länder redan tillträtt BK, spelar VK en underordnad roll i praktiken.

Romkonventionen som Sverige tillträtt 1962 (Romkonventionen för skyddet av utövande konstnärer, fonogramproducenter och sändningsföretag) spelar en stor roll på upphovsrättsområdet och avser s.k. närstående rättigheter. Romkonventionen omfattar 93 länder. USA och Kina deltar inte i samarbetet.

Den upphovsrättsliga lagstiftningen är även starkt präglad av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU), vilket har fått till följd att upphovsrätten har anpassats till innehållet i en rad direktiv på detta område. Som exempel på rättsakter som har utövat ett stort inflytande över utformningen av upphovsrättslagstiftningen kan nämnas direktivet om upphovsrätt i informationssamhället, s.k.

17

3 principer

175 länder

UNESCO

Romkonventionen 93 länder EU-medlem

Litterära verk

Infosoc

IPRED

Infosoc-direktivet och IPRED (Intellectual Property Rights Enforcement Directive).

Syftet med Infosoc-direktivet var att anpassa och komplettera tidigare lagstiftning om upphovsrätt och närstående rättigheter för att på ett tillfredställande sätt svara mot den tekniska utvecklingen och nya nyttjandeformer som skapats. Utgångspunkten i direktivet var att höja skyddsnivån för upphovsmän och utövande konstnärer och på så vis främja deras kreativa skapande.

Genom införandet av IPRED har flera sanktionsmöjligheter tillförts upphovsrättslagen. Syftet med IPRED var att skapa ett effektivare upphovsrättsskydd inom Europa, ett behov skapat främst av teknikutvecklingen på internet.

Upphovsrättslagstiftningen i Sverige har numera en internationell karaktär och liknar till stor del den i andra EU-länder.

18

19

20