9789198083507

Klassikern Medicinsk fickordbok är Sveriges första och mest använda ficklexikon i medicinsk termi­ no­­logi och har hittills tryckts i 350 000 exemplar.

Medicinsk fickordbok är tillägnad dig som arbetar inom vården, studerar medicin eller på annat sätt kommer i kontakt med det medicinska språket.

Den nya upplagan följer rekommendationer för medi­cinskt språk i skrift och har upp­daterats med tusen nya termer. Fickordboken inne­håller dess­ utom uppgifter om läkemedels­be­räk­­ning, morfem, anatomisk läges­beskriv­ning, läke­medel och sub­ stanser, vacciner­­samt en lista över vad de vanli­ gaste analyserna står för och indikerar.

Medicinsk fickordbok, Elsa Belfrage Nittonde upplagan, andra tryckningen, oktober 2013 www.belfrageforlag.se © Copyright 1927–2013 Belfrage Förlag Förlagsredaktör: Annica Carnbring Belfrage Medicinskt ansvarig: Hans Belfrage Omslag, grafisk form & produktion: Relevans Strategi och Kommunikation ISBN: 978-91-980835-0-7 Tryck: Elvins Grafiska, Helsingborg 2013 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

2

Förord till nittonde upplagan Det har nu gått några decennier sedan min farmor och lundaläkaren Elsa Belfrage gav ut den första versionen av Medicinsk fickordbok (då ”Fickordbok för sjuk­sköter­ skor”). För varje ny upplaga försöker vi modernisera och revidera de medicinska termerna så att ordboken ska kännas lika aktuell och användbar som när farmor Elsa och farfar Sixten (ledamot i Svenska Akademiens ordboksredaktion) först gav ut boken år 1927.

Medicinsk fickordbok förklarar och fördjupar innebörden av medicinska termer till alla från studerande och verksamma inom vården till den kunskapstörstande allmän­ heten. Boken följer rekommendationer från Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård vad gäller stavning av latinska termer i svensk text och inför denna upplaga har cirka tusen nya termer adderats. Boken har även kompletterats med anatomiska lägesbeskrivningar och en kortfattad analysförteckning.

Den största förändringen som skett genom åren är att boken fått digitalt liv och där­­med nu även existerar både som hemsida och applikation till surfplattor och tele­foner. Allt för att anpassa sig efter dina behov och finnas tillgänglig var du än befinner dig.

Men det har också varit viktigt för oss att behålla boken i sitt originalformat. För livet är trots allt inte digitalt och vår bok får fortfarande plats i fickan när mobilen inte får följa med eller en dator inte finns tillgänglig.

Jag vill tacka er läsare och användare av boken i alla dess former för era värdefulla förslag på termer, de har varit ovärderliga. Det är med stolthet och glädje jag väl­komnar den nittonde upplagan av vår lilla bok till världen. Jag hoppas den kan vara till stor nytta för dig på din resa inom medicinen!

Medicine doktor, legitimerad läkare Hans Belfrage

3

Så här använder du Medicinsk fickordbok Medicinsk fickordbok innehåller en huvuddel med Medicinsk terminologi A–Ö samt ett omfattande tillägg. Uppslagsorden är fetstilta och listade i alfabetisk ordning. Efter uppslagsordets huvudsakliga betydelse ges ibland exempel där termen ingår. Förklaringen följs då av kolon och därefter en uppräkning av ett eller fler exempel. Vid fler exempel åtskiljs dessa med semikolon. Till exempel: ao´rta stora kroppspulsådern: a. abdomina’lis bukaorta; a. asce’ndens uppåt­ gående aorta; a. desce’ndens nedåtgående aorta.

Som uttalshjälp anges betoningen med accent ´. Finns det olika betydelser av ett uppslagsord föregås förklaringen av en siffra. En del termer kommer ifrån engelskan eller franskan och markeras med eng. eller fra. Är uppslagsordet en förkortning skrivs hela ordet ut i kursiverad stil. Adjektiv­formen anges i vissa fall.

Tillägget består av tio delar och innehåller medicinska basmorfem, prefix och suffix, anatomisk lägesbeskrivning, läkemedel och substanser, vacciner, vitaminer och mineraler, läkemedelsberäkning, analysförteckning, SI-systemet, metriska systemet, grundämnen, plats för egna anteckningar och viktiga telefonnummer.

4

Skrivregler

Medicinsk fickordbok följer rekommendationer från Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård vad gäller stavning av latinska termer i svensk text. En huvudregel är att lånord ska anpassas till svensk stavning. Undantag finns dock, hit hör kardinalexemplet ”cancer”, som trots sitt k-uttal behåller stavning med c. För­svensk­nings­reglerna innebär i korthet: REGEL

EXEMPEL

ae > e oe > e c (med k-uttal) > k ch > k ph > f th > t rh > r qu > kv

aquaeductus > akvedukt oesophagus > esofagus colon > kolon cochlea > koklea pharynx > farynx thorax > torax rhinit > rinit aqua > akva

Har uttrycken däremot två eller flera termer behåller de sin grekisk-latinska stavning. Till exempel: colon descendens.

5

Innehållsförteckning 7

6

Medicinsk terminologi

231

Medicinska basmorfem, prefix och suffix

237

Anatomisk lägesbeskrivning

238

Läkemedel och substanser

292

Vacciner

294

Vitaminer och mineraler

297

Läkemedelsberäkning

302

Analysförteckning

320

SI-systemet

323

Metriska systemet

325

Grundämnen

328

Egna anteckningar

336

Viktiga telefonnummer

A a 1. förkortning för artä´r.

2. grekiskans­första bokstav alpha.

A 1. beteckning för ampère. 2. för­ kortning för a´rea. 3. förkortning för adeni´n.

Aarskogs syndrom faciogenita´lt syndrom, hos män könsbunden missbild­ ning i ansikte, händer och på penis. abakterie´ll fri från bakterier. abarognosi´ oförmåga att känna föremåls vikt. abasi´ oförmåga att gå. abaxia´l anger läge utanför axeln på en kropp eller på ett organ.

ABCDE airway, breathing, circulation, disability and exposure (eng.), i ordning viktigaste åtgärder vid första hjälpen: andningsväg och halsryggs­ immobilisering, ventilation, cirkulation med blödningskontroll, medvetande och pupiller, samt exponering utan nedkylning. abdo´men buk, nedre delen av bålens framsida. Adj. abdomina´l. abdu´cens ne´rvus a., ögats rörelse­nerv. abduktion rörelse ut från kroppens mittlinje. aberra´nt avvikelse från det normala­. ablade´ra bränna sönder, t.ex. vid arytmier. ablation abla´tio, borttagande, avloss­ ning: abla´tio ma´mmae kirurgiskt borttagande av bröst.

ablationsbehandling kateter­ buren teknik där man går via en ven upp till hjärtats förmak och med hjälp av radiofrekvensenergi bränner (abladerar) bana eller banor vid behandling av arytmier i förmaken. abno´rm avvikelse från det normala.

ABO-immunisering hos modern bildade antikroppar mot fostrets blod­gruppsantigener vilket leder till förstörelse av fostrets röda blodkroppar och därmed utveckling av gulsot (oftast när modern är 0 (noll) och barnet A eller B). abora´l bort från munnen. abo´rt spontant eller framkallat missfall före 28:e graviditetsveckan: abo´rtus comple´tus fullständigt miss­ fall; a. i´mminens hotande missfall; a. inci´piens begynnande missfall; a. incomple´tus ofullständigt missfall; a. sponta´neus spontant missfall; habitue´ll abort upprepade missfall; missed abortion (eng.), uteblivet missfall där fostret dött. aborti´v förkortad, ofullständig.

ABO-systemet blodgrupps­ system: A, B, AB och 0 (noll).

ABR audiometry brainstem response (eng.), elektrofysiologisk metod att avgöra om hörselnedsättning beror på hjärnstamsskada. abra´sio skrapning: a. muco´sae u´teri skrapning av livmoderslemhinnan.

Abrikosoffs tumör en ovanlig, godartad tumör som anses utgå från nervvävnad och ses vanligtvis i tungan eller under huden. abru´pt plötsligt inledd eller avslutad.

7

absce´ss varansamling: subfre´nisk a. varansamling under mellangärdet i bukhålan. abse´ns kortvarig medvetslöshet. absensepilepsi´ frånvaroattacker med 20-30 sekunder duration som ofta debuterar i förskole- eller tidig skolålder. absorba´ns lösnings förmåga att uppta ljus. absorbe´rad dos stråldos som i enheten gray absorberats per massen­ het inom en vävnad. absorption upptag av en substans i eller genom vävnad. abstine´ns avhållsamhet. abstinenssymtom avvänjnings­ symtom i form av olust, nedstämdhet och kroppsliga obehag när tillförseln av den beroendeskapande drogen uteblir. abu´sus missbruk. acceleration påskyndande, hastighet­sändring per tidsenhet. accelerationer hos foster åter­ kommande hjärtfrekvensökning. accesso´risk sidoordnad, överflödig. accesso´rius ne´rvus accesso´rius, binerven. accidente´ll tillfällig. accre´tus fastvuxen.

ACE angiotensin-converting enzyme (eng.), enzym i renin-angiotensinaldosteronsystemet som omvandlar angiotensin I till angiotensin II. ACE-hämmare medel som häm­ mar renin-angiotensin-aldosteronsystemet, används vid högt blodtryck och hjärtsvikt.

8

a´cer skarp. aceta´bulum höftledspanna. aceta´t salt av ättiksyra. aceto´n kemisk förening besläktad med ättiksyra. acetonemi´ ökad halt av aceton i blodet. acetonuri´ ökad halt av aceton i urinen. acety´lkoenzym A ämne som bildas vid nedbrytning av kolhydra­ter, fetter och proteiner, ingår i citron­ syracykeln. acety´lkoliner signalsubstanser i nervsystemet som överför nerv­ impulser. acety´lkolinestera´s enzym som inaktiverar acetylkolin. acety´lkolinestera´shämmare medel som hämmar nedbrytningen av acetylkolin. acety´lsalicy´lsyra smärtstillande, febernedsättande, antiinflammato­ riskt och trombocytaggregations­ hämmande medel. achyli´ akyli´, avsaknad av saft: achyli´a ga´strica bristande bildning av saltsyra i magsäcken. acidite´t surhetsgrad i en vätska.

Adj. acidofi´l. acido´s syra-basrubbning med sänkt pH (<7,4) i blodet. a´cidum syra: a. salicy´licum sali­ cylsyra; a. la´cticum mjölksyra. aciduri´ utsöndring av syror i urinen. a´cinus 1. säckformad körteldel som avsöndrar sekret. 2. alveol.

acinä´r cancer acinär´r­cells­ carcino´m, form av cancer i bl.a. spottkörtlar och pankreas. ackommodation anpassning, ögats förmåga att anpassa seendet till olika avstånd. ackumule´ra uppsamla, hopa. ackuschö´r äldre benämning för förlossningsläkare; akuschö´rska äldre benämning för barnmorska. ackvire´rad förvärvad, icke medfödd­.

ACTH adreno corticotropic hormone (eng.), adrenokortikotropt hormon, hypofyshormon som reglerar binjure­ barkens hormonproduktion. acumina´tus spetsig. a´cus nål.

Adam-Stokes syndrom attacker av medvetslöshet orsakade av tillfälliga episoder med för långsam hjärtfrekvens, en blandform av AV-block I, II, III och tillfälligt totalt AV-block, men med en däremellan normal hjärtrytm. adamsäpple struphuvudsknöl. adaptation anpassning, ögats anpassning till olika starkt ljus.

ADCC antibody dependent cellular cytotoxicity (eng.), antikroppsförmedlad cellulär cytotoxicitet. addiktion fysiskt och psykiskt beroende av stimulantia.

Addisons sjukdom binjurebarks­ insufficie´ns, bristande funktion i binjurebarken som bl.a. ger kortisol­ brist, aldosteronbrist, brunpigmen­ tering, lågt blodtryck, trötthet och avmagring.

adduktion rörelse in mot kroppens mittlinje. adenektomi´ kirurgiskt bort­ tagande av en eller flera körtlar. adeni´ körtelsjukdom. adeni´n en av byggstenarna i de nukleotider som bygger upp DNA och RNA. adeni´t körtelinflammation. adenoakanto´m elakartad tumörtyp i livmodern. adenohypofy´s hypofysens framlob som bildar prolaktin, tillväxthormoner, ACTH, TSH och gonado­tropiner. adenoi´d lymfoid vävnad i näsoch svalgrummet. adenokarcino´m samlingsterm för cancer i körtelvävnad. adeno´m godartad tumör i körtel­ vävnad. adenomyo´s slemhinneinfiltration i livmoderns muskulatur. adenopati´ körtelsjukdom. adenosarko´m elakartad tumör i såväl körtelvävnad som bindväv. adenosi´ndifosfa´t se adenosin­ trifosfat. adenosi´nmonofosfa´t se adeno­­ sin­trifosfat. adenosi´ntrifosfa´t ATP, förening som bildas i muskelceller med bety­ delse för ämnesomsättningen; energi och värme frigörs genom att ATP sönderdelas till ADP (adenosindifos­ fat) och AMP (adenosinmonofosfat). ade´novirus förkylningsvirus.

ADH antidiure´tiskt hormon, vaso­ pressin, ett hormon som hämmar urinutsöndringen.

9

ADHD attention deficit hyperactivity disorder (eng.), neuropsykiatrisk funk­tionsnedsättning som debuterar i barn­domen med bl.a. överaktivitet, koncentrationssvårigheter och brist­ ande impulskontroll. adhere´ns sammanväxning.

Adj. adhere´nt. adhesion vidhäftning. Adj. adhesi´v. adhesionsmolekyler cellytepro­ teiner viktiga för kontakten mellan celler samt mellan celler och vävnad.

ADI acceptabelt dagligt intag, den mängd skadligt ämne som kan intas utan risk. adiadokokinesi´ oförmåga att i snabb följd utföra varandra motsatta rörelser, t.ex. att vända handflatorna upp och ned.

A´dies pupill förlångsammad pupillreaktion för ljus och konvergens. adipocy´t fettcell. adipo´sitas övervikt, fetma.

Adj. adipö´s. a´ditus ingång. ad´juvans medel som understödjer verkan av ett huvudläkemedel. ad´juvant behandling behand­ ling som ges efter tumörkirurgi för att döda eventuellt kvarvarande cancerceller.

ADL allmän daglig livsföring, grundläggande aktiviteter som en individ behöver behärska för att kunna ha ett självständigt vardagsliv. ad la´tus omlottställning, typ av dislokation (felställning) efter en fraktur. ad li´bitum efter behag.

10

ad longitu´dinem längdförskjut­ ning, typ av dislokation (felställning) efter en fraktur. administration tillförsel av läke­ medel: lokal a. läkemedlet placeras­ där det skall verka; entera´l a. genom nedsväljning eller via sond; parente­ ra´l a. genom injektion eller infusion. ad mo´rtem till döden. adne´xum bihang, närliggande organ: adne´xa u´teri sammanfattande term på äggstockarna, äggledarna och breda livmoderbanden. adolesce´ns ungdomsår. adoption att lagligen uppta person som sitt eget barn.

ADP se adenosintrifosfat. adrenalektomi´ kirurgiskt bort­ tagande av binjuren. adrenali´n 1. hormon från binjure­ märgen som utsöndras vid stress, rädsla och ansträngning. 2. läkemedel som används vid allergiska reaktioner, astma, hjärtstillestånd och grön starr. adrene´rga receptorer proteiner på vissa cellers cellmembran som adrenalin och noradrenalin binder till. adrenogenita´lt syndrom endo­­ krin rubbning med överproduktion av manligt könshormon. adrenokortikotro´pt hormon ACTH, hypofyshormon som reglerar binjurebarkens hormonproduktion. adsorption upptag av ett ämne på sin yta. adstri´ngens sammandragande ämne. adu´lt vuxen.

ad u´sum till bruk: a. u. te´cnicum till tekniskt bruk; a. u. pro´prium till eget bruk. adventi´tia yttre bindvävslager i ett blodkärl. adynami´ kraftlöshet. ae- se även den försvenskade stav­ ningen med e-.

AE antitoxi´nenhet, den mängd av ett antitoxin som gör en bestämd toxinmängd overksam.

AED automated external defibrillator (eng.), portabel hjärtstartare. aero´b process som kräver fritt syre: aeoro´ba bakterier bakterier som kräver syre för att leva. aeroemboli´sm sjukdomstillstånd med gasbubblor i blodet, kan bl.a. ses vid dykning, trauma och kirurgi. aerofagi´ nedsväljning av onormalt mycket luft. aerogra´m röntgenbild av ett luftfyllt hålrum. aeroso´l ämne som finfördelas i luften av gastryck. aerotympana´la ledningen luftljudsledning genom hörselgången. aete´rnus evig. afagi´ oförmåga att svälja. afaki´ avsaknad av ögonlins. afasi´ förlust av talförmågan: ex­ pres­si´v a. oförmåga att finna rätt ord; impressi´v a. oförmåga att förstå ordens innebörd. afebri´l feberfri. afefobi´ intensiv, irrationell rädsla för beröring. afemestesi´ oförmåga att urskilja ord.

afere´s borttagande. affe´kt stark sinnesrörelse. affektion 1. sjukligt tillstånd i ett organ. 2. tillgivenhet. affektiv störning förstämnings­ syndrom, samlingsterm för depression och bipolär sjukdom. affe´ktkramper skrik- och gråt­attacker hos barn som utlöser kramper. affektlabilite´t snabb växling mellan olika känslor. affere´nt inåtledande: a. loop syndrome (eng.), tillstånd efter vissa magsäcksoperationer med bl.a. gall­ kräkning. affinite´t 1. dragningskraft mellan molekyler. 2. ämnens benägenhet att reagera med varandra. affixu´s vidhäftad. aflatoxi´n gift bildat av mögel­ svampar. afoni´ oförmåga att frambringa ljud med stämbanden. afonogeli´ oförmåga att skratta högt.

AFP alfafe´toprotei´n, protein bildat i levern med hög koncentration i blodet hos foster och vid levercancer. afrikansk sömnsjuka hjärn­ inflammation orsakad av parasiter av släktet Trypanoso´ma som överförs via tsetseflugan. afrodisi´akum medel som förstär­ ker könsdriften. a´fte smärtsamma sår i munslem­ hinnan med vit fibrinbeläggning och rodnad. afterload (eng.), spänningsut­ veckling i hjärtkammarväggen under 11

systole, dvs. motståndet mot blodets utdrivning från hjärtkammaren. aftö´s stomati´t inflammation och smärtsamma sår i munslemhinnan. agammaglobulinemi´ avsaknad av immunoglobulin (Ig) i blodet. agangliono´s Hirschsprungs sjuk­ dom, medfödd avsaknad av nervceller i nedre delen av tjock- och ändtarmen vilket orsakar nedsatt tarmmotorik med kronisk förstoppning som följd. a´gar näringssubstrat för bakterie­ odling. agenesi´ medfödd avsaknad av organ eller organdel. a´gens verksamt ämne.

AGEP akut generaliserad exante­ma­ tö´s pustulo´s, toxisk pustulode´rma, läkemedelsbiverkan med hudmani­ festation, utbredda hudrodnader och millimeterstora varhärdar. ageusi´ oförmåga att känna smak. a´gger upphöjning, vall. agglomera´t hopklumpning. agglutination hopklumpning, t.ex. av bakterier eller röda blodkroppar. agglutini´n antikroppar som orsa­ kar hopklumpning av bakterier eller celler i blodet. aggravation 1. försämring av sjukdom. 2. överdriven beskrivning av sjukdomssymtom. aggression angrepp, fientligt beteende. Adj. aggressiv. agi´lis rörlig, vig. agitation orostillstånd, upprördhet. agitofasi´ onormalt snabbt tal med överhoppande eller splittrande av ord.

12

agitografi´ onormalt snabbt skriv­ ande med överhoppande av hela eller delar av ord. aglutition oförmåga att svälja. agnosi´ oförmåga till medvetna sinnesförnimmelser. agoni´ dödskamp: agona´l andning långsam ineffektiv andning som kan pågå flera minuter efter att hjärtat slutat slå. Adj. agona´l. agoni´st 1. läkemedel som binder till en receptor och utlöser fysiologisk aktivitet: partie´ll a. samma reak­ tion utan full fysiologisk aktivitet.

2. muskel­sammandragning som framkallar en rörelse. agorafobi´ intensiv, irrationell rädsla för situationer som man tror är svåra att fly ifrån eller få hjälp i vid händelse av en panikattack. agra´ff sårklämma. agrafi´ oförmåga att uttrycka tankar­i skrift. agranulocyto´s total eller svår brist på granulocyter. aha-upplevelse plötslig insikt.

AHF antihemofili´faktor, koagula­ tionsfaktor VIII. ah-linjen vibrationslinjen, gränsen mellan hårda och mjuka gommen.

A-HLR avancerad hjärt-lung­rädd­­ning, behandling med defibrillator och läkemedel (Adrenalin och Corda­rone) vid plötsligt hjärtstopp, enligt 30:2 (30 kompressioner och två inblås­ ningar).

AICD automatic implantable cardioverter defibrillator (eng.), defibrillator som implanteras i hjärtmuskeln.

aids aquired immune deficiency syndrome (eng.), förvärvad immun­ bristsjukdom orsakad av humant immunbristvirus, HIV. aikmofobi´ intensiv, irrationell rädsla för spetsiga föremål.

AIS abbreviated injury scale (eng.), 7-siffrig kod för anatomi och skade­ typ för bedömning av svårighetsgrad vid yttre trauma. akalasi´ oförmåga till avslappning hos glatt muskulatur i en ringmuskel. akalkyli´ oförmåga att räkna. akanto´s förtjockning och för­ horn­ing av överhudens cellager. akatisi´ oförmåga att vara stilla. aki´llesbursi´t inflammation i hälsenans slemsäck. aki´llesreflex muskelreflex efter slag på hälsenan. aki´llessena hälsena, stora vad­ muskelns sena som fäster vid hälbenet. aki´llestendini´t hälsene­ inflamma­­tion. akillodyni´ smärta i hälsenan. akillotomi´ genomskärning av hälsenan. akinesi´ orörlighet. akinetopsi´ skada på näthinnan som ger en oförmåga att processa rörelser. akiri´ medfödd avsaknad av händer. aklorhydri´ avsaknad av saltsyra i magsäcken. a´kme höjdpunkt, kulmen av sjukdom eller feber. a´kne finne, infektion i en talgkörtel. akoli´ brist på galla.

akoluri´ avsaknad av gallpigment i urinen. akondroplasi´ bristande utveckling av tillväxtbrosket i ändan av de långa rörbenen vilket leder till dvärgväxt. akori´ medfödd avsaknad av pupill. a´krerna de yttersta ändarna av extremiteterna. akroanestesi´ avsaknad av känsel i fingrar och tår. akrocyano´s blåfärgning av fing­ rar och tår. akrodermati´t sammanfattande term på hudinflammationer i händer och fötter. akrofobi´ intensiv, irrationell rädsla för höjder. akroma´tisk ofärgad. akromatopsi´ fullständig färg­ blindhet. akromegali´ onormal tillväxt av utskjutande kroppsdelar, t.ex. under­ käke, näsa, händer och fötter, som orsakas av tillväxthormonproduce­ rande hypofystumör. akro´mion skulderhöjd, skulder­ bladets utskott ovanför axelleden. akroparestesi´ krypning och domningskänsla i fingrar eller tår. akroso´m toppen på spermien. akti´n protein i celler som bygger upp cytoskelett och del av muskulatur. akti´nfilament den vanligaste typen av proteinstrådar i cellskelettet. aktinomyci´ner bakterie- och cellhämmande medel utvunnet ur bakterier i släktet Streptomy´ces. aktinomyko´s infektion orsakad av bakterier i släktet Actino´myces.

13

aktionspotential snabb över­ gående elektrisk excitation i cellers membran, t.ex. i muskel- och nerv­ celler. akupressu´r djup tryckmassage på akupunkter, mot smärta och värk m.m. akupunktu´r instick av nålar i vävnader, mot smärta och värk m.m. akusti´k som hör till hörseln. aku´stikusneurino´m tumör utgående från hörsel- och balans­ nerven. akut hastig, plötslig. akut buk plötsligt uppkommen buksmärta. akut dystoni´ onormal spännings­ ökning av muskelgrupper. akutfasprotei´ner proteiner som bildas i den inflammatoriska reaktio­ nen och kan analyseras i blodet. akutfasreaktion det omedelbara inflammatoriska svaret. akut generaliserad exante­ matö´s pustulo´s AGEP, toxisk pustulode´rma, läkemedelsbiverkan med hudmanifestation, utbredda hudrodnader och millimeterstora varhärdar. akut lymfa´tisk leukemi´ ALL, leukemi med abnorm ökning av lymfocyter. akut mediaoti´t akut mellanöre­ inflammation. akut myelo´isk leukemi´ AML, leukemi med abnorm ökning av myeloiska (hörande till benmärgen) celler i blodet. akut omhändertagande om­­ händertagande utan tidsfördröjning 14

av skadad eller sjuk utanför sjukhuset (olycksplats eller insjuknandeplats) eller på sjukhuset (akutmottagning eller annan mottagning). akutpreventivmedel hormon­ pre­parat som skall tas inom 0-72 tim­ mar efter oskyddat samlag för att förhindra graviditet. akut stressreaktion reaktion på ett psykiskt trauma av exceptionellt hotande eller katastrofalt slag, kan övergå till ett posttraumatiskt stres­ syndrom (PTSD). akveduktsteno´s förträngning av den smala kanalen mellan tredje och fjärde ventrikeln i hjärnan vilket leder till förhöjt intrakraniellt tryck. akvire´rad förvärvad, icke medfödd. akyli´ avsaknad av saft: achyli´a ga´strica bristande bildning av salt­ syra i magsäcken. ala vinge: a. na´si näsvinge.

Alagilles syndrom arterio­hepa´tisk dysplasi´, ärftligt tillstånd där flera organ påverkas, främst lever, hjärta, artärer, lungor och ögon. alali´ oförmåga att tala på grund av störning i talapparaten. alani´n en aminosyra. alarmreaktion biologisk försvars­ reaktion inför yttre påfrestningar, t.ex. stress. alarmsymtom symtom som indikerar en bakomliggande allvarlig sjukdom.

ALAT alani´naminotransfera´s, enzym som deltar i kroppens amino­ syraomsättning och vars halt stiger

vid cellsönderfall, t.ex. vid lever eller muskelskada. à la vache (fra.), framåtlutandeknästående undersökningsställning. a´lba vit. a´lbicans vitskimrande. albini´sm medfödd total pigment­ brist i hud, hår och i ögats regnbågs­ hinna. albugi´neus vit fibrotisk hinna kring vissa anatomiska bildningar, t.ex. kring ögonvitor. albumi´n vattenlösligt protein i blodets serum som fungerar som bärarmolekyl i blodet. albuminuri´ protein i urinen: ortosta´tisk a. protein i urinen vid uppegående (utan samtidig njur­ inflammation). a´lbus vit. aldostero´n steroidhormon i gruppen mineralkortikoider med betydelse för elektrolytbalansen. aldostero´nantagonist medel som hämmar aldosterons effekt i njurarna och används vid högt blod­ tryck, hjärt- och leversvikt. aldosteroni´sm 1. primär aldo­ steroni´sm, Conns syndro´m, tillstånd med ökad produktion av aldosteron, ofta orsakat av aldosteronproduce­ rande tumör eller binjurebarkshyper­ plasi, vilket leder till högt blodtryck och lågt kalium. 2. sekundär aldostero­ ni´sm, förhöjd aktivering av det blod­ trycksreglerande systemet (RAAS), orsakat av njurartärstenos, hjärtsvikt, nefrotiskt syndrom eller minskad produktion av aldosteron vid lever­

sjukdom eller godartad tumör som producerar renin. ale´rt vakenhetsgrad; intakt reak­ tionshastighet.

ALERT acute lifethreatening events recognition and treatment (eng.), systematisk upprepade genomgångar av ABCDE, regelbundna MEWSmätningar och strukturerad rapporte­ ring enligt SBAR. aleukemi´ leukemi med förökning av vita blodkroppar i benmärgen men ej i blodet. alexi´ oförmåga att läsa. alexitymi´ svårighet att verbalisera känslor. a´lfa α, första bokstaven i det grekiska­ alfabetet. a´lfabanor motoriska nervbanor från skelettmuskulatur till benmärg. a´lfablockerare blodtrycks­sänk­ ande medel som blockerar adrenalin och noradrenalins bindning till alfa­ receptorer. a´lfaceller celler i pankreas som insöndrar hormonet glukagon till blodbanan. alfafe´toprotei´n AFP, protein bildat i levern med hög koncentration i blodet hos foster och vid levercancer. a´lfareceptorer adrenerga recep­ torer i blodkärl och nervändar för reglering av blodtryck och noradre­ nalinfrisättning, ingår i autonoma nervsystemets sympatiska del. a´lfastimulerare medel som stimulerar alfareceptorer, vilket leder till blodkärlens sammandragning.

15

Medicinska basmorfem, prefix och suffix Medicinska termer är sammansatta av latinska eller grekiska ord som kallas morfem. Ett morfem är språkets minsta betydelse­ bärande del och kan antingen ensamt utgöra en term eller sättas samman med andra. Varje term innehåller en grundform, ett basmorfem, som utgör den huvudsakliga betydelsen. Det mor­ fem som står före grundformen kallas prefix eller förled och det som kommer efter grundformen är ett suffix eller efterled.

Basmorfemen och suffixen anges här med bindestreck eftersom de oftast förekommer i sammansättningar. Basmorfemen följs ofta av ett o-. De prefix som kan förekomma som självständiga ord saknar streck. Morfemen anges med svensk stavning.

231

Basmorfem BASMORFEM

BETYDELSE

BASMORFEM

BETYDELSE

adenaerakusandrangiantiantropartrbasbioblastblefarbradybrakycardicefalchol(e)chondrchylcor(e)cyklcystcytdakrydaktylderm(at)dynam-

körtel luft, gas hörsel man kärl mot människa led grund, gång liv grodd, omogen cell ögonlock långsam kort hjärta, övre magmun huvud galla, gallvägar brosk (tarm)saft pupill cirkel blåsa cell ögontår finger, tå hud kraft

emes-, emetencefalenterergfakflebfongalaktgastrglossglykgnatgonhem(at)hidrhisthydrhypnhysterkardikeratkinkirkolpkoprkrom(at)krypt-

kräkning

232

hjärna tarm arbete lins ven ljud, röst mjölk magsäck tunga, språk söt käke 1. knä. 2. kön blod svett vävnad vatten sömn livmoder hjärta, övre magmun horn, hud rörelse hand slida avföring färg dold

Anatomisk lägesbeskrivning anterior ascenderande descenderande dexter distal dorsal exterior extra horisontell inferior intra kaudal kranial lateral medial posterior profundus pronation proximal sagittal sinister superficial superior supination transversal valgus varus ventral vertikal

främre. uppåtgående. nedåtgående. höger. längst bort från kroppens mittpunkt. mot ryggen. yttre. utanför, utanpå. parallell med markplanet. nedanför, nedre delen. innanför, inåt. mot svanskotan. mot skallen. bort från kroppens mittlinje. mot kroppens mittlinje. bakre. djup. inåtvridning. nära kroppens mittpunkt. rakt framifrån eller bakifrån in mot kroppen. vänster. ytlig. ovanför, övre delen. utåtvridning. linje som skär två eller flera andra linjer. sned med riktning ut från kroppens mittlinje. sned med riktning in mot kroppens mittlinje. mot framsidan, buksidan. lodrät.

237

Läkemedel och substanser Här anges ett urval av de vanligaste och mest förskrivna läkemedlen.

Kapitlet är uppdelat på läkemedel (varumärkesnamn) och substanser (generiskt namn). Syftet är att ge läsaren en kortfattad överblick av läkemedlens tillhörighet till viss läkemedelsgrupp samt vanliga användningsområden. Till exempel: LÄKEMEDEL®

S U B S TA N S

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

Cardizem

diltiazem

kalciumblockerare: kärlkramp, högt blodtryck.

OBS! För fullständig information om ett läkemedel och dess indikationer, se alltid FASS.

238

Läkemedel LÄKEMEDEL®

S U B S TA N S

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

Abelonelle 28

etinylestraidol, antikonceptionella medel (p-piller). levonorgestrel

Acetylcystein

acetylcystein

mukolytikum: kronisk bronkit.

Actilyse

alteplas

trombolytiskt medel: hjärtinfarkt, lungemboli, stroke.

Activelle

estradiol, nore- östrogen och gestagen: klimakteriet. tisteron

Actrapid

humaninsulin

antidiabetikum, snabbverkande insulin: diabetes mellitus.

Adalat

nifedipin

kalciumblockerare: kärlkramp, högt blodtryck, Mb Raynaud.

Adenosin

adenosin

antiarytmikum och diagnostikum: hjärtarytmi, hjärtundersökning.

Adrenalin

epinefrin

hjärtstimulerande och bronkdilaterande medel: allergiska reaktioner.

Airomir

salbutamol

bronkdilaterande medel: astma, kronisk bronkit, emfysem.

Akineton

biperiden

medel vid parkinsonism.

Alendronat

alendronsyra

bisfosfonat: osteoporos.

Altargo

retapamulin

antibiotikum: infektion på små hudytor.

Alvedon

paracetamol

smärtstillande och febernedsättande medel.

239

LÄKEMEDEL®

S U B S TA N S

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

Amilorid

amilorid

kaliumsparande diuretikum: högt blodtryck, ödem, hjärtsvikt.

Amimox

amoxicillin

antibiotikum (penicillin): infektion i öron, näsa, hals, luftvägar, urinvägar och mjuk­ delar, gonorré, endokarditprofylax, eradikering av Helicobacter pylori.

Amlodipin

amlodipin

kalciumblockerare: kärlkramp, högt blodtryck.

Amoxicillin

amoxicillin

antibiotikum (penicillin): nedre urinvägs­ infektion, öroninflammation, lunginflammation, endokarditprofylax.

Anafranil

klomipramin

antidepressivum (tricykliskt): depression, paniksyndrom, ångest- och tvångssyndrom, agorafobi, narkolepsi.

AnaPen

epinefrin

hjärtstimulerande och bronkdilaterande medel: allergiska reaktioner.

Andapsin

sukralfat

magsårsmedel: mag- och tolvfingertarmssår.

Andolex

benzydamin

medel för smärtlindring i mun och svalg.

Antabus

disulfiram

medel vid alkoholism.

Apidra

insulin glulisin antidiabetikum, snabbverkande insulin: diabetes mellitus.

Aricept

donepezil

kolinesterashämmare: Alzheimers sjukdom.

Artelac

hypromellos

tårsubstitut: torra ögon.

Asacol

mesalazin

medel vid inflammatorisk tarmsjukdom: ulcerös kolit.

Atacand

kandesartan

angiotensin II-antagonist: högt blodtryck.

240

LÄKEMEDEL®

S U B S TA N S

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

Atarax

hydroxizin

lugnande medel: klåda, nässelfeber, ångest, oro.

Atenolol

atenolol

betablockerare: högt blodtryck, kärlkramp, supraventrikulär takyarytmi.

Atropin

atropin

antikolinergikum: spasm i mag-tarmkanalen, bradykardi.

Atrovent

ipratropium

bronkdilaterande medel: astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Azatioprin

azatioprin

immunhämmande medel: transplantation och systemisk lupus erytematosus (SLE).

Azitromax

azitromycin

antibiotikum (azalid): infektion i öron, näsa, hals, hud och mjukdelar, lunginflammation, klamydiainfektion.

Bactrim

sulfametoxazol, antibiotikum: svår infektion i urinvägar och trimetoprim luftvägar, prostatit, shigellos, tyfoid- och paratyfoidfeber, infektioner orsakade av Pneumocystis carinii.

Basiron

bensoylperoxid medel mot akne.

Becotide

beklometason

Behepan

cyanokobalamin vitamin B12.

Bensylpenicillin

bensylpenicillin antibiotikum (penicillin G): lunginflammation, infektion i hud och mjukdelar, meningit, övriga infektioner orsakade av pneumokocker, streptokocker, meningokocker eller gonokocker, endokardit, neuroborrelios.

benylbensoat

Tenutex

inflammationshämmande medel: inflammation, allergi.

parasiticidum.

241

LÄKEMEDEL®

S U B S TA N S

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

Betapred

betametason

glukokortikoid: kraftig allergisk och inflammatorisk reaktion, astma, hjärnödem, eksem.

Betnovat

betametason

starkt verkande glukokortikoid: psoriasis, eksem.

Bisolvon

bromhexin

mukolytikum: hosta med segt slem.

Bisoprolol

bisoprolol

betablockerare: högt blodtryck, kärlkramp.

Bonefos

klodronat

benresorptionshämmare: hyperkalcemi, bendestruktion vid malignitet.

Boostrix

vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta.

Bricanyl

terbutalin

bronkdilaterande medel: astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, prematurt värk­ arbete.

Brufen

ibuprofen

NSAID: smärta, inflammation, feber, reumatiska sjukdomar, dysmenorré.

Buronil

melperon

neuroleptikum: förvirringstillstånd, oro, ångest.

Buventol

salbutamol

bronkdilaterande medel: astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Caelyx

doxorubicin

cytostatikum: tumörsjukdom, bl.a. bröstcancer.

Campral

akamprosat

medel vid alkoholism.

Canesten

klotrimazol

antimykotikum: svampinfektion.

Canoderm

karbamid

mjukgörande medel: torr hud.

Captopril

kaptopril

ACE-hämmare: högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetesnefropati.

242

LÄKEMEDEL®

S U B S TA N S

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

Carbocain

mepivakain

lokalbedövningsmedel.

Carbomix

aktivt kol

akut förgifting, diarré.

Cardizem

diltiazem

kalciumblockerare: kärlkramp, högt blodtryck.

Cefadroxil

cefadroxil

antibiotikum (cefalosporin): infektion i hals, luftvägar, urinvägar, hud och mjukdelar.

Cefamox

cefadroxil

antibiotikum (cefalosporin): infektion i hals, lunginflammation, urinvägar, hud och mjukdelar.

Celebra

celecoxib

NSAID (selektiv COX-2-hämmare): smärttillstånd och inflammation vid reumatiska ledsjukdomar eller artros.

Centyl

bendroflume­ diuretikum och blodtryckssänkande medel. tiazid, kalium­ klorid

Cetrizin

cetrizin

antihistamin, H1-receptorblockerare: allergi.

Champix

vareniklin

medel vid nikotinberoende.

Chloromycetin kloramfenikol

antibiotikum: ögoninfektion.

Cialis

tadalafil

medel vid erektionsproblem.

Cilaxoral

natrium­ pikosulfat

laxermedel, tarmirriterande medel.

Cilest

etinylestraidol, antikonceptionella medel (p-piller). norgestimat

Cipralex

escitalopram

antidepressivum (SSRI): depression, ångestsjukdomar, paniksyndrom, social fobi.

243

Substanser

S U B S TA N S

LÄKEMEDEL®

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

acetylcystein

Acetylcystein

mukolytikum: kronisk bronkit.

acetylsalicyl­ syra, koffein

Treo

smärtstillande, febernedsättande, antiinflammatoriskt, trombocytaggregationshämmande medel.

aciklovir

Geavir, Zovirax antiviralt medel: herpesinfektion.

adapalen

Differin, Epiduo

medel mot akne.

adenosin

Adenosin

antiarytmikum och diagnostikum: hjärtarytmi, hjärtundersökning.

akamprosat

Campral

medel vid alkoholism.

aktivt kol

Kolsuspension, akut förgifting, diarré.

Carbomix

alendronat

Fosamax

bisfosfonat: osteoporos.

alendronsyra

Alendronat

bisfosfonat: osteoporos.

alfuzosin

Xatral

alfablockerare: godartad prostataförstoring.

alginsyra

Gaviscon

medel vid gastroesofageal refluxsjukdom.

alimemazin

Theralen

neuroleptikum: oro, sömnstörning, allergi.

allergen phleum pratense

Grazax

frystorkad tablett för allergenspecifik immunterapi vid gräspolleninducerad rinit och konjunktivit.

allopurinol

Zyloric

urinsyrahämmande medel: gikt.

268

S U B S TA N S

LÄKEMEDEL®

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

alprazolam

Xanor

bensodiazepin: paniksyndrom, oro, ångest.

alprostadil

Caverject

prostaglandin: erektionsproblem.

alteplas

Actilyse

trombolytiskt medel; hjärtinfarkt, lung­ emboli, stroke.

amfotericin B Fungizone

antimykotikum: generaliserad svamp­ infektion.

amilorid

Amilorid

kaliumsparande diuretikum: högt blodtryck, ödem.

amiodaron

Cordarone

antiarytmikum: vid förmaks- eller ventrikeltakykardi.

amlodipin

Amlodipin, Norvasc

kalciumblockerare: kärlkramp, högt blodtryck.

amoxicillin

Amimox, Spektramox

antibiotikum (penicillin): infektion i öron, näsa, hals, luftvägar, urinvägar och mjuk­ delar, gonorré, endokarditprofylax, eradikering av Helicobacter pylori.

ampicillin

Doktacillin

antibiotikum (penicillin): övre luftvägsinfektion, infektion orsakad av enterokocker, listeria och vissa gramnegativa bakterier.

antacida

Novaluzid

medel mot sura uppstötningar.

ASA

se acetylsalicylsyra.

atenolol

Atenolol, Tenormin

betablockerare: högt blodtryck, kärlkramp, viss hjärtarytmi.

atorvastatin

Lipitor

serumlipidsänkande medel, kolesterolsynteshämmare.

269

S U B S TA N S

LÄKEMEDEL®

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

atropin

Atropin

antikolinergikum: spasm i mag-tarm­ kanalen, bradykardi.

azatioprin

Azatioprin, Imurel

immunhämmande medel: transplantation, systemisk lupus erytematosus (SLE).

azelainsyra

Finacea

medel mot akne.

azitromycin

Azitromax

antibiotikum (azalid): infektion i öron, näsa, hals, hud och mjukdelar, lunginflammation, klamydiainfektion.

beklometason Becotide

inflammationshämmande medel: inflammation, allergi.

bendroflu­ metiazid

Centyl, Salures diuretikum och blodtryckssänkande medel: ödem, högt blodtryck.

bensokain

Bafucin

lokalbedövande medel: halsont.

bensoylper­ oxid

Basiron

medel mot akne.

bensyl­ penicillin

Bensyl­penicillin antibiotikum (penicillin G): lunginflammation, infektion i hud och mjukdelar, meningit, infektion orsakade av pneumokocker, streptokocker, meningokocker eller gonokocker, endokardit, neuroborrelios.

benzydamin

Andolex

medel för smärtlindring i mun och svalg.

betametason

Betapred, Betnovat, Daivobet, Diproderm

glukokortikoid: kraftig allergisk och inflamma­torisk reaktion, astma, hjärnödem, eksem.

biperiden

Akineton

medel vid parkinsonism.

bisoprolol

Bisoprolol

betablockerare: högt blodtryck, kärlkramp.

270

S U B S TA N S

LÄKEMEDEL®

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

bromhexin

Bisolvon, Mollipect

expektorerande, bronkvidgande och slemhinneavsvällande medel: segt slem i luftvägarna, hosta.

bromokriptin Pravidel

prolaktinhämmare: Parkinsons sjukdom, hög prolaktinproduktion.

budesonid

Giona, Entocort, Pulmicort

glukokortikoid: astma, allergi, Crohns sjukdom.

bupivakain

Marcain

långverkande lokalbedövningsmedel.

buprenorfin

Subutex

substitutionsbehandling vid opioid­ beroende.

bupropion

Zyban

medel vid nikotinberoende.

buserelin

Suprefact

gonadotropinfrisättande hormonanalog: prostatacancer.

capecitabin

Xeloda

cytostatikum: tumörsjukdom.

capsaicin

Qutenza

lokalanestetikum: nervsmärta.

cefadroxil

Cefadroxil, Cefamox

antibiotikum (cefalosporin): infektion i hals, luftvägar, urinvägar, hud och mjukdelar.

cefotaxim

Claforan

antibiotikum (cefalosporin): svår infektion i lungor, urinvägar, bukhåla, hud och mjukdelar, meningit, gonorré.

ceftazidim

Fortum

antibiotikum (cefalosporin): svår infektion i luftvägar och urinvägar, meningit.

ceftriaxon

Rocephalin

antibiotikum (cefalosporin): bakteriell meningit, neuroborrelios, infektion i urinvägar och luftvägar.

271

S U B S TA N S

LÄKEMEDEL®

L Ä K E M E D E L S G R U P P / A N VÄ N D N I N G S O M R Å D E

cefuroxim

Zinacef

antibiotikum (cefalosporin): infektion i luftvägar och urinvägar, gonorré, meningit, vissa infektioner orsakade av gramnegativa bakterier.

celecoxib

Celebra

NSAID (selektiv COX-2-hämmare): smärttillstånd och inflammation vid reumatiska ledsjukdomar eller artros.

cetirizin

Zyrlex

antihistamin, H1-receptorblockerare: allergi, klåda.

ciklosporin

Sandimmun

immunsuppressivum vid transplantationer.

ciprofloxacin

Ciprofloxacin, Ciproxin

antibiotikum (kinolon): infektion i urinvägar och luftvägar, prostatit, gonorré, bakteriell enterit, infektion i hud- och mjuk­ delar orsakad av gramnegativa bakterier.

cisplatin

Platinol

cytostatikum: testikelcancer, äggstocks­ cancer, blåscancer.

citalopram

Cipramil

antidepressivum (SSRI): depression, panikoch tvångssyndrom.

clopidogrel

Klopidogrel

trombocytaggregationshämmande medel.

cyanokob­ alamin

Behepan

vitamin B12.

cyklofosfamid Sendoxan

cytostatikum: tumörsjukdom, bl.a. leukemi, Hodgkins sjukdom, vissa autoimmuna sjukdomar.

dalteparin

antitrombosmedel: trombosprofylax, behandling av trombos och lungemboli, instabil kranskärlssjukdom.

272

Fragmin

Vacciner VA C C I N ®

Act-HIB

vaccin mot Haemophilus influenzae typ B.

Ambirix

vaccin mot hepatit A och B.

Avaxim

vaccin mot hepatit A.

BCG-vaccin

vaccin mot tuberkulos.

Boostrix

vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta.

Boostrix Polio vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio.

Cervarix

vaccin mot humant papillomvirus (HPV) typ 16, 18.

diTeBooster

vaccin mot difteri, stelkramp.

Dukoral

vaccin mot kolera.

Encepur

vaccin mot fästingburen hjärninflammation (TBE).

Engerix-B

vaccin mot hepatit B.

Epaxal

vaccin mot hepatit A.

Fendrix

vaccin mot hepatit B.

Fluarix

vaccin mot influensa.

Fluenz

vaccin mot influensa.

FSME-IMMUN vaccin mot fästingburen hjärninflammation (TBE).

Gardasil

vaccin mot humnat papillomvirus (HPV) typ 6, 11, 16, 18.

Havrix

vaccin mot hepatit A.

HBVAXPRO

vaccin mot hepatit B.

Imovax Polio

vaccin mot poliomyelit.

Infanrix

vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta.

Infanrix Polio vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio 292

VA C C I N ®

InfanrixPolio+Hib Inflexal V

vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Heaemophilus influenzae typ B. vaccin mot influensa.

IXIARO

vaccin mot hjärninflammation.

Menveo

vaccin mot meningokockinfektioner.

M-MRVAXPRO NeisVac-C

vaccin mot mässling, påssjuka, röda hund.

Pentavac Pneumovax

vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ B. vaccin mot pneumokocker.

Priorix

vaccin mot mässling, påssjuka, röda hund.

vaccin mot meningokockinfektioner.

Rabies-Imovax vaccin mot rabies.

Rotarix

vaccin mot rotavirus.

RotaTeq

vaccin mot rotavirus.

Stamaril

vaccin mot gula febern.

Tetravac

vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio.

Triaxis

vaccin mot kikhosta.

Twinrix

vaccin mot hepatit A och B.

Typherix

vaccin mot tyfoidfeber.

Typhim Vi

vaccin mot tyfoidfeber.

Varilix

vaccin mot vattkoppor.

Vaxigrip

vaccin mot influensa.

Vivotif

vaccin mot tyfoidfeber.

293

Vitaminer och mineraler V I TA M I N / M I N E R A L V I K T I G F Ö R

KÄLLA

BRISTSYMTOM

A-vitamin retinol

ögon, hud, slem­ hinnor

inälvsmat, morött­er, mjölk­ produkter, ägg, margarin

nattblindhet, torra slemhinnor

B1 tiamin

cellernas ämnesom­ fläskkött, inälvs­ sättning, muskel- mat, ärtor, bönor och nervfunktion, energi­­produktion

inflammation i nerverna, trötthet, aptitlöshet och beriberi

B2 riboflavin

förbränning av mjölkprodukter, kolhydrater, fetter kött, inälvsmat och proteiner

hud- och slem­ hinneförändringar

B3 niacin

cellernas ämnes­ omsättning, energi­produktion

kött, fisk, lever, ägg, mjölkproduk­ ter, spannmåls­ produkter

bristsjukdomen pellagra, aptit­ löshet, humör­ svängningar

B5 pantotensyra

fett- och kolhydrat­ omsättning

finns i de flesta livsmedel

myrkrypningar

B6 pyridoxin

proteinomsättning, inälvsmat, kött, nervfunktioner fisk, banan

hudförändringar, neurologiska sym­ tom och blodbrist

B7 biotin

cellernas ämnes­ omsättning

trötthet, illamå­ ende

B9 folsyra

cellernas ämnes­ lever, gröna blad­ blodbrist omsättning, bild­ grönsaker, apelsin, ning av röda blod­ blomkål kroppar

294

lever, havremjöl, kött, fisk, ägg

Läkemedelsberäkning Dropp dropptakt (infusionshastighet) = antalet droppar/minut infusionsmängd = dropptakt × infusionstid dropptakt = infusionsmängd/infusionstid infusionstid = infusionsmängd/dropptakt I ett vanligt droppaggregat med klar infusionslösning är 1 ml ≈ 20 droppar ≈ 20 droppar/ml.

För exakt uträkning av infusionshastighet används idag ibland infusionspumpar där man ställer in exakt antal ml/timme.

Beräkna infusionsmängd (ml) exempel du skall administrera infusionsvätska under 4 timmar med dropptakt 50 droppar/min

vilken blir infusionsmängden? gör så här 1 ml ≈ 20 droppar dropptakt = 50 droppar/min infusionstid = 4 tim = 240 min infusionsmängd = 50 × 240 = 12000 droppar 12000/20 = 600 ml

297

Bestäm dropptakten (droppar/min) exempel du har 2000 ml infusionsvätska som skall administreras på 5 timmar

vilken dropptakt skall du ha? gör så här 1 ml ≈ 20 droppar infusionsmängd = 2000 × 20 = 40000 droppar infusionstid = 5 tim = 300 min dropptakt = 40000/300 ≈ 133 droppar/min Hur lång är infusionstiden (tim)? exempel du skall administrera 2000 ml infusionsvätska med dropptakten 50 droppar/min

hur lång blir infusionstiden? gör så här 1 ml ≈ 20 droppar dropptakt = 50 droppar/min infusionsmängd = 2000 × 20 = 40000 droppar infusionstid = 40000 /50 = 800 min = 13 h 20 min.

Måttenheter mg/ml lösning Beräkna mängd substans i en viss volym vätska exempel 300 ml av en lösning innehåller 150 mg substans

hur mycket substans innehåller 400 ml vätska? gör så här 1 ml innehåller 150/300 = 0,5 mg 400 ml innehåller 400 × 0,5 = 200 mg Beräkna den volym vätska som behövs för att få en viss mängd verksam substans exempel 300 ml av en lösning innehåller 150 mg substans

298

hur stor vätskemängd behövs för att få 200 mg substans?

Analysförteckning Laboratorieundersökningar är av stor betydelse vid diagnostik och uppföljning av olika sjukdomstillstånd. Här nedan listas vanliga analyser. Syftet är att ge läsaren en mycket kortfattad beskrivning av analysens syfte, vad ett högt respektive ett lågt värde kan indikera samt referensintervall. Intervallen är hämtade från Region Skånes analysportal. Till exempel: A N A LY S

A N VÄ N D­N I N G S ­ OMRÅDE

I N D I K AT I O N R E F E R E N S­I N T E R VA L L

P-Natrium

vätske-, elektrolyt- och syra-basbalans.

hvätskeförlust, intorkning, njursvikt. inatriumbrist, övervätskning.

137-145 mmol/L

OBS! För fullständig information se alltid ditt sjukhus provtagningsföreskrifter och referensintervall.

302

A N A LY S

P-ACTH adreno­kortiko­tropt hormon

A N VÄ N D­N I N G S ­ OMRÅDE

I N D I K AT I O N R E F E R E N S­I N T E RVA L L

binjurebarks­ hAddisons sjukdom, Cushings sjukdom. funktion, isekundär binjurebarksvikt, kortison­ hypofysfunktion. behandling, hypofys- och hypo­talamus­ skador.

1,5-14 pmol/L

P-AFP alfafetoprotein

tumörmarkör.

hlevercellscancer, testikelcancer, germinalcellstumör, levercirros, hepatit.

Vuxna (ej gravida): <10 kIE/L Nyfödda: 50 000-200 000 kIE/L

P-ALAT alanin­amino­ transferas

cellskador i lever, hlever-, njur- och muskelskada. njurar, hjärta och Kvinnor: 0,15-0,75 µkat/L skelettmusku­ Män: 0,15-1,1 µkat/L latur.

P-Albumin

vätskebalans, leverfunktion.

hvätskebrist. iinflammatorisk aktivitet, malnutrition, brännskada, njurskada, levercirros.

18-40 år: 36-48 g/L 41-70 år: 36-45 g/L >70 år: 34-45 g/L

U-Albumin/ kreatinin­index

njurfunktion.

P-ALP alkalisk fosfatas

lever- och gallvägssjukdom, skelettsjukdom.

hnjurskada. <3,0 g/mol kreatinin hgallstas, skelettsjukdom. ihypofosfatasemi.

0-18 år: 0,70-6,8 µkat/L ≥18 år: 0,60-1,8 µkat/L

303

A N A LY S

P-Anti­trombin

A N VÄ N D­N I N G S ­ OMRÅDE

I N D I K AT I O N R E F E R E N S­I N T E RVA L L

trombosmarkör. iökad trombosrisk.

0,82-1,11 kIE/L

P-Antitrypsin

inflammations­ markör.

hinflammation, leverskada. iärftlig antitrypsinbrist.

Kvinnor: 0,94-1,94 g/L Män: 0,86-1,75 g/L Nyfödda: ofta något högre nivåer

P-APCresistens

trombosmarkör. hbärare av gen ger ökad risk för trombos.

P-Apo B/ Apo A1

kvot för kardio­ vaskulär risk.

P-Apolipo­protein A1 (Apo A1)

lipidomsättning. irisk för hjärt-kärlsjukdom, inflammatorisk sjukdom, diabetes, lever- och njursjukdom.

>1,9 hrisk för hjärt-kärlsjukdom.

Kvinnor: <0,8 Män: <0,9

Kvinnor: 1,08-2,25 g/L Män: 1,04-2,02 g/L P-Apolipo­protein B (Apo B)

lipidomsättning. hrisk för hjärt-kärlsjukdom, hyperkolesterolemi, diabetes, lever- och njursjukdom. ihypo-beta-lipoproteinemi.

Kvinnor: 0,60-1,17 g/L Män: 0,66-1,33 g/L

304

SI-systemet Storheter och enheter (Äldre enheter anges inom parentes) STORHET

ENHET

SYMBOL

substansmängd massa längd volym vinklar tid frekvens kraft tryck elspänning1 strömstyrka resistans effekt2 elenergi3 värmeenergi mekanisk energi ljuseffekt rymdvinkel ljusstyrka ljusflöde belysning ljudeffekt ljudintensitet ljudnivå (styrka)4 hörnivå4

mol kilogram meter liter radianer sekunder hertz newton pascal volt ampère ohm watt joule joule (kalorier) joule watt steridian candela lumen lux watt watt/m2 decibel phon

mol kg m L rad s Hz N Pa V A Ω W J J (cal) J W sr cd lm lx W W/m2 dB phon

ANMÄRKNING

1 kg = 1000 g 1 L = 1000 ml 2 πrad = 360º 1 Hz = 1 svängning/s 1 Pa = 1 N/m2

1 W = 1 J/s 1 J = 1 Ws 1 J = 0,239 cal, 1 cal = 4,2 J 1 J = 1 Nm W/sr cd × sr 1 lx = 1 lm/m2

1. spänning = resistans × strömstyrka 2. effekt = spänning × strömstyrka 3. energi = effekt × tid 4. Om hörbarhetströskeln betecknas med x är ljudintensiteten 10x W/m2 = 10 dB, ljudintensiteten 103x = 30 dB osv.

Hörnivån är 20 phon om ljudet hörs lika starkt som en ton med frekvensen 1000 Hz och ljudnivån är 20 dB. 320

Metriska systemet Enhetsfaktor När man anger värdet av en storhet bör talvärdena ligga mellan 0,1 och 999.

Därför sätts ett lämpligt prefix (enhetsfaktor) framför enheten.

PREFIX

ENHET

tera giga mega kilo milli

T G M k m

BETYDELSE

PREFIX

ENHET

10¹² 10⁹ 10⁶ 10³ 10-³

mikro nano piko femto atto

μ n p f a

BETYDELSE

10-⁶ 10-⁹ 10-¹² 10-¹⁵ 10-¹⁸

exempel: 0,000010 mol/l skrivs 10 μmol/l.

Vikt och volym VIKTENHETER

V O LY M E N H E T E R

1 kg = 1000 g 1 g = 1000 mg 1 mg = 1000 μg 1 μg = 1000 ng

1 L = 1 dm3 = 1000 cm3 = 1000 ml 1 dl = 100 cm3 1 cl = 10 cm3 1 ml = 1 cm3 = 1000 μl 1 matsked = 1 msk = 15 ml 1 dessertsked = 1 dsk = 10 ml 1 tesked = 1 tsk = 5 ml

323

Blandningar (vikt, volym och densitet) När det gäller blandningar måste man ibland ta hänsyn till vätskans densitet.

Densitet anges i g/ml eller g/cm3. densitet = vikt/volym vikt = densitet × volym volym = vikt/densitet densiteten för vatten är 1,0 g/ml densiteten för sprit är 0,8 g/ml densiteten för sockersirap är 1,3 g/ml hur mycket väger 50 ml av vätskan? gör så här 50 ml vatten väger

50 ml sprit väger

50 ml sockersirap väger

50 × 1,0 = 50 g 50 × 0,8 = 40 g 50 × 1,3 = 65 g

hur stor volym har 100 g av vätskan? gör så här 100 g vatten har volymen 100 g sprit har volymen 100 g sockersirap har volymen

100/1,0 = 100 ml 100/0,8 = 125 ml 100/1,3 = 77 ml

324

Grundämnen KEMISKT TECKEN

AT O M ­ G R U N D ­NUMMER ÄMNE

KEMISKT TECKEN

AT O M ­ G R U N D ­NUMMER ÄMNE

Ac

89

aktinium

Cf

98

californium

Ag

47

silver

Cl

17

klor

Al

13

aluminium

Cm

96

curium

Am

95

americium

Cn

112

copernicium

Ar

18

argon

Co

27

kobolt

As

33

arsenik

Cr

24

krom

At

85

astat

Cs

55

cesium

Au

79

guld

Cu

29

koppar

B

5

bor

Db

105

dubnium

Ba

56

barium

Ds

110

darmstadtium

Be

4

beryllium

Dy

66

dysprosium

Bh

107

bohrium

Er

68

erbium

Bi

83

vismut

Es

99

einsteinium

Bk

97

berkelium

Eu

63

europium

Br

35

brom

F

9

flour

C

6

kol

Fe

26

järn

Ca

20

kalcium

Fl

114

flerovium

Cd

48

kadmium

Fm

100

fermium

Ce

58

cerium

Fr

87

francium 325

Egna anteckningar

328

Viktiga telefonnummer INSTITUTION

TELEFON

SOS Alarm

112

Giftinformationscentralen

112 (akut), 08-33 12 31

Min Sjukvårdsupplysning Läkemedelsverket

018-17 46 00

Socialstyrelsen

075-247 30 00

Smittskyddsinstitutet

08-457 23 00

Min Försäkringskassa Vårdförbundet

020-35 35 00

– min lokala avdelning Svenska kommunalarbetarförbundet

010-442 70 00

– min lokala avdelning Sveriges läkarförbund

336

08-790 33 00

Klassikern Medicinsk fickordbok är Sveriges första och mest använda ficklexikon i medicinsk termi­ no­­logi och har hittills tryckts i 350 000 exemplar.

Medicinsk fickordbok är tillägnad dig som arbetar inom vården, studerar medicin eller på annat sätt kommer i kontakt med det medicinska språket.

Den nya upplagan följer rekommendationer för medi­cinskt språk i skrift och har upp­daterats med tusen nya termer. Fickordboken inne­håller dess­ utom uppgifter om läkemedels­be­räk­­ning, morfem, anatomisk läges­beskriv­ning, läke­medel och sub­ stanser, vacciner­­samt en lista över vad de vanli­ gaste analyserna står för och indikerar.