9789197994576

ร LSKADE ASSISTENT En inspirationsbok om coachande personlig assistans inom LSS

Jan Blomstrรถm

Innehållsförteckning Förord Inledning

14

Punkterade sanningar

17

Bara assistent

18

Glädjeflickan

20

Trivas ihop

21

Göra som brukaren vill

23

Dela intressen

24

Projektledaren

26

Uppfostrande

27

Underlätta för familjen

28

Fungera med anhöriga

29

Ta ställning

30

Resan fram till idag

32

Livet innan 1994

32

Positiv effekt

35

LSS-lagens personkretsar

36

LSS-lagens intentioner

37

Generösa möjligheter

43

Lagrenovering i omgångar

44

Tillståndsplikt

45

Vinnare

46

Förlorare

48

Ägande och maktförskjutning

49

Utmaningar för anordnarna

50

Vad har hänt innan jobbet börjar?

51

Ta ställning

53

Det egna livet

55

Rätten att leva sitt eget liv

55

Skyldigheten att leva sitt eget liv

59

Självständighet

60

Drömmar

61

Relationer

63

Kärlek

64

Lika som andra

68

Det goda livet

69

Det mindre goda livet

70

Det helvetiska livet

71

Överleva assistenter

74

Överleva anhöriga

74

Ta ställning

75

Personlig assistans som yrke

77

Yrkesrollen

77

Yrkesstolthet

79

Överleverans

80

Uppdraget

83

Proffsigt jobb

85

Personligt / privat

87

Arbetsplatsen

90

Uppdragsgivaren

92

Generellt och unikt

93

Sig själv som arbetsverktyg

95

Maktaspekten

98

Uppskattningstävlan

98

Rörlighet under dagen

100

Teamansvar

101

Krishantering

102

Insiktsbearbetning

104

Intimitet

105

Varumärkesbärare

107

Att göra ett för bra arbete

108

Ta ställning

109

Coachistans

111

Coachning

112

Coachning inom personlig assistans

114

Vårdande inslag

115

Rehabiliterande inslag

116

Äganderätt till sitt egna liv

119

Att få lyckas

122

Att få misslyckas

123

Assistenten som personlig tränare

124

En månads uppsägningstid

125

Ta ställning

126

Assistansanordning

128

Kundperspektivet

128

Uppdragsnöjdhet

129

Leveransansvar

129

Vad uppnås?

130

Ta ställning

132

Punkterade sanningar INOM OLIKA TYPER av vård- och omsorgsarbeten pågår en ständig utveckling. Det finns en tendens att utveckla många bra saker, samtidigt som det ofta finns många tabun inom verksamheterna som tillåts leva vidare. Det är sådant som man bara inte får lyfta fram och ifrågasätta. Många mjukare verksamheter har dessutom en naturlig attraktionskraft på medarbetare som själva kanske har ett lite mjukare värderingssystem. Det leder till att man oftare väljer att inte ta fighten mot de redan etablerade sanningarna. Det är helt enkelt inte värt obehaget att gå in och bana ny mark på områden där det är tabu att tycka något annat. Detta är lätt att förstå, särskilt som egenskaperna att vara förstående och anpassningsbar ofta ses som en bra merit vid anställningsförfarandet. Konsekvensen blir dock att det inom omsorgsverksamheter generellt och inom personlig assistans speciellt gärna utvecklas ett antal givna sanningar som ALLA vet att det BARA ÄR SÅ. Dessa givna sanningar är sällan väl underbyggda, samtidigt utgör de på många sätt ett hinder för att man ska kunna utföra sitt uppdrag på jobbet på det sätt som förväntas. I första delen av den här boken vill jag därför synliggöra de vanligaste sanningarna, punktera dem och presentera ett alternativt sätt att se på dem. Orsaken till att jag väljer att börja boken med denna punktering är att det är avgörande att vi släpper

17

ÄLSKADE ASSISTENT

det som har varit rätt tidigare för att bli mottagliga för det som är rätt idag och i morgon. Så läs, håll med, var oenig, bli arg eller bli lättad. Förhåll dig aktivt till det jag förmedlar och ta ställning till vad du själv tycker och tänker, vad som råder på din arbetsplats och hur du tycker det borde se ut. Det du känner och tycker innerst inne är viktigt att du själv har kunskap om, eftersom det är därifrån du hämtar drivkraften till många av dina ageranden som assistent och givetvis även i andra situationer.

Här följer nio stycken olika givna sanningar. Var och en slutar med en ny sanning. För jag vill inte bara punktera de gamla, jag vill också med den här boken vara med och skapa nya sanningar. Det är nämligen dags att göra det nu, men jag kan aldrig göra det ensam.

Ska det lyckas måste det vara tillsammans med alla er assistenter och andra som finns i er närhet. Är ni beredda? Nu börjar vi.

Bara assistent En given sanning är att när man jobbar som personlig assistent är man BARA en assistent. Det är ett jobb som ALLA skulle kunna ha, ett lågavlönat jobb som egentligen inte ens är ett riktigt jobb.

Dessutom vet alla precis vad assistenter är för typ av människor, nämligen mindre viktiga personer som man inte behöver lyssna på.

Glöm det! Detta är nämligen en sanning som omedelbart måste punkteras. Professionell personlig assistent är ett yrke som är ytterst kvalificerat och som egentligen ganska få har tillräcklig kapacitet för att kunna arbeta som. Om lönenivån låg i linje med hur kvalificerat jobbet är, skulle personliga assistenter vara en förmögen yrkesgrupp. Yrket förutsätter att man har en väl utvecklad verktygslåda, att man har ett fokuserat och medvetet arbetsätt som dessutom är kryddat med en personlig mogenhet.

18

ÄLSKADE ASSISTENT

Resan fram till idag MEN NU GÅR vi tillbaka och ser på vad som gjort att vi befinner oss där vi är idag. Under kort tid har det hänt mycket inom den svenska handikappsomsorgens olika verksamheter och därmed också för de enskilda personer som har funktionsnedsättningar på olika sätt. I den här delen av boken är det min avsikt att visa min bild av den förändringsresan. Jag gör det för att det ska bli lättare att sätta det vi gör idag i ett rimligt perspektiv. Bilden jag presenterar har inte ambitionen att vara en heltäckande tillbakablick och kanske inte heller helt faktakorrekt i alla lägen. För den högtravande uppgiften finns det otaliga informationskällor som är bättre lämpade än den här boken.

Livet innan 1994 Individer med olika typer av funktionshinder har alltid funnits, både i djurlivet och bland oss människor och ingenting tyder på att något kommer att förändras på den punkten. Den stora förändringen ligger däremot i synen på funktionshindrade personer och därmed vilka förutsättningar man får för att leva ett så normalt liv som möjligt.

32

ÄLSKADE ASSISTENT

I djurlivet stöts många ut och lämnas åt sitt öde utifrån parollen starkast vinner. Längre tillbaks i tiden var sanningen inte långt därifrån för oss människor heller. Personer med missbildningar, funktionsstörningar eller annan typ av avvikelser lämnades åt sitt öde där de fick överleva bäst de kunde, ofta i ett plågsamt utanförskap och många gånger med hög dödlighet. Lite längre fram i tiden tog samhället ett lite större ansvar. Då kunde man hamna i fattigstugan, men under nästan lika hårda betingelser. Sen började det hända saker. I början av nittonhundratalet växte mentalsjukhusen fram. Där placerades inte bara personer med mentala funktionshinder utan många gånger även fysiska. En placering där var ofta livslång och innebar isolering från samhället utanför. Ett exempel är Säters sjukhus som när det öppnade runt 1912 ansågs vara en av den tidens mest moderna institutioner med rastgårdar och egen bondgård som gjorde den i stort sett självförsörjande. Men med dagens kunskaper kan vi se att det i praktiken inte handlade om så mycket mer än förvaring för de personer som var inskrivna där.

Den medicinska revolutionen för den här gruppen kom i mitten av 1900-talet, med mediciner som gav stor effekt för många funktionshindrade och underlättade därmed deras vardag. Det gällde både för grupper med mentala och med andra typer av funktionshinder. Men några av den tidens medicinska framsteg ser med dagens ögon ut som allt annat än framsteg. Jag tänker särskilt på behandlingar som lobotomi, elchocker och beteendemediciner med starka biverkningar. Men det kom också många möjligheter som var viktiga framsteg för många, särskilt de med utåtageranden och självskadebeteenden.

I samband med detta började den moderna tidens handikappsomsorg växa fram i Sverige. Det är den omsorg som blev början till den omsorg vi har idag. Det var landstingen som hade ansvaret och det byggdes upp stora omsorgscentraler som fångade upp stora mängder personer med olika typer av funktionshinder. Samhället skulle ta ansvar och många föräldrar fick höra redan på BB att det bästa de kunde göra var att glömma bort sitt nyfödda missfoster och åka hem för att försöka göra en ny baby. Samhället övertog

33

ÄLSKADE ASSISTENT

Det egna livet INGEN AV OSS har bett om att få komma till det här livet. Det är föräldrarna som har satt sina barn till världen. Det är föräldrarna som har ansvaret att ta hand om dem efter bästa förmåga under första delen av livet, innan det är dags för barnet att ta över ansvaret för sitt eget liv. Det är något som gäller alla, oavsett vilken typ av liv som hamnade på ens livslott. Spridningen kan vara stor, men man har det liv man fått. Var och en har sin egen livslott att förvalta. Vissa kommer till världen som ljushåriga medan andra är mörkhåriga. Vissa kommer med oanade resurser, medan andra kommer med mindre eller större begränsningar. Det blir som det blir även om det inte alltid blir som man hade tänkt sig. Det är det som är det egna livet, det liv vi alla har till uppgift att förvalta på det sätt vi anser är det bästa sättet.

Rätten att leva sitt eget liv Alla människor ska ha rätt att leva sina egna liv utifrån egen fri vilja. Ingen annan person ska tillåtas bestämma över någon annan mot den personens vilja. Det är en rättighet som vi hittar i FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Kring detta bygger vi i vår

55

ÄLSKADE ASSISTENT

västerländska samhällskultur upp hela vår tillvaro. Självklart är det rättigheter som gäller alla, även individer med funktionshinder.

Rättigheten understryks dessutom starkt inom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS-lagen).

Men frågan är vad som egentligen är ett eget liv? Är uttrycket ”ett eget liv” lika för alla eller betyder det någonting annat för dem som har diagnostiserade funktionshinder? Hur förändras uttrycket när man går från barnaåldern till att bli en vuxen person?

Inom personlig assistans är en av de viktigaste utmaningarna att verkligen kunna skapa utrymme för brukarens eget liv, och i sin yrkesroll hitta en bra balans. Å ena sidan behöver man stöka runt i brukarens privata livsutrymme och assistera, å andra sidan ska man backa undan och skapa utrymme för att han ska kunna leva sitt eget liv.

Många av dem som varit i behov av särskilt stöd ända sedan barnsben, har under många år lärt sig att läsa av vad andra personer de är beroende av vill och inte vill. Brukare som är lite äldre, har dessutom tidigare tagit del av en omsorgsverksamhet som omedvetet avlärt sina klienter att forma sina egna livsplaner. Man ser idag många brukare som är otroligt smidiga i att ändra på sin egen vilja, utifrån vilken assistent som arbetar. I sig är det inte konstigare än att föräldrar anpassar sig och lagar barnens favoritmat när de kommer hem och hälsar på under semestern. Skillnaden är att avlönade professionella assistenter ska vara medvetna om detta och i sitt arbete kunna kompensera för det. Om inte assistenten klarar det, blir det oerhört svårt för brukaren att kunna utveckla sin egen vilja.

Som personlig assistent har man helt enkelt inte ett dugg med att göra hur brukaren väljer att leva sitt liv. Det enda undantaget är när det är direkt fara för brukarens eller annans person liv, men då agerar vi mer som medmänniska än som assistent. Men annars ska det inte ageras alls. Brukaren får tycka, tänka och agera precis som den vill. Han kan ställa sig bakom sverigedemokraternas, moderaternas eller vänsterns politiska värderingar, han kan vara artig eller en riktig skitstövel när ni är och handlar, han kan vara snål eller generös eller göra konstiga prioriteringar i sin tillvaro. Han

56

ÄLSKADE ASSISTENT

Personlig assistans som yrke DET FINNS FÅ yrken som kan betyda så mycket som just personlig assistans, framförallt för den man arbetar hos men också för en själv. Samtidigt kan yrkesrollen lätt tappas bort i strävan efter att göra allt rätt. Man vill ju så väl, men ändå blir det inte alltid fullt så bra som man hoppades. I och med att man i så stor grad använder sig själv som arbetsverktyg tenderar resonemangen lätt att hamna nära ens person och sina personliga värderingar. Som motvikt vill jag kunna tillföra verktyg för att lättare kunna skilja mellan sak och person.

Yrkesrollen Yrkesrollen är som jag konstaterat tidigare en ung yrkesroll som egentligen uppträdde först i samband med LSS-lagens entré 1994.

Under kort tid etablerades det många arbetstillfällen och de som klev in på tjänsterna hade ingen historia att luta sig tillbaka på.

För många var det dessutom ett ”genomgångsyrke” i väntan på att komma in på studier eller få ett annat jobb. Idag ser det lite

77

ÄLSKADE ASSISTENT

annorlunda ut. I takt med att erfarenheterna byggts på har det växt fram en allt tydligare bild av yrkesrollen personlig assistent. Själv brukar jag definiera begreppet yrkesroll så här: ”Den samling av normer som gäller och de förväntningar som ställs på en människa för att han/hon har en speciell social ställning i en speciell situation”.

Vad som ingår i den samlingen av normer och förväntningar kan variera stort. Jag brukar dela upp det utifrån tre olika aspekter för att lättare kunna hålla isär vad som är vad: t

Den ålagda aspekten Det är det du är ålagd att göra. Det är förväntningar som har formulerats av arbetsgivaren och det som skrivits i lagtexter eller andra förordningar. Det kan vara mer eller mindre tydligt formulerat.

t

Den tillskrivna aspekten Det är förväntningarna som anhöriga, brukare, arbetskamrater, organisationskultur eller övriga i närsamhället tillskriver dig att du bör göra i din yrkesroll.

t

Den självpåtagna aspekten Det är förväntningarna du lägger på dig själv utifrån ditt sätt att vara. Du utgår från dina tidigare erfarenheter, dina egna intressen, din personlighet, grad av självkännedom och din egen livssituation som helhet. Här är det ditt eget behov av att vara god, omtänksam och omhuldande som styr.

Nu ska jag göra det ännu mer komplext. I tillvaron på jobbet påverkas vårt faktiska agerande av många fler faktorer. Vi har alla så många olika roller att situationen ibland blir svår att överblicka.

Om man är kvinna eller man, olika kulturella roller, man är den onde eller den gode, den slappe eller idésprutan, allt påverkar. Om

78

ÄLSKADE ASSISTENT

Coachistans HUR BEHJÄRTANSVÄRDA INSATSER många av er assistenter än gör när ni med stort hjärta tar hand om era brukare, kan jag inte låta blir att tycka att ert agerande många gånger hör hemma mer i en privat sfär. Att vara en god och älskvärd medmänniska och att tycka om varandra är aldrig något fel, men det är inte de egenskaperna samhället betalar lön för. Lön får man för att öka möjligheten för brukaren att kunna leva sitt liv så som det livet är. Detta blir särskilt tydligt i och med tillståndsplikten. Där ställs det tydliga krav på att leveransen av assistans sker i linje med vad staten beställt, vilket i praktiken betyder att den ska ske i linje med lagens intentioner.

Med detta menar jag att vi behöver förändra den nu rådande synen på och attityden till hur assistans ska bedrivas. För att markera detta vill jag föra in ett nytt begrepp. Det är coachistans. Jag vill att begreppet coachning ska närma sig begreppet omsorg inom den traditionella assistansen. Bokens omslag visualiserar de olika rollerna. Brukaren har full äganderätt till sin familj och sitt liv medan den stolta assistenten finns i omedelbar närhet. Det är en assistent med fokus på brukarens rätt till det egna livet, som inte assisterar i situationer där brukaren inte behöver det. Förhållningssättet kan säkert upplevas som hårt och omänskligt av vissa som idag är aktiva inom verksamheterna, men hela resonemanget bygger på att vi gör allvar av snacket om att brukaren är resursstark och har egen potential.

111

ÄLSKADE ASSISTENT

Coachning Det mest avgörande med ett coachande förhållningssätt är att man som coach har kristallklart för sig vad man själv har äganderätt till och vad den person man har framför sig har äganderätt till. Som coach guidar man personen fram till egna lösningar utifrån dennes egna resurser. Man låter personen känna glädje över framgångar såväl som frustation över misslyckanden, vilket i sin tur fungerar som lärande och bäddar för bättre lösningar vid nästa tillfälle.

Dialogen mellan coach och brukare förutsätter en kommunikation som kräver att man lyssnar och försöker förstå vad den andra säger och menar. Det är med kommunikation som med allt annat, träning ger färdighet. Genom att träna på kommunikation utvecklar man en medveten kunskap. Till sin hjälp kan man använda sig av olika tekniker. Här följer några exempel. t

Aktivt lyssnande Genom att lyssna aktivt på den man pratar med glömmer man tillfälligt sig själv och koncentrerar sig helt och fullt på sin samtalspartner. Dennes tankar och funderingar får då stort utrymme, vilket är en viktig grundbult i att skapa en sund kommunikation.

t

Coachande frågor Genom att använda sig av öppna frågor leds samtalet framåt utan att man själv tillför och påverkar innehållet. Exempel på öppna frågor är När? Var? Vad? Hur? På vilket sätt? Jämfört med vad? Vad skulle hända då?

t

Observera reaktioner Genom att läsa av kroppsspråk, muskelspänning, betoning, vad man väljer att prata om och vad man väljer att undvika, får man stora mängder information utöver det som faktiskt sägs.

112

ÄLSKADE ASSISTENT

Assistansanordning ATT DRIVA EN verksamhet som levererar personlig assistans är en stor utmaning. Man driver en verksamhet med många mervärden.

Samtidigt innebär rollen som assistansanordnare ett stort ansvar och man står inför en mängd spännande utmaningar under de närmaste åren.

Kundperspektivet Framförallt innebär den nya tillståndsplikten en rejäl förskjutning av kundperspektivet. Tidigare har man som assistansanordnare kunnat bygga sin verksamhet utifrån att det varit brukaren som varit kunden. Detta har inneburit att många anordnare har varit duktiga på att skapa mervärden för sina kunder. Det kunde handla om juridiskt stöd, semesterfaciliteter eller något annat positivt. I och med att den nya tillståndsplikten infördes, ändrades brukaren från kund till nyttjare. Numera är det staten som är kunden. Staten köper tjänster av assistansanordnaren och brukaren nyttjar tjänsterna. Den nya kunden kräver kvalitetssäkringsrutiner för att säkerställa att man som leverantör levererar det den har beställt.

Dessutom kan staten komma ut och göra granskningar för att se

128

ÄLSKADE ASSISTENT

om beställningen efterföljs, med risk för indraget tillstånd om avvikelserna är för stora.

Detta innebär en förändrad situation för både brukaren och anordnaren. Jag tror det kommer att dröja innan de gamla kunderna har insett att de inte längre är kunder på samma sätt som tidigare.

Jag menar också att det är en stor utmaning för assistansanordnarna dels att styra om sin verksamhet så att den skapar kundnytta för sina nya kunder, dels att på ett pedagogiskt sätt få sina gamla kunder att tryggt förflytta sig från kund till nyttjare och vilja vara kvar hos assistansanordnaren i sin nya roll.

Uppdragsnöjdhet Om man lyckas få sina gamla kunder att stanna kvar öppnar sig däremot helt nya möjligheter att förbättra deras nöjdhet med tjänsterna som de nyttjar. Den nya situationen gör att anordnarna fokuserar på relevanta aspekter, nämligen att hålla en lyhörd dialog kring vad som ska levereras, hur det som levereras upplevs och hur man genom ständiga förbättringar kan lyfta den upplevelsen inom de ramar som kunden ställt upp. Regelbundna avstämningar med nyttjarna och deras anhöriga är en viktig stomme i det arbetet, liksom en öppen dialog på personalmöten. Det gäller att man som anordnare stimulerar till ett klimat i assistentgruppen som gynnar en vardagsdialog mellan assistenten och brukaren, men också assistenterna emellan. Verksamheten kommer då att bli alltmer transparent och prestigelös, där alla parter på ett generöst sätt hjälps åt så att alla blir vinnare och känner uppdragsnöjdhet.

Leveransansvar Tidigare har många assistansanordnare gett relativt stort utrymme för assistenter och brukare att själva komma fram till hur deras dagar ska utformas. Även med de nya förutsättningarna gäller så

129

ÄLSKADE ASSISTENT