9789197888653

Tidigare böcker om Rosa-Emma: Låt alla vara med - tillsammans är vi starka 2010 Tala sanning - lyssna på varandra 2010

Dela med dig Utgiven av: ZimZalabim www.zimzalabim.se ©Text: Ulrika & Mats Slottner ©Bild: Lilian Johansson Formgivning: Ulrika Slottner Första upplagan Första tryckningen Tryckt i Lettland 2011 ISBN: 978-91-978886-5-3 www.rosaemma.se

Till alla kompisar

Rosa-Emma hör hur mamma och pappa viskar i köket. Hon hör hur de prasslar med papper. Snart kommer de, tänker hon. Det pirrar i magen, det är så spännande att fylla år.

Rosa-Emma hör hur de sjunger: – Ja må hon leva, ja må hon leva. Rösterna blir starkare och starkare och Rosa-Emma drar upp täcket lite till. De måste ju tro att jag sover, tänker hon.

Dörren öppnas och in kommer mamma, pappa och lillebror Linus. Rosa-Emma sträcker på sig och gnuggar sig i ögonen. Vad många paket de har med sig.

Rosa-Emma tittar på alla paket.

– Öppna mina först, säger Linus.

Det ena är mjukt och det andra är hårt. Hon börjar med det mjuka paketet och ut kommer en fisk!

– Vad söt den är, säger hon. Den ska få sova hos mig varje natt.

– Det är jag som har valt den, säger Linus. Den kan ändra färg också.

Den kan bli rosa, grön, blå och orange.

Rosa-Emma vänder och vrider på fisken och ser hur den byter färg.

– Vad coolt, säger hon.

Hon öppnar Linus andra paket. Åh, lego, precis det hon helst ville ha.

Rosa-Emma fortsätter öppna sina presenter. Till sist är det bara ett paket kvar.

– Jaaa! ropar hon när hon ser vad det är. Fotbollskort, precis som jag har önskat mig! Tack snälla allihop!

När Rosa-Emma kommer in i klassrummet står det med stora bokstäver på tavlan: Grattis Rosa-Emma 7 år Så snart alla barn har satt sig säger fröken: – Idag fyller Rosa-Emma 7 år. Om alla ställer sig upp på sina platser så sjunger och hurrar vi för henne.

När de har sjungit färdigt säger Jens: – Rosa-Emma, vad fick du i present?

– Fotbollskort, svarar Rosa-Emma.

– Får jag se? frågar Erik.

– Ni får vänta till fruktstunden, säger fröken Anna. Då får Rosa-Emma gärna visa sina kort för oss allihop.

Klockan ringer och det är dags för rast.

Barnen springer fram till Rosa-Emma, för att se hennes nya kort.

– Kom, vi går ut och spelar, säger Johan.

– Ja, det gör vi, svarar Rosa-Emma.

– Kan vi inte putta kula istället? frågar Samuel.

– Nej, säger Erik, det är tråkigt. Fotbollskort är mycket roligare.

Barnen går ut på gården och börjar spela. Alla är med utom Samuel.

Han står en bit ifrån och tittar på.

– Kom Samuel! ropar Vit-Magnus. Var med och spela!

– Jag har inga kort, säger Samuel.

– Va, har du inte? säger Johan förvånad.

– Näää, mumlar Samuel.

Klockan ringer, rasten är slut. Äntligen, tänker Samuel.

När de kommer in i klassrummet är det dags för matte.

– Jag vill att alla räknar fram till sidan 36, säger fröken Anna. Blir ni klara kan ni fortsätta jobba i bokstavsboken.

Samuel tycker att tiden går alldeles för snabbt fram till lunch.

Efter lunchen frågar Rosa-Emma: – Ska vi fortsätta spela fotbollskort?

– Ja, vad kul, säger Vit-Magnus.

– Men nu kan vi väl putta kula? frågar Samuel.

Ingen hör honom. De är redan på väg bort.

Samuel står ensam kvar.

Efter rasten fortsätter de jobba. Samuel räcker upp handen och säger: – Jag måste gå på toa.

– Gör du det, svarar fröken.

När Samuel kommer ut i korridoren, ser han Rosa-Emmas väska hänga på en krok. Från facket på sidan ser han fotbollskorten sticka upp. Helt plötsligt, innan han själv förstår vad som hänt, har han tagit två kort och stoppat dem i fickan.

Samuel går bort till toaletten. Han känner hur hjärtat bultar och mår nästan lite illa. Vad har jag gjort, tänker Samuel. Jag måste lägga tillbaka dem innan någon ser att de är borta.

Samuel öppnar försiktigt dörren. Precis då öppnas dörren till klassrummet och alla barn kommer ut.