9789197753937

Läs, njut och inspireras av glädjen och friheten i bilderna – och skapa själv.

hemslöjdens förlag

Berättande folkkonst från Norden

Yllebroderier handlar om fria ullgarnsbroderier på ­dynor, kuddar och täcken; hur olika stygn och sömmar löper över vadmal och en sliten kjol får nytt liv i en dyna.

Glädjen över alla färgerna och att fritt få slösa med rosor, tulpaner och pioner över tyget märks i de berättelser som 1700-talets kvinnor lämnar efter sig. Tio författare berättar om yllebroderier i Sverige, Norge och Danmark under perioden 1700–1900, samt hur de ser ut idag. Det unika bildmaterialet öppnar dörren till en fascinerande bildvärld med spännande färgkombinationer och berättelser från en svunnen tid.

Yllebroderier

De fria yllebroderierna är som textila målningar där brodösen med nål och tråd har satt sin personliga prägel på arbetet. Ofta är det fantastiska bilder vars innehåll både roar och förvånar. Små fåglar blänger ilsket på dig eller ler vänligt med en kvist i näbben. Rosor, tulpaner och pioner prunkar och väller ut ur pyttesmå urnor. Änglar flaxar med schackrutiga vingar kring kransar av blommor och andra mindre ädla flygfän, som höns, gäss och duvor, spatserar bland blommor och blad. Adam och Eva står uppsträckta framför livets träd klädda i sina vackraste folkdräkter med ormen klängande mellan sig – som vore det en gruppbild. Kraftfulla hästar galopperar fram över tyget tillsammans med skygga hjortar och i skuggan från ett träd betar en enhörning. Vem var ­kvinnan som broderade den lilla röda hjorten som glatt kommer skuttande ut ur en krans av pioner? Och hur tänkte hon som broderade sin man ridande på en tupp?

Yllebroderier Berättande folkkonst från Norden annhelén olsson (red.) · hemslöjdens förlag

Yllebroderier Berättande folkkonst från Norden Annhelén Olsson (red.), Eva Berg, Hanne Frøsig Dalgaard, Ingela Fredell, Britta Hammar, Håkan Nilsson, Barbro Nyberg, Kari-Anne Pedersen, Johanna Rosenqvist, Anne Grete Sandstad –––––– Översättare från danska och norska Dicte Helmersson Fotograf Lucas Gölén

Hemslöjdens förlag

Omslaget: Ingar Bengtsdotters bröllopskudde från 1801 från nordöstra Skåne. Privat ägo. Kudden med kopia s. 46.

Pärmens insida fram: På brudtäcket från 1811 hoppar en liten hjort och en häst i blomsterhavet. Kanske symboliserar de bruden och brudgummen? Täcket är märkt I A D och kommer från Lökaröd, Gärds härad. Detalj på s. 44 och hela täcket s. 70, t.v.

Sidan 2: Den lilla kudden, som syddes till Kjerstenas och Måns bröllop 1843 i byn Starrarp utanför Hörby, är stoppad med gräsfrön och mjuk och skön att sitta på. Privat ägo.

Utgiven av Hemslöjdens förlag Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) www.hemslojdensforlag.se Huvudredaktör: Annhelén Olsson Redaktionskommitté: Britta Hammar, Håkan Nilsson och Annhelén Olsson Författare: Eva Berg, Hanne Frøsig Dalgaard, Ingela Fredell, Britta Hammar, Håkan Nilsson, Barbro Nyberg, Annhelén Olsson, Kari-Anne Pedersen, Johanna Rosenqvist och Anne Grete Sandstad Översättare från danska och norska, kapitlen ”Yllebroderier på de danska öarna”, ”Det är stygnen som skapar helheten” och ”Broderade fäll­täcken”: Dicte Helmersson Omslagsbild: Lucas Gölén Redaktör: Sophia Lundquist, Annalfabet Bildrepro: Lucas Gölén Formgivare: Johan Laserna Typsnitt: Indigo Antiqua och Scala Sans Papper: 150 g GardaMatt Art Förlagsfaktor: Jan Pilerö, BokåTryck Tryckeri: Italgraf Media, Italien 2010 isbn 978-91-977539-3-7 Boken är ett samarbete mellan Hemslöjdens förlag och Skånes hemslöjdsförbund. © Hemslöjdens förlag och författarna 2010 Boken är skyddad av lagen om upphovsrätt.

Förord 7 Vår bok om yllebroderier 8 del i

Skånska yllebroderier Skånska yllebroderier håkan nilsson

15

Skatter av skånskt yllebroderi i privat ägo barbro nyberg

45

Vem sydde blommorna? annhelén olsson

79

Sömmad vadmal – skånskt yllebroderi eva berg

107

Yllebroderiet idag annhelén olsson

133

del ii

1900-talets yllebroderier Hommage à Ernst Fischer britta hammar

145

Damernas doktor Fischer johanna rosenqvist

147

Nationalromantiken och folkkonsten britta hammar

157

Det tidiga 1900-talets broderier johanna rosenqvist

163

del iii

Yllebroderiets historia och yllebroderier i övriga Norden En historisk tråd britta hammar

177

Yllebroderier på de danska öarna hanne frøsig dalgaard

201

Det är stygnen som skapar helheten.

Norskt yllebroderi i Norsk Folkemuseums samlingar kari-anne pedersen

219

Broderade fälltäcken. Sauma-åklær från Oppdal anne grete sandstad

232

Folkkonst målad i ylle ingela fredell

245

Kronor, kransar, tulpaner och papegojor britta hammar

265

Bokens författare 279 Tack! 281 Bildförteckning 282

Förord Vem var kvinnan som broderade den lilla röda hjorten som glatt kommer skuttande ut ur en krans av pioner? Och hur tänkte hon som broderade sin man ridande på en tupp? De fria yllebroderierna är som textila målningar där brodösen med nål och tråd har satt sin personliga prägel på arbetet. Ofta är det fantastiska bilder vars innehåll både roar och förvånar.

Det finns stora mängder av yllebroderier från 1700-talet och 1800-talet bevarade i museernas samlingar och i privat ägo. Jag förundras över att tiden räckte till för kvinnorna som broderade dem, då det fanns så mycket annat arbete som skulle utföras. Att de hade tid för det personliga uttrycket och tid att skapa detaljrika berättelser på vadmal. Säkert var broderiet ett välkommet avbrott i vardagsslitet och en stund då man ostört kunde dra sig undan med sina tankar. Glädjen över alla färgerna, att fritt få slösa med rosor, tulpaner och pioner över tyget, den glädjen märks i berättelserna som kvinnorna har lämnat efter sig.

Det är många som har varit engagerade i framtagningen av denna bok och stöttat produktionen på olika sätt. Det är många som ska tackas och några särskilt mycket. Tack till alla stiftelser och fonder som har stöttat projektet ekonomiskt. Tack till museerna som har öppnat sina samlingar, lånat ut textilier och foton. Tack alla ni som har lånat ut era vackra kuddar, dynor, längder och täcken och låtit oss fotografera dem.

Genom er generositet kan dessa textilier nu för första gången göras tillgängliga för andra. Men störst tack ska ni ha som har skrivit texterna. Utan ert arbete hade projektet varit omöjligt att genomföra. Ni har mycket generöst delat med er av er tid, era kunskaper och era egna resurser för att denna bok skulle bli verklighet. Tusen tack för ert tålamod, ert goda humör och för två års mycket trevlig samvaro!

Annhelén Olsson Skånes Hemslöjdsförbund

del i

Sk책nska yllebroderier

Skånska yllebroderier håkan nilsson

(S. 12) De skånska stolarna hade flätade halmsitsar, som krävde en stoppad kudde för att bli bekväma att sitta på.

Originalstolen finns på Kulturen och originalkudden finns som handkolorerat foto i Stiftelsen Skånsk Hemslöjds inventeringsmaterial. Stol och dyna från Torna härad. Kopia av stolen av Kalle Forss och kudden av Eva Berg. Kudden även på s. 53.

Detaljbild av romerska kejsarinnan på åkdyna från 1792. Hon kommer ridande i full galopp på en apelkastad häst. Hon rider i damsadel och svingar sitt svärd, men kan ändå hålla både frisyr och krona på plats. Lägg märke till hennes fint tecknade ansiktsdrag och det vackra halsbandet. Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening. Hela åkdynan s. 16.

Det går en tråd genom Skåne. Tråden är spunnen av finaste ull, tvinnad eller enkel. Färgad med det dyrbara röda eller blå, blandat med det gula, gröna och vita som fanns att få hemmavid. Med skyttel och flinka fingrar vävdes av yllegarnet makalösa räckor med mönster av kvardröjande forntid, Fjärran Östern, bibeltryck och kistebrev. Täcken, dynor och kuddar som viskar om hemligheter vi inte vet att tolka. Ibland kunde de värderas lika högt som hela boningshuset!

Så mycket garn ett rölakanstäcke kunde sluka! Det blir förstås en hel del över av de dyrbara härvorna. Så ligger mormors gamla sorgkjortel kvar i kistekammaren, lite sliten och fet i ytan av allt användande, men ändå, ett rart stycke tyg att återanvända. Klipp och skarva! Ta fram broderinålen från syskrinet. Med tråckeltråd eller lite klister av potatismjöl ritas ett stödmönster på yllet. Hon längtar efter att få brodera blommor och änglar, hästar och stjärnor, precis som mor och mormor.

Så roligt! Så fantiserar jag om yllebroderiet. Fritt skapande. Utanför mallarna. Sneglande, men ändå med egna uttryck, tolkande släktens, byns eller traktens broderitraditioner. Verkligheten var måhända av snödare karaktär; måste överleva med mina alster, sy fort och väl, bjuda runt i byn till salu. Vi som drömmer oss in i det skånska yllebroderiet med aldrig upphörande fascination tänker: Så roligt brodösen haft! ­Vilken skaparglädje! Som en underbar närkontakt med hand och tanke för 200 år sedan!

Att få studera museernas textilreliker nära, nära, är ganska få ­förunnat.

In i det allra heligaste kan några få komma med lång framförhållning och goda bevekelsegrunder. Ibland plockas skatterna fram i utställningar. I mörka museisalar uppenbaras hela den självlysande här­ligheten.

Jag mötte mina första yllebroderier i Svaneholms slottssalar i Vemmenhögs härad. I montrarna hoppade krumma hjortar, malliga fåglar och 15

lustiga nejlikor, romerska kejsarpar i full galopp inramade av en aldrig sinande blomsterfantasi. Inför en sådan aldrig tidigare skådad vitalitet och fantasi blev jag helt såld! Detta är stor folkkonst!

Allt detta såg förstås pionjärerna vid 1800-talets slut, de som hade förstånd att samla in exempel på allmogens ålderdomliga liv vartefter det moderna samhället drog fram. I somliga vrår var motståndet hårdare – men tiden var obeveklig. Befolkningsökningen, ett rörligare samhälle och industrialismen pockade på. Fabrikstillverkat blev billigare och kontanterna vanligare. Mycket blev fult och förflackat. Detta såg hemslöjds- och museiivrarna. Idag är vi tacksamma för att Arthur ­Hazelius grundade Skansen och Nordiska museet. Likaså för att den rödhårige och temperamentsfulle prästsonen från Huaröd i Gärds ­härad, Georg Karlin, skapade Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, känd som Kulturen i Lund. Många musei- och fornminnes­ föreningar bildades också under förra seklets början. Två av de stora föreningarna kom så småningom att bli museerna i Kristianstad och Malmö. Allmogens boningshus och inredning med dräkt och textil i helg och söcken stod högt på insamlingslistorna. När under samma tid hemslöjdsföreningarna bildades gjordes stora utställningar på olika ­orter i Skåne med överdådiga exponeringar av den skånska allmogens textilslöjd. En av de textila tekniker som omhuldades var yllebroderi.

Broderade åkdynor, kuddar och täcken tronade med liknande inredningstextil i rölakan, upphämta och dukagång.

Alla hemslöjdens fantastiska kvinnor kan aldrig nog uppmärksammas för sin insats i detta sammanhang. Lilli Zickerman dokumenterade 16

Romerska kejsaren och kejsarinnan på åkdyna från 1792. Mönstret finns också som kiste­brev. Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening.

Detaljbild av romerska kejsaren ridande på sin häst på åkdyna från 1792. Han har blå uniform, vassa stjärnsporrar och i sin högra hand håller han kommandostaven, ett tecken på hans värdighet och att han var arméns högste befälhavare. Lägg märke till de uppvaktande kvinnornas fantasifulla huvudbonader, och den lilla röda tuppen som smyger ut ur bild nere till vänster. Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening.

17

under 1900-talets tre första årtionden hemslöjd i hela Sverige. Från Kristianstads län finns många yllebroderier med i den dokumentationen. I trakterna kring Vittsjö for hon omkring med häst och vagn och en stor lådkamera. I början av 30-talet, när hennes bror Carl-Gustav skaffat bil, körde han runt henne i den. Hennes andre bror, Sven, hjälpte till och färgsatte många av de svartvita bilderna. År 1934, då inventeringen var avslutad, fanns 23 815 negativ och 22 301 planscher från hela landet. Dessa förvaras idag på Nordiska museet.

Inom Malmöhus läns hemslöjdsförening var andra kraftfulla kvinnor verksamma. Friherrinnan Henriette Coyet på Torups slott genomförde tillsammans med Ebba Billing en liknande bedrift. Detta resulterade i det textila praktverket Gammal allmogeslöjd från Malmöhus län som tillägnades ”Malmöhus läns slöjdande kvinnor”. Verket utkom i åtta band, från 1916 till 1923, och det belyser alla textila tekniker.

I början av 1960-talet tog hemslöjdsdirektrisen i Malmöhus län, Gertrud Ingers, initiativet till en omfattande inventering av just yllebroderierna i hela Skåne. Denna gång gick man igenom museernas samlingar och en hel del som fanns i privat ägo. Den viktiga uppgiften att bearbeta materialet i en vetenskaplig avhandlig gavs åt den snart pensionsmässige Ernst Fischer, legendarisk chef på Malmö museum. Han var lite modig Ernst – bland dåtidens museimän hade inte textilforskningen särskilt hög status. Skånska yllebroderier i fria sömsätt publicerades 1971 som Malmö museums årsbok och har sedan dess varit yllebroderiets bibel. Vi har under vårt arbete konstaterat att Ernst Fischer slagit huvu­ det på spiken. Vår publikation kan ses som ett tillägg, ett fördjupande komplement. Där Fischer lagt tonvikt på att ordna och analysera mönstergrupperna har vi velat utveckla förekomsten av yllebroderiet i tid och rum på ett tydligare sätt. Stor möda har vi också lagt ner på att spåra de få och anonyma brodöser som glimtar till i arkiven. Dessa olika luntor som för det mesta beskriver och återger männens gärningar och yrkesutövningar. Framför allt har vi haft tillgång till ett större material än vad Ernst Fischer hade och inte minst kan vi använda oss av den d ­ igitala fototekniken. Visst blev det vackra bilder!

I projektet Yllebroderier har vi varit sex flitiga medarbetare som ­ägnat lika många månader åt att finkamma museer och arkiv i hela Sverige i jakten på gåtornas lösning: Hur långt tillbaka i vår historia kan vi följa yllebroderiet? Vilka har förlagorna varit? Vilka var ­brodöserna och hur spreds mönstren? Vilka mönster har varit ortsbundna och varför? När upplevde yllebroderierna sin höjdpunkt och 18

när kom avbrottet? Vad blev det sen? Varför finns det vita fläckar på den skånska kartan? Denna bok ger inte helt och fullt svaret på allt detta.

Men vi har velat ställa frågorna, föra teoretiska resonemang kring eventuella lösningar. Förhoppningsvis har vi också väckt nyfikenhet inför en vidare djupdykning i yllebroderiets olösta gåtor.

När vi placerar yllebroderierna på den skånska kartan använder vi oss av en indelning som grundar sig på härader och socknar. Denna juridisk-kamerala indelning av Skåne upphörde under 1900-talets början men har spelat en avgörande roll för karteringen av särpräglade bygdefenomen inom den tidiga musei- och hemslöjdsrörelsen. Indelningen är fortfarande nödvändig eftersom de flesta historiska arkiv och musei­ kataloger är sökbara enligt detta system.

Samlingar av yllebroderier i svenska museer och arkiv Nordiska museet I Nordiska museet i Stockholm, detta äldsta och ärevördigaste m ­ useum för svensk folkkultur, hittar man den samling nordiskt yllebroderi som är störst, bäst och vackrast i landet. Det skånska materialet, om ca 70 textilier, har gott sällskap från Danmark och Norge. Men det finns också andra platser i Sverige där man har broderat på ylle: Blekinge, Halland, Gotland, Småland, Jämtland och Härjedalen. De skånska broderierna, som verkar vara tidigt insamlade överlag, har dessvärre rätt dåliga uppgifter om härkomsten. Arthur Hazelius och hans medhjälpare verkar i bästa fall ha nöjt sig med att fastställa vilket skånskt härad broderiet kom ifrån och därmed punkt. Här finns ett stort antal makalösa åkdynor från 1700-talet vars motivkrets andas senmedeltid och renässans i en lustiger dans med barock och rokoko. Dem kan vi genast placera i kärnområdena i Skånes sydvästra hörn där förekomsten av yllebroderier alltid är störst, både under 1700- och 1800-talen. Nordiska museet är inte ensamt om att ha en dominans av yllebroderier från dessa trakter eftersom det är här man hittar de mest spektakulära och prunkande broderierna. Dessa stod först på insamlingslistorna. Från det nordvästra hörnet där yllebroderiet är mer sparsamt förekommande har Nordiska museet en fin och tidig samlig, även om också dessa föremål har diffusa härkomstuppgifter.

19

20

Röhsska museet Röhsska museet i Göteborg har ett tiotal skånska yllebroderier, före­ trädesvis från nordöstra Skåne.

Kulturen i Lund Här finns den största samlingen av skånska yllebroderier i hela världen!

Drygt 170 insamlade yllebroderier ger en god spridningsbild från hela Skåne. Allmogetextilierna låg grundaren Georg Karlin varmt om h ­ järtat och de flesta föremålen är också insamlade under hans tid som museichef. Överlag finns i Kulturens samlingar många äldre broderier av den där riktigt spännande ålderdomliga sorten. En intressant del av samlingen stammar från Karlins hemtrakter i Gärds härad. Dominansen ligger liksom i Nordiska museet främst i det sydvästra hörnet av Skåne.

Malmö museer De ca 70 broderier som finns här kommer faktiskt inte så ofta från trakterna runt Malmö, utan snarare från häradena Skytts och Vemmenhög. Här finns också broderier från Färs och Gärds härader. Inte så konstigt eftersom dessa områden utgör yllebroderiets kärnområde om än under olika tider. Detta visste Ernst Fischer och hans medarbetare förstås och det har därför präglat insamlingen som i huvudsak ägde rum under hans period som chef på museet.

Regionmuseet Kristianstad

Detalj av åkdyna från 1787 med Maria och Jesusbarnet.

Båda är klädda i de finaste kläder med kronor på sina huvuden. Maria har en spira i handen och lilla Jesus sätter handen käckt i sidan och ler rart. Över dem strålar en mandorla, en mandelformad ljusgloria som var vanlig i medeltida konst. Ystad museum. Hela åkdynan s. 22, underst.

Här finns en god samling som visar yllebroderiets blomstring runt Kristianstadstrakten under 1800-talet första del. Kristianstad äger ett antal makalösa broderade täcken från Gärds och Villands härader. En hel del intressanta föremål kommer från Östra Göinge. Mycket är insamlat under tidigt 1900-tal men man märker också stimulansen från hem­ slöjdens inventeringar på 1980-talet, som resulterat i många gåvor till museet. På Regionmuseet har man samlat in kontinuerligt då tillfälle givits. Totalt har man ett femtiotal broderier. År 2008 fick man i gåva ett fantastiskt brudtäcke från Gärds härad. Ett komplement till de tre liknande man redan äger.

21

Åkdyna med två kransar, blomsterurnor, fåglar och hjortar. Märkt K I D 1766, från Hardeberga i Torna härad. Åkdyna från sydvästra Skåne från 1788 med en enhörning och en hjort springande i varsin krans. Men vem är det som flyger strax ovanför ryggen på hjorten? Trelleborgs museum. Åkdyna märkt O O D 1842, från Kristianstadtrakten.

Regionmuseet Kristianstad. Åkdyna Maria med barnet från 1787, Ystad museum. Detaljer av dynan s. 20 och 124.

Detalj av kudde märkt S B D 1832. Tulpanen är en älskad blomma; den finns på många av dynorna, och ingen är den andra lik. Här har brodösen använt sig av flera olika färger, som hon har lagt efter varandra med små, små nätta stygn. Hela kudden s. 25, överst.

24

Detalj av åkdyna från Vemmenhögs härad. Dynan är märkt K T D 1827 och är troligen broderad av en yrkesbrodös. Lägg märke till hur välsydd den är, och hur mycket arbete som ligger bakom alla blommorna. De är sydda med stygn i olika färger och täta bottensömmar fyller blomkorgarna. Hela åkdynan s. 25, underst.

Kudde märkt S B D 1832. Hela ytan är fylld av ett vältecknat mönster i klara färger. Regionmuseet Kristianstad. Åkdyna från Vemmenhögs härad märkt K T D 1827 Den 8 februari. Dynan är en av flera i en grupp med samma mönster och dessa är säkert broderade av en yrkesbrodös.

Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening.

Kulturmagasinet i Helsingborg Museet har ett 20-tal yllebroderier, de flesta karakteristiska från närområdet i Rönnebergs härad och Harjagers härad. Museet äger också broderier från östra och sydvästra Skåne samt från Halland.

Trelleborgs museum Trelleborgs tidiga insamlande var måhända inte så textilinriktat? Trots allt ligger staden i Skytts härad – en av de starkaste metropolerna i ylle­ broderiets historia. Det förringar dock inte de vackra föremål man äger, ett 20-tal broderier med fokus på Skytts och Vemmenhögs härader.

Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening Här finns en vacker samling av 20-talet broderier. En del finns att be­skå­ da i Svaneholms slottssalar, resten finns bevarade i föreningens maga­ sin. Samlingen är väl sammanhållen och kommer till största delen från Vemmenhögsbygden, något från Skytts härad och lite från Ljunits ­härad.

Här finns broderier från 1700-talet när de är som bäst men ­också de fan­ tastiskt prunkande och färgstarka åkdynorna från mitten av 1800-talet.

I samlingarna finns broderier från ett par av de brodöser som var verksamma i området under slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet.

Ystads Fornminnesförenings samlingar Samlingarna finns på Ystad museum med 13 yllebroderier. Ett uppges komma från Ljunits härad men i övrigt finns inga härkomstuppgifter, även om det nog är så att det mesta kommer från sydväst. Ett par riktigt fina dynor från Torna härad sticker dock ut liksom några senare broderier från Färs härad.

Stiftelsen Skånsk Hemslöjds (SSH:s) arkiv SSH:s arkiv är ett megaarkiv i Landskrona bestående av gamla Malmöhus läns hemslöjdsförenings samlingar som omfattar alla textila tekniker. Ett fynd för forskare! Föreningens direktris Lissie Möller, genomförde under åren 1918–25 en omfattande inventering av textilier i privat 26

Handkolorerat foto av åkdyna med mönstret romerska kejsaren och kejsarinnan, Stiftelsen Skånsk Hemslöjds arkiv.

ägo i Malmöhus läns alla härader. Ur redovisningen av denna kan man läsa att totalt 334 yllebroderade dynor och 12 täcken dokumenterades.

Mycket av det tidiga materialet har fantastiska, handkolorerade foton, ibland med vidhängande garnprover fastsydda under fotot. Här förvaras också resultatet av den inventering av yllebroderier som utfördes av Gertrud Ingers och Ernst Fischer på 1960-talet tillsammans med Fischers grundmaterial till boken Skånska yllebroderier i fria sömsätt. Arkivet äger 10 yllebroderier.

Kristianstads läns hemslöjdsförenings arkiv Här hittar man uppgifter om ca 130 yllebroderier från områdena med glesare förekomst av broderier gränsande till Frosta härad, till det östra kärnområdet runt Kristianstad med ”satellitområdena” i Göinge och Albo härader. Det finns ingenting från Österlen. En Bjäreinventering 1977–78 gav en välbehövlig pusselbit i denna yllebroderiets glesa hörna.

De riktade yllebroderiinventeringarna som dåvarande länshemslöjdskonsulenten Barbro Nyberg genomförde på 1980-talet i Gärds och ­Göinge härader kom allt i grevens tid. Man kan utan överdrift säga att 27

Kudde från 1600-talets slut från Ovesholms slott i nord­östra Skåne. Den har tillhört Hedevig som var dotter till Christian IV och Kirsten Munk. Rosenborgs slott.

hemslöjdskonsulentens samverkan med sockenombuden och hembygdsföreningarna återupplivade intresset för yllebroderiets historia den gången. De som kommer ihåg den stora utställningen i Degeberga sommaren 1988 himlar fortfarande saligt med ögonen!

Var och när finns yllebroderierna?

I vilka områden hittar vi yllebroderier och under vilken tid förekommer de? Det ser olika ut i olika delar av Skåne. Vi har hittat drygt 800 yllebroderier från Skåne. Av dessa är ca 60% från museers och hembygdsföreningars samlingar. Resten finns i privat ägo, och där finns säkert fler som vi inte har kännedom om. Ett dussintal härstammar från tidigt 1700-tal, ca 150 är från perioden 1750–1800, men det stora flertalet är från 1800–1850.

Yllebroderierna före 1750 Av allt material som finns bevarat eller inrapporterat till arkiven har vi kännedom om ett dussintal broderier med tillverkningsår före 1750. De finns lite här och var i hela Skåne. Det har sannolikt funnits fler broderier i Skåne under denna tidiga epok då bruket att brodera på ylle b ­ örjar 28

1750–1800

Yllebroderier i Skåne 1750 – 1800. Förutom de broderier som har proveniens, tillkommer 33 stycken som vi inte har kunnat härleda till ett bestämt område.

förekomma hos den skånska allmogen. Rosenborgs slott i Köpenhamn förvärvade 1996 ett antal föremål från Ovesholms slott i nordöstra ­Skåne. De har tillhört Hedevig, dotter till Christian IV och Kirsten Munk, som gifte sig med Ebbe Ulfelt 1642. Bl.a. finns här en kudde broderad med naturalistiska blomstermotiv på svart botten. Eftersom den knappast är professionellt sydd kan man undra om det är Hedevig själv som fört nålen. Hur som helst är den ett gott exempel på den typ av högreståndsbroderi som allmogen kan ha blivit inspirerad av. Så gick det ju ofta till: när något blev omodernt i de högre stånden tog allmogen över. Det ser vi i både mode och heminredning. De äldsta föremålen från 1600-talet har bibliska motiv och hör inte heller till allmogen. Det visar sig att yllebroderiet tog fart på landsbygden under tidigt 1700-tal.

Matthias Solberg som skrev om böndernas liv på Söderslätt under 1700-talets senare del skriver: ”Jag har sett den vagn där varit 10 till 12 dynor under mor och 5 à 6 under kusken, varje dyna är sydd på sitt sätt av färgat ullgarn, och är försedd med fransar av ullgarn i alla färger …”

Yllebroderier 1750–1800 Här har vi gjort vår första spridningskarta. Vi börjar resan i trakterna kring Landskrona, Rönnebergs och Harjagers härader. Det är här någon­ 29

stans som det tidiga spridningsområdet börjar. Det löper sen längs hela västkusten, runt städerna ett par, tre mil inåt land, svänger i Skytts härad och avgränsas i öster av Ljunits härad. Här går barriären mot sydöstra Skåne där det helt saknas yllebroderier.

Vad karakteriserar detta tidiga broderi? Här finns en del tydliga regler men också många undantag. I nordväst märks ett ganska glest broderi. Helsingborgs museum har en kudde från Bjäre med årtalet 1792.

På blå botten ligger en gles bladkrans med ett innelyckt årtal och i hörnen finns stora tulpaner fyllda med bottensöm. Här finns motiv med papegojor, kronor och blomsterkransar, broderade med olika skicklighet. Bottensömmarna fyller ofta stora ytor.

De tidiga broderierna i sydväst uppvisar en blandad motivkrets: kransar, urnor, livsträd, hästar, fåglar, stjärnor, enhörningar, bröllopspar, bibliska motiv, ryttare, kejsare och kejsarinnor. Förlagorna finner man ofta i den tidiga folkkonsten, i trycksaker som kistebrev och bibel­ illustrationer. Kanske också i de högre ståndens broderier som man på något sätt kommit över och kopierat. Broderier med dessa motiv verkar aldrig ha producerats i stora mängder. Förekommer fler broderier med samma motiv inom ett visst område kan de ofta vara mycket individuellt komponerade och utförda med stora variationer. Man får lätt misstanken att vissa gårdar eller släkter kan ha utvecklat sina egna mönstervariationer.

I västra Skåne har man genom sina städer, handel och sjöfart, alltid varit mottagliga för nyheter från kontinenten. Olika hinder i landskapet har stoppat nyhetsflödena. Det kan vara naturliga barriärer som åsar, vattendrag eller skogar, men också en kontrollerande konservatism som av olika anledningar bitit sig fast i en bygd och kategoriskt avvisar vissa nyheter. Ett sådant område är sydöstra hörnet av Skåne; trots sina rika och ålderdomliga textiltraditioner har yllebroderiet aldrig vunnit insteg här. Motståndet står fast under hela 1800-talet.

Ett annat tidigt område för yllebroderierna är socknarna Veberöd och Blentarp i Torna härad och Sövde, Södra Åsums och Tolånga socknar i Färs härad. Ett annat område ligger i Gärds härad: socknarna Västra Vram, Linderöd, Huaröd och Vittskövle. Dessa tidiga kulturbygder har alla förhistoriska bosättningar, inte minst i bygderna längs Vramsån.

Yllebroderiernas motivkrets i dessa områden är mer knepiga att ringa in.

I övriga Skåne, då? Yllebroderier från 1700-talet finns i Östra Göinge.

Här möter vi t.ex. ålderdomliga skarvsömskuddar försedda med yllebroderier i form av fåglar eller blommor.

30

Detalj av kopia gjord 1934 av åkdyna från Everlöv. Originalet är daterat 1784 och kommer från Karna Persdotter, en av systrarna i gästgivarefamiljen i Everlöv socken. Privat ägo.

Handkolorerat foto på originalet, s. 86, överst.

31