Skärp dig
sofia wrangsjö
SKÄRP DIG
Synliggör dina värderingar och stärk din moraliska kompass
© Sofia Wrangsjö 2026
Blue Publishing, www.blue.se
Utgiven med stöd från Stiftelsen Längmanska kulturfonden
omslag Eva Karlsson
inlaga Blue Publishing
tryck SIA Latgales Druka, Lettland 2026
ISBN 978-91-89963-19-1
Innehåll
FÖRORD 9
INLEDNING 15
OM VÄRDERINGAR, IDEAL
OCH DEN MORALISKA KOMPASSEN 23
INSTRUKTION – PÅ EGEN HAND 35
INSTRUKTION – SOM GEMENSAMT PROJEKT 45
INSTRUKTION FÖR ERFARNA SAMTALSLEDARE 49
FORMULERA DINA VÄRDERINGAR 57
Människosyn 58
Människovärde 61
Frihet 64
Ansvar 68
Kunskap 72
Sanning 76
Känslor 80
Tankar 84
Självständighet 87
Ord och språkbruk 90
Rättigheter 94
Skyldigheter 98
Djur 101
Naturen 104
Klimatet 107
Kropp 110
Utseende 114
Hälsa 117
Mat 121
Kärlek 124
Sexualitet 127
Pornografi och prostitution 130
Förändringar av människan kontra naturlighet 134
Könsidentitet 137
Jämställdhet 140
Ensamhet 143
Familj 146
Barn 149
Åldrande 152
Ursprung 155
Humor 158
Kultur och skapande 161
Arbete 165
Pengar 169
Vila 172
Lek 175
Tempo 178
Dåtid, nutid och framtid 181
Högtider och traditioner 185
Tro och övertygelse 188
Substanser som förändrar våra upplevelser 191
När någon betett sig illa 195
Fördelning 199
Tillgänglighet 202
Våld 206
Godhet och ondska 209
Liv, döende och död 213
Avslutande uppgift 217
AVSLUTANDE REFLEKTIONER 221
PERSONLIGA LÄSTIPS 225
TACK 229
INLEDNING
Bokens titel – Skärp dig – kan tyckas hård och nedlåtande, men uppmaningen skiljer sig från hur uttrycket brukar användas. Det här är ett upprop för att skärpa vårt tänkande, skärpa vår moraliska kompass och rannsaka oss själva. Ett upprop som manar till att ta ansvar för våra egna värderingar och utveckla dem, istället för att fokusera på hur andra människor borde förbättra sig och sin syn på världen. Skärpningen ger oss möjlighet att växa som människor och leva ett mer uppriktigt och meningsfullt liv. På individnivå och på samhällsnivå.
Varje generation behöver förhålla sig till sin tids händelser, strömningar och rådande normer. Varje människa, i varje tid, har ett ansvar att utifrån sin egen förmåga lyssna på och stärka sin egen moraliska kompass. Och fortsätta hålla den levande.
Det finns flera skäl till varför det är klokt att tänka igenom sina värderingar och undersöka sina ideal. Jag tror att vi styrs betydligt mer av våra värderingar än vad vi är medvetna om. Vi tänker mycket av gammal vana och det är troligt att de flesta av oss har värderingar som inte är förankrade i vår faktiska livssituation och den tid vi lever i just nu. De kan bygga på ärvda uppfattningar, normer eller tidigare erfarenheter. Eller vara del av en färdigpaketerad ideologi som vi identifierar oss med.
Att ta våra egna värderingar på allvar är både spännande och viktigt. Att ge sig själv tid och ge utrymme till att omvärdera dem och finslipa dem. Medvetenheten ger oss möjlighet att sortera ut vilka värderingar vi vill behålla och vilka vi vill göra oss av med. Och vilka ideal vi vill ha som ledstjärnor i livet. Det ger en känsla av uppriktighet och livskraft att veta var vi står och höra vår egen röst mitt i bruset. Dessutom kan det vara ett bra vaccin mot känslor av meningslöshet och vilsenhet. Och allt detta gör oss bättre rustade att hålla blicken någorlunda klar mitt i den rådande tidsandan och inför grupptryck.
Det är min fasta övertygelse att de allra flesta av oss blir hyggligare människor om vi lyssnar på vår moraliska kompass. Det är också oväntat befriande. Och det är aldrig för sent att börja. Oavsett hur vi levt hittills.
Bokens struktur
Bokens inledning följs av ett fördjupande avsnitt om värderingar, ideal och den moraliska kompassen. Om du är ivrig och vill komma igång med frågorna direkt, rekommenderar jag att spara det fördjupande avsnittet till senare och istället gå vidare till den instruktion som är relevant för dig. Det finns instruktioner för läsning på egen hand, som gemensamt projekt och för samtalsledare.
Efter instruktionerna följer olika ämnen att välja bland. Alla ämnesavsnitt har samma uppbyggnad i grunden. De inleds med en reflekterande text som väcker frågor och skapar en ram och ett sammanhang. Inledningen leder vidare till uppgiften att formulera sin egen uppfattning i textform, låta texten vila ett par dagar och sedan reagera på den och eventuellt göra justeringar efter det. Om du hellre vill läsa boken, eller delar av den, utan att själv formulera dig
INSTRUKTION – PÅ EGEN HAND
Läs igenom den här instruktionen innan du sätter igång med att formulera dina värderingar så att du är införstådd med det tänkta upplägget. Uppgiften är att skärpa din tankeförmåga i värdefrågor, formulera hur du ser på olika ämnen och genom det få syn på dina värderingar och ideal och i förlängningen stärka din moraliska kompass.
Du kan lägga upp det hela på lite olika sätt beroende på intresse, hur många ämnen som känns relevanta och hur livet runt omkring dig ser ut. Börja med ett ämne som du verkligen är intresserad av. För en del personer underlättar det att lägga upp en plan och ta ett ämne i veckan under exempelvis tre veckor, sedan pausa och fortsätta med tre nya teman efter en tid. Andra kan vilja läsa igenom alla ämnen och sedan göra ett urval och gå igenom de som känns intressanta i tur och ordning. Kanske är det bara ett ämne som verkligen intresserar dig och är relevant för dig att fördjupa dig i. Oavsett hur många ämnen du väljer att ta dig an och hur lång tid du väljer att ägna åt utforskandet av dina värderingar i de här frågorna, så rekommenderar jag att göra (eller i alla fall läsa och fundera igenom) den sista, avrundande, uppgiften när du känner dig klar eller vill ta en längre paus.
Bokens upplägg bygger på att du skriver ner dina tankar. Det är ett avsevärt större åtagande än att bara läsa texten och fundera lite. Men om du har möjlighet och vill, så innebär det en stor skillnad för processen. I det här projektet är det nämligen i pusslandet med formuleringarna som det börjar hända verkligt intressanta saker. Det är lite som skillnaden mellan att lyssna på musik och själv vara den som spelar. Eftersom själva handlingen att skriva ner tankarna kräver eftertanke, viljekraft och en viss uthållighet, möjliggörs en djupgående förändring. Det är en chans att möta sig själv på ett nytt och uppriktigt sätt. Och det kan till och med förändra synen på livet i grunden.
Vårt tänkande påverkas när vi behöver anstränga oss för att få till rimliga formuleringar. När vi håller tankarna i huvudet kan de ofta vara lite luddiga och halvfärdiga och mycket är underförstått utan att vi märker det. Skriver vi ner dem blir de synliga på ett helt annat sätt. Oklarheter och motsägelser kommer i dagen. Det är också enklare att bedöma tankarna när vi har dem på pränt utanför huvudet eftersom det skapar en distans, vilket underlättar för att kunna reda ut tankarna och ta våra resonemang vidare. Dessutom kan vi gå tillbaka till det skrivna efter en tid och se hur vi tänkt.
Tydliggörandet av vår egentliga syn på saker och ting kan leda till både positiva och obekväma insikter. Eftersom det kan vara en omvälvande process är det viktigt att vara rädd om sig, och det kan vara bra att ta stöd av någon närstående om det behövs. Vi har inte heller alltid marginal att ifrågasätta vårt sätt att se oss själva och världen, då kan det vara klokt att avvakta. Använd ditt eget omdöme. Den stora fördelen med att få syn på sina värderingar är att vi blir fria att förhålla oss till dem. Vi kan välja att behålla dem som de är och bejaka dem, eller tänka nytt.
– på egen hand
Människovärde
Ett människobarn föds, slår upp sina ögon och tar sina första andetag. Är barnet värdefullt? Vi kan svara ja, det är det. Det enkla faktum att barnet tillhör arten homo sapiens räcker för att säkerställa det. Eller så svarar vi nja. Det beror på var i världen barnet föds, vilka som är föräldrar, vilken kultur det föds in i och vilket kön, vilken funktionalitet och vilken hudfärg det har. Eller så säger vi nej. Det finns redan så många människor. En individ till eller från spelar ingen större roll. Tiden går och barnet växer och blir vuxet. Vad är det nu som avgör personens värde? Vi kan exempelvis tycka att människovärdet fortfarande ligger i att vara just människa, eller istället att det är kopplat till vad vi presterar eller vilka personer vi är viktiga för.
När vi funderar över människovärde är det klokt att försöka skilja på att en del människor är särskilt värdefulla för oss personligen, och människovärde generellt.
Människovärdet i sig kan anses som något absolut som inte bör ifrågasättas. Att alla människor har samma värde är grundbulten i ett civiliserat samhälle och om vi inte tycker det är vi ute på hal is. En annan uppfattning är att tron på alla människors lika värde är en naiv föreställning som inte har något med verkligheten att göra. Exempelvis inom vården och nyhetsrapporteringen görs det dagligen mer eller mindre medvetna prioriteringar där vissa människors värde i praktiken bedöms högre än andras. Om vi har uppfattningen att det är helt rätt att människor ska värderas olika kan vi fundera på vad som ligger till grund för den värdeskalan. Om det ska kopplas
till hur mycket nytta vi gör, hur gamla vi är, hur mycket pengar vi har eller något helt annat. Kanske tycker vi att det spelar roll om vi har medborgarskap i landet eller inte, vad vi tror (eller inte tror) på eller hur friska vi är. En fråga är också om vi kan ha ett högt värde och sedan förlora det, eller om värdet är konstant genom livet.
Vi kan fundera över kopplingen mellan värde och värdighet.
Exempelvis i livets slutskede eller andra utsatta situationer. Vi kan tycka att det är viktigt att en människa alltid har rätt till sin värdighet, eller att det är underordnat.
Påverkas vårt eget värde av hur vi ser på varandras värde och på hur vi värderar andra arter?
Påståenden att reagera på
• Alla människors lika värde är en absolut och okränkbar sanning.
• Det är viktigt att skilja på människovärdet i sig och människors bidrag till samhället.
• Det är förlegat att se alla människor som värdefulla.
• Människovärde är något man måste förtjäna.
Formulera dig
Skriv ner dina spontana tankar om människovärde. Om du vill kan du, för att komma igång, utgå ifrån någon av de här frågorna: Är varje människa värdefull? Vad innebär det i så fall? Spelar det någon roll om vi tycker att alla människor har ett värde? Varför eller varför inte? Vad tycker du är viktigt, intressant eller svårt när det gäller människovärde?
Beskriv dina tankar så klart och tydligt som möjligt. Svara utifrån hur du faktiskt ser på människovärde och inte hur du borde se det.
Låt texten vila
Lägg undan din text och låt den vila en eller ett par dagar innan du går vidare till Respons. Respons
Läs igenom det du skrivit. Ta sedan god tid på dig och skriv ner dina svar på följande frågor i ordningen som de står:
Vilka känslor väcker det du har skrivit?
Vad tänker du om det du skrivit?
Hur påverkas ditt liv av din syn på människovärde?
Hur påverkar din inställning dem i din närhet?
Hur skulle ditt förhållningssätt till människovärde kunna påverka samhället i stort?
Vad i ditt synsätt är rimligt och en bra grund att bygga vidare på?
Finns det något i din uppfattning som du vill släppa taget om och lämna bakom dig?
Slutligen: Hur kan du, på konkreta sätt i livet, ta tillvara på det du kommit fram till?
Uppdatera
Om din respons visar att du skulle vilja korrigera något i dina tankar om människovärde, skriv en ny, uppdaterad version.
Utseende
Vi möter vårt eget utseende i spegeln och ser oss själva på bild. Vi ser våra ögon, vår näsa, vår hud och vårt hår, om vi har något. En del lägger ner stor möda för att se så bra ut som möjligt och för många är det roligt att experimentera med sitt utseende eller göra sig fin. Andra bryr sig inte så mycket. Vissa känner sig tillfreds med det de ser i spegeln medan andra helst undviker att tänka på sitt yttre. Kanske skäms. En sak att fundera över är hur mycket vårt utseende påverkar vår självbild och vårt självförtroende.
Sedan har vi andra människors blickar, hur andra bemöter oss på grund av vårt utseende. Vi kan vara vana att få uppskattande kommentarer, bli hånade, ignorerade, misstänkliggjorda eller så kan vi uppfatta att vårt utseende inte alls påverkar vår kontakt med omvärlden. Vad förväntar vi oss att möta i den andres blick? Vi kan vara uppmärksamma på om förväntningarna styr hur vi ser på oss själva och hur vi rör oss och för oss bland folk. En sak som kan göra stor skillnad är om vi ser ut ungefär som majoriteten eller har ett utseende som avviker från normen.
Vidare har vi frågan om hur vi själva ser på andra människors utseende. När vi möter en ny person, vad lägger vi märke till? Det kan vara personens kön, ålder, hudfärg, längd, frisyr, om tänderna ser fräscha ut, om personen är tjock eller smal, om den är lik oss själva, om utseendet överensstämmer med rådande skönhetsideal, vilken stil personen klär sig i eller något helt annat. I hur hög grad påverkar den andras utseende vår bedömning av om personen verkar exempelvis pålitlig, intressant och sympatisk?
dina värderingar
En annan fråga är om det är bra att kommentera andras utseende eller inte. Vissa blir glada av en komplimang medan andra vill slippa få sitt utseende kommenterat. Få uppskattar förstås att höra negativa kommentarer eller få tips om hur de kan ändra sitt utseende. Ändå är det ganska vanligt.
Vi kan fundera på hur tillvaron skulle vara om vi inte kunde se oss själva och inte heller fick vårt utseende kommenterat av andra. Och i hur stor utsträckning vår syn på oss själva och andra styrs av det skönhetsideal som råder vid just den här tidpunkten.
Påståenden att reagera på
• Vårt utseende berättar vilka vi är.
• Utseendet spelar ingen roll.
• Att bry sig mycket om sitt yttre betyder att man är ytlig.
• Utseende är avgörande för hur vi förhåller oss till varandra.
• Vårt utseende avgör vårt värde.
Formulera dig
Skriv ner dina spontana tankar. Vad tycker du är intressant, viktigt eller provocerande när det handlar om utseende? Beskriv dina tankar så klart och tydligt som möjligt. Svara utifrån hur du faktiskt ser på utseende och inte hur du borde se det. Om du vill kan du fundera vidare utifrån de här frågorna: Vilken roll spelar utseendet för hur du ser på dig själv och de du möter? Tänk dig att våra utseenden ansågs helt ointressanta, vad skulle det göra med din självbild? Hur skulle det påverka vårt samhälle i stort?
Låt texten vila
Lägg undan din text och låt den vila en eller ett par dagar innan du går vidare till Respons. Respons
Läs igenom det du skrivit. Ta sedan god tid på dig och skriv ner dina svar på följande frågor i ordningen som de står:
Vilka känslor väcker det du har skrivit?
Vad tänker du om det du skrivit?
Hur påverkas ditt liv av din inställning till utseende?
Hur påverkar din inställning till utseende dem i din närhet?
Hur skulle ditt förhållningssätt till utseende kunna påverka omvärlden i stort?
Vad i din syn på utseende är rimligt och en bra grund att bygga vidare på?
Finns det något i din uppfattning som du vill släppa taget om och lämna bakom dig?
Slutligen: Hur kan du, på konkreta sätt i livet, ta tillvara på det du kommit fram till?
Uppdatera
Om din respons visar att du skulle vilja korrigera något i din uppfattning om utseende, skriv en ny uppdaterad version.
När någon betett sig illa
Alla beter vi oss illa ibland. Vi sårar varandra och ställer till det. Det kan vara oavsiktligt, ibland kanske vi helt enkelt inte förmår bättre. Ibland gör vi saker trots att vi vet att det skadar någon eller på annat sätt går emot det vi tror på. Kanske för att vi rycks med i situationen, är arga eller helt enkelt inte klarar av att stå emot andras förväntningar. Efteråt kan vi hantera det vi gjort på olika sätt. Vi kan försöka gottgöra den eller dem som drabbats. Låtsas som att ingenting har hänt. Straffa oss själva. Eller använda erfarenheten för att lära oss något. Om vi säger förlåt, kan vi i så fall begära att den andra tar emot vår ursäkt? Vad krävs för att vi ska kunna förlåta oss själva? Om andra tycker att vi beter oss illa, trots att vi själva anser att vårt beteende är helt rimligt, hur förhåller vi oss till det?
Ibland kan det vara oklart vad som egentligen har hänt och i andra fall kan det vara komplicerat på andra sätt. Till exempel om vi gör en person illa för att rädda en annan, eller vi gör fel enligt lagen eller bryter mot normer på ett sätt som sårar andra, men uppfattar att vi gör moraliskt rätt. En annan del av frågan är när någon annan gjort oss, eller någon annan, illa – vad bör vi göra då? Finns det några riktlinjer att hålla sig till eller beror det helt på vad som hänt?
Vi kan också fundera över hur vi som samhälle ska agera när någon beter sig illa. Det är förstås helt olika saker om ett barn rycker till sig en spade från en kompis i sandlådan eller om någon utför ett väpnat bankrån. I båda fallen handlar det om att ta något som inte är ens eget, men bara i det ena fallet räknas det som en kriminell hand ling. Men någon har betett sig illa och vi kan fundera över vad
som bör göras åt saken. När det gäller olagliga handlingar har vi en rättsapparat som ska reda ut vad som hänt och avgöra lämpliga konsekvenser. Ett sätt att tänka på saken är att fängelsestraff alltid är bästa vägen att gå, oavsett ålder, brott och förståndsförmåga.
För att återställa balansen, förhindra att det händer igen eller för att det inte ska löna sig att bete sig illa. Motivet kan också vara en vilja att skydda andra. Det kan handla om att vi tror att vi lär oss att bete oss bättre om vi vet att vi riskerar att straffas. Kanske vill vi helt enkelt ha hämnd. Vi kan också anse att det snarare är böter eller samhällstjänst som är vägen framåt. Ett annat synsätt är att fokus bör ligga på att visa vägen till ett förändrat beteendemönster som skapar bra förutsättningar för framtiden. Vi kan också fundera på vilket ansvar vi har, som samhälle och enskilda individer, för att förebygga att den här typen av situationer uppstår till att börja med.
Påståenden att reagera på
• Den som utsatts för en oförrätt borde få bestämma påföljd för sin förövare.
• Det är viktigt att bestraffningar står i proportion till oförrätten som begåtts.
• Straff är en förlegad modell.
• Stränga straff är det enda rätta.
• När någon betett sig illa bör vi fokusera på att hitta en meningsfull väg framåt.
Formulera dig
Skriv ner dina spontana tankar om hur vi bör agera när vi själva eller någon annan gjort fel. Är det vi gör till för att straffa, hämnas, skapa balans, upprätta hedern för den som blivit illa behandlad eller för att förändra beteendet? Försök att få syn på vad du tycker är viktigt. Om du vill kan du fundera över hur länge en person kan hållas ansvarig för en felaktig handling. Och om eventuell ånger ska göra någon skillnad. Dömer du dig själv och andra på liknande sätt? Beskriv dina tankar så klart och tydligt som möjligt. Svara utifrån hur du faktiskt ser på frågan och inte hur du borde se det.
Låt texten vila
Lägg undan din text och låt den vila en eller ett par dagar innan du går vidare till Respons.
Respons
Läs igenom det du skrivit. Ta sedan god tid på dig och skriv ner dina svar på följande frågor i ordningen som de står:
Vilka känslor väcker det du har skrivit?
Vad tänker du om det du skrivit?
Hur påverkas ditt liv av din syn på rimliga konsekvenser när du själv eller någon annan betett sig illa?
Hur påverkar din inställning dem i din närhet?
Hur skulle ditt förhållningssätt kunna påverka samhället i stort?
Vad i din syn på rimliga konsekvenser när du själv eller någon annan betett sig illa är en bra grund att bygga vidare på?
Finns det något i din uppfattning som du vill släppa taget om och lämna bakom dig?
Slutligen: Hur kan du, på konkreta sätt i livet, ta tillvara på det du kommit fram till?
Uppdatera
Om din respons visar att du skulle vilja korrigera något i din syn på rimliga konsekvenser när du eller någon annan betett sig illa, skriv en ny uppdaterad version. 198 formulera dina värderingar • när någon betett sig illa
Hur ser du på ditt liv? Hur ser du på världen? Vad är viktigt – egentligen?
Våra värderingar, både de medvetna och de omedvetna, påverkar valen vi gör och hur vi lever våra liv. Därför är det klokt att uppmärksamma dem. Den här boken är ett upprop för att skärpa vårt tänkande, skärpa vår moraliska kompass och rannsaka oss själva. Ett upprop som manar till att se våra värderingar med klar blick, utveckla dem och förankra dem i vardagen. Skärpningen ger oss möjlighet att växa som människor och leva ett mer uppriktigt och meningsfullt liv. Skärp dig är en handbok som ger oss verktyg för att få syn på, och tänka igenom, våra värderingar på ett enkelt, intressant och strukturerat sätt. Den kan användas på egen hand eller tillsammans med andra.
»Skärp dig är en klok och medryckande bok. I mötet mellan vitt skilda teman kan vi se hur mönster skapas och hur våra egna moraliska kompasser hänger samman – eller inte. Ta chansen, pröva resan.«
». . . en biktspegel för samtidsmänniskan . . . frågan om hur vi bör förhålla oss till andra människor, naturen och oss själva är mer aktuell än nånsin.«
David Thurfjell, religionshistoriker, professor i religionsvetenskap och författare
Orvar Löfgren, professor emeritus i etnologi vid Lunds universitet