9789189963139

LENA AMALIA BJÄRSKOG Ekonomi för en hållbar värld

EKONOMI

FÖR EN HÅLLBAR

VÄRLD

EKONOMI FÖR EN HÅLLBAR VÄRLD Lena Amalia Bjärskog

© Lena Amalia Bjärskog 2025 Blue Publishing www.blue.se

Grafen på s. 99 från ”Escaping the Great Divergence”, Jan de Vries, Tijdschrift voor Sociale en Economische Geschiedenis 12(2):39 (2015). grafisk form Blue Publishing Tryck ScandinavianBook, Danmark 2025 ISBN 978-91-89963-13-9

Innehåll

förord 9 1. vad är problemet med ekonomin? 15 HÖGER OCH VÄNSTER RÄCKER INTE 16 ALLT ANNAT LIKA 18 NÄR EKONOMIN BLEV SIN EGEN 19 ATT BESKRIVA DET OSYNLIGGJORDA 27 NY EKONOMISK DESIGN 30 EN BOK PÅ VÄGEN 33 TANKEEXPERIMENT – FRÅN BRIST TILL RESURSER 38

2. vad är kapitalism? (berättelsen om en särskild verksamhet) 45 MARKNADER 47 DEMOKRATI 51 KAPITAL 53 STORSKALIGHET OCH AUTOMATISERING 55

3. vad är pengar? 63 FUNKTION 64 SYMBOLER, VÄRDERINGAR OCH KÄNSLOR 68 PENGARS UTVECKLING 73 ATT SKAPA PENGAR 75 SKULD 79 BANKDELNING 80 NÅGOT OM STABILA PENGAR 82 PENGAR I ”ANDRA” KULTURER 87

4. vad gör pengar? 91 KUNSKAP OM PENGAR 91 DEN SVENSKA INVESTERINGSTRENDEN 92 TILLVÄXT 94 VÅR DRAGNING TILL TILLVÄXT 95

A. TILLVÄXT KOMMER AV PRODUKTION OCH FÖRETAGANDE 97

B. TILLVÄXT KOMMER AV (RÄTT SORTS) KAPITALISM 99

C. TILLVÄXT HANDLAR OM FRIHET OCH UTVECKLING – INTE OM ÖKAT BNP 101 TILLVÄXTENS INNEBOENDE PROBLEMATIK 102 ARBETE – PRODUKTION, ÄGANDE ELLER SERVICE 103 PRODUKTION 104 ÄGANDE 107 SERVICE 109 FINANSIALISERING – KAN PENGAR ARBETA? 112 RÄNTOR 114 VAD SKA TILLVÄXTEN FYLLAS MED? 117 ÄR PENGAR BRA ELLER DÅLIGA? 119

5. allt som inte blir pengar 125 UTESLUTNA VÄRDEN 125 EKOLOGISK EKONOMI 129 ENERGI OCH OJÄMNA ENERGIUTBYTEN 132 KÖNSUPPDELNINGEN 133 EKOFEMINISM 135 URFOLK & EKONOMI 142 ALTERNATIV PENNINGTEORI 144 GIVANDE 147 INFORMELLA EKONOMIER 150

6. vad är avkolonisering? 157 DEN MODERNA EKONOMINS KOLONIALA STRUKTUR 157 WHITE SAVIORISM – VEM BEHÖVER VEM? 165 INTERSEKTIONALITET 167 PLURALISM 169 DECENTRALISERING 170 SVERIGE, NORDEN OCH VÄRLDEN 172 SÁPMI 176 SKOGENS INKORPORERING I EKONOMIN 178 FLER SÄTT ATT SE PÅ SKOGEN 183

7. framtidens ekonomiska verktygslåda – en mångfald av lösningar 191 ATTITYDER OCH NYA KOMBINATIONER 191 HI TECH/LOW TECH 197 MIKRO – LÖSNINGAR I MINDRE SKALA 201 SMÅSKALIGHET 201

EN STÖRRE BILD AV ARBETE 204

TID, FRIHET OCH HÄLSA 205

DEMOKRATI OCH KOMMUNIKATION 208

BASINKOMST/MEDBORGARLÖN 213 MONETÄR MÅNGFALD 217 MESO – FÖRETAGANDE PÅ M ­ INDRE OCH STÖRRE SKALA 219

ECONOMY FOR THE COMMON GOOD 220

NOT FOR PROFIT ECONOMY 222

MAKRO – VAD MÅLAR DEN STORA PENSELN? 225 CIRKULÄR EKONOMI 226 DOUGHNUT ECONOMICS 228 WELLBEING ECONOMY 231 EKONOMISK NEDVÄXT 232 POST GROWTH 238 EKONOMI I ”DET TREDJE RUMMET” 239 AVSLUTNING OCH NÅGRA ORD OM HOPP 242

1. vad är problemet med ekonomin?

Varför behövs en bok om en ny ekonomi, vad är problemet? Är det att vår värld är så ojämlik och präglad av konflikter? Eller att vi står inför en klimatkris? Är problemet kanske att ekonomin får gå före alla andra frågor i samhället? Eller att så många säger att ekonomi är svårt att förstå?

Skälen att skriva den här boken är många. Och kanske hänger de ihop.

Mänskligheten har tagit enorma kliv framåt genom historien.

Sam­arbeten, revolutioner och vetenskap är några av de saker som har skapat bättre och längre liv för många. Men inte för alla. Idag befinner sig planeten och mänskligheten i obalans. När den här boken skrivs ökar konflikterna i världen, såväl människor emellan, som mellan människan och planeten.

Vi står sannolikt inför ett historiskt skifte i form av en mänskligt orsakad klimatkris, en kris som vi samtidigt inte helt förstår. Att krisen hänger ihop med vårt sätt att se på oss själva, på varandra och på världens resurser är dock tydligt. Våra sätt att värdera ­pengar, metaller, fossiler, människoliv, ekosystem eller arter vi inte kan ­namnet på, har konsekvenser.

Vi lever i en värld av värden, och instrumentet pengar verkar inte kunna mäta dem alla. Med ödmjukhet inför det, och att ingen av 15

oss har alla svar, behöver vi kanske utforska fler ekonomiska alter­nativ?

I Sverige märks ett ökat intresse för ekonomiämnet på gymnasieskolor, i sociala medier och i appar. Ofta handlar det om så kallad privatekonomi eller sparande. Det innebär ett fokus på individen, men hen är så klart alltid knuten till helheten – vilken är minst lika viktig att förstå.

I Bryssel märktes ett exploderande intresse för hållbar ekonomi 2023, när konferensen ”Beyond Growth” blev fullbokad på några dagar. Politiker, ungdomar, aktivister, organisationer, företag och forskare samlades under tre dagar för att prata om alternativ till den tillväxtfokuserade världsekonomin. Inte ens arrangörerna hade anat hur stort intresset var. Numera arrangeras årliga konferenser på temat över världen.

På allt fler universitet i olika länder tillsätts forskningstjänster inom det som kallas Post Growth. Nätverket RE :thinking Economics arbetar globalt för att bredda undervisningen på universiteten från enbart västerländsk ekonomisk teori till större mångfald. Allt detta liknar faktiskt en historisk vändpunkt för ekonomiämnet inom akademierna.

HÖGER OCH VÄNSTER RÄCKER INTE Många verkar alltså vara intresserade av att tala om ekonomi på ett bättre sätt. Men hur ska vi formulera problemen, och vad borde vi göra? Det är kanske inte lika lätt att enas om.

Ofta ställs gamla lösningar mot varandra, som kapitalism eller socialism (i olika former), och lika ofta finns argument som kan rättfärdiga eller diskvalificera båda sidorna. Ändå har ekonomi från 16

1. vad är problemet med ekonomin?

både höger och vänster tagit oss till det läge där vi är idag – och det är ett ohållbart läge.

Så finns det verkligen bara två linjer? I samtal och debatter låter det ofta som att vi saknar andra ord, idéer och lösningar än de som ryms inom just höger eller vänster. Vi verkar ha fastnat i vårt ekonomiska tänkande samtidigt som behovet av förändring börjar bli akut. Saker som vi vill, eller till och med måste göra för planetens och människans överlevnad kan vi inte göra på grund av ekonomin.

Hur är det möjligt?

Det mesta vi kan läsa om ekonomi utgår från den västerländska, moder­na, ekonomins horisont och logik. Det finns så klart f­ ör­delar med det. Gemensamma ekonomiska begrepp och bilder som BNP ­eller tillväxt hjälper oss att kommunicera i ett gemensamt e­ ko­nomiskt språk. Ekonomisk forskning blir också lättare om man kan göra antaganden om hur människor beter sig, eller hur varor eller valutor kommer att stiga eller sjunka i värde beroende på olika faktorer.

Modern ekonomisk teori kan bidra med flera användbara verktyg.

Men ekonomi är ingen naturvetenskap. Antaganden är just antaganden – de kommer aldrig att ge hela sanningen om världen och dess invånare. Antaganden skapas också av människor som själva har olika värderingar, fördomar och perspektiv.

Beräkningar hjälper oss att inventera värden, se förändringar och även att kunna förutse dem. Men beräkningar kan aldrig ge oss hela bilden. Det är omöjligt att räkna på allt. Beräkningar är alltid ett urval, gjort utifrån preferenser och motiv – medvetna och omedvetna. Det som kallas renodlat kan därför också kallas för reduktionistiskt (förminskande).

De flesta är nog med på det här. Ändå beskrivs ekonomin idag ofta som om den hade en sann, inneboende natur, och måste fungera som den fungerar just nu – och framför allt hur den borde fungera just nu, om verkligheten bara förstod att den ska fungera som i teorin.

1. vad är problemet med ekonomin?

17

Så hur kan vi vidga vår ekonomiska horisont?

Tyvärr får de som studerar ekonomi idag snarare lära sig att bekräfta den nuvarande ekonomiska logiken och horisonten, än att utveckla den. Och alla vi andra? Vi som inte är ekonomer, men som lever och deltar i ekonomin varje dag? Vi som ofta redan har svårt att förstå det moderna ekonomiska språket. Hur ska vi kunna ifrågasätta det? Eller utveckla det?

Till och med den europeiska centralbankschefen Christine Lagarde sa i Davos 2024 att ekonomer har blivit ”a tribal clique” (ungefär ”en inbördes besläktad klubb”) som citerar varandra och inte rör sig utanför sin egen värld. Hon uppmuntrade därför mer samarbete mellan ekonomer och andra forskare för att bättre kunna förstå världen och vår framtid.

Lagarde berörde också i sitt uttalande en grundläggande demokratisk fråga: Är det ekonomin som ska tjäna oss människor, eller vi som ska tjäna den? Om ekonomer får det sista ordet om vad som är möjligt eller inte, hur ska människor kunna förändra eller förbättra något? Hur ska nya idéer eller lösningar kunna studeras eller testas i praktiken?

Alla samhällen utvecklas hela tiden. Att säga att just dagens ekonomiska lösningar är de enda möjliga, de rätta, eller de bästa, låter som en exceptionell stagnation, ett historiskt unikum och kanske även vetenskapsfientligt.

ALLT ANNAT LIKA Ibland används uttrycket ”allt annat lika” inom ekonomin, just för att markera att det man säger bara är giltigt så länge inget oväntat händer.

18

1. vad är problemet med ekonomin?

Mycket lär hända med vår värld under de närmaste decennierna.

Om vi till exempel inte når klimatmålen kommer det påverka våra ekonomier på många sätt – vissa som vi ser redan nu (inflation på grund av ökad torka, bränder eller översvämningar) och andra som är svårare att förutse. Att allt ska förbli lika verkar dock inte troligt.

Ekonomisk utveckling och omställning kan därför ses både som en möjlighet till mer demokrati och rättvisa, och även som krisberedskap. Vår ekonomiska horisont behöver bli större. Och ekonomisk logik behöver kunna inkludera långsiktig balans – inte bara tillväxt.

Den här boken skrivs för att vi behöver ta oss vidare. Framtiden kräver att vi inte stagnerar – särskilt då krig, orättvisor och klimatkris hotar. Dagens ekonomiska teori är inte nödvändigtvis felaktig, men den är otillräcklig. Höger och vänster är inte irrelevant, men framtiden kräver mer av oss.

En ny ekonomi behöver skapas – ja, egentligen flera nya ekonomier.

Till dem skulle vi behöva ta med oss det bästa vi har skapat så här långt, och lämna det sämsta bakom oss.

NÄR EKONOMIN BLEV SIN EGEN Hur hamnade vi här då? Hur fick ekonomin sin nuvarande status, och när blev ekonomi något särskilt, ofta separerat från sin omvärld?

Vi kan titta bakåt i historien för några svar.

Ordet ”ekonomi” kommer ursprungligen från grekiskans ord för hushållning. En ungefärlig översättning skulle kunna vara oikos = hus 1. vad är problemet med ekonomin?

19

och nomos = regler. Orden ekonomi och ekologi syftar alltså på samma hus eller boning – allas vårt hem. Läran om ekonomi skapades av de gamla grekerna för att förvalta tillgängliga resurser på bästa sätt, och utan tvekan innefattade begreppet en större helhetsbild än idag.

Vad som ska räknas som ”resurser” är en avgörande fråga för all ekonomi, och beror så klart på vem som räknar. Aristoteles var en av de första som berörde den frågan när han satte ord på vilka roller som är lämpliga i ett hushåll, en stad, en region och en stat – ur ett ekonomiskt perspektiv. Hans åsikter skulle helt säkert uppfattas som värdekonservativa idag, men de gamla grekerna var inte rädda för värderingar.

Aristoteles var mycket tydlig med att pengar ska vara ett hjälpmedel för människan – och inte tvärtom. I motsats till begreppet ekonomi satte han därför termen krematism: ackumulation av rikedom för pengarnas egen skull, till exempel genom höga räntor.

Detta såg han som något onaturligt, avhumaniserat och en slags ”uppochnervänd” ekonomi.

Adam Smith från Skottland var inte heller rädd för värderingar.

Han beskrivs ofta som en av den moderna ekonomins grundare. På 1700-talet var han del i en våg av nytänkare som gav ekonomiämnet en skjuts framåt med teorier om marknader, prissättning och räntor.

Denna tid var avgörande för att ekonomin skulle börja ta form som ”sin egen”.

Men Smith var egentligen filosof. Och precis som grekerna såg han fortfarande ekonomi som en disciplin som kunde tjäna människan i hennes strävan att skapa ett bra samhälle. Rättvisa och hjälp till de svagaste var självklara inslag hos de tidiga ekonomiska tänkarna, även när de var vita, konservativa män.

20

1. vad är problemet med ekonomin?

Vi kan dock notera något viktigt med Smiths arbete, som Katrine Kielos belyser i boken Vem lagade Adam Smiths middag?.

När Smith skrev sitt klassiska verk Wealth of Nations om produktion, fria marknader och nationers välstånd, bodde han hemma hos sin mamma som lagade och serverade mat åt honom. Obetalt kvinnligt arbete möjliggjorde alltså ett av de första verken inom ­modern ekonomisk teori. Det är ett talande exempel på en nu­varan­ de, inneboende obalans: I takt med att den moderna ekonomiska teorin blev synlig, blev andra saker osynliga.

Det är fortfarande så. Inte bara mycket av kvinnors arbete ”faller utanför” den moderna ekonomins beräkningar. Även andra värden som är grundläggande för livet på jorden osynliggörs i den moderna ekonomin.

Det som inte räknas, värderas eller syns, kan inte heller ha hög status.

Genom historien har den ekonomiska teorin och verkligheten fortsatt i denna riktning. Ekonomin tillskrivs allt mer autonomi, trots att behovet numera snarare är att göra ekonomin mer demokratisk och tillgänglig, mer kopplad till människors vardag och förankrad i en hållbar verklighet.

Idag används ordet ”ekonomi” för att beskriva och beräkna en ganska liten del av verkligheten. Ekonomin framställs ofta som självständig och frikopplad från andra värden. Den moderna ekonomin kan gå bra (växa) men samtidigt utesluta livsviktiga värden som vatten, luft, fred, hälsa, rättvisa, demokrati, utbildning, jämställdhet bland annat.

I en klimatkris framstår den här separationen som extra märklig och kortsiktig.

1. vad är problemet med ekonomin?

21

Att majoriteten av ekonomisk litteratur utgår från en så smal definition av ekonomi påverkar också vårt tänkande. I västvärlden har vi börjat prata om många delar av livet som marknader, eller börjat bete oss som kunder snarare än medborgare.

Målet med denna bok är inte att förstärka den trenden. En viktig del av att kunna tänka om och tänka nytt är att inte begränsa sig till samma språk och beskrivningar som övrig ekonomisk litteratur.

Idag kan man alltså tala om ett ”smalt” ekonomibegrepp, eller en slags separation av ekonomin från verkligheten som omger den.

Att förklara den här frikopplingen är viktigt. För det kan göra oss medvetna om vad som är problemet med ekonomin, och vad vi kan göra bättre.

Ekonomikonsulten Sophie Gripenberg beskriver frikopplingen av ekonomin som två olika sfärer. (Vissa väljer att kalla sfärerna penningekonomi och realekonomi.) Gripenberg påminner om att vi ofta pratar om vikten av att investera i den ena sfären, för att se resultat i form av avkastning. Om vi gör ett bra jobb ser vi kanske 7 % avkastning per år eller mer.

Men vi pratar sällan om att investera i den andra sfären – eller avkastningen den ger. Vi pratar inte heller om avkastningen den kan sluta att ge om vi behandlar den sfären utan respekt.

realekonomi penningekonomi

22

1. vad är problemet med ekonomin?

reflektionsfrågor • Vilken sfär anser du att vi människor investerar mest i?

Och vilken sfär skulle du säga har högst status?

• Vilken utdelning får vi människor från de olika sfärerna?

Vi behöver kunna koppla ihop saker igen och uppskatta sådant som har exkluderats ur ekonomin under lång tid. För bättre balans behöver vi kunna förstå, sätta ord på, och ta hand om fler resurser i hushållet. Många skulle säga att det inte bara är viktigt – utan absolut nödvändigt, för kommande generationers skull.

Det är kanske ingen enkel process.

Tanken att ekonomi skulle vara något äkta, eget eller sant i den smala betydelsen har blivit central i det moderna samhället. Det är inte ovanligt att politiker (åtminstone i Sverige) numera hellre pratar om ekonomi än om värderingar.

Ekonomins höga status kan kopplas till att ekonomisk teori och kunskap ofta framställs som något neutralt och befriat från värderingar och attityder. I nyheter beskrivs ekonomin ofta som matematiska faktum eller processer, där finansministrar eller ekonomer helt enkelt måste följa vissa regler för att rädda hushåll, företagare eller valutor. Detta ger ekonomin en position där den står över den egentliga politiken, och de egentliga målen med ekonomin.

Nationalekonomisk kunskap är viktig. Men den är ingen naturvetenskap. Den är snarare ett fält av praktiska och sociala lösningar som samspelar och förändras hela tiden. Och den existerar inte utan människor.

Matematik är ett användbart verktyg för många saker – men bara ett verktyg. Vad vi väljer att mäta och beräkna är en lika central 1. vad är problemet med ekonomin?

23

fråga som vilket mätverktyg vi använder. Vad vi låter bli att mäta och beräkna spelar också roll, och har konsekvenser. Våra attityder avgör hela tiden vad vi väljer att värdera och räkna in i ekonomin – och inte.

Till skillnad från idag skulle ekonomi kunna ses som ett multi­ disciplinärt ämne som kopplar ihop olika sorters värden och kun­ skaper. Men tyvärr utvecklas ekonomiämnet snarare i motsatt riktning.

Inte många vanliga människor kan, eller vågar, delta i diskussionen om ekonomin och vad den borde vara. Det ekonomiska språket frikopplas då ytterligare från samhällets olika behov, önskemål och idéer, och en ond cirkel tar lätt form; ekonomins status, och historiskt europeiska, maskulina ideal bekräftar sig själva över tid och börjar ses som neutrala och icke-värderande. I själva verket blir urvalet istället allt smalare och utesluter per automatik värden som exempelvis en fungerande biosfär eller hållbara samhällen, vilka ligger till grund för det lilla som ekonomin beräknar (som BNP eller tillväxt i pengar).

Så varför ser vi så gärna ekonomi som något oberoende och neutralt?

Varför går vi med på den här utvecklingen? Självklart spelar historia, makt och privilegier in i det, vilket lyfts på olika sätt i den här boken.

Författaren Tim Jackson är en av de som ifrågasätter dagens eko­no­ miska system som neutralt, i boken Post Growth – Life after Capitalism.

Jackson skriver bland annat om ekonomisk historia, attityder, religion och människans syn på tillväxt. Han påminner om att människor sedan upplysningen (särskilt i Europa, och sedan Adam Smiths dagar) velat befria sig från gamla religiösa attityder, även runt pengar. I takt med att moderna, sekulära samhällen utvecklats, har människor velat att varken religioner eller envåldshärskare ska bestämma om pengar är bra eller dåliga, eller vad som är moraliskt rätt och fel inom ekonomi. Marknaderna och dess ”osynliga hand” 24

1. vad är problemet med ekonomin?

har då fått ta platsen som neutral domare över rätt och fel, nytta och välstånd.

Idag deltar människor på de internationella ekonomiska marknaderna oavsett (men inte oberoende av) religion. Marknader och handel beskrivs ofta som fria och positiva mötesplatser för människor från världens alla hörn, vilket bidrar till fred och stabilitet. Ibland stämmer det. Marknader och handel kan förena folk och religioner.

Men handel är också en faktor bakom många konflikter, mellan folk, inom folk, och mellan människan och naturen. ”Fritt från reli­ gion” betyder inte heller automatiskt ”neutralt”. Alla marknader är exempelvis präglade av privilegier som inte har med religion att göra, vilket vi återkommer till i kapitel 2. Även om det kanske fanns en vetenskaplig och demokratisk strävan någonstans i försöket att frikoppla ekonomin från världen som omger den kvarstår ett faktum: människor kan inte leva i döda ekosystem, eller på en död planet. ”Vi har inte en chans utan svamp, träd och insekter”, som biologiprofessorn Anne Sverdrup-­Thygeson säger. Ändå har dessa varelser, deras arbete och existens inget eko­ nomiskt värde i sig.

Den moderna separationen mellan ekonomi och verkliga resurser försvaras ibland med att ekonomi inte är ett nollsummespel. Bara för att ekonomin måste växa skulle det inte behöva leda till materiellt och energimässigt slitage. Oändlig tillväxt skulle då kunna vara möjlig, i en värld av ändliga resurser.

Det är sant i teorin. Siffror på våra konton kan växa i oändlighet.

Men om siffrorna ska ha någon relevans utanför kontot, krävs en värld som fungerar och levererar. Både socialt och klimatmässigt.

Och hittills fungerar inte det som kallas ”grön tillväxt”. En av de som räknat på detta är den tyska ekonomijournalisten Ulrike Hermann, som skrivit boken Kapitalismens slut – myten om grön till­växt.

1. vad är problemet med ekonomin?

25

Separationen mellan ekonomi och verklighet gör oss också lätt blinda för verkliga kostnader.

Att ha en plats på jorden där man kan leva i fred är en grundläggande önskan hos de flesta människor. Krig innebär smärtsamt stora kostnader i människoliv, miljö och naturresurser. Vissa krigsskador kan ta generationer att återställa, andra kanske aldrig kan läkas. Ändå har vi skapat ett ekonomiskt system där det nästan alltid finns pengar till krig, vilket ytterligare förstör de resurser vi krigar om. De resurserna (exempelvis land, mat och vatten) blir i sin tur dyrare i pengar, ju mer vi förstör dem.

Så varför ändrar vi inte på detta? Kanske tror många att det helt enkelt inte finns några alternativ. Här är vi tillbaka till ekonomins tillskrivna neutralitet.

I Sverige tycks vi ha särskilt stor tilltro till ekonomi­ämnets neutralitet.

Dels har vi placerat sociala och mänskliga rättigheter (som skolor och sjukvård) på den så kallade fria marknaden. Vi har också en hög skuldsättning, såväl för konsumtion som för våra boenden. Att vi lånar så mycket pengar utan att protestera tyder på att vi litar på flera saker: att vi ska kunna betala tillbaka, att vi inte blir lurade eller utnyttjade, och att det inte är något ”moraliskt fel” med en hög skuldsättning.

Att skuldsättningen inte väcker så mycket debatt skulle dock kunna tyda på andra saker än tillit – som brist på alternativ eller kunskap om dem.

Sveriges ekonomi har ändå klarat sig förhållandevis bra hittills. Trots en liten valuta, ett avsides geografiskt läge och en utsatt position mellan öst och väst, har Sverige lyckats balansera och navigera naturresurser, och ett industri- och kunskapssamhälle till en privilegierad plats i världen på 2000-talet.

26

1. vad är problemet med ekonomin?

Många är nog tacksamma över det. Samtidigt blir fler och fler medvetna om sårbarheten och orättvisorna i våra ohållbara system.

Pandemi, klimatkris, inflation, stress och konflikter har fått många att efterfråga alternativ och förändring – om än på olika sätt.

Var hittar man ekonomiska alternativ då? Kanske skapar man dem, som vi alltid gjort.

Vi som bor i Globala nord kan sägas ha stor valfrihet inom det ekonomiska systemet, men inte mellan ekonomiska system. En dam i en studiecirkel utbrast en kväll: ”Kapitalismen kallas valfrihetens ekonomi, men vi kan alltså inte välja något annat än kapitalism?”

Hennes fråga kastade ljus på vår tids dilemma, att världen är rik på pengar men fattig på mångfald och hållbarhet – i ekonomisk, social och ekologisk mening.

ATT BESKRIVA DET OSYNLIGGJORDA Så vad ska vi kalla det nya? Det andra, alternativen. Alltså ekonomiska lösningar som har en helhetssyn, kan ge bättre balans och som är mer än bara höger eller vänster? Det är en fråga som denna bok utforskar.

Flera ord och begrepp kan vara användbara, här är några exempel: Begreppet hållbar ekonomi används ofta idag, även i den här boken. Det finns dock en viss skepsis mot begreppet. Adjektivet ”hållbar” kan helt enkelt bara betyda något som inte kraschar. Det säger kanske inte så mycket om det egentligen är något bra? Ett ekonomiskt system kan i praktiken ”hålla” under långa perioder även om det är rasistiskt eller ojämställt. Ordet ”sustainability” på engelska har en liknande problematik. Vill vi till exempel ha 1. vad är problemet med ekonomin?

27

”sustainable growth” ? Alltså en tillväxt som vi kan hålla uppe länge utan krasch, men som inte säger något om kvaliteten i tillväxten, om hälsa, demokrati, frihet eller jämlikhet?

Begreppet alternativ ekonomi kan användas för att peka på hur vi behöver kunna identifiera och hantera fler värden än de som anses ekonomiska idag. Det behövs många ekonomiska lösningar, för att ta hand om resurser och behov med större flexibilitet. Vi behöver fler alternativ än bara höger och vänster. Ordet alternativ har dock använts i oseriösa sammanhang, som i ”alternativa fakta”, där det inte handlar om mångfald av information, utan om styrning, manipulation eller censur av information.

Begreppet pluralism blir ett allt vanligare ord internationellt.

Ekonomisk pluralism bryter upp synen på ekonomin som en (1) och påminner om att väldigt olika lösningar kan vara rätt. När vi har accepterat det, kan vi sluta leta efter ett ekonomiskt system som ska passa alla – en förväntan som är ett imperalistiskt symptom i sig.

Begreppet holistisk ekonomi skulle kunna vara användbart för att beskriva lösningar som värderar helhet och balans. Det får ekonomiämnet att låta större och som något som kan inkludera fler värden. Ordet ”holistisk” används dock ofta inom friskvård och hälsa, vilket möjligen kan vara vilseledande, åtminstone inledningsvis.

I slutet av boken tas fler nya begrepp upp, även från engelskan, som Post Growth eller Wellbeing Economy. Jag presenterar dessutom ett nytt begrepp för att beskriva ett ekonomiskt alternativ till höger och vänster: ekonomi i det tredje rummet.

28

1. vad är problemet med ekonomin?

Ord spelar roll. Ord hjälper oss att se nya saker. Därför kommer den här boken att både analysera gamla ord och begrepp och introducera nya. Kanske kommer du på fler ord under läsningens gång?

Handling krävs så klart också. Men det blir lättare att agera annorlunda om vi har nya ord och bilder att utgå ifrån. Både vägbeskrivningar och målbeskrivningar skapas med hjälp av ord, och möjliggör även små steg framåt. Målbilder ger motivation och riktning för många.

reflektionsfråga Hur lätt eller svårt känns det för dig att föreställa dig nya, eller andra, ekonomiska system än det du lever i? Kanske befinner du dig någonstans längs en sådan här skala. Var skulle du placera punkten för dig?

otänkbart

svårtänkbart

tänkbart

I den här boken förespråkas inte något enskilt alternativ eller någon enskild lösning. Slutsatsen är snarare att vi behöver röra oss bort ifrån tanken att det finns ”ett rätt sätt” att se på ekonomi. Verklig demokrati och hållbarhet kräver att fler (inklusive du och jag) bidrar med våra kunskaper, erfarenheter och visioner om olika värden.

Att fortsätta prata om ekonomi så begränsat som vi gör idag innebär flera risker: • Demokratiska risker. Om bara de som studerat ekonomi på universiteten får uttala sig om ekonomin blir den en fråga enbart för experter och inte för alla deltagare i samhället. Det påverkar 1. vad är problemet med ekonomin?

29

såklart perspektiven inom ekonomi om inte röster får höras från exempelvis arbetare, landsbygden, nyanlända, ensamstående, urfolk, kvinnor, arbetslösa, konstnärer, eller barn och unga.

• Klimatrisker. Som vi redan sett är det idag ett stort dilemma att en oflexibel ekonomi står i vägen för förändringar vi måste göra för att undvika klimatkris.

• Sociala risker. Att hålla ekonomin högst i den politiska och allmänna debatten gör att vi kan tappa fokus på varför ekonomin finns. Om tillväxten ökar men medborgarna lider av ohälsa, stress, ekonomiska klyftor, gängkriminalitet, krig eller klimatkriser, måste vi kunna fråga oss om ekonomisk tillväxt är värd priset.

• Stagnation. Att tala om ekonomi som om det vore naturvetenskap hindrar utveckling. Utveckling kräver att vi hela tiden ställer nya frågor, inom allt från forskning till vardagsliv. Världen, mänskligheten och ekonomin utvecklas och förändras redan hela tiden.

Då är det så klart bättre om vi kan agera i förändringen, och inte bara reagera.

NY EKONOMISK DESIGN Så låt oss prova att tänka nytt. Vi kan börja med frågan om vad som är målet med ekonomin.

Idag kan nog de flesta enas om att det uttalade målet med ekonomin är tillväxt. Alla – från ekonomistudenter till politiker – får lära sig om tillväxt, hur den uppnås, bibehålls och ökas. Varför är det så? En anledning är att tillväxt i BNP länge har korrelerat med bra saker som lång livslängd, hög utbildning, jämställdhet och hög livskvalitet i allmänhet. Vad är då problemet? Jo, sambandet gäller 30

1. vad är problemet med ekonomin?

bara så länge vi räknar bort en massa saker. För att sambandet ska gälla måste vi hela tiden exkludera kostnader i producentländer, hos arbetare, i naturen och hos framtida generationer.

Trots det beskrivs tillväxtekonomin oftast som både överlägsen och neutral samtidigt. Att det ändå finns fattiga människor eller länder förklaras exempelvis med att dessa av olika skäl är mindre kompetenta att navigera i det neutrala systemet – snarare än att systemet bygger på, och skapar, ekonomiska klyftor, ohälsa, konflikter eller klimatkriser.

Går det att ändra målet med ekonomin då? Ja, det händer redan.

I boken kommer vi att titta närmare på ekonomisk design som till exempel ställer välmående och rättvisa först – och penningekonomi i andra hand. Ekonomisk design som inte frikopplar ekonomin från planetens och människors mående. Kanske ligger det perspekti­vet närmare de gamla grekernas syn på ekonomi som ett helhetsbgrepp?

Men vi behöver inte gå så långt tillbaka som till grekerna. Den nederländska ekonomen Linda van Goor påminner om att BNP måttet ända fram till 1980-talet egentligen inte var så populärt.

Under större delen av 1900-talet mätte man hellre variabler som arbetslöshet eller hemlöshet för sig. Vi kan alltså vara moderna och samtidigt fokusera på mer än bara tillväxt.

Hur kan andra ekonomiska målbilder se ut då? ”Som ett frö i en djungel”. Så beskriver forskaren Niki Khorasani de entreprenörer inom hållbarhet som hon intervjuat. Khorasani har i sin forskning upptäckt att entreprenörer inom hållbarhet ofta inte delar den vanliga bilden av framgång. Detta har i sin tur lett till en önskan om en ny riktning, vilket påverkat dem i deras verksamheter.

Kanske gäller det många av oss som vill ha omställning? Många upplever frustration när vi ser hur orättvist och ohållbart vårt ekonomiska system är. Vi känner det i kroppen, våra sinnen eller vår bild av 1. vad är problemet med ekonomin?

31

framtiden. Oavsett om vi kallas entreprenörer, konsumenter, arbetare, låntagare, investerare, självhushållare, arbetslösa, företagare eller ges annan ekonomisk klassificering, delar många entreprenörernas önskan om en annan riktning.

Just entreprenörernas roll har genom historien alltid inneburit ett visst mått av konflikt. Entreprenörer ska komma med nya idéer som går emot nuvarande paradigm. Det är deras uppgift att hjälpa den ekonomiska tillväxten genom nya produkter, lösningar och effektiviseringar.

Men vad händer när entreprenörer inte längre ser ekonomisk tillväxt som det främsta målet? Om de inte drivs av strävan efter vinst i första hand, utan även värderar välmående hos sig själva, andra och planeten? Vilken blir deras roll i ekonomin då? Denna konflikt verkar vara ny. Och den kan ses som ett bra exempel på hur ny ekonomisk design redan har börjat ta form.

Khorasanis forskning kartlägger hur de hållbara entrepre­ nörernas nya ”frön” kan växa upp och fungera i den djungel som är ekonomin. Hon beskriver processen i en modell med fyra delar, där entreprenörernas verksamheter successivt växer in i modellen.

Utmaningen och belöningen är att bli ett av de nya ”träd” som överlever och tar plats i djungeln, med en hälsosammare bild av framgång.

Entreprenörer är bara ett exempel. Som den här boken vill visa är hållbarhet och helhetssyn naturliga inslag i människans natur och historia. Hos urfolk är det fortfarande självklarheter. Men den moderna tillväxtekonomin är tyvärr ohållbar per design.

32

1. vad är problemet med ekonomin?

EN BOK PÅ VÄGEN Här kommer vi tillbaka till syftet med denna bok.

Målet är att kartlägga och undersöka ekonomiska möjligheter, som samtidigt kommer behöva utvecklas vidare. I bästa fall kan boken vara en del i att starta en ny debatt om ekonomi.

Boken är skriven för att så många som möjligt ska kunna läsa den – inte bara experter eller redan intresserade. Personer med och utan förkunskap, från höger eller vänster, som är äldre eller yngre, kan förhoppningsvis få ut något av den. Det behövs många nya böcker om ekonomi, för demokratins och hållbarhetens skull. Detta är bara en bok på vägen.

Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor som man kan diskutera i grupp eller reflektera över ensam. Frågorna berör både den inre och den yttre världen. De handlar till exempel om hur man ser på sig själv och omvärlden, och om val man gör i sin vardag.

Helhetssyn prioriteras i boken.

Det är inget fel med ekonomisk detaljkunskap men det har vi redan ganska gott om. Att se hur saker hänger ihop – även med oss själva – verkar vara en mer akut fråga och samtidigt är det ganska svårt. En guidebok som berör flera olika teman istället för att djupdyka i någon enstaka aspekt av ekonomin, kan i bästa fall förtydliga den större bilden och vår egen roll i den.

Att jag som skriver har studerat ekonomisk historia gör det möjligtvis lättare att ta upp de långa perspektiven. Det hjälper för att kunna ta ett steg tillbaka och se hur ekonomin har utvecklats över tid.

1. vad är problemet med ekonomin?

33

Det ska sägas att det har sina utmaningar att skriva så brett. Att öppna dörrar till flera viktiga ämnen men inte kunna gå in i varje rum kan till och med kännas respektlöst. Att exempelvis skriva om utsatta grupper, fredsarbete, centralbanker eller skogens värden, utan förstahandsperspektiv eller expertis inom varje område, har varit en förutsättning för att skriva en liten bok om ett stort ämne.

Jag talar inte för någon annan, och rekommenderar därför att leta upp originalrösterna från kapiteltexten eller från ”vidareläsning” i slutet av varje kapitel.

Det är kanske viktigare än någonsin att inte bara ekonomer uttalar sig om ekonomin och dess riktning. För den trenden gör ekonomin mer odemokratisk, och alltså sämre. Fler röster behövs i samtalen om, och förståelsen av, ekonomin. Den måste kopplas tillbaka till verkligheten, och många värden som just nu hotas.

Var ska vi börja då?

I kapitel 1 har du fått en introduktion till varför den här boken skrivs och vad den kommer att handla om.

I kapitel 2–4 går boken igenom centrala ekonomiska begrepp som kapitalism, pengar och tillväxt. Vi tar ofta de här begreppen för givna och reflekterar kanske inte så mycket över dem. Då är det lätt att glömma att de har skapats av människor över lång tid och måste återskapas av oss hela tiden. Att belysa dem historiskt kan förändra vår bild av dem. Kanske föds nya tankar redan då?

I kapitel 5–6 bekantar vi oss med alternativa ekonomiska begrepp, som uteslutna värden, pluralism och avkolonisering. Det är viktigt för att kunna börja identifiera fler värden än de som anses ekonomiska idag.

I kapitel 7 samlas slutligen flera nya koncept och verktyg som kan komma att samspela i nya ekonomiska modeller framöver. Här presenteras begrepp som till exempel cirkulär ekonomi, ekonomisk nedväxt och Economy for the Common Good. Inom dessa områden 34

1. vad är problemet med ekonomin?

går utvecklingen fort och läsningen kan gärna kompletteras med annan ny litteratur eller content.

I bästa fall kan allt detta tillsammans få kartan över ekonomiska möjligheter att växa.

Kursiverade begrepp i texten kan gärna letas upp på nätet eller i annan litteratur för vidare läsning. Det går också att lyssna på de författare som nämns, i poddar och videoklipp. Muntliga föreläsningar och förklaringar kan ge en bredare och mer nyanserad förståelse för författarna, deras forskning och budskap.

Det går bra att läsa valda delar ur boken. Det blir dock bli lättare att förstå helheten om du läser alla kapitel.

Vissa begrepp och teman dyker upp på flera ställen, och förklaras på olika sätt i olika sammanhang. Det innebär en del upprepningar, men kan ge bättre tydlighet och förståelse.

”

Vi kan inte lösa våra problem med samma mentalitet som skapade dem.

Albert Einstein

Att skapa ny ekonomisk design utifrån en gammal mentalitet är svårt. Den inre världen (attityder, värderingar och mentalitet) har därför en central plats i den här boken. Så mycket börjar med vår inställning, våra normer och ideal. Ett grundantagande i boken är att ekonomi inte är något konstant eller ”äkta” i sig. All ekonomi är en spegling av oss människor. Vad vi förväntar oss, vad vi tycker är rimligt, önskvärt eller ens möjligt.

Filosofiska och existentiella frågor blir då hela tiden närvarande.

Vad är ”en bättre värld”? Och bra för vem? Ligger det ens i männi­ skans natur att vilja lösa sina problem? Att ha fred på jorden? Vad tror du?

1. vad är problemet med ekonomin?

35

Oavsett vad man tror, visar forskningen att vi har gått in i den så kallade antropocen. Det betyder att människan för första gången påverkar planeten – inte bara tvärtom.

Vi kommer inte ifrån faktauppgifterna i klimatrapporterna; om kommande generationer ska ha ett drägligt liv på denna fantastiska planet, är förändring ett måste. Klimatkrisen är inte ett möjligt scenario, den har redan börjat.

Detta är information som vi alla hanterar olika. Så kallad klimat­ förnekelse är en strategi. Att fokusera på vad andra ska göra (istället för att börja med sig själv) är också vanligt. Men det finns många (i alla generationer och i hela världen) som uppriktigt vill delta i skapandet av en mer hållbar och rättvis värld. Alla kan bidra med något, och alla kan lära sig något.

Beroende på vilka vi är kanske vi fastnar för olika saker i förhållande till världsläget, klimatet eller ekonomin. Många kopplar klimatkrisen direkt till ekonomin och jobbar för att uppnå hållbarhet genom nya ekonomiska modeller. Andra ser inga problem med den moderna ekonomin och tror att tillväxt är lösningen även på klimatkrisen.

Vissa känner stark oro, andra misstänksamhet, några fylls av inspiration att förändra. Andra bryr sig inte alls.

”

Orättvisa var som helst, är ett hot mot rättvisan överallt.

Martin Luther King

Hur ser du på ekonomi och rättvisa?

Vissa härleder dagens orättvisor till tillväxtekonomin, medan andra tror att rättvisa uppnås genom mer (eller bättre) tillväxt. Den här boken ifrågasätter tillväxtens monopol med tanke på de historiska faktorer som fortfarande ligger inbyggda i tillväxtens dynamik.

36

1. vad är problemet med ekonomin?

Koloniala villkor och flöden är en förutsättning för tillväxtekonomin, vilket studeras närmare i kapitel 6.

Så hur viktigt är rättvisa? Ibland känns det som ett mysterium att rättvisefrågan inte varit tillräcklig för att rucka på tillväxtekonomins status. Att världens resurser fördelas så ojämlikt och att vissa betalar med sina liv för tillväxten, har hittills inte räckt för förändring. För att vara tydlig – så länge ekonomisk tillväxt har gynnat vita människor har den fått pågå. Men nu när tillväxtekonomin även börjar hota vita människors liv genom klimatkrisen, börjar fler ifrågasätta ekonomin.

Det är en hjärtskärande slutsats, men kanske inte så oväntad.

Mycket pengar läggs på marknadsföring av dagens orättvisa och ohållbara ekonomiska normer, som masskonsumtion och fossil överanvändning. Samtidigt är det en kamp i alla länder att få tillräckliga resurser till verklig utbildning, demokratisering och jämställdhet.

Det blir då svårt för en vanlig människa att se igenom rådande normer och förstå ekonomins bakgrund och konsekvenser. Och när man vant sig vid orättvisa är det lätt att sluta se den. Man kan behöva träna upp sitt öga igen.

Forskning visar dock att orättvisor skadar alla. Resultaten från en studie från 2024, innefattande 78 länder, tyder på att stora klyftor leder till mindre lycka även hos de som tjänar mest.

I Sverige visar undersökningar från 2024 att engagemang, framtidshopp och tron på demokrati minskar hos svenska ungdomar.

Hos hela den svenska befolkningen har känslan av meningslöshet ökat stort, från 6 % till 24 % på 20 år. Oron och konflikterna i världen påverkar oss alla, om än på olika sätt.

Det verkar alltså finnas mycket att vinna. Kanske är en del av en bättre framtid att ge upp dagens ohållbara och orättvisa normer?

Stress, psykisk ohälsa och en dyster syn på framtiden – även hos de som har det bäst – låter inte som ett upplägg någon kan försvara.

1. vad är problemet med ekonomin?

37

Reflektionsfrågor • Vad betyder rättvisa för dig? Kan du ge exempel?

• Tycker du att rättvisa är viktigt? Varför, varför inte?

• Lever du rättvist? Om inte – vad skulle du eller andra kunna göra för mer rättvisa?

Blir det ingen ekonometri (statistiska och nationalekonomiska metoder) i den här boken då? Nja, det är inget fel på kvantitativ forskning. Men poängen är att vi redan har mycket av det. Vi behöver snarare mer förståelse för kvalitet och helhet. Vi behöver bättre analysera vad vi räknar på, och vad vi utesluter.

De stora mänskliga frågorna gör dock inte att de matematiska delarna av ekonomi blir oviktiga eller onödiga. Vi bör inte kasta bort någon kompetens när vi bygger om ekonomin. Tvärtom behövs kunskaper från alla områden för att kunna ställa om så smärtfritt som möjligt. Att skapa hållbara livsmedelskedjor eller pensionssystem är inget som någon av oss kan göra på egen hand.

Det finns dock en skillnad mellan att förvänta sig att livet på jorden ska anpassas efter ekonomin (som i nuläget) och att tycka att ekonomi är något som ska anpassas efter livet på jorden. Där har vi en del att jobba på.

TANKEEXPERIMENT – FRÅN BRIST TILL RESURSER Den moderna ekonomin är starkt orienterad runt idén om brist. Men brist-fokuset används oftast inte för att spara på faktiskt begränsade 38

1. vad är problemet med ekonomin?

resurser. Istället används det till exempel för att förklara prissättningen av varor på marknader. Teorier om tillgång och efterfrågan används för att beräkna priser utifrån vad det råder brist på.

Inom reklam och marknadsföring handlar det till stor del om att skapa en upplevd brist hos människor och potentiella kunder.

Marknadsföring kan också ge information om produkter, men med tanke på att man ändå måste få information om produkter som man köper, verkar den stora mängd reklam vi översköljs med som något annat än produktinformation.

Kanske är det en naturlig sida hos oss människor att alltid sträva efter mer? Att se till att vi har tillräckligt för att överleva, bli accepterade av andra och hela tiden utvecklas? Vi är programmerade i våra celler att växa och expandera – som individer och tillsammans med andra.

Vi har svårt att nöja oss, vilket har lett till fantastiska framsteg inom till exempel konst och vetenskap. Men när det kommer till planeten måste vi kunna acceptera begränsningar och jobba med det vi har.

Och det är inte lite! Även utan tillväxt lever vi i en värld av över­flöd.

Människan har en otrolig förmåga att förvalta resurser. Vi organiserar oss på unika och mycket avancerade sätt. Denna kapacitet innebär också ett stort ansvar. Ingen annan art har ”lyckats” förändra klimatet på jorden.

Idag är det tydligt att brist-fokuset är ett problem i sig. Ju mer vi tror att vi behöver, desto mer konsumerar vi och desto mer energi och resurser kräver vi. Hur mycket kan planeten leverera till oss människor i form av mat, kläder, elektronik, energi, resor och materiell lyx? Kanske är det inte brist utan överflöd och slöseri som har blivit våra största problem?

1. vad är problemet med ekonomin?

39

Inom hållbarhet pratar vissa om frivillig enkelhet. Att tacka nej till konsumtion, och slippa stressen och pressen i att konsumera och äga, har redan blivit en frihet för många. Forskning visar faktiskt att de människor som lever längst ofta lever relativt enkelt med lokal mat, gemenskap och mindre stress. Dessutom är detta mer hållbart på global skala.

Ett annat provocerande faktum är att de kontinenter som har överflöd av naturresurser är de som lider mest av fattigdom och konflikter idag. När man läser ekonomisk historia verkar brist-­logiken starkt kopplad till Europa och dess kolonisering av resursrika länder.

Den moderna ekonomin framstår då som extraherande per design snarare än neutral eller överlägsen. För än idag fortsätter brist-fokuset att driva länder och företag i en ohållbar och ojämlik riktning.

Kan vi bryta brist-fokuset? Inom kollektiv ekonomi finns ett begrepp för ett motsatt fokus. Det kallas Asset Based Approaches (ABA ) – fritt översatt tillgångsbaserade angreppssätt. Ett enklare uttryck kanske skulle kunna vara: Att ta till vara på allt som man har.

Jag fick lära mig om ABA när jag blev medlem i Post Growth Institute – en internationell organisation som jobbar för ekonomisk omställning. De kombinerar ABA med Lean testing och Sociokrati.

ABA handlar om att utgå från de tillgångar som individer och grupper har. Det ger bevisat högre tillit till att problem ska kunna lösas om man börjar med att inventera resurser, kunskaper och erfarenheter istället för att börja med att inventera problem.

Det går att tillämpa ABA på många olika områden och sätt.

Ett exem­pel skulle kunna vara unga män som skapar kravaller i sitt samhälle.

Det är så klart en belastning eller ett problem om saker förstörs och människor blir rädda. Finns det några tillgångar i en 40

1. vad är problemet med ekonomin?

så­dan s­ ituation? Problemet är inte en tillgång. Men man behöver inte förneka problem för att inventera tillgångar och möjliga lösningar.

Ett tillgångsbaserat angreppssätt skulle kunna ta vara på unga män som uppenbarligen är pigga, starka, drivna och kanske även kreativa och samordnade. Hur kan de inte vara en tillgång? Alla samhällen behöver personer som kan hjälpa till, dedikerat och samordnat, med arbeten som kräver styrka, uthållighet eller kreativitet.

Varför ska en sådan resurs slösas bort?

Du som läser kanske ser andra problem då. Samhällsklyftor, utanförskap, otrygga familjesituationer, ekonomisk stress eller trauman kan absolut rikta kraft och resurser åt fel håll. Plötsligt syns andra behov för att inte människors kapaciteter ska slösas bort.

Kanske saknas delaktighet, förebilder, nya ideal och meningsfullhet för att lösa problemen? Den typen av behov kan vara både billigare och enklare att möta än mer polisvåld och fängelsestraff. Sådana grundläggande lösningar är dessutom långsiktiga och förebyggande, snarare än kortsiktiga och tillfälliga.

Ett annat exempel skulle kunna vara kunniga ekonomer inom ett ohållbart system.

Den ekonomiska teori som just nu lärs ut i världens skolsystem bygger på många ohållbara premisser. Den absoluta majoriteten av data tyder fortfarande på att oändlig tillväxt inte är möjlig i en ändlig värld, och att nuvarande och framtida generationer kommer få betala tillväxtekonomins verkliga kostnader. Är den ohållbara ekonomiska skolningen då bortkastad?

Ett tillgångsbaserat angreppssätt skulle kunna ta vara på även traditionell ekonomisk kunskap, för att ställa om på bästa möjliga sätt. Den kunskapen behövs också som en del i att så smärtfritt som möjligt ställa om allt från matsystem, banker, centralbanker, företag och samhällsservice till långsiktigt hållbara modeller. För att 1. vad är problemet med ekonomin?

41

­ öjlig­göra omställning istället för krasch, behövs att även traditiom nella ekonomer deltar och bidrar med sin kunskap och erfarenhet.

Ett tredje exempel skulle kunna vara resurser som läggs på militärt försvar.

2024 slog världens länder rekord i investeringar i militärt försvar.

Det är på ett sätt obegripligt att mänskligheten lägger så mycket pengar och energi på att möjliggöra krig, i en tid där vi behöver fokusera mer än någonsin på att ta hand om varandra och vår planet.

Samtidigt kan nog de flesta sätta sig in i den rädsla och panik som får människor att ta till vapen. Vi behöver inte förneka att det finns problem, men vi kan påverka hur vi ser på dem och hur vi väljer att möta dem.

Ett tillgångsbaserat angreppssätt skulle kunna börja med att styra om resurser och engagemang som läggs på militär infrastruktur till civil och hållbar infrastruktur istället. Militär nedrustning kan kombineras med upprustning av civila insatser, kommunikation, återställning av ekosystem och utbyte av kunskaper och tjänster som möjliggör samexistens. Är detta naiva lösningar? Kanske, kanske inte. Frågan är väl om det är mindre naivt att tro att vi kan fortsätta som vi gör nu.

Ibland kan det kännas svårt att våga vara positiv, som världen ser ut. Varje dag ser vi krig, svält, våld, klimathot och negativa bilder av andra människor i nyheterna. Men den informationen är ofta skapad utifrån ett brist- och problemfokus, snarare än ett tillgångs- och lösningsfokus.

Kanske är världen inte så svartvit? Kanske är den, precis som vi människor, både svarta och vita och allt däremellan? Vi kan alltid testa att se tillgångarna vi har. Vi kan träna vår förmåga att använda ABA i olika situationer.

42

1. vad är problemet med ekonomin?

Det finns absolut fler ekonomiska perspektiv och verktyg, och fler värden att förvalta än de vi är vana att räkna idag. Det höga tempot som vi lever i gör det kanske svårt att hinna se det. Alla har bråttom fast vi aldrig haft så mycket teknologi till hjälp. Kan man ens ta in mer ny information i ett sånt läge? Hinner vi verkligen tänka om?

Kanske är det nödvändigt. För det som kallas ekonomi verkar både styra och begränsa oss mer än alla andra politiska frågor. Och ekonomin verkar både kopplad till, och trumfa, alla andra politiska frågor.

Dessutom finns det alltid öppningar. Ingen kan allting om ekonomi.

Inte ens de främsta forskarna kan svara på allt. Varje frö och varje pusselbit kan göra skillnad. Varje litet steg spelar roll.

reflektionsfrågor • När tycker du att människan förvaltar våra givna resurser på ett bra sätt? När gör vi inte det?

• Vilka inneboende resurser har du? (Exempelvis kunskaper, begåvningar, idéer, viljor, erfarenheter eller kapaciteter.)

• Tas dina resurser tillvara? I så fall hur?

VIDARELÄSNING Katrine Kielos (tidigare Marçal): Vem lagade Adam Smiths middag? (på engel­ska: Who Cooked Adam Smith’s Dinner?)

Tim Jackson: Post Growth – Life after Capitalism Ulrike Hermann: Kapitalismens slut – myten om grön tillväxt

1. vad är problemet med ekonomin?

43

Vi behöver tala om hur vi talar om pengar. Samma ekonomiska tänkande som lett till den rådande ekonomiska ordningen, kommer inte att vara tillräckligt för att skapa en hållbar framtid.

Ekonomi för en hållbar värld är en bred introduktion till varför vårt ekonomiska tänkande ser ut som det gör, och till de många vägar som finns framåt mot en mer hållbar ekonomi.

Idag missar vi att räkna med många viktiga värden då de inte kan bestämmas i form av pengar, trots att de är avgörande för vårt liv på den här planeten. I boken uppmärksammas sociala, miljömässiga och kulturella värden som den traditionella ekonomin undervärderar eller inte lyckas värdera.

Vi tar ofta den nuvarande ekonomin för given, men hur kan vi inte ”ha råd” att rädda vår planet och människorna som befolkar den? Det finns många verktyg för att komma till rätta med nuvarande obalanser och orättvisor.

Några av bokens rubriker är: Vad är problemet med ekonomin?, Vad är pengar?, Allt som inte blir pengar och Framtidens ekonomiska verktygslåda.

Boken vänder sig till vuxna och unga som bryr sig om rättvisa, demokrati och ekonomi och är en introduktion för de som vill utforska hållbara ekonomiska vägar framåt.

I boken finns reflektionsfrågor som lämpar sig för både individuella och gemensamma samtal. Varje kapitel avslutas med förslag på vidare läsning.

www.blue.se ISBN 978-91-89963-13-9

9 789189

963139