9789188417275

1

www.danje.se

Varelsen Copyright © 2016 Eric Worén Omslag © 2016 Alexander Danje Danje Förlag 2016 ISBN: 978-91-88417-27-5

2

1 Han hade sett henne vandra i skogen förut. Visste att hon snart var framme. Alltså var det bråttom.

Parkerade svansen bakom örat och hukade sig.

Nu snart… när flickan kommit över bäcken… … så fort hon skickat iväg sin barkbåt.

Så fort hon… ”Du där!”

Varelsen ryckte till. ”Just det… du med svansen!”

Han hade blivit upptäckt. ”Vad är du för en typ?”

Varelsen satt tveksam med skrutten i munnen. ”Jag... ehm… jag tänkte äta dig.”

Flickan stirrade på varelsen, som inte var mycket större än hon själv. ”Hur då?”

3

Han spottade ut skrutten. Flickans reaktion förvånade honom. ”Ja alltså… du hamnar nog i en kastrull.” ”En kastrull?” ”Ja, en kastrull. Jag har väldigt stora kastruller därhemma.” ”Kan jag få se dem?” ”Se vadå?” ”Kastrullerna. Dem stora.”

Varelsen blev inte alls klokare på flickan som verkade mer nyfiken än rädd. ”Ja alltså, jag har ju inga planer på att bli din middag men...” ”Men vadå?” ”... men jag har ett annat förslag.”

Slickade kådan som stelnat på tummen. ”Du tycker om skruttar, eller hur? Jag har sett dig i vår kompost flera gånger.”

Varelsen fnyste. ”Än sen då?” ”Sååå vad säger du om att kunna äta så många skruttar du vill, utan att behöva gräva i en massa komposter?”

Hon flög upp och drog ryggsäcken till sig.

4

”Jag tar hinkarna från alla fruktstunder i skolan, häller det i en kasse och ger dem till dig. Om...”

Satte sig lika plötsligt som hon rest sig. ”... om du följer med mig till skolan imorgon.” ”Till skolan?” ”Ja. Det är kamratens dag och… jag behöver en kamrat.”

Varelsen skakade på huvudet. ”Och det skulle vara jag det?” ”Varför inte? Om du gömmer undan svansen så skulle jag kunna säga att du är min kusin eller nåt.

Du ser faktiskt inte sååå annorlunda ut. Vi får dra en mössa över dina spetsiga öron bara. Kanske raka bort lite hår i ansiktet.”

Varelsen visste inte vad han skulle säga. Det var sant att skruttar var svåra att få tag på. Arbetet krävde planering och snorkling i mörker. Men att lita på en liten flicka var väl inte rätt det heller... ”Nå?”

Varelsen mumlade mellan knogarna. ”Låt gå då.” ”Är du säker?” ”Visst. Men om du försöker något så äter jag upp dig istället. Förstått?”

Stötte bort flickan som försökt krama honom.

5

”Förstått?” ”Ja, självklart.”

Hon sken upp och sprang iväg. Vinkade från andra sidan bäcken. ”Vi möts här imornbitti då, så vi hinner fixa till dig innan!”

danje.se #DanjeNovell

6