9789186949051

Ryssland_omslag 2011_Layout 1 2011-10-01 12.00 Sida 1

Andra upplagan isbn 978-91-86949-05-1

ANDRA UPPLAGAN

Marshall T. Poe

Den ryska tiden i världshistorien

SNS FÖRLAG

Marshall T. Poe är författare till ett flertal böcker om rysk historia. Han undervisar bland annat vid Harvard University och är också analytiker vid Atlantic Monthly.

Marshall T. Poe Den ryska tiden i världshistorien

I denna provokativa och välformulerade bok om rysk historia tar Marshall Poe oss med till nationens fascinerande och framgångsrika förflutna.

Genom att följa Ryssland från allra första början till i dag visar Poe att landet var den enda icke-västliga makt som i århundraden lyckades försvara sig mot den västliga imperialismen. En stark stat formade samhället efter sina militära behov och den enda icke-västliga vägen till ett modernt samhälle uppstod. Denna väg var varken europeisk eller asiatisk utan helt enkelt rysk.

Medan Europa utvecklade styrelseformer, kapitalism, vetenskap och kultur, odlade det tidiga ryska samhället autokrati och kommandoekonomi. Den kommunistiska eran efter första världskriget kan ses som en naturlig fortsättning på Rysslands autokratiska förflutna, som trots sina tragiska inslag bevarade landets globala konkurrenskraft i decennier.

Den ryska tiden i världshistorien börjar med Rysslands första strider med Europa på 1500-talet och slutar 1991 med Sovjetunionens sammanbrott.

Boken är skriven med elegans och stor insikt och vänder sig till alla som vill veta mer om den mångfacetterade historia som har gjort Ryssland till vad det är i dag.

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-01 11.31 Sida 3

Den ryska tiden i världshistorien Marshall T. Poe Översättning Anders Björnsson

sns förlag

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-04 12.14 Sida 4

SNS Förlag box 5629 114 86 stockholm telefon: 08 · 507 025 00 fax: 08 · 507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – är ett fristående nätverk av beslutsfattare och opinionsbildare i privat och offentlig sektor. SNS vill genom forskning, bokutgivning och möten bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor.

Den ryska tiden i världshistorien Marshall T. Poe Andra upplagan, första tryckningen originalets titel The Russian Moment in World History © 2003 Princeton University Press, USA Published by arrangement with Tönnheim Literary Agency, Sweden All rights reserved. No part of this book may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photo-copying, recording or by any information storage and retrieval system, without permission in writing from the Publisher © 2005 och 2011 Författaren och SNS Förlag översättning Anders Björnsson grafisk form Sture Balgård omslagsbild Förstamajdekor vid Palatstorget i Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg. Foto Sture Balgård 1986. isbn 978-91-86949-05-1

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-01 11.31 Sida 5

Innehåll

inledning Den ryska gåtan av Kristian Gerner

7 15

Förord till den svenska utgåvan Förord

19

kapitel 1

Vad Ryssland är och inte är

25

kaptiel 2

Från slaver till ruser

35

kapitel 3

Från ruser till ryssar

55

kapitel 4

Utmaningen från det tidigmoderna

67

kapitel 5

Den ryska tidens födelse

77

kapitel 6

Den ryska tiden tar form

91

kapitel 7

Från tidigmodernt till modernt

107

kapitel 8

Den ryska tiden går mot sitt slut

125

kapitel 9

Coda: vad som hade hänt om inte

131

Kronologi Bibliografi Register

147 153 157

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-01 11.31 Sida 6

Kartor

De slaviska flyttningsrörelserna, 500–800-talet

41

Vikingarnas makt och inflytande, 800–900-talet

47

Mongolernas erövring av Kiev-Rus

51

Det moskovitiska storfurstendömets framväxt, 1300–1500-talet

61

De viktigare väldena i det tidigmoderna Eurasien

79

De huvudsakliga europeiska anfallen på Ryssland, 1600–1900-talet

101

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-01 11.31 Sida 7

inledning

Den ryska gåtan av Kristian Gerner

Det är något särskilt med Ryssland. Hur skall vi förstå rysk politik? Winston Churchill kommenterade den nazisovjetiska pakten 1939, en icke-angreppspakt mellan två stater som var dödsfiender, med att säga »Russia is a riddle wrapped in a mystery inside an enigma«. Tesen tycks vara giltig även i vår tid. Ett alldeles färskt exempel på gåtfullheten i rysk politik är vad som skedde på minnesdagen den 27 januari 2005 i utrotningslägret Auschwitz-Birkenau. En rad statsmän från hela Europa talade: Alla böjde de sina huvuden för den judiska nationens lidande. Alla utom en: Vladimir Putin. I hans tal blev det istället segrarna från kriget som hyllades. – Dagens högtid, sade Putin, är början på det som ska nå sin kulmen i Moskva senare i maj i år och då många av Er som är här också kommer att närvara. (SvD 05-01-28).

Varför hyllade Putin segrarmakterna med Sovjetunionen i spetsen när alla andra hedrade minnet av de sex miljoner judarna? Varför påminde Putin om den glada segerfesten i Moskva när han stod och talade i ett nazistiskt förintelseläger? Hur skall man kunna förstå det? Winston Churchill gav faktiskt svaret redan 1939, ett svar som gäller inte bara för Stalin utan även för Putin. Citatet av Churchill i ·7·

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-01 11.31 Sida 8

den ryska tiden i världshistorien

inledningen ovan är nämligen stympat. Så brukar det citeras, det vill säga som ett påstående som Churchill själv trodde på och som en uppmaning att inte ens försöka förstå Ryssland. Men Churchill tänkte annorlunda. Fortsättningen på utsagan lät: »But perhaps there is a key. That key is Russian national interest«. Tar man med denna del av citatet dunstar det mystiska Ryssland bort. Stalin betedde sig som vilken realpolitiker som helst. Vi kan besvara frågan om varför Putin valde att hylla Sovjetunionen på den plats som blivit symbolnamnet för det judiska folkets martyrium på samma sätt: Putin tänkte på Rysslands nationella intresse. Han grep tillfället för att påminna resten av Europa och alla sina egna hårt prövade undersåtar, som har svårt att acceptera förlusten av det sovjetiska imperiet 1991, om att Sovjetunionen krossade Nazityskland 1945 och att han, Putin, idag representerar ett Ryssland som gör anspråk på att återupprätta sin förlorade ära och spela samma stormaktsroll som Sovjetunionen.

Winston Churchill hade en engelsk far och en amerikansk mor. Han personifierade den nära relationen mellan Storbritannien och USA. Han skrev själv en historia som han kallade just »De engelsktalande folkens historia«. Churchill skrev inte om rysk historia, men Marshall Poe har tagit fasta på Churchills tes om hur man skall närma sig Ryssland. Poe använder samma retoriska grepp som Churchill. Han manar först fram bilden av ett gåtfullt och mystiskt Ryssland. Sedan visar han att gåtan får sin lösning om man ser på Rysslands historia ur härskarnas perspektiv, perspektivet från Moskva.

Amerikanen Marshall Poe skriver konsekvent Eurasien ·8·

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-01 11.31 Sida 9

inledning

om hela kontinenten från Atlanten till Stilla havet. Han ser på Rysslands historia genom de dimmor som ofta omger ön i Nordatlanten, Storbritannien, och från den distans som skiljer den nordamerikanska kontinenten från Europa. Ur detta perspektiv är den europeiska kontinenten en avlägsen halvö på den asiatiska kontinenten.

Den ryska tiden ger ett tankeväckande perspektiv på Ryssland från den engelskspråkiga kulturkretsen. Poe använder exempel ur engelsk historia för att genom jämförande resonemang belysa händelser i den ryska historien, men han skriver inte bara ur en västlig synvinkel. Han kompletterar med att också anlägga ett klassiskt rysknationalistiskt perspektiv när det gäller den viktiga frågan om rysk identitet. I Ryssland finns en sekelgammal tanketradition som kallas eurasianism. Denna ideologi förknippas med tesen att Ryssland är annorlunda. Marshall Poe väljer att lägga upp sin ryska historia i linje med denna tradition.

Man kan berätta historia på olika sätt. Man kan dra linjer längs en tidsaxel. Man kan skapa ett skådespel med en intrig. Man kan göra en krönika som beskriver en räcka av händelser, »one damned thing after another«. Marshall Poe har valt den sista varianten. Han vill visa att Rysslands historia är »utfallet av ett oförutsägbart öde« och att denna historia har styrts av slumpen. Han berättar om hur tusen års historia har alstrat dagens Ryssland, »ett stort land i norr med en utarmad, förvirrad och politiskt desorganiserad befolkning«. Ryssland träder fram som ett stillastående samhälle som egentligen inte har haft någon historia men ändå givetvis har funnits med i Eurasiens historia. Poe bestämmer »den ryska tiden« i världshistorien till ·9·

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-01 11.31 Sida 10

den ryska tiden i världshistorien

epoken 1500–1991. Denna period utmärktes av kampen mellan två utvecklingsvägar i Moskvastaten och i det följande ryska imperiet, den europeiska och den ryska, eurasiatiska.

Marshall Poe karakteriserar den ryska historien som berättelsen om »moskoviternas olyckliga och misslyckade möte med Europa«. Han skriver mycket kort om medeltidens Kiev-stat. Denna period var endast en förhistoria.

Då var den östslaviska stat som kallades Rus nära förenat med Norden och Västeuropa. Den statens nutida arvtagare är Ukraina. Dess historia hör inte till Poes berättelse.

Poes ryska historia handlar i huvudsak om Moskvastaten, om det kejserliga Ryssland från Peter i till Nikolaj ii, och om Sovjetunionen. Denna stat är inte vare sig europeisk eller asiatisk utan rysk. Rysslands historia är speciell, enastående, ojämförlig.

Marshall Poe tvekar inte att använda aktuella begrepp och moderna termer för att ge liv åt den ryska historien.

Förhistorien präglas i hans beskrivning av människans kamp mot naturen under bistra villkor. En stöt som gav upphov till en samhällsutveckling som närmade östslaverna till Europa kom från norr, från Skandinavien. Med en liknelse tagen från dagens värld liknar Poe vikingarnas långskepp vid flygplan. Vikingaskeppen tog sig smidigt fram från Svealand över Östersjön och via de stora ryska floderna till Svarta havet och Konstantinopel. Vikingarna själva »var sin tids marinkårer«. Med denna bild visar Poe att nordborna till skillnad från östslaverna inte var bundna av naturens begränsningar utan hade förmåga att förändra villkoren genom politiska och tekniska initiativ. · 10 ·

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-01 11.31 Sida 11

inledning

När vikingarna stannade som herrar i Kiev övergav de livet som stråtrövare och blev bofasta banditer. Poe sätter genom detta val av begrepp in den ryska förhistorien i det perspektiv på hur stater blir till som har lanserats av ekonomhistorikern Mancur Olson. Läsaren får hos Poe i den nutida samhällsvetenskapens tecken dessutom möta en tankeväckande utläggning om problemet med brist på socialt kapital i det ryska samhället. Denna brist är en viktig orsak till landets problematiska förhållande till Europa. Tankarna går till Robert Putnams analys av medborgarsamhället och maffian i Italien och hans berömda prognos om det postsocialistiska Ryssland: »Palermo representerar kanske Moskvas framtid«.

Den ryska tiden fyller en lucka i vetandet i hela den engelskspråkiga världen: »De flesta allmänna framställningar av den ryska historien – och det finns rätt gott om dem – är inte värda att läsa«, skriver Poe. Han syftar givetvis på verk på engelska. Tre amerikanska historiker får dock hans godkännande, Richard Pipes med sin berömda bok från 1974 om det gamla Ryssland, Richard Hellie och Edward Keenan med var sin uppsats från 1977 respektive 1986. Dessa historiker trycker på det ogästvänliga klimatets stora roll i rysk historia, på de stora avståndens betydelse och på att landets historia präglats av en expansion som har att göra med avsaknaden av »naturliga« gränser.

Pipes driver i den tyske sociologen Max Webers efterföljd en tes om Rysslands patrimoniala arv som förklaring till självhärskardömets styrka och seghet. Poe övertar denna tes. Hans bok är spännande att läsa eftersom framställningen kryddas med de samhällsvetenskapliga perspekti· 11 ·

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-01 11.31 Sida 12

den ryska tiden i världshistorien

ven från Mancur Olson och Robert Putnam. Poe får Rysslands stillastående historia att bli ett levande förflutet. Det nutida Ryssland är så fast förankrat i sin historia att samhället inte kan röra sig ur fläcken. Rysslands historia är unik därför att den är en paradox.

Marshall Poe visar att Ryssland kunde ha närmat sig Europa och blivit en liberal demokrati om Alexander ii under tredje fjärdedelen av 1800-talet hade lyckats med sin reformpolitik. När Michail Gorbatjov drygt hundra år senare försökte sig på samma sak, var det en epok för sent.

Den ryska tiden var ute. Den härskande klassen var för stark. Den ville ha kvar sin makt och sina privilegier, 1881 likaväl som 1985, då Gorbatjov kom till makten. Marshall Poe knyter med denna jämförande analys ihop den ryska historien med den sovjetiska och skapar ett drama om ett upprepat ryskt misslyckande. Han förklarar det faktum att Sovjetunionen upplöstes inifrån år 1991 med att den maktägande klassen tappade sugen. »Den ryska tiden« i världshistorien tog slut med en viskning och inte med en smäll.

Marshall Poe har det brittiska imperiets och den engelskspråkiga världens kolonialhistoria i tankarna när han skildrar hur imperiebördan skapade ständigt nya problem för de ryska makthavarna. Trots att han framhåller slumpens roll i rysk historia lyckas han skapa ett drama av denna historia. Det utspelas i tre akter. Den första inleds då Moskvastaten träder fram som självhärskardöme omkring år 1500, den andra inleds genom Peters reformer tvåhundra år senare, och den tredje inleds genom bolsjevikernas makttillträde ytterligare två hundra år senare. · 12 ·

Ryssland_inlaga 2011_Ryssland 2011-10-01 11.31 Sida 13

inledning

Dramat får nerv och spänning genom skildringen av de stora motgångarna. Katarina ii:s, Alexander ii:s och Michail Gorbatjovs försök att genom reformer göra Ryssland till ett ordinärt europeiskt land misslyckades alla.

Dramat visar sig vara en tragedi.

Marshall Poe slutar sin betraktelse med att konstatera att den ryska tiden i Europas historia är förbi: »För första gången på ett årtusende försöker ryssarna göra saker och ting på ett radikalt annorlunda sätt. Tiden får utvisa om de går i land med det.« Den ryska tiden är stimulerande att läsa tack vare att den anlägger ett aktuellt nutida perspektiv på Rysslands historia. Den svenske läsaren får stifta bekantskap med klassisk anglosaxisk stilkonst i form av en överskådlig och lättläst introduktion till den ryska historien. Boken är skriven för gentlemannen och ladyn att läsas i länstolen vid brasan under mörka vinterkvällar eller för collegestudenten som har behov av en klar översikt över Rysslands historia. För den som har goda kunskaper om särskilt brittisk historia och kultur och också är bekant med den europeiska historien i allmänhet, erbjuder Poes bok många tänkvärda jämförelser.

Det är lätt att förstå Rysslands historia. Och det är stimulerande att läsa om den ur nyktert anglosaxiskt perspektiv.

· 13 ·