9789186505622

Ting Einar Askestad

Einar Askestad

Ting

m b m f รถ r l ag

I

Inget liv ser tillbaka.

Känslosamhet är sin egen negation. Inget liv ser tillbaka.

Barnet är instrumentet självt. Harmonierna är inget kun­ nande. Livet talar utan åthävor.

Tonen är absolut. Musiken föregår allt lyssnande.

7

Subdominanten ligger där den ligger.

Friheten är naturbunden. Abnorm är utläggningen. Be­ skriv­ningen av dansen dödar rörelsen.

Återfödelse är tillbakagång. Strängar, slagverk. Tystnaden säger ifrån. Orkestern slutar vara orkester, musiken får liv.

Musiken saknar instrument. Ansikte mot ansikte upphör det som skiljer.

Det overkliga är dålig översättning. Partituret utan musik.

Den övergivne vet vad han har förlorat.

8

Signaturen säger allt, för den som känner igen den. God­ tyckligt är det som missar målet.

Inga noter hjälper den tondöve.

Musiken ger instrumentet. Polyfont är det monofona.

Oktav­ens begränsning saknar gränser.

Förändring ändrar ingenting. Tonen är ton. Minnet av den döde, är minnet av den levande.

Definitionen hittar fram till sig själv. Skådespelaren till sin publik. Som en spegelbild ger musiken melodin sitt liv.

9

Att sjunga är att fullfölja. Sången är gemensam, bortom ditt och mitt. Det falska har inga vänner.

Kyrkklockor ljuder över ruinerna.

Klangen är oberoende. Metronomer, frekvenser. Det döda är en kvantitativ historia.

Vilse och fri. Noter på undantag. Kompositören som an­ griper varje harmoni. Signaturer utan liv.

En fisk spolad upp på stranden. Misstagen hör eftervärl­ den till.

10

Kören kräver disciplin. Rösten som blir till röst. ­Endast den som ingen uppmärksamhet förtjänar, söker e­ fter den.

Dissonant är avfällingen. Overklighet som får liv.

Kakofonin håller fast vid sig själv.

Barndomens kastanjetter. Musiken överlever tiden.

Dirigenten försummar orkestern. Symfonin infinner sig inte. Musiken ställer det ena mot det andra, ett u ­ teslutande som innesluter allt. Livet kräver offer.

11

Den som slarvar går inte att ta på allvar.

Musik saknar historia. Värld föregår värld. Revolutionen är ett nederlag. Toner utan resonans. Ett metalliskt skri i larmet.

Skönheten är manifest. Det mediokra sitt eget misstag.

Oförmåga som söker ord. Instrumentet som instrument.

Teknik.

Teori saknar musik. Framsteg är stumma. Inget instrument lyfter sig självt i håret. Den stirrar som är blind.

12

Att trivialisera är att ta död. Ett livsverk går under k ­ lubban.

Någon slår på en trumma. Stråkar uppfyllda av sig själva.

Allt som rör sig är inte vid liv.

Ansträngt är det begränsade. Det som brast i lyhördhet.

Ett preparerat piano stannar vid sin manipulation. Till­ kortakommandet vid tillkortakommandet.

Upprepning är misstag. Skådespelaren spelar sig själv.

Det förställda har ingen verklighet.

Historien går sin egen väg. Kvar står instrumenten. En dans populär för länge sedan, återuppväcks senare. Överväldigad av hemlängtan finns ingen väg tillbaka.

13

Av Einar Askestad har tidigare utgivits på MBM Förlag: På helig mark (1999) Det liknar ingenting (pocket, 2000) Ögon för paradiset (2001) Med blicken i trasor (2003) 1:1 (2004) Kvinnohistorier (originalpocket, 2009) Frånfällen (2010) Skolastiska övningar (2012) Nya ordstäv (2014) Så enkla är orden (2018) På andra förlag: Det liknar ingenting (Lyth & Co., 1997) Kalla mig Theodora (h:ström – Text och kultur, 2007) samt antologier

Ting © Einar Askestad 2020 Författaren tackar Kalle Kärrström och Nils Nilsson Bokens inlaga är satt med Berling Nova Text och Display Pro på Munken Print Cream Grafisk form Micael Bäckström Tryck Print in Baltic, Litauen 2020 I S B N 978-91-86505-62-2

bil der Brygga, Jurgen von Konow (1915–1959) © Jurgen von Konow / Bildupphovsrätt 2020 Författarporträttet av Hanna Rasmunds M B M Förlag

kontakt@mbm-forlag.com www.mbm-forlag.com