9789186413026

Min Xod Xyter mot dig Sextio dikter av Emily Dickinson i Üversättning av Ann-Marie Vinde

Förord Emily Dickinsons liv och eftermäle är varandras motsatser. Medan hon levde var hon okänd för de flesta och bara några få av hennes dikter publicerades, och då anonymt.

Inte förrän 1890, fyra år efter hennes död, gavs en första samling ut. Den fick oväntat många läsare både i usa och i Storbritannien, vilket ledde till att nya samlingar i över ett halvt sekel fortsatte att sammanställas ur hennes stora efterlämnade produktion om nästan 1800 dikter.

I dag hyllas Dickinson (ed) praktiskt taget samfällt som en av de största amerikanska poeterna. Hennes dikter läses över hela världen och är de i särklass mest tonsatta engelskspråkiga. Hennes författarskap är ett av de mest utforskade. Hennes person och poesi är ämnet för många romaner, skådespel och dikter. Det är svårt att låta bli att undra vad hon, som under sitt vuxna liv skydde sällskapsliv och offentlighet, skulle ha tänkt om den utvecklingen.

Dikterna uppehåller sig vid allmänmänskliga ting: livet och dess ändlighet; döden och vad som kan tänkas följa efter den; förhållandet till högre makt; kärleken till närstå-

ende, till naturen, landskap, växter och djur; dygnets och årstidernas växlingar. Många ligger i munnen på en självmedveten, stark personlighet, som kan ge uttryck för själslig smärta och glädje men också ironisera och skoja.

Inom den bundna form ed oftast valde, densamma som de flesta av dåtidens andliga sånger har, skrev hon i högsta grad efter eget huvud, med en personlig användning av ord, ordformer, satsbyggnad och interpunktion och ett bildspråk fullt av överraskningar, som hon skickligt balanserade för att nå det djup och den mångtydighet som utmärker hennes finaste dikter.

Allt det nämnda finns representerat i boken, som omfattar sextio dikter. De flesta av dem presenteras på svenska för första gången. Bland dem finns också ett antal längre och mindre kända.

Svenskar läser böcker i engelskt original mer än de flesta icke-anglosaxiska nationaliteter, men ed:s språk är inte helt enkelt att bemästra. Språk förändras; hennes ordförråd är omfattande; hon levde i usa vid mitten av 1800-talet då alla ord inte betydde detsamma som nu; hennes sätt att skriva har en del speciella inslag. Min redaktör/förläggare och jag kom därför snart fram till att för att läsarna skulle få en så fullödig upplevelse av hennes diktning som möjligt ville vi presentera dikterna både i original och på svenska och förse dem med förklarande fotnoter. Vi slår därmed en bro mellan språken. I avslutande kapitel beskriver jag också dikternas form och språk och en del av de beslutssituation­ er som jag ställts inför som översättare. ed:s liv, som nästan helt tillbringades i föräldrahemmet, väcker undran hos många. Efter dikterna återfinns därför också en kort levnadsteckning. Boken avslutas med litteraturtips för den som vill fördjupa sig.

–––

They shut me up in Prose – As when a little Girl They put me in the closet – Because they liked me “still” – Still! Could themself have peeped – And seen my Brain – go round – They might as wise have lodged a Bird For Treason – in the Pound – Himself has but to will And easy as a Star Look down opon Captivity – And laugh – No more have I –

2. as when [I was] a little girl 5. themself: äldre form av themselves, som här används i stället för they. Se s. 146.

7. as wise = as well 8. pound, här: inhägnad för djur 9. himself, för he: fågeln personifierad 9. but, här adverb: bara, endast

De stänger in mig i prosan – så som de satte mig i skrubben när jag var liten – för ”lugn” jag skulle bli – Lugn! Om de kikat in – sett hur min hjärna – snurrat – de kunde lika väl för trolöshet i hägn – en fågel satt – Han bara önskar hett och enkelt som en stjärna kan han se ner på fängelset – och skratta – liksom jag –

9. will, infinitiv av det svaga verbet will: befalla, [på]bjuda; intensivt vilja, önska. Ordagrant: Han har bara att / Han behöver bara önska.

10. easy as = as easily as; se s. 147.

11. opon: äldre form av upon; se s. 144.

12. No more have I [to do]; ordagrant: ej mer behöver jag [göra] 12. I rimmar med star i 10. Se s. 140.

She rose to His Requirement – dropt The Playthings of Her Life To take the honorable Work Of Woman, and of Wife – If ought She missed in Her new Day, Of Amplitude, or Awe – Or first Prospective – or the Gold in using, wear away, It lay unmentioned – as the Sea Develope Pearl, and Weed, But only to Himself – be known The Fathoms they abide –

1. dropt, äldre stavning av dropped. Se s. 143.

5. ought: gammalt ord för någonting. Jfr nought: noll, ingenting 7. prospective, egentligen: [framtids]utsikt 7. or [if] the gold 8. wear: oböjd verbform i villkorsbisats; se s. 150.

10. develope: äldre stavning av develop och oböjd verbform i jäm­

Hon gjorde som han begärde – gav upp sina nöjen och tog den ansedda tjänsten som kvinna, och hustru – Ifall hon saknade något där, spelrum, respekt, eller det förespeglade – och guldet med tiden nöttes ner, förblev det osagt – som när havet gör pärlemor, och sjögräs, men endast han vet något om på vilka djup de finns –

förelsebisats. Se s. 150.

10. weed, här = seaweed: sjögräs; tång 11. himself, här = him; syftar på havet, som här är personifierat.

11. be: oböjd presensform i stället för are; se s. 149. Subjektet är the fathoms, djupen, i nästa rad.

12. The fathoms [where] they abide; abide, här: bo, ha sin hemvist

Noon – is the Hinge of Day – Evening – the Tissue Door – Morning – the East compelling the Sill Till all the World is ajar –

1. noon. Se s. 158.

1. day: både dag och dygn. Det senare har engelskan inte något särskilt ord för.

2. tissue, här: fint tyg med guldtrådar 3. sill = door sill: tröskel

The Sun and Fog contested The Government of Day – The Sun took down his Yellow Whip And drove the Fog away – 3. his: the sun (och the fog) är personifierad.

Tolv på dan – är dygnets gångjärn – kvällen – dess guldtrådsdörr – morgon – öst som pressar tröskeln tills på glänt – all världen står –

Solen och dimman tävlade om makten över dagen – Solen tog sin gula piska och körde bort dimman –

The Grass so little has to do – A Sphere of simple Green – With only butterflies to brood And Bees to entertain – And stir all day to pretty Tunes The Breezes fetch along – And hold the sunshine in it’s lap And bow to everything – And thread the Dews, all night, like Pearls – And make itself so fine A Duchess were too common For such a noticing – And even when it dies – to pass In Odors so divine – Like Lowly spices, lain to sleep – Or Spikenards, perishing – And then, in Sovreign Barns to dwell – And dream the Days away, The Grass so little has to do I wish I were a Hay –

7. it’s: äldre form av pronomenet its. Se s. 143.

9. dews: dagg[pärlor]; poetiskt för dew 10, 12, 14 och 16. Halvrimmen på ljuden -ain, -ing eller -in i fine, noticing, divine, perishing kommenteras på s. 140.

11, 20. were: vore. Se s. 149.

11. I början av raden är konjunktionen that underförstådd.

Gräs har så lite att göra – ett rike av enkelt grönt – med blott fjärilar att ruva och bin att sörja för – om dagen vaja till vacker sång som vindarna för dit – och hålla solskenet i knät och buga sig för allt – om natten trä upp daggens pärlor – och göra sig så fin att till och med en adelsdam såg simpel ut bredvid – och när det dör – att hädan gå i himmelsk väldoft – likt enkla kryddor som fått ro – och flyktig nardusört – och sen i kunglig lada bo – och drömma tiden bort, gräs har så lite att göra jag önskar jag var hö –­

11. duchess: hertiginna, som för rytmens skull har fått bli ”adelsdam”. Se s. 158.

16. spikenards: en väldoftande växt från Himalaya. Av rötterna gör man en eterisk olja, som på svenska bland annat kallas indisk nardus.

20. a hay är ett exempel på ed:s poetiska frihet. Se s. 144.

Under the Light, yet under, Under the Grass and the Dirt, Under the Beetle’s Cellar Under the Clover’s Root, Further than Arm could stretch Were it Giant long, Further than Sunshine could Were the Day Year Long, Over the Light, yet over, Over the Arc of the Bird – Over the Comet’s chimney – Over the Cubit’s Head, Further than Guess can gallop Further than Riddle ride – Oh for a Disc to the Distance Between Ourselves and the Dead!

2. dirt: amerikansk engelska för jord, mylla 6, 8. were: vore. Se s. 149.

12. cubit: det gamla längdmåttet en aln, längden från armbågen till spetsen på pekfingret; från latinets cubitum, armbåge. I England och usa var det 45 cm, i Bibeln 55 cm. Den gamla svenska alnen var knappt 60 cm.

Under ljuset, ja, under, under gräset, under jorden, under skalbaggens håla, under klöverroten, längre än arm kan nå, vore den jätte-lång, längre än solens strålar, vore dagen ett år lång, högre än ljuset, ja, högre, högre än fågel kan sväva – högre än kometens svans – högre än mått kan mäta, längre än fantasin färdas längre än gåtan gå – Funnes en farkost för sträckan mellan oss och de döda!

15. Oh for… uttrycker en önskan: Om jag/vi ändå hade …

15. disc har många betydelser, utom rund skiva bland annat planet och farkost. Skälet till att ed valt det ordet har säkert att göra med att det allittererar med distance, alltså börjar med samma ljud.

Jfr guess och gallop, riddle och ride i 13 resp. 14.

Liv och diktning Emily Dickinson levde i nordöstra usa mellan 1830 och 1886. Hon bodde hela livet i föräldrahemmet, gjorde sig aldrig bemärkt i samhällslivet och bildade aldrig familj.

Det vi vet om henne härrör sig från vittnesmål som släktingar, vänner och bekanta lämnat om hur ed var, från de drygt 1100 brev av hennes hand som finns bevarade och i viss mån från de närmare 1800 dikter hon efterlämnade.

Breven, dikterna och andra kända handlingar som har med ed att göra finns på Harvarduniversitetet, Amherst College och Bostons stadsbibliotek. Sedan 1930-talet har forskare som litteraturvetare, kulturhistoriker, genusteoretiker, lingvister och andra på allvar intresserat sig för ed, vilket har resulterat i en accelererande mängd böcker av skiftande slag och kvalitet om hennes liv och diktning. ed föddes i småstaden Amherst i västra Massachusetts i New England i december 1830. Hon var andra barnet i en övre medelklassfamilj, vars anor gick tillbaka till puritaner som invandrat från England vid mitten av 1600-talet. Hon hade en äldre bror, Austin, som var född 1829, och en yngre

syster, Lavinia (Vinnie), som var född 1833.

Fadern, Edward Dickinson (1803–1874), var advokat och politiskt aktiv för whigpartiet, både i Massachusetts och som ledamot av usa:s kongress under åren 1853–55. Mellan 1830 och 1840 bodde familjen på Main Street i Amherst, i ett hus som Edward Dickinsons far byggt, the Homestead (Hemmanet). Deras ekonomi försämrades och de måste flytta till ett annat, något enklare hus. År 1855, när ed var 25, kunde familjen flytta tillbaka till the Homestead, som restaurerats och byggts ut till ett ståtligt hus med stor tomt och ägor som omfattade drygt fem hektar. Där tillbringade ed resten av sitt liv. ed:s skolgång började när hon var fem år. Från det hon var tio tills hon var sexton gick hon på Amherst Academy, en högstadie- och gymnasieskola. På hösten 1847 kom hon in på Mount Holyoke Higher Seminary, ett tvåårigt college för flickor med nästan trehundra studenter, som låg knappt två mil söder om Amherst. Trots att hon trivdes med studierna stannade hon bara ett läsår. Anledningen verkar främst ha varit att föräldrarna var oroliga för hennes hälsa. Hennes skolgång hade tidigare avbrutits flera gånger, därför att hon haft svår hosta. Rädslan för allvarlig lungsjukdom var på den tiden utbredd och befogad.

Medan ed var på college gick en av många väckelse­vågor över New England. Familjens kyrka var den kalvinistiskt inriktade The First Congregational Church. Den som ville fortsätta att betraktas som fullvärdig medlem förväntades under väckelsen öppet betyga sin tro. De flesta på colleget och alla i ed:s familj gjorde det, utom hon. De närmaste tio åren gick hon ändå ibland och lyssnade på berömda predikanter, men sedan upphörde hon helt med det. (Jfr dikten Some keep the Sabbath going to church, s. 64.)

–––

Form och språk hos Emily Dickinson Dikternas form Uppställning

Det som först möter ögat är hur dikterna är uppställda. En ed-dikt kan ha en strof eller flera. Några få dikter har mer än tio, några enstaka över tjugo, men de flesta har mellan två och fyra.

En strof omfattar för det mesta fyra rader, men kan ha bara två eller så många som åtta, i några få fall ännu fler.

Radernas längd varierar. I den vanligaste, fyrradiga, strofen har första och tredje raden åtta stavelser (enligt uttalet) och den andra och fjärde raden sex.

Rytm

På 1800-talet skrev nästan alla poeter bunden vers, vers som följde bestämda regler. I dikter på språk som engelska eller svenska åstadkom de rytm genom en växling mellan betonade och obetonade stavelser. Hos ed är rytmen oftast som i The grass divides as with a comb –, där de betonade stavel-

serna här har strukits under. Raden innehåller nio stavelser i skrift, men åtta i tal, vilket är det som gäller i poesi. Den första är obetonad, nästa betonad, enligt följande mönster, där stavelserna symboliseras av tankstreck och de betonade är markerade med en accent: – –'|– –'|– –'|– –'. Varje par stavelser av det slaget utgör en versfot som kallas jamb.

Vers med sådana versfötter kallas därför jambisk eller sägs ha stigande rytm.

De flesta av ed:s dikter är sådana, men en del har fallande rytm, vilket innebär att den första delen av den tvåstaviga versfoten är betonad, medan den andra är obetonad, –'–|–'–|–'–|–'–, som i versraden Father I observed to heaven.

Sådana versfötter kallas trokéer och versen trokeisk.

Fyrradiga strofer med stigande rytm och omväxlande åtta och sex stavelser i raderna är ingenting unikt för ed. Det var och hade varit det gängse sättet att skriva både världsliga och andliga sånger och dikter under århundraden före henne, och en modell som hon var väl förtrogen med.

Det finns flera sätt för en poet att få det antal stavelser som versen kräver. Ett är att utnyttja ordens betoning i det talade språket. Så skriver ed till exempel ofta ’tis, ’twas, ’twere, ’twould i stället för it is, it was, it were, it would. Apostrofen markerar att vokalen i it är utelämnad. Sådana sammandragningar har en lång tradition i engelsk poesi och förekommer till exempel ofta hos Shakespeare. De beror främst på att det personliga pronomenet it för det mesta var obetonat, precis som idag, och då också kunde uttalas som enbart t, utan vokal. Genom att välja den formen kunde en poet spara en stavelse i versen, som i ’Tis entered from the sun (s. 72) och ’Twould crumble with the weight (s. 126).

Båda raderna är exempel på jambisk vers med i det här fallet sex stavelser, varav tre är betonade: ’ Tis entered from the sun och ’ Twould crumble with the weight.

Om ed hade skrivit It is entered from the sun och It would crumble with the weight, skulle raderna ha fått sju i stället för sex stavelser och blivit trokeiska, dvs. fått fallande rytm i stället för stigande. Den första stavelsen hade blivit betonad och den sista stavelsen obetonad.

–––

Om översättaren Ann-Marie Vinde är bosatt i Stockholm och verksam som översättare från engelska och skribent. Hon är fil.mag. i nordiska språk, litteraturhistoria och engelska, fil. dr i engelska språket och har varit universitetslektor i engelska vid Stockholms universitet och gymnasielektor i engelska och svenska.

Hennes intresse för att översätta Emily Dickinson går tillbaka till början av 1990-talet då hon var kollega med Lennart Nyberg och fick inblick i hans arbete med de Dickinson-översättningar som han publicerade 1993. I tätt samarbete med poeten och kulturskribenten Jenny Tunedal gjorde hon hösten 2005 fyra ­översättningar, som publicerades i Lyrikvännen. Det ledde till att hon skrev essän Häpet gräs, som jämför fem översättningar från olika tider av ed:s dikt Presentiment is the long shadow on the lawn, varav en hennes egen. Den publicerades i Lyrikvännen i början av 2006.

Vinde har gjort prosaöversättningar av de elva dikter av ed som tonsatts av Georg Riedel. Hon har också översatt äldre engelsk skönlitteratur, bland annat av Ford Madox

Ford, och modern brittisk lyrik samt skrivit artiklar om översättningsfrågor.

Om provläsningen Siffrorna i början av fotnoterna är diktradens nummer.

Sidhänvisningarna hänför sig till den fullständiga boken.

Textkapitlen är mycket längre i boken än här. I boken ingår också kapitlet Emily Dickinson på svenska som beskriver översättningsarbetet, utförliga litteraturhänvisningar och register.

Mer information finns på www.bokverket.com/minflod/

Bokverket ab Scheelegatan 13 112 28 Stockholm Tel. 08–654 27 14, e-post info@bokverket.com Beställningar kan göras på www.bokverket.com eller via bestallningar@bokverket.com Översättning och svenska texter: © 2010 Ann-Marie Vinde Illustrationer: Andrzej Płoski Redaktör och formgivning: Göran Fagerström isbn 978-91-86413-02-6

Min Xod Xyter mot dig Sextio dikter av Emily Dickinson i översättning av Ann-Marie Vinde Poeten Emily Dickinson levde i nordöstra USA mellan 1830 och 1886. Under hennes livstid publicerades bara några få av hennes närmare 1800 dikter. I våra dagar hyllas hon som en av de största amerikanska diktarna.

Min flod flyter mot dig innehåller sextio dikter på engelska och svenska. De flesta återges här för första gången på svenska. Varje dikt har fotnoter som underlättar för läsaren att förstå Dickinsons språk och uttryckssätt.

Efter dikterna finns ett kapitel om Emily Dickinsons liv, som hon själv betraktade som rikt men som väckt förundran eftersom det nästan helt tillbringades i föräldrahemmet. Där finns också kapitel som kommenterar dikternas form och språk och översättningsarbetet.

I arbetet med boken har Ann-Marie Vinde dragit nytta av sitt eget mångåriga studium av Emily Dickinsons poesi, aktuell Dickinson­ forskning och då och då utgåvor av d ikterna på andra språk.

Solen och dimman tävlade om makten över dagen …

Illustrationer: Andrzej Płoski