9789186203931

N

O S S

A K S

R

N U R

D U G

PE

I T

T E

E J V O S D

V R

T E

A

G

A RL

S

NS

FO

2

"#

4

% * 6 / 3 KJ

O ANO 0

QJ

N

'Q@

Det sovjetiska arvet - skarpt laĚˆge2.indd 2

11-09-02 14.09.40

) 4

sns

4#

0

! + 3 fĂśr

l ag

2 Det sovjetiska arvet - skarpt laĚˆge2.indd 3

11-09-02 14.09.40

sns Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Fax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se

sns är en oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att ledande beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys.

Det sovjetiska arvet Gudrun Persson Första upplagan Första tryckningen

© 2011 Författaren och sns Förlag Omslag och grafisk form: Patrik Sundström Tryck: tmg sthlm, Stockholm 2011 isbn 978-91-86203-93-1

Det sovjetiska arvet - skarpt läge2.indd 4

11-09-02 14.09.40

EJJAD=HH Förord 7 ◆ Ryssland – mellan dåtid och framtid 9 ◆ Sovjetunionens uppgång 15 Nya tider – nya namn 16 · Den tillrättalagda verkligheten 22 · Personkulten 29 · Det totalitära språket 37 · Konsten att skriva – en kort historia 48 · Kvinnokampen 52 ◆ Sovjetunionens hörnstenar 67 Ideologins roll – marxism-leninismen 68 · Planekonomin – det militariserade folkhushållet 86 · Terror och rädsla 108 ◆ Sovjetunionens nedgång och fall 139 Framtiden som aldrig kom 140 · Reformer och åter reformer – om att begrava Stalin 157 ◆ På jakt efter ett nationellt minne 179 Noter 195 Bibliografi 197 Register 207 Kartor 213

Det sovjetiska arvet - skarpt läge2.indd 5

11-09-02 14.09.40

föror d e n na bok h a r tillkommit med hjälp av många.

Främst vill jag tacka Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål vars generösa forskningsanslag möjliggjort detta projekt. sns Förlag förtjänar särskild tacksamhet för sitt tålamod. Vidare är jag skyldig tack till personalen vid Slaviska biblioteket i Helsingfors och vid Kungliga biblioteket i Stockholm. Lena Jonson, Jonathan Peste och Björn von Sydow har läst hela manuskriptet och kommit med värdefulla synpunkter. Staffan Skott har i många år varit en samtalspartner som generöst delat med sig av sin kunskap. Flera kollegor i Ryssland, England, Frankrike och usa som bidragit med material och stöd skulle kunna nämnas, men de känner redan min tacksamhet. För eventuella fel svarar jag. gudru n pe rsson Stockholm, juli 2011

7

Det sovjetiska arvet - skarpt läge2.indd 7

11-09-02 14.09.40

Det sovjetiska arvet - skarpt laĚˆge2.indd 8

11-09-02 14.09.40

Jag hoppas att Ryssland i det tjugofÜrsta ürhundradet ska bli vittne till den absoluta laglighet och framsyn som reformmännen hade i det nittonde ürhundradet. Dmitrij Medvedev, 2011

Ryssland – mellan dütid och framtid

Det sovjetiska arvet - skarpt laĚˆge2.indd 9

11-09-02 14.09.40

k apitel 1

Inom loppet av drygt sjuttio år har Ryssland förlorat två imperier – det tsartida och det sovjetiska. Förlusten av ett imperium kan vara nog så svår vilket historien har rikliga exempel på (Frankrike, Storbritannien – bara för att nämna ett par näraliggande exempel). Ryska federationen har nu funnits i tjugo år och är arvtagare till Sovjetunionen. Ryssland åtog sig år 1991 att uppfylla internationella avtal och skulder från Sovjetunionens tid. Detta var något nytt i jämförelse när Sovjetunionen bildades. Då var avståndstagandet från tsartidens Ryssland totalt. Sovjetmakten erkände inga skulder eller avtal från åren före år 1917. De skulder Ryssland hade gentemot till exempel franska järnvägsbolag betalades således tillbaka först under 1990-talet. Så hur hanterar Ryssland sitt sovjetiska arv och – för övrigt – vad består det av?

Ett av de största politiska, sociala och ekonomiska experimenten i historien, som kostade miljontals människor livet, är ett angeläget ämne. Det är inte lätt att hantera efterverkningarna av Sovjetunionen. Det som pågår idag är ett sökande i gammalt och nytt, där den politiska ledningen letar i rysk och sovjetisk historia i ett syfte – att skapa en stat med en distinkt självbild. Resterna av ett imperium tycks famla efter en nationell identitet i den nya globaliserade värld där också Ryssland har en plats. Frågan är bara vilken? Dåvarande president Vladimir Putin uttryckte det på följande sätt den 4 september 2004: »Trots alla svårigheter lyckades vi rädda själva kärnan i detta jättelika land – Sovjetunionen. Vi kallade det nya landet för den Ryska federationen.« Men vad syftade Putin på? Vad menar han med »själva kärnan«? Uttalandet gjordes i samband med den blodiga upplösningen av gisslandramat i Beslan år 2004, där över 300 människor dog sedan säkerhetsstyrkor stormat den skola där terrorister tagit över 1 000 personer som gisslan. I sitt sammanhang och i ljuset av de centraliserande åtgärder som följde strax därpå står det klart att det var just den starka staten Putin hade i åtanke. Ett starkt centrum som skyddar landet från sönderfall.

10

Det sovjetiska arvet - skarpt läge2.indd 10

11-09-02 14.09.40

Ryssland – mellan dåtid och framtid

Denna strävan efter – eller kanske snarare – fruktan för att det egna landet ska hotas av upplösning är ett genomgående tema i denna bok – en av konstanterna under åtminstone de senaste hundra åren i rysk historia, troligtvis ännu längre. Denna oro – berättigad eller inte – bygger på en ömsesidig misstro mellan styrda och styrande. Och i det sovjetiska fallet tog sig misstron extrema former – vilket dels skulle kunna förklaras med hur Sovjetunionen skapades – bolsjevikerna grep makten och seg-

◆ Idag vävs gammalt och nytt samman i den Ryska federationen – de väpnade styrkornas makt från sovjettiden och den ortodoxa kyrkan från tsartiden. Segerparaden den 9 maj (här från 2011) har åter tilldelats en allt större symbolisk betydelse – nu mindre som militär maktdemonstration än som identitetsskapande manifestation.

11

Det sovjetiska arvet - skarpt läge2.indd 11

11-09-02 14.09.40