9789186203726

50

Handlar det om teorier eller beror det kanske på hur verkligheten förändras över tid och ställer nya krav? Är det ideologierna som styr eller den ekonomiska verkligheten? i västerlandet sedan medeltiden. Tyngd­punkten ligger på 1900-talet men för­fattaren går även längre tillbaka i tiden för att belysa den ekonomiska politikens innehåll under äldre dagar.

Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

företagsledarens lön

Här skildras den ekonomiska politikens hi­storia

b e r g st r ö m

Vad är det som driver ekonomisk politik framåt?

Företagsledarens lön c l a s b e r g st r ö m

issn 1652 - 8 2 7 1 isbn 978- 9 1 - 8 6 9 4 9 - 0 2 - 0

nr

50

p o c k e t b i b l i ot e k e t

s n s f ö r l ag

SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08–507 025 00 Fax: 08–507 025 25 info@sns.se www.sns.se

SNS är en oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att ledande beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys.

Pocketbiblioteket nr 50 Företagsledarens lön Clas Bergström Första upplagan Första tryckningen © 2012 Författaren och SNS Förlag Omslag och grafisk form: Lena Eklund Tryck: ScandBook A B, Falun 2012 ISSN 1652-8271 ISBN 978- 91-86203- 72- 6

Innehåll 1. Debatten och frågeställningarna 5 2. Hur mycket tjänar företagsledningar och finansanställda? 11 3. Delegering av arbetsuppgifter och intressekonflikter 21 4. Varför är ersättningsnivåerna så höga? 48 5. Sammansättningen av ersättningen 63 6. Sammanfattning 86 Referenser 103 Register 108

1. Debatten och frågeställningarna i olika företagsskandalers kölvatten har från tid till annan uppstått en livlig debatt om företagsledares löner och övrig ersättning. Få frågor engagerar så mycket som ersättningarna till företagsledare.

Spaltmeter av indignerade kommentarer om företagsledares ersättningspaket fyller medierna samtidigt som ägare och styrelseledamöter har svårt att förklara hur, hur mycket och varför de betalar företagsledarna som de gör.

Ersättningssystemen har länge varit på dagordningen på högsta politiska nivå. Alldeles efter att Bill Clintons tillträde som president undertecknade han en lag – Internal Revenue Code section 162 (m) – som begränsar företagens skatteavdrag för vd:ars fasta lön.

Resultatbaserade ersättningar är inte föremål för några begränsningar. Syftet med lagstiftningen var att begränsa vd-ersättningarna men flera bedömare menar att den haft en helt motsatt effekt.

Finanskrisen har lett till en förnyad debatt om ersättningssystemen. På bred front har regeringschefer och finansministrar kritiserat ersättningssystemen. Finansministrarna för G20-länderna anser att ersättningssystemen till ledningar och anställda i den finansiella 5

sektorn bidragit till överdrivet risktagande och dåliga investeringsbeslut. Man menar att ersättningssystemen i den finansiella sektorn leder till bristande samstämmighet mellan bankernas intressen och samhällsekonomin eftersom de har bidragit till att sektorn byggt upp risker med stora samhällsekonomiska kostnader.

I Sverige har vi varit snabba med att införa ett nytt regelverk för ersättningar i finanssektorn. Finansinspektionen beslutade i januari 2010 om nya regler för rörliga ersättningar i finanssektorn. Regleringen bygger på EU-kommissionens rekommendation om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn och följer de principer som antogs vid G20-mötet i september 2009. Det uttalade motivet till de nya reglerna är att de ska stävja jakten på kortsiktiga vinster och överdrivet risktagande.

Den svenska regeringen införde 2009 nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledningarna i statliga bolag. Behovet av de nya riktlinjerna förklaras med att kraschen på finansmarknaden åtminstone delvis beror på att rörliga ersättningar har drivit på ett osunt risktagande, men också med att människor varslas, blir uppsagda och att det skrivs avtal om frysta – eller till och med sänkta – löner.

Enligt regeringens nya riktlinjer stängs alla möjligheter till rörlig ersättning och bonus för de högsta cheferna i statliga bolag. Utan att närmare gå in på varför hävdar man att denna avlöningsform är mindre lämpad för höga chefer som fattar de strategiska besluten i organisationerna. För flera andra personalkategorier

6

f ö r e tag s l e da r e n s lön

6. Sammanfattning Ersättningarna: nivåer, sammansättning och förändring Såväl nivån på vd-ersättningar som ersättningarnas sammansättning har förändrats dramatiskt över tid.

De få studier som täcker en längre tidsperiod är i huvudsak baserade på amerikanska data. De visar att efterkrigstiden kan delas upp i två distinkta perioder.

Före 1970-talet var ersättningarna förhållandevis lägre, spridningen var liten mellan olika ledande befattningshavare i företagen och andelen aktierelaterad ersättning nästan obefintlig.

Från mitten av 1970-talet till slutet av 1990-talet ökade ersättningarna dramatiskt och skillnaderna i ersättning mellan ledande befattningshavare i ett och samma företag och mellan olika företag växte. Optionsandelen i ersättningarna ökade mest och optioner utgjorde merparten av de amerikanska vd-ersättningarna under 1990-talet. Från år 2000 ersattes optioner som den mest populära formen av ersättning av tilldelade aktier.

I USA sjönk vd-ersättningarna i S&P -bolagen med 40 procent från 2000 till 2010. Det är emellertid för tidigt att avgöra om nedgången i vd-ersättningarna efter millennieskiftet utgör en ny regim eller om den

86

f ö r e tag s l e da r e n s lön