9789179996994

Cajsa Tengblad

BLI VÄN MED DIG SJÄLV OCH STÄRK DIN PSYKISKA MOTSTÅNDSKRAFT M A R C U S FÖ R L AG

Kroppsnöjd och själsstark – Bli vän med dig själv och stärk din psykiska motståndskraft Copyright © 2020 Cajsa Tengblad Förläggare: Marcus Pollack Redaktör: Elin Ihreborn Omslag: Niklas Lindblad Inlaga: Malin Cedergren Författarfoto: Anna Hållams

Marcus Förlag Box 22010 702 02 Örebro marcusforlag.se info@marcusforlag.se Tryck: Scandbook, Falun 2020 ISBN: 978-91-7999-699-4 Bok nr: 9699

Innehåll

Inledning 7 Del 1 – KROPPSNÖJD Min kamp mot kroppen 13 Bli kroppsnöjd 21 10 tips till att bli mer kroppsnöjd 25 Del 2 – SJÄLSSTARK Min känsliga själ 77 Bli själsstark 85 Cajsas 10 livsstrategier 91 Avslutning – eller kanske en ny början? 153

törsta s n e d r ä t e v i L g utmaningen ja mött hittills!

Inledning När jag ser tillbaka på mitt liv inser jag att jag har ägnat alldeles för mycket tid och energi åt att kritiskt granska mig själv, mitt utseende, min kropp och min personlighet. Jag har jämfört mig med andra och önskat och trott att livet skulle bli bättre om jag bara var lite mer si eller så.

Vad hade hänt om jag hade använt min tid och energi till annat? Vem hade jag varit då? Vad hade jag gjort nu?

Vi kan inte ändra på det som har varit, men vi kan från och med nu försöka fatta medvetna beslut om vem vi vill vara och hur vi vill leva vårt liv framöver. Istället för att låta vår historia hindra oss, kan vi börja röra oss mot det liv vi längtar efter. Istället för att gräma oss över det som hänt, kan vi lära oss av det förflutna och försöka leva mer medvetet. Varje dag innebär en möjlighet till nystart.

Jag har börjat försonas med tanken på att jag är jag och att det faktiskt inte är så tokigt! Istället för att motarbeta mig själv försöker jag vara min egen medarbetare. Kroppen, som tidigare var min fiende, börjar jag nu se som min vän. Min känslighet, som jag tidigare upplevde som en begränsning, kan jag nu mestadels se som en begåvning.

INLEDNING

7

Resan hit har varit lång, den har tagit 50 år. Periodvis har jag suttit fast i självdestruktiva tankar och beteenden.

Jag har kämpat med ätstörningsproblematik och stressrelaterad ohälsa. Ibland har livet varit riktigt tungt och utmanande. Vissa dagar har varit så smärtsamma att det har känts som att jag inte orkar leva. Ändå sitter jag här livs levande. Men det har inte varit självklart. För varje dag som går blir jag mer och mer förundrad och tacksam över vad jag klarar av och över de nya chanser som livet gång på gång erbjuder mig.

Istället för att fortsätta kämpa mot min kropp, vill jag nu kämpa med den och dela med mig av tips till andra som är mitt i kampen. Min kamp har pågått i många år och jag vet att jag är långt ifrån ensam om att kämpa. Även om det kan kännas så, är du inte ensam. Vi är många som vet hur det känns när kroppsångesten slår till och hela dagen blir en enda lång kamp mot det som egentligen är naturliga och mänskliga behov, som behovet av att äta.

Jag vill förmedla hopp till dig som just nu befinner dig i mörkret. Även om det ser mörkt och hopplöst ut och det känns som att du aldrig kan bli frisk och fri, finns det faktiskt hjälp att få. För att den ska bli möjlig att ta emot är det viktigt att du tar steget ut ur skamvrån, vågar berätta hur du har det och ber om hjälp. Om du inte orkar det, kan du be någon annan om hjälp att söka hjälp åt dig.

När jag ger mina tio tips till att bli kroppsnöjd och mina tio livsstrategier för själen, är det ingen snabbfix jag delar 8

INLEDNING

med mig av, utan något som kräver många års daglig träning i att mata tankarna och kroppen med det som ger näring och hjälper mig att leva och utvecklas.

Jag skriver för att leva och lever för att skriva. Budskapet i den här boken är livsviktigt och kan rädda liv – det vet jag av erfarenhet eftersom det har räddat mitt. Jag är en överlevare, en av de som lever, en av de som inte har dött av sin ätstörning. Resten av mitt liv vill jag ägna åt att hjälpa fler att bli fri från självdestruktiva beteenden som släcker livsgnistan och stjäl hoppet, glädjen och framtidstron.

Jag har en holistisk syn på hälsa, vilket innebär att jag tror att kropp och själ hänger ihop och påverkar varandra.

För att må bra fysiskt, behöver vi ta hand om våra kroppar och för att vi ska må bra psykiskt behöver vi ge själen det den behöver för att växa och utvecklas. I min tankevärld finns det ingen motsättning mellan kropp och själ – båda dimensionerna finns med i vårt ”jag” och båda behöver bejakas för att vi ska leva och må bra.

Vi är både våra kroppar och våra själar. Kroppen är inte en del av mig, den är jag. Kroppen är inte ett objekt för andras blickar och bedömning, den är ett subjekt, den är jag. Vad hjälper det en människa att ha en till synes ”perfekt” idealkropp om det inte känns bra inuti?

Vi kan öva oss på att bli mer nöjda med våra kroppar, men det tar tid och kräver träning. Eftersom idealbilderna och reklambudskapen vill få oss att tänka och känna att vi inte ska vara nöjda med oss själva, handlar denna träning om en slags revolt mot dagens skeva, orealistiska och INLEDNING

9

ouppnåeliga skönhetsideal. Min förhoppning är att vi tillsammans ska vilja vara en del av den revolten.

Jag ser mig inte främst som en hälsoexpert, utan som en medvandrare på livsresan. Om det hade funnits en varningstext på omslaget till boken hade det kunnat stå: ”OBS! Jag lever inte alltid som jag lär, men jag lär så länge jag lever!” Vi blir aldrig färdiga som människor. Det finns alltid mer att upptäcka, utforska och lära sig. Ju mer jag lär mig om hälsa, desto mer inser jag hur mycket det finns kvar att lära. Men jag vet också att jag genom livet har gjort upptäckter och skaffat mig kunskap och erfarenhet som är värd att delas med andra. Jag brukar fråga mig: ”Vad vet jag nu som jag önskar att jag visste tidigare?”

Den kunskapen och erfarenheten vill jag dela med mig av till dig!

Jag hoppas att det jag skriver upplevs som uppmuntrande och energigivande, att det hjälper dig att tänka att du är oändligt värdefull som den människa du är och att du har enorma möjligheter att påverka ditt eget och andras liv genom medvetna val.

Med önskan om givande läsning som kan inspirera dig att ta steg mot det liv du önskar!

Cajsa Tengblad Jönköping, december 2019 P.S. Om det jag skriver är till hjälp för dig på din livsresa, eller om du har synpunkter på innehållet får du gärna kontakta mig. Du hittar mina kontaktuppgifter på www.cajsatengblad.com.

10

INLEDNING

Del 1

KROPPSNÖJD

Risken finns lir att kroppen b . t l ä f g a l s s n e l sjä

Min kamp mot kroppen

Mitt förhållande till kroppen har alltid varit komplicerat.

Jag minns hur jag kunde njuta av känslan av att stå inne i en livsmedelsbutik och tänka: ”Jag är inte sugen på någonting här inne.” Att ha kontroll över kroppen och dess behov av mat, näring och njutning gav mig positiva, nästan euforiska, känslor. Det kändes som att jag stod över alla andra människor som behövde äta. Som att det var finare att säga nej än ja till kroppen och dess begär.

Varje morgon ställde jag mig på digitalvågen. Om jag hade gått ned i vikt eller om jag vägde lika mycket som dagen innan var det en bra dag. Men om jag hade gått upp i vikt, om så bara ett hekto, kom katastroftankarna och ångesten direkt: ”Tänk om jag tappar kontrollen och blir jättetjock!” Hela dagen blev en enda lång kamp mot kroppen; inte äta, inte njuta, inte känna. Jag kämpade mot istället för med min egen kropp. Denna kamp fortsatte dag efter dag under flera års tid, under en allt för stor del av mitt liv.

MIN KAMP MOT KROPPEN

13

Hela mitt liv har jag matats med bilder av idealiserade kvinnokroppar. Min mamma arbetade som frisör och på hennes salong fanns högar med så kallade damtidningar som jag bläddrade i som liten. I tidningarna fanns bilder på kändisar som ofta var väldigt smala. Det påverkade mig och min syn på min egen kropp. Jag förstod tidigt att det är viktigt att vara smal när man är tjej och att det ofta förknippas med att vara snygg.

Jag började träna gymnastik tidigt och mina förebilder var vältränade, muskulösa elitgymnaster. Många av dem hade tränat så hårt att mensen uteblev, och eftersom de ofta tränade mycket under puberteten utvecklades inte deras kroppar som de skulle. De fick till exempel inte bredare höfter eller större bröst, eftersom hormonerna sattes ur balans. Fast de var unga kvinnor, såg deras kroppar ut som barnkroppar. Även om mediebruset inte på långa vägar var lika stort när jag var barn och tonåring på 70- och 80-talet som nu, minns jag hur jag blev påverkad av den smala, söta tjejen Daphne i den tecknade serien Scooby Doo. När jag skulle titta på programmet på tv tog jag på mig mitt tajtaste nattlinne och drog åt ett brett, rött skärp i midjan så hårt att jag nästan inte kunde andas. I likhet med många andra kvinnliga huvudpersoner i tecknade serier hade Daphne en så kallad getingmidja och jag ville inget hellre än att likna henne. Att vara smal blev för mig tidigt likvärdigt med att vara snygg.

Jag jämförde ofta mig själv med andra, särskilt med de 14

MIN KAMP MOT KROPPEN

som jag tyckte var snyggare och smalare än jag. Mina tankar handlade ofta om att livet skulle bli bättre om mitt vänsteröra inte stod ut, om min näsa var mindre, om jag hade en lägre panna, större bröst, smalare lår och tjockare hår. Tidigt lärde jag mig att inte vara nöjd med den som var jag. Även om jag var så tunn att jag blev kallad Pannkakan räckte det liksom inte, eftersom man helst skulle vara kurvig också. Idealet ”smal och kurvig” är det inte många förutom Barbie som kan leva upp till.

Jag har på senare tid insett att det inte spelade någon roll vad jag gjorde, det var alltid ”fel” på min kropp. I efterhand har jag förstått att kommersiella krafter i samhället påverkade mig till att se ner på och vilja förändra min kropp.

Tänk vad mycket tid och energi jag har slösat bort på att vilja se ut som någon annan och på att disciplinera och kontrollera kroppen och dess naturliga behov! Tid och energi som hade kunnat ägnas åt viktigare saker.

Jag också Majoriteten av de som drabbas av ätstörningar har blivit utsatta för sexuella övergrepp av något slag. Sexuella övergrepp är alla slags ovälkomna beteenden i ord eller handling av sexuell natur, till exempel anspelningar på sex eller beröring som inte är välkommen av den mottagande parten. Och det är alltid mottagaren som bestämmer vad som är välkommet eller inte.

Jag är också en av de som har blivit utsatta för sexuMIN KAMP MOT KROPPEN

15

ella övergrepp. Det började redan i årskurs tre på lågstadiet, då en tre år äldre kille dagligen trakasserade mig.

Jag vågade inte tala om det för någon, tills jag en dag tog mod till mig och berättade för en lärare på skolan. Hennes svar blev: ”Dra ned rullgardinen.” Hon menade att jag inte skulle bry mig om det, precis som att det bara var att ignorera förövarens beteende och låtsas som att ingenting hade hänt.

Som värst var trakasserierna i slutet av mellanstadiet och under högstadietiden. Även om jag försökte att inte bry mig, minns jag dem: de ovälkomna orden och händerna som placerades där jag inte ville ha dem. Men istället för att rikta min ilska åt förövarnas håll gjorde jag något som tyvärr är väldigt vanligt bland de som blir utsatta: jag vände ilskan inåt och började skämmas mer och mer över mig själv.

Jag skämdes över den som var jag, över min kropp och dess naturliga längtan efter beröring. Ju mer skammen växte, desto tydligare blev mitt uppdrag: kroppen med dess begär skulle bekämpas, tyglas, disciplineras och ibland även straffas.

I det religiösa sammanhang jag befann mig upplevde jag att det var ”duktigt” att säga nej till det som hade med kroppslighet att göra, till exempel dans och onani. Och det ansågs vara riktigt fint att fasta, alltså att avstå från mat.

De religiösa superhjältarna kunde fasta från mat i 40 dagar. Min längsta tid utan mat var när jag en period som 16

MIN KAMP MOT KROPPEN

volontär utomlands fastade i 13 dagar. Min redan smala kropp blev ännu smalare, mensen uteblev och mina tankar började kretsa mer och mer kring kontroll gällande mat och vikt.

När jag kom hem till Sverige var ätstörningsproblematiken ett faktum, och tyvärr späddes den på av min omgivning. Jag fick nämligen direkt positiv bekräftelse i form av kommentarer som: ”Vad smal du har blivit!” Även min kropp tyckte att jag gjorde något bra, eftersom svältandet började ge mig ett inre lugn.

Forskning visar nämligen att personer med ätstörningar reagerar annorlunda på svält än vad friska människor gör. Friska människor mår dåligt när de blir hungriga. De blir sura, irriterade och får kanske huvudvärk, och när de äter igen blir de lugna. För personer med ätstörningar är det ofta tvärtom. De är oroliga i grunden och när de bantar och svälter sig blir kroppen lugnad.1 Som tur var insåg mina föräldrar allvaret i det hela och hjälpte mig till en läkare. Det var när läkaren ställde frågan: ”Har du mens?” och jag svarade ”ja” fast mensen hade uteblivit i ett halvår som jag insåg att jag var sjuk.

Jakten på den perfekta kroppen Anorexi är till hälften ärftligt. 50 procent av risken för att utveckla anorexi beror på genetiska faktorer. Miljöfaktorer står för den andra hälften,2 som exempelvis uppväxtförhållanden, vilka vi umgås med, vilka förebilder vi har och vilka bilder och budskap vi matar oss själva med.

MIN KAMP MOT KROPPEN

17

Att vara kroppsnöjd och själsstark är att leva med en sund självbild och att vara tillfreds med sin kropp.

Om vi ständigt jämför vår kropp med andras, eller med bilder på sociala medier, leder det ofta till sämre hälsa. Genom att istället finna grundtryggheten inom oss, och medvetet stärka själ och självbild, kan vi bryta mönster av skam och otillräcklighet och stå emot negativa tankar.

Cajsa Tengblad visar hur du kan bli vän med din kropp och öka din psykiska motstånds­ kraft. Kroppsnöjd och själsstark är en guide till ett mer accepterande liv, en vägvisare för att försonas med det liv som blev vårt och hitta livsstrategierna som förebygger psykisk ohälsa.