9789179996857

E FORTFARAND MÖJLIGA SVAR PÅ FLER OMÖJLIGA BIBELSTÄLLEN

LEIF CARLSSON MARCUS FÖRLAG

Jag fattar fortfarande ingenting – möjliga svar på fler omöjliga bibelställen Copyright © 2019 Leif Carlsson och Marcus Förlag Marcus Förlag Box 22010 702 02 Örebro marcusforlag.se info@marcusforlag.se 019-16 54 00 Illustration: David Rubarth Grafisk form: Malin Cedergren Tryckt 2019 ScandBook, Falun Bok nr 9685 ISBN 978-91-7999-685-7

INNEHÅLL 1

HUR LÄSER EN SKEPTIKER SKAPELSEBERÄTTELSEN? … 7

2 KAN GUD PLÖTSLIGT ÅNGRA SIG? … 19 3 PÅ VILKET SÄTT SYNDADE ONAN EGENTLIGEN? … 25 4 HUR KUNDE DE SE GUD TROTS ATT INGEN MÄNNISKA EGENTLIGEN FÅR SE HONOM? … 31 5 VEM VAR DOLDISEN ASASEL? … 39 6 HUR KUNDE BOAS GIFTA SIG MED EN MOABITISKA NÄR DET EGENTLIGEN VAR FÖRBJUDET? … 47 7 KAN GUD VERKLIGEN TILLÅTA TVÅ BJÖRNHONOR ATT RIVA IHJÄL FYRTIOTVÅ POJKAR PÅ GRUND AV EN LÄTTRETAD PROFET? … 55 8 VEM VAR DET SOM EGENTLIGEN DÖDADE GOLJAT? … 61 9 FÖRHANDLAR GUD MED SATAN? … 67 10 POLYGAMA ÄKTENSKAP ÄR VÄL INGET PROBLEM? … 73 11 NÄR BLEV JESUS MEDVETEN OM ATT HAN VAR GUDS SON? … 79 12 DOG JESUS PÅ EN TORSDAG ELLER PÅ EN FREDAG? … 85 13 SKALL EN KRISTEN VERKLIGEN GIFTA SIG? … 93 14 VAD VAR DET FÖR SLAGS TAGG SOM PLÅGADE PAULUS? … 99 15 MELKISEDEK – EN HIMMELSK GESTALT? … 107

16 VILKA ÄR DE ETTHUNDRAFYRTIOFYRA TUSEN? … 115 17 VAD BETYDER TALET 666 OCH ODJURETS MÄRKE? … 123 18 SKALL JESUS VERKLIGEN ÅTERKOMMA TILL JORDEN TVÅ GÅNGER? … 131 19 GÅR DET ATT BEVISA DET MAN TROR PÅ? … 139 STUDIEFRÅGOR … 145

1 HUR LÄSER EN SKEPTIKER SKAPELSEBERÄTTELSEN? Få skildringar i Bibeln väcker så starka känslor som skapelseberättelsen. För åtskilliga människor är just denna berättelse det stora kruxet när det gäller huruvida man kan tro på Bibeln eller inte. Många anser att det är mer eller mindre bevisat att Bibelns uppfattning om skapelsen bör läggas på hyllan till förmån för den vetenskapliga. En företrädare för den senare uppfattningen menar att det knappast kan finnas någon vackrare och sannare ”skapelseberättelse” än den vetenskapliga. Han konstaterar att människor är gjorda av stjärnstoft och stjärnor behöver dö för att vi skall kunna finnas.

Varför är då uppfattningar om skapelsen så väsentliga?

Förklaringen är enkel. Skapelseberättelser vill förklara och ge svar på sådana existentiella frågor som de flesta bär på.

Varifrån kommer vi? Finns det någon som står bakom allt?

Finns det en mening med mitt liv? Varför finns det död och lidande?

7

Skapelseberättelsen i Första Moseboken börjar med orden: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” Sedan följer tillkomsten av materia, växter, fåglar, djur, ja allt liv på jorden, inklusive människan. Gud behövde inte ens ha en hel vecka på sig för att bli färdig. Det räckte med sex dagar. Han kunde till och med unna sig en välbehövlig vila den sjunde dagen. Men när skedde allt detta? Släkttavlorna i det femte kapitlet i Första Moseboken hjälper oss att lösa gåtan. Det är bara att läsa innantill. Det gjorde James Ussher (1581–1656) när han räknade ut att Adam såg dagens ljus söndagen den 3 oktober 4004 f Kr. Människans historia är alltså inte särskilt lång om man skall tro Ussher. Med tanke på att hela skapelsen dessutom skedde under samma vecka bör jordens ålder stanna vid ca 6 000 år. En del nutida bibeltolkare som läser texten på ett liknande sätt som Ussher kan dock tänka sig att tänja på tidsperspektiven en aning. Dock inte längre än 8 000–10 000 år. De menar att släkttavlorna kan innehålla en del glapp. Att förfäderna som nämns i släktregistren är kolossalt gamla är förstås ett annat problem men det verkar inte vara något större bekymmer för dem (för mina funderingar om dessa ålderstigna män, se boken: Jag fattar ingenting, sid 15–20).

Men hävdar inte den naturvetenskapliga forskningen att jorden är 4,5 miljarder år och att människan gjorde entré på planeten för ca 200 000 år sedan? Här uppstår det definitivt en krock mellan naturvetare och bibeltolkare. Antingen har naturvetenskapen fel eller också krävs det betydligt fler flexibla bibeltolkningar för att komma tillrätta 8

med problemet. Det finns en rad exempel på sådana tolkningar som går ut på att synkronisera bibeltextens uppgifter med naturvetenskapliga uppfattningar om människans och jordens ålder.

Tanken om en återskapelse Dessa bibeltolkare gör gällande att det i själva verket finns två olika skapelser omnämnda i Bibelns första bok. Den första skildras i Första Moseboken 1:1 och kan mycket väl ha ägt rum för åtskilliga miljarder år sedan. Denna skapelse kollapsade dock genom en katastrof (på Guds befallning?).

Katastrofen antyds i vers två genom orden: ”Jorden var öde och tom.” I vers tre börjar sedan en andra skapelse och den är inte särskilt gammal. Det är denna andra skapelse som sedan återges i Första Moseboken 1:3–3:24. Det rör sig om en återskapelse. Men allt är inte nytt i den. Spår och lämningar från den första skapelsen finns nämligen kvar. Alla naturvetenskapliga fossila fynd härstammar från den. En del av dessa uttolkare hänvisar även till Andra Petrusbrevet. De menar att författaren där gör en antydan om den första ursprungliga skapelsen och att den uppstod genom vatten (se 1 Mos 1:2) men att den även gick under genom vatten (samma katastrof som i 1 Mos 1:2). Författaren av Andra Petrusbrevet bemöter i sammanhanget motståndare som ifrågasatte budskapet om Jesu återkomst: ”’Hur blir det med löftet om hans ankomst? Våra fäder har redan dött, och allt är som det har varit sedan världens skapelse.’

De bortser från att det för länge sedan fanns himlar och en 9

jord som hade uppstått ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord. Den värld som då fanns dränktes därför i vatten och gick under” (2 Pet 3:4–6).

Tolkningen om en återskapelse är genialisk eftersom den löser problemet med jordens höga ålder. Men som skeptiker frågar jag mig: ”Varför har Gud inte på ett tydligare sätt berättat om detta på andra ställen i Bibeln?” Den påstådda katastrofen mellan vers 1 och vers 2 i Första Moseboken känns inte heller helt övertygande. Dessutom brukar de flesta bibeltolkare betona att Gud skapar ur intet under de sex dagarna. Det fanns med andra ord inget råmaterial att utgå från. Allt är nyskapat. Återskapelseteorin bygger ju åtminstone delvis på att det fanns kvarvarande rester från den tidigare katastrofen. När det gäller Andra Petrusbrevet är det mer troligt att författaren istället syftar på Noa och floden och inte på den påstådda katastrofen mellan den första och andra skapelsen.

Hela skapelsen skedde ”i begynnelsen” Dessa uttolkare tror sig kunna lösa åldersproblemet genom att uppfatta de inledande orden ”i begynnelsen skapade Gud himmel och jord” som en skildring av hela skapelsen. Enligt denna tolkning kan skapelsen mycket väl ha ägt rum för 4,5 miljarder år sedan som naturvetenskapen hävdar. Den fortsatta skildringen i Första Moseboken 1–3 är nämligen endast en berättelse om hur skapelsen successivt blev synlig. Det är på det sättet som de sex dagarna skall uppfattas. Dagarna behöver inte heller nödvändigt10

vis vara 24-timmarsdygn utan detta framträdande kan ha skett under en längre tidsperiod. Ett exempel är ljuset. Det fanns redan den första dagen. Vid den tidpunkten bör därför rimligtvis solen och månen ha funnits. När det sedan står att månen och solen ”skapades” på den fjärde dagen betyder det enbart att dessa himlakroppar då blev synliga.

Enligt denna uppfattning var skapelsen från början insvept i moln och dimma. Efter hand började atmosfären tunnas ut och allt blev då iakttagbart. Detta gäller alltså inte endast för solen och månen utan för hela skapelsen. Det är detta som Job skriver om när han beskriver hur skapelsen från början var insvept i dimmor: ”Vem satte portar som spärr för havet? När det bröt fram ur moderlivet och jag gav det molnen till kläder och dimman till lindor, satte jag för det en gräns och stängde med portar och bommar. Jag sade: ’Hit men inte längre, här skall dina stolta vågor hejdas’” (Job 39:8–11). Denna tolkning är återigen ett exempel på ett krampaktigt försök att lösa problemet med jordens ålder. Dessutom blir problemet med att skapelsen skedde ur intet, återigen ett svårlöst dilemma. Enligt dessa uttolkare sker det ju dessutom inte någon skapelse överhuvudtaget under dessa dagar. Det handlar enbart om ett synliggörande av en redan existerande skapelse.

Skapelsen ser äldre ut än vad den egentligen är Den här tolkningen tillhör onekligen en av de mest spektakulära lösningarna av åldersproblemet. Den går ut på att Gud har skapat världen på så sätt att den ser äldre ut än 11

vad den egentligen är. Ett av bevisen för detta som dessa entusiastiska bibeltolkare brukar peka på är att Adam och Eva såg ut som vuxna trots att de nyss var skapade. De var ju i själva verket bara några minuter gamla. Adam behövde inte ta hand om ett litet spädbarn när Eva skapades. Istället ställde Gud en fullvuxen kvinna vid hans sida. Detsamma gäller för den övriga skapelsen. Bergarter som ser ut att vara tusentals miljoner år är i själva verket bara 6 000 år gamla. Det innebär även att fossila fynd härstammar från djur som är betydligt yngre än de ser ut. Naturvetenskapens åldersbestämningar är med andra ord rätta men ändå felaktiga. Denna tolkning gör mig dock dubbelt skeptisk.

Varför skulle Gud ha behov av att lura naturvetare? Tycker han inte om dem eller är han rent av på skämthumör?

Teistisk evolution Dessa bibeltolkare försöker förena skapelseberättelsen med evolutionsläran. De menar att dagarna liknar de perioder som naturvetarna talar om. De framhåller gärna att det hebreiska ordet jom som översätts med ”dag” kan betyda längre tidsintervaller. Skapelseberättelsens sex dagar är i själva verket långa geologiska perioder såsom kvartär, neogen, paleogen, krita, jura etcetera. Det handlar om en långsam evolution dirigerad av Gud själv. Men förutsätter inte evolution att döden finns med för att en utveckling skall kunna ske? De arter som anpassar sig bäst överlever medan de andra dukar under. I Bibelns skapelseberättelse kommer dock döden in i bilden först efter att skapelsedra12

mat är över. Dessutom är döden resultatet av att människan klantar till det och inte ett skapelseredskap i Guds hand.

Innan döden uppstod hade Gud varnat Adam: ”Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö” (1 Mos 2:17). Adam och Eva tog sedan av den förbjudna frukten och på så sätt kom döden in i mänskligheten. Detta bekräftas av Paulus: ”Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde döden alla människor därför att de alla syndade” (Rom 5:12). Dessutom betonar Paulus att hela skapelsen drabbades av döden denna dystra dag: ”Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det” (Rom 8:20). Nej, jag är skeptisk till tanken om en gudomligt ledd evolution. Det är inte endast döden som är problematisk. Det är själva ordningen i det som sker. Det står att Gud skapade mörker och ljus på den första dagen: ”Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon, Det var den första dagen” (1 Mos 1:5). Här ser det ut som om Gud skapade dagar och nätter. Men något stämmer inte. I den fortsatta berättelsen betonas det nämligen att dagar, kvällar och morgnar inte uppstod förrän på den fjärde dagen då solen och månen gjorde entré: ”Gud sade: ’På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och utmärka högtider, dagar och år. De skall vara ljus på himlavalvet och lysa över jorden.’ Och det blev så. Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen 13

och det mindre till att härska över natten … Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen” (1 Mos 1:14–19). Hur kan det då talas om dagar och kvällar den första dagen innan dagarna har skapats? För mig framstår det som en motsägelse. Jag fattar faktiskt fortfarande ingenting.

Det kanske är lika bra att lämna de fem första dagarna och sikta in sig på den sjätte. Då skapades nämligen människan. Människan intar en särställning i skapelsen. Hon kallas till och med för Guds avbild. Människan skapades sist men placerades först. Detta känns helt rätt. Människan är en unik varelse med specifika egenskaper. Det ligger även helt i linje med evolutionen. Människan är den mest utvecklade av alla eller som Povel Ramel sjunger: ”Människan är livets slutliga produkt.” Det kanske då inte är så konstigt att allt koncentreras till människan i den fortsatta berättelsen.

Men just när jag börjar känna mig övertygad dyker det upp ett nytt problem: ”När Herren Gud gjorde jord och himmel, när ingen buske fanns på marken och ingen ört hade spirat, eftersom Herren Gud inte hade låtit något regn falla på jorden och ingen människa fanns som kunde odla den – men ett flöde vällde fram ur jorden och vattnade marken – då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse” (1 Mos 2:4–7).

Nu ser det plötsligt ut som om människan skapades först. Före både växter, fåglar och djur. Det här stämmer 14

inte med skapelsedagarna i det föregående kapitlet. Där skapades människan sist. En del löser problemet genom att påstå att det enbart var en trädgård som Gud skapade för att Adam och Eva skulle ha någonstans att bo. Här i andra kapitlet rör det sig nämligen om en detaljstudie över de första människornas öden och äventyr i Edens trädgård till skillnad från kapitel 1 som återger en övergripande berättelse om hela skapelsen. Det andra kapitlet är en fortsättningshistoria, inte en omtagning av begynnelsen. Sådana kompletterande fortsättningsstudier återfinns för övrigt på en rad andra ställen i Första Moseboken (se 1 Mos 2:4, 6:9, 11:27, 25:19, 37:2). Men är det inte bara ett sätt att komma undan problemet? Allt tyder på att det finns en motsägelse mellan de båda skildringarna. Det rör sig om två motstridiga berättelser om hur det gick till när Gud skapade människan. I Edens trädgård dyker det dessutom upp en talande orm och ett träd med frukt som kan ge både liv och kunskap. Adam och Eva hörde dessutom bokstavligen hur Gud vandrade i trädgården. Den evige Guden kunde inte ens dölja sina steg när han befann sig i deras närhet. Lägg därtill till att kvinnan skapades av ett revben från Adam.

Det blir bara för mycket. Här fungerar knappast en vetenskap som bygger på evidensbaserad kunskap. Istället krävs övernaturliga förklaringar. Det är långt ifrån normalt med talande ormar och kringvandrande gudar. Fruktträd kan visserligen ge vissa hälsoeffekter men knappast evigt liv.

Att förklara det som händer i Edens trädgård med hjälp av vetenskapliga teorier känns helt lönlöst. Det handlar helt 15

enkelt om gudomliga mirakler där naturlagarna sätts ur spel. Som skeptiker ger jag upp. Vad är det här för berättelse egentligen? Det måste finnas andra syften med den än att ge en vetenskaplig skildring om jordens och människans uppkomst.

EN HYLLNING TILL SKAPAREN Kanske beror den stora konflikten mellan vetenskapliga och religiösa synsätt om jordens och människans uppkomst egentligen på ett missförstånd? Vad för slags texter rör det sig om i Första Mosebokens elva första kapitel, ett avsnitt som för övrigt brukar kallas för urhistorien? Är det historiska texter? Är det naturvetenskapliga beskrivningar? Är de endast symboliska berättelser? Hur tänkte de som skrev ner berättelserna? Vad ville de med sina skildringar?

En fråga som ibland har väckts när det gäller dessa inledande kapitel i Bibeln är huruvida symboliska berättelser och verklig historia blandas i framställningen. Det gäller i synnerhet flodberättelsen eftersom en sådan återkommer i de flesta kulturer från skilda tider runt om i världen. Skapelseberättelsen kanske då kan uppfattas som en symbolisk berättelse med spår av historiska inslag. Symboliken är dock det väsentliga eller som en bibeltolkare har uttryckt det: ”Det är en symbolisk berättelse om ett gudomligt skeende som har en grundläggande betydelse för människans tillvaro. Berättelsen ger mening åt människans liv.” Det innebär att skapelseberättelsen inte är en lektion i natur16

vetenskap utan ett svar på människans tidlösa existentiella frågor. Vem står bakom allting? Vad är livets mening? Varför finns det ondska och död? Finns det evigt liv?

Tre teman i berättelsen är särskilt väsentliga när det gäller synen på människan och skapelsen. Det första handlar om att människan är Guds avbild. Det innebär att varje människa har ett oändligt värde. Detta borde leda till att vi är beredda att ta hand om varandra oavsett social, religiös eller kulturell bakgrund och tillhörighet. Människovärdet bygger inte på mänskliga prestationer eller mänsklig status.

Det grundas helt och hållet i att vi är skapade av Gud till hans avbild. Det andra motivet handlar om människans ansvar gentemot skapelsen. Människan är kallad att vårda skapelsen, inte att exploatera och utnyttja den. Motivet är särskilt aktuellt idag då världen håller på att förstöras på grund av mänsklig vanvård. Det tredje handlar om manligt och kvinnligt: ”Då Gud skapade människan gjorde han henne lik Gud. Som man och kvinna skapade han dem.

Han välsignade dem och gav dem namnet människa när de skapades” (1 Mos 5:1–2). Människan är skapad till man och kvinna. Det innebär att män och kvinnor har lika värde och kompletterar varandra. Denna relation är unik eller som den amerikanske bibeltolkaren Rodney Sadler Jr uttrycker det när han beskriver skapelsen: ”It is the basis of the relationship between Adam and Eve, not Adam and Steve.”

17

2 KAN GUD PLÖTSLIGT ÅNGRA SIG? Människor ångrar sig oftare än vi anar. På ålderns höst beklagar sig många över att de inte reste tillräckligt mycket, inte bytte jobb tidigare, inte skaffade fler barn eller inte gifte sig med rätt person.

Ibland leder ångern till förändringar. I en del fall erbjuds vi till och med att ångra oss. I samband med val kan vi till exempel numera förtidsrösta men ändra oss före valdagen.

Politiker är medvetna om att folk som ena stunden tycker en sak plötsligt kan ändra sig och tänka om. Därför är det alltid värt att försöka påverka människor. Det är dock inte lika enkelt när hela nationer ångrar sig. Vad händer till exempel med stater som en gång gick med i EU men senare ändrar sig? EU-domstolen har därför numera fastslagit regler för länder som gått med i unionen men sedan ångrar sig.

I det personliga umgänget är det inte alltid positivt att människor ångrar sig. Det kan ge ett opålitligt och osäkert intryck: ”Tänk om han ändrar sig och plötsligt inte längre 19

I böcker, medier och språket är Bibelns berättelser den gemensamma grunden. De är basen för vår kultur och en dörr till det heliga. Men både gamla och nytillkomna bibelläsare kan behöva vägledning. Det finns många fallgropar i böckernas bok, sådant som ter sig obegripligt. Kan Gud ångra sig? Vad betyder egentligen 666? Och vilka är de mest förnuftiga skälen för att tro?

Leif Carlssons tidigare Jag fattar ingenting har lästs och uppskattats av en stor publik. Med samma skärpa och ödmjuka ton tar han sig nu an fler problematiska bibelberättelser – för oss som fortfarande inte fattar. I bokens avslutande del finns studiefrågor för gruppsamtal och egen reflektion.

ISBN 978-91-7999-685-7

ISBN 978-91-7999-685-7

9 789179 996857