Utgiven av Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm 2025 Box 3159, 103 63 Stockholm www.bonniercarlsen.se info@bonniercarlsen.se
isbn 978-91-7979-722-5
Tryck ScandBook UAB, Litauen 2025
Tryckning 1
Typsnitt Indigo Antiqua Pro, Trajan Pro, The Sans
Tack
Till Sanne, Filip och Alex som varit med på hela resan.
Till Anna och Cat som var med när det började …
Till Sophia, Simona, Gaiana, Noel, Karl, Frans och Elisa för allt ert mod.
Och sist men inte minst till dig Edy – utan dig ingen Festen!
Kärlek, Maria
PROLOG
Malmö 17:e juni 02:27
Är det ditt hus?
–
Polisen upprepar frågan en gång till. Tony nickar frånvarande, men hans ögon är riktade mot ambulansen och det som händer där. Dom snabba ambulansförarna som utan att blinka nu lyfter in båren i bilen och stänger bakdörrarna med två smällar som ekar i nattmörkret.
Som skott, tänker Tony medan han försöker fokusera på polisen framför honom. En lång mörk kille är det, polisen. Verkar skarp och allvarlig på något sätt. Tony vet att han har presenterat sig tidigare. Men han kan inte minnas hans namn.
– Så det är din fest? Polisen synar honom ingående. Tony fattar att det är viktigt vad han säger just nu, hur
han framstår. Men han kan inte för sitt liv förstå vad frågan han just fått handlar om.
Det är som att allt som hänt den senaste timmen helt plötsligt bara landar och gör honom helt oförmögen att fungera normalt.
BAM, bara så där!
Han försöker komma på någon typ av naturlig respons, men surret av upprörda människoröster och tårfyllda ansikten runt omkring honom gör att han bara vill skrika.
Varför står dom bara där? Idioter! Kan dom hålla käften?!
Ambulansen drar i väg med sirenerna påslagna och med blåljus som lyser upp natten på ett spöklikt sätt. Tony försöker hålla rädslan borta.
Det är som att hjärnan hakat upp sig. Som att en enda tanke rullar på repeat där inne nu:
Va fuck e de som händer? Va fuck e de som händer?
– Va fuck e de som händer?
DEL 1 DOM SJU FÖRE FESTEN
Malmö 16:e juni
KAPITEL ETT
DESSI
dessi sitter på golvet i sitt rum. Det är något speciellt i luften, en känsla. Något kommer hända, hon vet det. Hon tittar in i spegeln och ler mot sin spegelbild, gör en pussmun mot sig själv och böjer sig sen närmare spegelglaset och målar med van hand en stark linje kring överläppen som en markering av den kommande kvällens äventyr. Ett pirr av förväntan dansar genom hennes kropp och hon känner hur det beska vinet hon snott från sin mamma, och som hon just tagit en klunk av, sprider värme genom hennes inre. Det är som om varje droppe når hennes mage och skapar en elektrisk kontakt som gör att hon vill ropa högt av förväntan. Kvällen kommer bli sååå fet! Bakom henne sitter Nadine och Zafirah och fixar med Zafirahs naglar. Hon hör hur dom tjafsar om Tony och hans fest.
– De ska bli spännande å se hur han bor! Zafirah låter entusiastisk på rösten. Dessi ler för sig själv och vänder sig om.
– Vem? Hon frågar fast hon förstås redan vet svaret.
Hon älskar att retas med Zafirah. Hon är så sjukt naiv ibland. Eller rätt ofta faktiskt!
– Tony så klart!
Tony så klart … Dessi ler igen. Hon vet redan nu att
Tony och Zafirah är en ”no-match”, men det håller hon för sig själv. Zafirah kommer fatta det i tid. Dessi är inte orolig.
– Tony e en fuckboy! Orden kommer från Nadine och Dessi är inte förvånad. Typiskt henne att säga så!
Dessi önskar att Nadine kunde skita i att spela smart hela tiden och i stället släppa loss lite.
Hon nickar mot det orörda glaset vin som hon placerat framför henne.
– Du kommer inte å fucka ur av en klunk Nad. Du blir bara mindre stel.
– Jag gillar stel. Nadine ger henne en sur blick, innan hon fortsätter syna Zafirahs naglar där hon just lagt en ljusrosa kant.
Dessi himlar med ögonen.
– Skyll dig själv! Hon sveper resten av innehållet i sitt glas, grimaserar och vänder sig mot Zafirah igen.
– Va e de du gillar med Tony då?
– Han e så fin bara.
– Du vill knulla honom menar du? Hon är hundra procent säker på att Zafirah bara är kåt på Tony. Inget annat.
– Det handlar faktiskt inte om sex även om du tror de!
Han har drömmar. Han ska bli proffsboxare. Visste ni de?
– Proffsboxare! Abow! Dessi kan inte låta bli att fortsätta retas, men Zafirah verkar inte bry sig.
– Å så e han stenbock! Zafirah låter som att hon just berättat att han är miljonär.
Han är visserligen ganska rik, tror Dessi, men miljonär …? Nej, inte direkt!
Hon fnyser åt Zafirahs övertro på astrologi. Även Nadine tittar upp från nagelarbetet och ler.
– De e faktiskt rätt sjukt Zaff att du bryr dig om att han e stenbock!
Zafirah rycker lite på axlarna och byter samtalsämne. Dessi hinner se en busig blick i hennes ögon.
– Aasim då? Hur e de med er?
Hon tänker ge igen alltså.
Dessi skakar på huvudet.
– Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva säga, de e inget mellan oss! Vi har knullat en eller två gånger, å de e fett länge sen nu. Typ ett år sen. Vi e vänner. Bara för att du måste vara kär för å ha sex så måste inte alla tänka så!
– Varför sluta ni ha sex då om det nu e så perfekt å knulla nån man INTE e kär i? Zafirah tittar lite utmanande på Dessi och Nadine skrattar.
Ett litet ögonblick funderar Dessi på att berätta sin hem-
lighet för dom. Bara för att chocka dom! Men nej, hon gillar att det är hemligt. I stället säger hon bara:
– Vänner har man ju också känslor för. Det perfekta sexet e med nån man inte har några känslor för. Fullständig frihet alltså! Fatta det!
– Hur ska du lösa de då? Du e ju vän med precis alla i Malmö? Zafirah skrattar.
Dessi ler också. Zafirah har rätt, hon känner dom flesta i deras ålder i Malmö. Eller känner är kanske att ta i. Men hon har koll på dom som räknas, och dom har koll på henne.
Och ändå … det fanns någon hon inte hade koll på. Hon visste visserligen vem han var, men dom känner inte varandra. Eller kände inte varandra. Det är annorlunda nu. Helt perfekt faktiskt. Men hon kan inte säga det till dom andra. Han är inte någon hon kan prata om med dom. Dom skulle aldrig fatta hur hon kunde välja honom. Dessutom är dom verkligen helt fixerade vid kärlek och förhållanden. Dessi tycker det är bullshit. Man är kåt, man vill ha sex. Det är det som det handlar om. Inte kärlek! Det är bara sådant man säger för att man inte vågar stå för att man vill knulla. Och hon har hittat den perfekta lösningen. Hon ler för sig själv.
Kanske ska hon ringa honom efter festen? Magen pirrar till igen … Ja, kanske ska hon skriva till honom redan nu till och med?
KAPITEL TVÅ NADINE
Nadi N e tit tar på vinet framför sig. Man ser ju att det inte är gott, lite gult så där och inte ens kallt. Inte för att hon hade föredragit det kallt. Fullt med kalorier är det också har hon läst. Hon fattar inte att man vill dricka det. För att tappa kontrollen, bli lite tokig och fri. Eller mindre stel som Dessi säger. Men varför ska man tappa kontrollen? Nadine gillar att ha kontroll. Hon gillar att dom andra vet att hon har koll, att dom vänder sig till henne om det är något.
Hon lyssnar på när vännerna tjafsar vidare kring vad som är bäst, sex med någon man är kär i eller inte, medan hon ger Zafirahs naglar en sista liten puts. De blir faktiskt ganska bra. Hon kanske ska satsa på naglar? Hon ler lite åt sig själv, satsa på naglar … tänkte hon ens just den tanken. Med alla A hon kämpat så hårt för, så skulle hon komma hem till pappa och säga att hon ska bygga naglar
i stället för att bli advokat. Hon ler bredare. Alltså pappa skulle så klart krama om henne och säga att det blir bra vilket som, han är världens bästa, men ändå …
Hon tittar på vännerna. Det är lite jobbigt att det alltid ska pratas om sex. Både Dessi och Zafirah har haft det, och det har inte hon.
Inte för att hon inte haft chansen.
Det har funnits flera tillfällen. Hon vill bara inte. Att liksom släppa allt så där tillsammans med en kille. Stöna och hålla på. Lämna ut sig liksom. Nej, det känns långt borta. Och lite äckligt på något sätt.
Visst kan hon tycka att det är spännande ibland att prata om vem som knullar med vem, föreställa sig hur vissa par ligger omslingrade och pumpar på varandra. Det kan göra henne upphetsad. Men hon har svårt att se att hon själv kommer att hamna i den situationen.
Alltså det är klart att det kommer hända så småningom. Man får ju typ inga barn annars och Nadine tänker ha två barn när hon bli vuxen, en flicka och en pojke. Men redan nu? Varför liksom?
Hon kan inte låta bli att tycka att sex mest känns som en killgrej. Något killar använder för att kontrollera tjejer.
Och inte bara killar, vuxna män också.
Hennes svenskalärare till exempel. Hon hade bett om råd kring vad hon skulle kunna göra för att höja sig i svenska. Han hade varit väldigt tillmötesgående och berömt henne för hennes ambitioner. Sedan hade han lovat
att skicka några extra skrivuppgifter som väl utförda skulle kunna höja henne på direkten. Det var det han sa i alla fall och Nadine hade varit jättetacksam.
Men i stället för uppgifter hade det kommit dickpicks på hans vidriga kuk. Så jävla smutsigt! Fucking män liksom!
KAPITEL TRE
ZAFIRAH
Cykel N vi N gl ar till och Zafirah skrattar högt när dom faller av cykeln alla tre.
– Jag sa ju att det inte skulle gå! Nadine rättar till sina byxor och ser sur ut.
– Då går vi väl bara resten av vägen! Zafirah ler och vägrar låta Nadines ton dra ner stämningen. Ikväll ska bli bästa kvällen! Hon har köpt ny topp och en jättesöt liten spets-bh som passar till.
Kanske ska hon låta Tony få se den, om han vill. Hon tror han vill. Förra veckan hos Leon gav han henne en blick som sa att han nog vill. Det var då hon fick veta att han boxas. Det är något med det som gör att hon ryser, fast på ett bra sätt.
– Jag går in å handlar cigg! Dessi väntar inte på svar utan vinglar på höga klackar och stort självförtroende mot Coops automatiska dörrar.
– Cigg! Nadine gör en kräkmin. Äckligt! Hon kommer inte få köpa!
– Fast det kan va gubben som sitter i kassan. Han den tunnhårige, han gillar henne!
– Han gillar hennes tuttar.
– Då kommer han bli lycklig idag! Zafirah skrattar högt och får Nadine att le trots allt. Precis innan dom gått hade Dessis ena tutte trillat ur klänningen när hon böjde sig fram för att låsa upp cykeln. Nadine hade tyckt att hon var tvungen att gå tillbaka in och ta på sig något annat och Dessi hade vägrat. Kallat Nadine för fucking mamma. Det var väl bara härligt om tuttarna kunde leva sina egna liv menade hon. Hon har minsann inget att dölja. Dom hade tjafsat i säkert tio minuter. Så tröttsamt!
Zafirah hade hunnit med att ringa upp sin mamma och försäkra henne om att hon var hos Nadine och att hon skulle sova och äta där. Allt var lugnt. Perfekta dottern var i tryggt förvar.
Och sen hade hon ägnat resten av deras tjafs åt att stalka Tony på insta.
Han är så jävla gullig liksom. Det är klart att hon, liksom Nadine, har hört ryktet om att han är en fuckboy. Och det stämmer säkert på sätt och vis. Men han har en söt sida också. Hon såg en glimt av den förra veckan. Nadine säger att hon målar upp en drömbild så snart hon träffar en ny kille, och kanske har hon rätt. Hon är absolut en romantiker.
Men man måste väl få drömma? Fantisera om vad som
kan hända? Zafirah älskar att fantisera ut olika scenarier kring folk hon möter. Det är spännande att tänka ut vad som kan bli.
– Fucking fitta! Dessi kommer ut från Coop med en min som tydligt skvallrar om hur det har gått. Nadine höjer lite triumferande på ena ögonbrynet.
– Hon e en fucking fitta asså! upprepar Dessi. Jag har köpt cigg därinne flera gånger!
– Men du e ju inte 18, så kanske inte så konstigt egentligen!
– So what?!
– Ja de ju typ de man ska va!
– Jag har en cigg om du vill ha! Tjejerna vänder sig överraskat om. På en bänk lite längre bort sitter två killar. Zafirah känner vagt igen dom, men bara till utseendet. Gamers, nubs som man brukar se passera förbi i ögonvrån ibland. Hon har ingen aning om vad dom heter.
Dessi ler mot killen som pratade. Zafirah känner igen leendet. Det är leendet som brukar göra att Dessi får det hon vill ha.
Killen som pratade kommer fram till dom. Den andra sitter kvar och ser nästan lite chockad ut av sin kompis mod. När han ser att Zafirah tittar på honom stirrar han generat ner i marken. Han ser bortkommen ut, gullig ändå på något vis. Rätt lång och lite akward, men definitivt ganska välbyggd och med ett fint ansikte. Killen som kommer med ciggen är mer goofy. Han har ett kul utseende. Inte fult på något sätt, bara kul. Zafirah skulle
gissa att han är vattuman, eller kanske möjligtvis vädur. Att bestämma folks stjärntecken direkt när hon ser dom är något hon gör automatiskt. Det är nästan inget hon tänker på längre. Hon vänder sig mot killen på bänken igen. Han är säkert jungfru. Hon ser honom titta upp lite snabbt och ge Dessi en blick. Inte ens en sådan kille kan så klart låta bli att lägga märke till Dessis uppenbart sexuella utstrålning. Zafirah ler för sig själv. Killar alltså!
Han som kommit fram presenterar sig som Martin. Han nickar bak mot killen på bänken, Frans tydligen! Dessi tittar snabbt bort mot bänken och en liten stund är det som att hennes ögon ändrar färg. Det går rekordfort och är knappt märkbart, men Zafirah tycker sig se en skiftning. Hon är bra på att uppfatta en viss typ av detaljer som andra inte ser. Vad var det där liksom? Känner hon honom? Nubs-killen?
– Åh så gullig du e! Jag heter Dessi och de här e Nadine och Zafirah! Dessi kvittrar på mot Martin-killen.
Zafirah nickar lite mot honom när hon blir presenterad, medan hon fortsatt nyfiket betraktar Dessi. Men nu finns det inte längre något spår av det hon såg nyss. Det är den vanliga Dessi, lite småfull, med charmen påslagen på tian. Hon ser att Martin fångas av den precis som alla andra.
– Ska ni på festen eller? undrar Dessi nu.
– Festen? Martin ser lite osäker ut.
– Ja, Tonys fest! Vi e på väg dit!
– Ja, ehh, asså …
– Man måste inte va bjuden eller så. De e bara å komma. Ni borde komma!
Zafirah ser Nadines skeptiska blick och ler.
Bara å komma … Så typiskt Dessi att bara bestämma att det är så det är, utan att ha en aning om vad Tony tänkt kring vilka som är bjudna.
– Ja jo … ja men då gör vi kanske det. Martin ler mot Dessi.
– Ja gör det! Du kan säga att jag bjöd er om det blir problem.
Dessi kommer så klart att lösa det vad Tony än tänkt förstås. Zafirah hyser inga tvivel om det. Har Dessi sagt att dom kommer in på festen så kommer det att bli så. Hon är en kraft. Zafirah tittar kärleksfullt på vännen när de börjar röra sig bort från Coop.
Och där är den igen, färgförändringen i hennes ögon när hon tittar bak mot killen på bänken. Frans var det va? Vad är grejen med det?
KAPITEL FYRA
FRANS
Fra N s tittar e F ter tjejerna när dom försvinner runt hörnet på Coop. En sekund möter han Dessis blick när hon tittar bak efter honom, sen tittar hon bort igen. Vad hade hänt om hon sagt ”hej Frans” på det där sättet som bara hon kan. Som att det är något speciellt med att säga hej. Som att det bara är honom hon säger hej till i hela världen. Som att han är speciell.
– Hörde du? Martins röst rycker honom tillbaka till verkligheten. Fest!
– Skojar du eller?
Frans är förvånad. Menar han allvar? Att dom ska gå dit?
Det är verkligen långt från det dom brukar göra och inget han trodde Martin skulle vilja, att gå på fest. Hos Tony!
– Kom igen! Martin ler vinnande. Vad har du att förlora?
Allt, tänker Frans.
Vad kommer Dessi säga om han dyker upp på samma fest som henne? Som någon sorts stalker. Hon skulle kanske tycka att han är creepy?
Superhemligt, hade hon sagt den där gången för ett halvår sen när hon plötsligt bara stod vid hans skåp i skolan och med intensiv blick frågade om det var han som var så bra på matte.
Han visste så klart redan vem hon var.
Det visste han redan året innan, när hon började på samma gymnasieskola, den där han redan gick. Vem visste inte det liksom? Dessi är en person som låter höra talas om sig. Snygg, högljudd och orädd. Det gick en massa rykten om henne. Dom flesta av dom var inte till hennes fördel, men ändå fanns det någon sorts aura av respekt runt henne. Och Frans hade inte för vana att tro på rykten som inte var verifierade. Men han hade heller aldrig någonsin tänkt tanken att han skulle prata med henne, än mindre förlora sin oskuld till henne. Men så hade det blivit.
För Dessi ville inte ha hjälp med matten som det först verkat som. Hon ville hitta någon okomplicerad och pålitlig att ha sex med. Någon som såg skaplig ut och som hon inte skulle kunna bli kär i. Not in a million years, som hon uttryckte det själv, efter att hon dragit in honom i ett litet grupprum och ställt frågan.
Frans hade knappt kunnat andas i den stunden. Han var ovan vid att prata med tjejer överhuvudtaget och det här fanns ju liksom inte ens på kartan.
Dessi hade skjutit fram brösten mot honom, perfekta mjuka små bröst hade han senare fått erfara, plutat med munnen och undrat med ett litet leende på läpparna, om han skulle kunna tänka sig att ställa upp på en sådan deal?
Sex, kanske två gånger i veckan eller så, hade hon tänkt? Inga känslor inblandade. Kunde det funka för honom?
Det skulle så klart vara superhemligt! Hon skulle inte säga det till sina bästa vänner och han fick aldrig säga det till någon. Deal?
Frans hade bara nickat stumt och Dessi hade sett nöjd ut och sagt att hon skulle texta honom sin adress och en bra tid. Sen hade hon försvunnit ut ur grupprummet.
Frans hade suttit kvar en hel timme till. Faktum var att han inte ens hade gått på någon mer lektion den dagen. Han hade gått hem och lagt sig på sin säng. Tänkt på henne …
När han hämtat sig så tänkte han att det nog var någon sorts prank ändå. Han hade blivit prankad, så måste det vara! Säkert satt Dessi och hennes tjejkompisar och skrattade åt honom.
Han övervägde därför först att inte svara när hon skrev.
Men så var det något inom honom som ändå tryckte på, kanske var det nyfikenhet, kanske bara ren kåthet, eller så var det någon sorts livsvilja.
Han svarade att han skulle komma. Vad hade han egentligen att förlora? Han var egentligen inte en person som var rädd för att bli bortgjord. Folk fick väl hålla på att skratta om dom tyckte han var pinsam. Han var tyst
av sig, men det betydde inte att han var rädd.
När dom sågs några dagar senare hade han varit så nervös att han fått duscha tre gånger innan han gick dit.
Det var inget prank. Dessi hade menat det hon sa. Hon ville ha sex. Med honom!
Hon visste att det gick rykten om henne och även om hon var en person som inte tog sådant hårt, så var hon trött på att tjejer som bara ville ha sex blev stämplade som horor när killar i stort sett bara fick highfives. Hon orkade inte med att folk skulle snacka hela tiden. Kunde hon inte bara få njuta som hon ville liksom? Frans nickade och så hade dom haft det … Sex!
Oh my god!
Hon hade varit nöjd. Och han hade känt att han var i himmelriket, inte för att han var religiös, men bara känslan av det.
Han hade varit rädd att han inte skulle veta vad han skulle göra, eller vad han skulle säga. Men hon hade visat honom. Berättat precis vad hon tyckte att han skulle göra och han hade börjat känna att han kunde slappna av med henne. Bara följa med. Be in for the ride.
Efter några gånger hade han till och med själv vågat ta lite plats. Och med tiden kände han ibland att han till och med kunde vara mer sig själv än han någonsin varit. Ja, med tiden hade han börjat känna en hel del för henne …
Inga känslor, hade hon ju sagt, och han skulle aldrig yppa för henne hur han börjat känna, då skulle det som dom delade säkert ta slut tvärt, det förstod han ju …
Så att gå på samma fest som henne … det skulle kunna riskera allt!
Vara nära henne bland så många andra … Och samtidigt ville han inget hellre … Och hon hade ju sagt åt dom att komma!
KAPITEL FEM
MARTIN
– s å vi går då? Martin ler stort och lite överraskat. Han hade inte väntat sig att Frans ens skulle överväga att säga ja.
– Okej. Frans rycker på axlarna.
– Du menar det? Du är med på att gå till Tonys fest?
I flera dagar har Martin tänkt på vad dom skulle kunna hitta på i stället för att bara sitta hemma och gejma varje helg. Nya saker. Det kanske är dags? Och så var det så här lätt. Kanske är Frans ändå också trött på datorskärmen?
Det kanske bara är det som är problemet?
Den senaste tiden har han haft en vag känsla av att Frans är förändrad på något sätt. En känsla som kommit och gått. Som att han kanske också är trött på det vanliga.
På ett sätt gör det Martin glad för han vill ju att det ska hända något nytt. På samma gång ger det honom en liten oro i magtrakten. Som en förkänning av ett vägskäl, att
dom håller på att lämna barndomen bakom sig. Och att det kanske inte finns en väg tillbaka. Både på gott och på ont.
På gott hoppas han ju förstås.
Dom har varit vänner sedan första skoldagen. Dagen då Martin tryggt tog Frans i handen och ledde honom in i den hemska stora pissgula byggnaden, sa att det inte var så farligt som Frans trodde.
Sedan dess har Martin känt att han oftast vetat mer om Frans än vad Frans själv gjort. Men nu … nu är det en liten röst inom honom som säger att det håller på att ändras.
Tony bor nära visar det sig. Varför har han aldrig vetat det? På en rätt fin gata dessutom. Martin är överraskad.
Det ska erkännas att han har lite fördomar mot Tony och hans vänner, Aasim och dom andra. Dom är ju inte grabbar han skulle berätta hemligheter för om man säger så …
För att vara helt ärlig så skulle han nog helst vilja gå över till andra sidan gatan om han träffade dom ensam. Inte för att han är rasist, tvärtom, men ortengrabbar, och dit räknar han ändå Tony trots att Martin vet att han egentligen är helsvensk, är på ett annat sätt.
Hårdare, oberäkneliga, låtsas vara tuffa med allt sitt slangsnack. Och mer kriminella … Det är dom ju faktiskt!
Tony snackar orten-slang som vilken invandrare som
helst. Martin har aldrig fattat vad som är grejen med det. Vem vill snacka så liksom när man är svenne i grunden?
Han har förmodat att det i alla fall berott på att Tony bott länge i Nydala eller kanske i Rosengård där Aasim bor, men så bor han här! Bara ett stenkast typ från där Martin själv bor. I Videdal. I ett hus som visserligen är större än Martins, men ändå inte väldigt olikt. Så jävla skumt!
Det är en stor, vit och ganska lyxig villa, med en stor trädgård i vilken det redan börjat samlas folk.
Mest sådana Martin aldrig sett innan, mycket ortenfolk. Han saktar automatiskt in på stegen. Tvekar över beslutet att gå dit.
Vad är det med honom? Dom är ju här! Han kan inte backa nu. Det är ju han som är den orädda av dom. Han som leder Frans, som ska visa honom en annan värld, se till att han får se något annat än sin datorskärm. Det finns ju inget att tveka om här ju. Han och Frans mot världen!
Det är ju bara att gå in. Hur fel kan det gå?
KAPITEL SEX
AASIM
a asim står i N N e i Tonys stora vita kök och packar upp sprit ur stora påsar. Han lyssnar med ett halvt öra på hur Tony ger instruktioner till några av grabbarna om hur dom ska dimma ljuset i vardagsrummet för att få mer festkänsla i villan.
Fucking villa asså! Dimmer liksom … Aasim ser sig omkring i Tonys kök. Dom har det så sjukt bra Tonys familj. Han undrar om Tony fattar det. Alltså fattar det på riktigt. Om han någon gång funderar över att dom till och med har en fucking ismaskin i kylskåpet. Vem har det liksom? Aasim och hans familj har knappt ett fungerande kylskåp. Han undrar varför Tony envisas med att göra kriminella grejer när han inte ens behöver pengarna. Vad är grejen med det egentligen?
Tony kommer in i köket, han tar en klunk sprit rakt ur en flaska och ler sitt vinnarleende. Aasim vet vad som ska komma och gör sig beredd på att stå emot. Han har verkligen inte råd!
– Bettar vi idag eller?
Aasim skakar på huvudet och försöker se obrydd ut.
– Jag har slut på cash just nu!
Tony ser lite överraskad ut.
– Va hände med cashen från förra jobbet? Fick du inte dom precis?
Aasim rycker lite på axlarna som att det inte spelade någon roll alls.
– Spenderade bror.
Tony granskar honom. Aasim undrar om han ser igenom fasaden, om han faktiskt egentligen vet hur det är, vet vad Aasims pengar går till …
Att hålla allt och alla hemma flytande. Att dom är fattiga som fucking kyrkråttor och att dom kommer behöva flytta ut om inte hans mamma får ett jobb snart. Flytta tillbaka hem till morbror Said dessutom … Aasim kan inte tänka sig något värre.
Varenda krona han får in lägger han på att det inte ska hända … Men han är ju inte dum Tony, fast han ibland låter folk tro det. Det är väl lättare så. Det ger honom någon sorts farlig utstrålning att inte verka så smart. Fuck vet han. Han är hemlig i alla fall. Fast dom känner varandra rätt bra. Vet saker om varandra utan att dom har
behövt säga saker högt. Så kanske vet han … Det borde ju rimligtvis vara så förstås. Men att prata med honom om sin fattigdom tänker Aasim inte göra. Man visar sig inte svag på det viset, då får man ingen respekt. Det har han lärt sig den hårda vägen.
– Du spendera dom inte på kläder i alla fall! Tony nickar mot Aasims t-shirt.
– Fuck mannen, de e ju min lucky t-shirt. Klaga inte på den!
Aasim ler och försöker göra komedi av sin använda tröja.
Tony garvar högt.
– Okej, jag kan betta om cash om du sätter något annat emot, en tjänst av nåt slag. Han tittar utmanande på Aasim.
– Vadå? Aasim frågar fast han fattar vad det handlar om.
Det är för det mesta något litet så klart. Han vill egentligen hålla sig utanför sådant, men pengar är verkligen inget han har råd att säga nej till. Han tänker på inkassobrevet som ramlade ner i brevinkastet igår, och som fortfarande låg kvar oöppnat på köksbordet i morse. Han tänker på mammas min när hon plockade upp det och sedan la tillbaka det och lät det ligga. Som att hon var rädd för att öppna det. Som att det skulle bli mindre verkligt om hon inte fick veta summan.
Han hade öppnat det sedan, när hon inte var där …
Det var inget skyhögt belopp, men högt nog för att göra det omöjligt att lösa utan något jobb eller någon extrainkomst. Att vinna ett bett ikväll kan definitivt ta hand om en del av summan. Kanske kan han fråga om dom får dela upp skulden, då kan han betala av lite av den redan på måndag om han vinner.
– Droger?
Han hoppas att det inte är droger. Han vet vad droger kan göra med människor, har sett det på nära håll och även om det händer att han både tagit själv och sålt så undviker han helst att bli inblandad. Han vet att det är haram.
Tony sänker rösten något.
– Jag har en gun i garaget. Jag har lovat några shunos å hålla den säker ett tag. Du kan ta den, förvara den i nån vecka eller så typ. Slipper jag riskera att farsan hittar den.
– Varför har du den där ute och inte på ditt rum?
– E du sjuk eller? Fattar du hur mycket skit jag fick när morsan hitta lite brunt i en av mina lådor … Fatta om hon skulle hitta en gun? I garaget är dom typ aldrig. Fuck dom har ju knappt bilen där inne.
– Hur mycket skulle du lägga i cash?
– Det vanliga. Tony ler och Aasim kan inte motstå möjligheten. Han nickar.
Bettingen är en lek dom kört ett tag. Dom utser en brud och så gäller det att vara den som först kommer innanför trosorna på henne. Den som klarar det först vinner. Det
kanske inte är den grej han är mest stolt över, men det är bara en lek. Det är ju ändå lite win win om man vinner, och inte så illa om man förlorar. Och det har absolut
hänt att det är han som får till det med bruden före Tony.
En del brudar gillar blattar mer. Ofta är det dom rika Limhamnsbrudarna som gillar att köra ortensafari. Och visst kan han tänka sig att göra ett litet gratisjobb som att förvara en gun ett tag. Han har ett gömställe inne i sin garderob, ett hål bakom liksom. Hans mamma är aldrig där och rotar.
– Vem ska vi b etta om då?
KAPITEL SJU
TONY
t o N ys lee N d e blir bredare. Det här är bästa tiden, tiden precis innan en fest eller utekväll. När det bara är han och grabbarna, när saker är på gång, men ännu inte riktigt har hänt. Han älskar känslan av att vad som helst kan hända.
Ända sedan han var liten har han gått i gång på kickarna. Hans föräldrar har fått ta många hemsamtal på grund av det. Att betta med Aasim är en del av kicksökandet så klart. Han bryr sig vanligtvis vare sig om pengarna eller om bruden dom bettar om. Det är bettingen i sig som är grejen! Spela spelet, se vem som vinner. Tänka strategiskt och försöka komma först i mål.
Det får gärna vara svårt. Som till exempel hon den upptagna bruden från Svedala som dom valde förrförra
helgen … Man kan väl göra mål även om det finns en målvakt, hade Aasim sagt när han kom ut från toaletten och krävde sin vinst. Tony garvar när han tänker på det.
Ännu mer skruvat är det att dom faktiskt bjöd henne till festen idag, ihop med sin kille. Det ska bli kul att se vad som händer med det. Men dom tar förstås aldrig samma brud två gånger, det skulle inte kännas lika fett.
– De får va nån svår brud om du inte lägger några cash alls. Nån som inte föredrar blattekuk.
Tony känner sig nöjd. Han bidrar på sitt sätt. Han vet att Aasim har det tufft och att han är för stolt för att bara ta emot pengarna. Han skulle själv heller aldrig ha gjort det om han var i Aasims ställe. Respekt till att han aldrig gnäller om det!
En av Tonys grabbar, Ali, sticker in huvudet genom dörren.
– Hey de e redan fullt med folk utanför. Jag kan behöva lite hjälp å sålla bort idioterna.
