9789179778156

A LLT D U B EH Ö VER VETA !

CE LIA SV ED HE M FI LI PP A W ID LU ND

INNEHÅLL Däggdjur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Huggorm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Giftiga växter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Farligt … eller? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Fästingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Solen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Skogsbränder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Blixt och dunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 I havet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Slukhål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Kvicksand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Rotvältor och fallande träd . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Laviner och jordskred . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Förfrysning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Gå vilse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Giftiga svampar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Giftiga bär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Allemansrätten i korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Viktig information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

7

Klättra, bada, tälta, plocka bär, spana på djur …

A

tt vara ute i skog och mark är bland det bästa som finns, eller hur? I Sverige har vi dessutom allemansrätten.

Den innebär att alla har rätt att röra sig fritt i vår natur.

Och det finns hur mycket som helst att upptäcka!

Men visste du att det förutom allt fint också finns en hel del farligt där ute? Det finns djur som kan gå till attack och djur som kan sprida sjukdomar. Det finns giftiga växter, bär och svampar. Och det finns naturfenomen som du bör akta dig för.

Men bara lugn. I den här boken går vi igenom farorna, hur du kan undvika dem och vad du ska göra om något händer.

Läs – och känn dig lugn och säker i naturen!

TECKENFÖRKLARING:

Mycket giftig!

Giftig – rör ej!

Går bra att äta

DÄGGDJUR

8

I SVERIGE FINNS det många stora däggdjur, som

Däggdjur är de djur som dricker mjölk från sin mamma.

björn, älg, varg, rådjur, räv, järv, lo och vildsvin. Är djuren friska och trygga gör de vad de kan för att undvika oss. Men om de är skadade eller känner sig hotade kan de i sällsynta fall gå till attack. Och har du med dig en hund i skogen kan det skrämma dem.

Särskilt farliga kan nyblivna djurmammor vara.

Så försök aldrig komma nära eller röra en vild djurunge, hur gullig den än är. Mamman finns alltid någonstans i närheten och blir rädd och arg om en människa närmar sig hennes barn.

De flesta däggdjur föder sina ungar på våren, så mellan mars och augusti gäller det att vara extra försiktig. Då måste även hundar hållas kopplade i naturen.

3.

BRA ATT VETA … … om du träffar på de här djuren:

1.

Försök lämna platsen så försiktigt som möjligt.

Spring inte, då finns det risk att du skrämmer djuret. Gå i stället lugnt och långsamt därifrån – baklänges. Då kan du samtidigt ha koll på djuret.

2.

rata med låg och snäll P röst för att visa att du inte vill något illa. Men om djuret närmar sig och verkar hotfullt kan det däremot vara läge att börja ropa högt, vifta med armarna och försöka göra sig stor.

4.

Om djuret närmar sig kan du lämna din ryggsäck eller ett klädesplagg på marken. Då kan djuret stanna och undersöka det, i stället för att störta vidare mot dig.

Om djuret ändå skulle gå till attack: lägg dig platt på marken med magen nedåt och spela död. Skydda huvudet med händerna.

Björn ANTAL DJUR I SVERIGE: Cirka 3 000 FAVORITRÄTT: Blåbär. Men gillar

också fisk, älg, ren och växter.

ÖVRIGT: Trivs bäst i fjällen och i

kullig barrskog.

BJÖRNATTACK En elvaårig kille var ute och åkte med sina syskon och farföräldrar på en liten skogsväg i Norrland. Barnen satt baktill på bilens flak. Farmor och farfar hade just hoppat in i framsätet när en björn kom utrusande ur skogen. Först gick björnen till attack mot främre delen av bilen, men farmor och farfar hann stänga bildörrarna. Då fortsatte björnen bak till barnen. Den ställde sig upp på bakbenen med framtassarna på flaket, röt och började hugga efter dem. Eftersom björnen spärrade vägen kunde syskonen inte ta sig därifrån. Då ställde sig den modiga elvaåringen upp, gjorde sig så stor som möjligt och vrålade allt han kunde. Då blev björnen rädd och sprang tillbaka in i skogen!

BJÖRNAR HAR bra luktsinne

och god hörsel. Däremot ser de inte något vidare. Så när en björn reser sig på bakbenen är det oftast inte för att attackera, utan för att kunna se längre och skaffa sig en överblick över situationen. Står en björn däremot på alla fyra, slänger av och an med huvudet, morrar och brummar – då kan den vara på väg att gå till attack. Få i sådant fall inte för dig att klättra upp i ett träd! För även om det inte ser så ut, är björnen faktiskt en riktigt smidig och snabb klättrare.

9

26

I HAVET

Fjärsing På västkusten finns en riktigt ful fisk. Fjärsing eller ”havets huggorm” som den också kallas. På gälarna och ryggfenan har den gifttaggar. Oftast befinner sig fjärsingen ute på djupt vatten. Där gräver den ner sig i sandbotten och ligger och lurar på byten. Men är det varmt på sommaren kan den ibland ta sig in på grundare vatten. Är oturen framme kan man råka kliva på den när man badar. Framför allt är det bra att känna igen den om du fiskar, så du inte sticker dig om du får den på kroken!

BRA ATT VETA … … om du blir stucken!

När fjärsingen sticker sprutas ett gift ut. Det gör riktigt ont och kroppsdelen svullnar. Det bästa du kan göra då är att hålla kroppsdelen i ganska varmt vatten (gärna 40–45 grader) i en timme. Det hjälper till att bryta ner giftet. Om det inte slutar att göra ont inom en timme, eller du får huvudvärk, börjar må illa eller blir yr behöver du åka till sjukhus. Ibland kan man behöva få en stelkrampsspruta eller annan medicin.

FJÄRSING

Manet Att bli bränd av en manet är inte skönt! Men inte superfarligt. Det svider, kliar och gör ont. Huden kan också bli röd eller till och med lätt brännskadad.

Maneter finns längs västkusten. Den vanligaste arten är öronmaneten som är helt genomskinlig. Den bränns inte. Det gör däremot röd och blå brännmanet. (Även kompassmanet, men den är ovanlig i svenska vatten).

Om man nuddar dem så hakar tunna bränntrådar fast i huden och släpper ifrån sig ett gift – det är det som svider. Bränntrådarna fastnar med hjälp av hullingar (spetsiga taggar), som oftast är så små att de inte syns.

BLÅ BRÄN NMA NET

RÖD BRÄN NMAN ET

VISSTE DU ATT …?

I andra länder finns det betydligt farligare maneter. Blir man bränd utomlands är det därför bäst att uppsöka sjukvård direkt.

ÖR ON MA NET

BRA ATT VETA … … om du blir bränd!

1.

2.

3.

Skölj huden med massor av havsvatten. Det hjälper till att få bort bränntrådarna. Använd inte dricksvatten, det kan få mer av giftet att frisättas. m du har ett plastkort (typ O bankkort) så kan du skrapa med det över huden Det hjälper till att dra loss hullingarna. Men du kan också få bort dem med silvertejp eller rakhyvel.

Gnugga inte med en handduk, det gör lätt att mer gift läcker ut.

KOMPASSM ANET

Hör du någon skrika eller jämra sig på stranden i sommar kan du fråga om hen bränt sig på en manet.

Det är ju inte alla som känner till de här knepen, och den som drabbats blir säkert tacksam för tips!

OBS!

Sök sjukvård om maneten bränt dig i ögonen eller om det är ett stort hudområde som skadats och du känner dig medtagen.