ÄR MIN Andrea Femerstrand
6 min bästa vän
− Upp med dig nu, Ebba, säger pappa. Du kommer för sent till skolan. Det är tredje gången han väcker mig. Men sängen är så skön och det är så svårt att lämna den.
7
Min storasyster Fanny sitter vid frukost bordet när jag kommer in i köket. Hon har redan varit i stallet och gett Molly och Kotte mat. Det är våra hästar. Kotte är Fannys New Forest-skimmel. Molly är en brun shettis med ljus man som mest är min.
Jag blir varm och glad i hela kroppen bara jag tänker på Molly. Det gör inget att jag inte är särskilt bra på att rida eller så. Det är som om Molly och jag kan läsa varandras tankar. Hon vet vad jag vill att hon ska göra. Oftast är det att inte försöka slänga av mig eller sparka bakut. Jag vet vad hon inte har lust med – som att vara i skogen utan Fanny och Kotte. Eller att träna dressyr. Då låter jag henne slippa. Molly är som min bästa vän.
Hon är mest min häst – d et är många i min klass som är avundsjuka på mig för att jag har Molly, säger jag. Jag doppar min mjuka macka i teet fast jag vet att Fanny tycker det är äckligt.
är faktiskt fortfarande
– Molly min häst, säger Fanny. Även om du rider henne. Allt det glada försvinner ur mig. Egentligen vill jag protestera. Men jag vet ju att hon har rätt. Molly kommer mest att vara Fannys häst så länge Fanny vill.
För det var hon som hittade Molly. Det var på en gård ganska nära oss. Då var Molly tjock och smutsig och sur. Ingen red henne. Ingen brydde sig om henne. Och fastän Fanny bara var lika gammal som jag är nu, började hon sköta om Molly.
molly är min © text Siri Spont 2021 © bild Andrea Femerstrand 2021 omslagsformgivning Caroline Linhult En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm tryck Livonia, Lettland 2021 isbnwww.bonniercarlsen.se978-91-7975-235-4