9789178876839

LISEN SUNDGREN

LÄKEVÄXTER FÖR ÅTERHÄMTNING, MINSK AD STRESS OCH GOD SÖMN

FOTO TINA AXELSSON ILLUSTRATION NADIA NÖRBOM FORM EVA WILSSON

BONNIER FAKTA

INLEDNING 5

Örterna och du HUR KAN ÖRTERNA HJÄLPA? 11 ÖRTERNAS KARAKTÄR 16 SAMLA, ODLA, TORKA, FÖRVARA 18

Örterna AMERIKANSK FROSSÖRT 27

KATTMYNTA 87

BASILIKA 31

LAVENDEL 91

BRÄNNÄSSLA 35

LIND 95

CITRONMELISS 39

L JUNG 99

FJÄLLKVANNE 43

LÄKEPASSIONSBLOMMA 103

GRÅBO 47

LÄKEVÄNDEROT 107

HAGTORN 51

MEJRAM 111

HAVRE 55

MYNTA 115

HELIG BASILIKA 59

ROS 119

HJÄRTSTILLA 63

ROSENGERANIUM 123

HUMLE 67

ROSMARIN 127

HUMLESUGA 71

RÖLLIKA 131

JOHANNESÖRT 75

SALVIA 135

JÄRNÖRT 79

SÖMNTUTA 139

KAMOMILL 83

VIOL 143

Recept BEREDNINGAR 148 ÖRTBLANDNINGAR 162 MAT, DRYCK & KROPP 174

Ordlista och lästips ORDLISTA 186 REGISTER 188 KÄLLOR OCH LÄSTIPS 191

4

Några ord om örter Örterna talar mjukt och vänligt till oss. Deras språk är smak och doft, färg och skönhet, ett språk som berör oss på djupet när vi tar oss tid att lyssna. Ett språk som gör avtryck i vårt innersta och sprider värme, ljus och lugn så att vi kan bli mer närvarande i livet. Det kan vi behöva i en tid där stress, utmattning och sömnbrist tär på livs­ lusten och orken. Lite lugn och ro är väl inte för mycket begärt?

Stress är den absolut vanligaste bakomliggande orsaken till många av våra mest utbredda folk­ sjukdomar. Så nog är det väl dags att vi lär oss att ta hjälp av naturen för att bevara hälsa, glädje och förstånd i en kaotisk värld. Hur kan vi då hitta det där lugnet?

En del av lösningen känns för mig given: en lugnande örtagård. Fylld med lavendel och kamo­ mill, helig basilika och johannesört, röllika och mynta. En plats att jorda sig. Inspirerad av de gamla klosterträdgårdarna har jag länge grun­ nat på hur den moderna örtagården kan se ut, vilka behov vi har idag och vilka örter som bäst kan tillgodose dem. Vilken hjälp behöver vi mest från växtriket? Vilka växter kan bäst bistå oss?

Det finns ett stort antal örter som lindrar stress­ symptomen, buffrar nervsystemet, som lugnar, skingrar oro, vaggar oss till sömns och hjälper oss att sova gott hela natten och ger oss den åter­ hämtning vi behöver. Varför inte ta emot den hjälp örterna bjuder?

Oro, ångest, nedstämdhet och stress är helt natur­liga inslag i livet, och vi varken ska eller kan ta bort dem helt. De behövs, det är en del av att vara människa. I stunden gör stresspåslag oss 5

handlings­kraftiga. Men när stressen blir lång­ varig eller kronisk, det är då den blir skadlig för hälsan. När stress leder till oro, sorg och ned­ stämdhet och blir ett hinder i tillvaron, påverkar väl­be­finnandet, tar över livet, då är det läge att ta tag i situationen – eller, helst innan det har gått så långt. Öppna upp dig för örternas inverkan.

När det kommer till stress är örternas styrka att de kan sätta i gång läkande processer och göra oss bättre rustade att möta livets utmaningar.

De kan lugna, stödja och stärka nervsystemet, hjälpa oss att komma till ro på kvällen för att få en bättre sömn, ta udden av stressens effekt på kroppen, lindra symptomen av sad (seasonal affective dis­order, alltså vinterdepp) samt dämpa oro och ångest. Örter kan även förebygga, lindra och stärka – gärna tillsammans med andnings­ övningar, massage, yoga, meditation, rörelse, tid i naturen eller vad som passar en bäst. Ofta krävs förändring i livet när stressen har pågått för länge. Men det är svårt att få energin och viljan till att förändra när man känner sig sliten och trött och livet tungt och mörkt, man orkar bara inte. Då kan örterna ge den energi och initiativ­ förmåga som krävs för att göra det som behövs, ett steg i taget. Örtmedicinen har fått ett jätteuppsving i väst­ världen det senaste årtiondet. Den vanligaste an­vändningen av örter handlar om att få hjälp att för­bättra livskvaliteten, samt lugna och förbättra sömnen. Forskningen på medicinal­ växter ökar, inte minst i sökandet efter alternativ till de lugnande och smärtstillande moderna preparat som leder till beroende och oönskade biverkningar.

Örterna och du

8

9

10

Hur kan örterna hjälpa? Återhämtning, bättre sömn, mer avslappning, förhöjd livsglädje och ökad motståndskraft mot stress, allt det kan örterna hjälpa dig med.

Visst är det häpnadsväckande? Inte minst stödjer de hjärnan och nervsystemet.

Nervsystemet

Likt ett stjärnfall, dirigerat av hjärnan och rygg­ märgen, sprider nervsystemet sitt nät i hela kroppen och påverkar alla vävnader, varenda liten muskel, cell, körtel och varje organ. Det har till uppgift att se till att kommunikationen mellan kroppens många miljarder celler funge­ rar som den ska och att de verkar som en enhet.

Det påverkar allt – våra tankar, vår aptit och vår sömn. Nervsystemet gör att vi kan minnas, för­ nimma vinden mot kinden och solens ljus, njuta av mat, konst, musik och vänskap, skapande och sex. Att uppfatta vår omvärld och oss själva, att stressa och slappna av, att springa ifrån fara eller röra oss mot det som gör oss gott. Det styr livs­ avgörande funktioner som andning, hjärtrytm, blod­tryck och matsmältning. Nervsystemet är kontroll­centret som koordinerar kommunikatio­ nen mellan organ och system i kroppen, reglerar den inre miljön, tar emot signaler och intryck från våra sinnen, översätter och svarar på dem.

Och, inte minst, det får alla delar av kroppen att sam­arbeta. Tillsammans med det endokrina systemet på­verkar det också vad vi tänker, hur vi mår och vad vi gör, samtidigt som de här systemens tillstånd påverkas av just vad vi tänker, hur vi mår och vad vi gör.

11

Nervsystemet består av ett myller av nerv­ trådar och nervceller, synapser, receptorer och signalsubstanser som spelar tillsammans i en fascinerande och både stark och ömtålig symfoni.

Det är komplext och intrikat och sägs vara det mest komplicerade system som existerar på jor­ den. Än idag finns fortfarande många obesvarade frågor om hur nervsystemet och medvetandet fungerar. Men det vi vet är att det har utvecklats under flera miljoner år för att på bästa sätt tjäna och skydda oss.

Ett som också är säkert är att det kopplar upp oss mot livet. Lika mycket som att det stärks av natur, lek, kärlek, beröring, närhet, bra mat, sömn och motion, så hamnar det i obalans av stress, sömnbrist, oro, dålig mat, för mycket stilla­­sittande, höga ljud, för många intryck och bristande återhämtning. Tecken på att nerv­systemet är i obalans är trötthet, rastlöshet, irrita­tion, ilska, hjärndimma, depression, oro,

nervositet, utmattning, smärta, ångest, huvud­ värk, matsmältningsproblem, koncentrations­ svårigheter, att inte känna sig utvilad när man vaknar och att livet känns blekt och meningslöst.

Listan kan göras lång. I livet är det väldigt mycket som påverkar och frestar på nerverna som inte går att kontrollera. Som tur är finns det saker att göra för att skydda och hålla nervsystemet i balans. Så att ta hand om nervsystemet kan göra under­verk för hälsan och öka motståndskraften mot stress.

Stress har fått en negativ klang men är, i kortare perioder, helt livsnödvändigt för att vi ska få något gjort överhuvudtaget. För att kunna tänka klart och röra oss snabbt när situationen kräver det och för att få jobbet gjort innan en deadline till exempel. Den del av nervsystemet som aktiveras vid all typ av påfrestning är det som

kallas det sympatiska nervsystemet. När det går i gång utsöndras stresshormonerna adrenalin, kortisol och noradrenalin från binjurarna, vilket gör att vi kan tänka och skrida till hand­ ling. Pulsen ökar, hjärtat pumpar kraftigare och blodtrycket stiger, tarmarnas rörelser minskar eftersom kroppen i det läget är mest intresserad av att snabbt lösa problem och undvika fara. När stresspåslaget blir långvarigt och vi inte får någon återhämtning tär det på kroppens reserver och kan leda till högt blodtryck, försämrad matsmält­ ning och sömn­svårigheter, hjärtklappning, ökad aggres­sivitet, dåligt omdöme och, så småningom, ut­mattning. Som motvikt har vi det parasympa­ tiska nerv­systemet, som ibland kallas lugn och ro-systemet. Det aktiveras när vi vilar, gör saker vi tycker om, som lugnande andningsövningar, att umgås med nära och kära, dagdrömma, eller gå ut i naturen. Då ägnar sig kroppen åt återhämt­ ning, att bygga upp reserver och reparera skador.

Matsmältningen stimuleras, pulsen saktar ned, blodtrycket sjunker och vi känner oss allmänt väl till mods. En någorlunda balans mellan de här två systemen är vad vi vill eftersträva.

Det är här som örter och bra rutiner i vardagen kommer in. Med deras hjälp, och med balanseran­ de rutiner, kan du både minska stressen och lindra effekterna den orsakar.

Sömn och återhämtning

Tänk om vi alla fick den sömn vi behöver. Om vi vaknade utvilade, fulla av energi och iver att möta dagen och ta världen i famn. Om det vore coolt att skryta om hur mycket man har sovit och inte 12

tvärtom. För visst blir vi mer toleranta, snälla och till större glädje för både oss själva och andra när vi är lugna, utvilade och glada?

Att få ordning på sömnen är värt att lägga ned tid på, det lägger grunden för en god hälsa.

Medan vi ligger där och snusar sött jobbar hjär­ nan med att bearbeta alla intryck, rensa bort skräp som samlats under dagen och lagra minnen. Vävnader växer och repareras, kroppen varvar ned och slappnar av och immunförsvaret stärks. Dessvärre lider många idag av sömnbrist, som ju inte bara leder till ohälsa utan också lock­ ar fram våra sämsta sidor, det finns det forskning på. Jag gissar att jag inte är den enda som blir sur, lättirriterad, otålig, omotiverad, trögtänkt och gnällig av sömnbrist. När återhämtningen blir lidande och sömnbristen för stor påverkas, bland annat, vår kreativitet, empati, sam­arbets­förmåga, kognition, emotionella stabilitet, sociala kompe­ tens, motivation och effektivitet. Av erfarenhet vet jag att små förändringar i vardagen, som gör att jag sover bättre, kan förändra allt.

Utöver livsstilsvanor är några av de vanligaste orsakerna till sömnbrist ljus från skärmar, ljusföroreningar (i de storstäder där många av oss bor blir det aldrig riktigt mörkt), orostankar som håller en vaken och stress som gör att man inte kan slappna av.

Bjud in sömnen genom att skapa bra rutiner och förbered kroppen för vila. När stressen har byggts upp under en längre tid och den naturliga sömnrytmen är störd kan man inte förvänta sig att den ska bli bättre med en gång. Ett uppstressat 13

nervsystem behöver tid på sig att gradvis komma ned i varv så att kroppen får landa, ladda ur och komma till ro. Det krävs också energi för att sova. Är man för trött kan man hamna i en ond spiral där sömnen är allt man behöver men inte får till.

Släpp in örterna

För att få ordning på sömnen kan örter verka avslappnande och korta ned insomningstiden så man slipper ligga och vänta på sömnen timme ut och timme in. De ger inga biverkningar och är inte beroendeframkallande, och framför allt kan de, tillsammans med enkla justeringar i vardagen, behandla orsakerna till att man inte kan sova.

Nervstärkande örter (det som på engelska kallas nervines, som amerikansk frossört, havre, kattmynta, läkevänderot, humle, kamomill) är som mat för nervsystemet och kan bygga upp den energi som krävs för att sova. Örter som klassificeras som adaptogener (helig basi­ lika, mjölk­mogen havre, nässelfrö) är som ett vaccin mot stress, medan de som är rogivande (läke­vänderot, humle, läkepassionsblomma, kamomill, lindblommor, amerikansk frossört, citron­meliss) hjälper till att korta ned insom­ ningstiden. Olika örter som tillsammans kan hjälpa från alla håll.

30

Basilika NAMN Basilika, Ocimum basilicum FAMIL J Plisterväxter (kransblommiga), Lamiaceae LIVSFORM Ett- till flerårig ört, odlad som ettårig KARAKTÄR Varm, torr, aromatisk, kryddig ANVÄND DEL Blad, blommor, frö

EGENSKAPER Lugnande, karminativ, kramp­

lösande, nervstärkande, milt rogivande, upp­­lyftande, stresslindrande, cirkulations­ befrämjande, avslappnande. Kan bidra till att sänka stressrelaterat högt blodtryck och dämpa utsöndringen av kortisol.

ANVÄNDNING Ta hjälp av basilikans värmande och avslappnande egenskaper vid spännings­ huvudvärk, stressrelaterad insomni, nedstämd­ het, lindrig oro och ångest, eller när livet känns emligt i största allmänhet. Lugna en orolig, gasig mage, använd vid koncentrationssvårigheter eller för att komma ned i varv.

LÄR KÄNNA BASILIKA Är det någon växt som man med omedelbar verkan blir glad, avslappnad och varm i hjärtat av så är det basilikan. Den är som ett snabbverkande lyckopiller. Sedan åt­ minstone 4 000 år har basilikan älskats som både mat och medicin. Och än idag är den lika populär över hela världen för sin underbara smak och doft. Troligen har basilikan sitt ursprung i Indien och den växer vilt bland annat i Asien, Afrika och Sydamerika. Artepitetet basilicum tros här­stamma från det grekiska ordet basileus och latinets basilius, som båda betyder kunglig, mäktig, för att berätta att växten har stor läke­ kraft. Släktnamnet Ocimum kan komma från det grekiska ordet ozo, som betyder lukt.

31

I Sverige introducerades basilikan någon gång på 1600-talet och det finns en uppsjö av sorter att välja mellan. Historiskt har basilikan använts inom en rad områden: i England ingick den i cheering powder (glädjepulver), som sades »göra drömmare jovialiska och ge fegisar mod«, romar­na använde den som afrodisiakum och i Spanien användes den som ett lugnande medel.

Under renässansen fick basilika bota blyghet och melan­koli. Den engelska botanikern John Parkinson (1567–1650) skrev att en likör med basilika lindrade »hjärtklappning och melan­ kolisk nedstämdhet« och kanske är det därför den ingår i den franska likören chartreuse. Den tyska mystikern och herbalisten Hildegard av Bingen (1098–1179) rekommenderade på sin tid basilikavin med honung mot feber. På 1700-talet rekommen­derades basilika för att stärka hjärna, hjärta och nerver, och som hjälp för matsmält­ ningen föreslogs ett extrakt på basilika. Plinius den äldre, en auktoritet inom vetenskapen fram till medel­tiden, lär ha sagt att basilikavinäger är bra för magen, för att behandla gaser och ödem.

Det har också påståtts att om man ger en basilika­ kvist till sin längtans föremål kommer hen att förälska sig i en. Om det funkar låter vi vara osagt, men det kan vara värt att prova!

Basilika används fortfarande som medicinal­ växt på samma sätt som gjorts i årtusenden.

Det är främst den eteriska oljan som har en

välgörande effekt på nervsystemet och matsmält­ ningen. Därför är den så bra för en nervös och stressad mage som är gasig och uppblåst. Basili­ kan stärker hjärtat och sätter fart på blodcirkula­ tionen. Den är en säker favorit när man är jäktad, spänd och låg och behöver något för att snabbt lyfta humöret. Den kan skingra melankolin till ett ljusare sinnelag, lösa upp huvudvärk eller ge hjälp att slappna av på kvällen efter en hektisk dag. Det finns ett nära samband mellan lukt­ sinnet och amygdala – vårt känslocentrum i hjärnan – som gör att dofter påverkar hur vi mår.

Prova själv: plocka ett färskt basilikablad, krossa det lätt mellan fingrarna och andas in doften.

Hur känns det? Visst blir du lite glad? Lugn?

Varm? Men för att ta del av hela basilikans poten­ tial ska vi självklart äta den också. Smaka: visst gör den kryddiga smaken att man liksom vaknar till liv, blir klarare i huvudet och visst går det som en våg av varm avslappning genom kroppen?

Att använda örter i maten är ett bra sätt att ta del av deras läkande kraft. Ha basilika i smoothies, i olja och vinäger. Drick infusion på den när det är körigt i vardagen, när nerverna är på helspänn och magen krånglar. Och varför inte slänga ned en näve basilika i ett lugnande bad för att ge vardagen ett gyllene skimmer.

BESKRIVNING Basilika är en örtartad växt med äggformade, rundade ljust gröna blad som sitter mittemot varandra på den fyrkantiga stjälken.

Bladen kan vara kala eller något ludna och blir 3–6 centimeter långa. På bladen finns det små prickar, det är oljecellerna. Den härliga doften sprids redan vid den lättaste beröring.

Blommorna är små, oftast vita, och växer högst upp längs med stjälken. Efter pollinering faller blommorna av och fyra runda, torra strukturer bildas som innehåller varsitt frö. Fröna är små, mörka och ätliga. Det finns ett stort antal sorters basilika, med varierande utseende.

ODLA Hemodlad basilika har mer smak och

effekt än den som säljs i butiker, så odla din egen.

Driv upp från frö och ställ i ett soligt fönster, på balkong eller i växthus. Koncentrationen av eterisk olja blir högre ju varmare det är, 25 grader är optimalt.

Det kan ta en till två veckor för basilika att gro.

Plantera över småplantorna i individuella krukor när skotten har några »äkta« blad. Krukan behö­ ver vara cirka 10 centimeter i diameter (om du inte planerar att ha flera skott i samma kruka, då behöver den vara större). Basilika vill ha närings­ rik, fuktig jord, gott om utrymme för rötterna och gillar inte att stå trångt.

32

SKÖRDA Nyp av de blommande topparna så

håller växten längre och blir mer buskig och fyllig. För större skörd, klipp av stjälken en bit ovanför roten och torka i buketter. Blommande toppar kan också användas. Bäst är basilikan när den är färsk. Den går att torka, men håller bara i cirka sex månader. Förvara mörkt och torrt.

Har den tappat intensiteten i doft, smak och färg har den också förlorat sina goda egenskaper. Är man riktigt nördig går det att ta vara även på basilikans frön. Torka utblommade toppar och skaka ur de pyttesmå fröna.

AKTIVA SUBSTANSER Eterisk olja, kaffeinsyra,

monoterpener, tanniner, betakaroten, C-vitamin och mineraler.

BEREDA OCH DOSERA Bered med fördel basilika

som infusion (s. 150) och drick två koppar per dag eller så ofta det behövs. Eller bered den som tinktur (s. 153), vinäger (s. 156) eller oxymel 33

(s. 157) och dosera 2–4 ml i lite vatten två gånger per dag. Prova gärna cheering powder (s. 180).

Underbar även i bad och fotbad (s. 159). Och så är basilikan så klart fantastiskt god i maten, bjud till exempel på en pistou eller pesto (s. 179).

KOMBINERA GÄRNA MED …

… citronmeliss, lavendel och/eller kamomill för koncentration eller vid huvudvärk. … ros, helig basilika och/eller lindblommor för att lyfta humöret. … pepparmynta för matsmältningen.

TÄNK PÅ Basilika är väldigt säker att använda

i normala doser och kan användas dagligen.

50

Hagtorn NAMN Hagtorn, Crataegus spp.

FAMIL J Rosväxter, Rosaceae LIVSFORM Buske till träd, vildväxande och odlad KARAKTÄR Något värmande, torr, syrlig, söt ANVÄND DEL Blommor, blad, frukt

EGENSKAPER Hjärtats bästa vän! Hagtorn stärker,

skyddar och ger näring åt hjärtat. Stabiliserar hjärtrytmen, ökar blodflödet till hjärtat genom att vidga kranskärlen, reglerar blodtrycket, lugnar nervsystemet, ökar cirkulationen till hjärnan, stödjer matsmältningen, är rogivande och avslappnande.

ANVÄNDNING När stressen sätter sig på hjärtat

och orsakar nervös hjärtklappning. Vid arytmi, tryck över bröstet och lindrig ångest, emotionell stress som sorg, förlust eller brustet hjärta, sömn­ problem och mot åldershjärta. För att balansera högt eller lågt blodtryck. Regelbunden använd­ ning kan förebygga hjärtsjukdom samt lindra olika besvär under klimakteriet. Använd under längre period för effekt.

LÄR KÄNNA HAGTORN Mytomspunnen, älskad,

fruktad och vördad. Hagtorn har genom tiderna använts till allt från trollstavar och häxkvastar, vid ritualer och ceremonier, till mat och medicin.

En växt att ta till sitt hjärta. Bokstav­ligen. Hagtorn är idag en av de mest välstuderade medicinal­ växterna och en av de örter som använts längst i den europeiska örtmedicinen för allehanda hjärtsjukdomar.

Släktets namn Crataegus är lånat från det grekiska ordet kratos som betyder styrka (hagtornsträ är väldigt starkt), och ordet akis 51

som betyder skarp – en hint om dess vassa törnen. Ett gammalt engelskt namn för hagtorn är bread and cheese – så kallades en del ätliga växter i England förr. Redan under förhistorisk tid användes hagtornsfrukt till mat. Frukten har en lite torr konsistens. Unga blad har en nötaktig smak. Blommornas doft är inte helt angenäm men de smakar bra.

Det myllrar av myter kring hagtorn. För kelter­ na var det här det mest heliga av träd, som sym­ boliserade skönhet, kärlek, sex, fertilitet och död.

Hagtornen höll sjukdom och ondska på avstånd, men bara om man höll sig väl med den. I Stor­ britannien och på Irland, där hagtorn spelat en viktig roll i kulturlandskapet, innebar det otur att förstöra en hagtornsbuske. I hedniska fertilitets­ festivaler och i kristna myter dyker hagtorn upp överallt. Den som satte sig under en hagtorns­ buske på midsommar eller på allhelgona­dagen blev förtrollad av feer och älvor som bodde där.

På Irland lär det ha funnits en läkare på 1800-­ talet som med stor framgång behandlade hjärt­ sjukdom. Han höll receptet för sig själv, men efter hans död avslöjade hans dotter hemligheten – en tinktur på färsk hagtorn.

Hagtorn är för livet! Hela växten används till att behandla olika typer av hjärtsjukdom, eller för att hålla hjärtat friskt till att börja med. Enligt professor Rudolf Fritz Weiss (1895–1991), känd som den tyske örtmedicinens fader, är hagtorn

INFUSION

Principen för infusion är densamma som för te – färska eller torkade örter som får dra i vatten.

Skillnaden är framför allt tiden, och ibland mängden ört. En kopp te som man dricker till vardags för att det är gott får ofta bara dra i ett par minuter. Då ger örterna smak, men inte så myck­ et mer. Att låta dem dra längre, minst en kvart, ibland upp till åtta timmar, gör att mineraler, vitaminer och aktiva substanser hinner fällas ut i vattnet och gör drycken starkare, mer läkande.

Att göra infusion av örter är ett av de absolut enklaste sätten att tillgodogöra sig växten. Varm dryck är i sig väldigt lugnande, liksom att hålla en varm kopp mellan sina händer. Men infusion kan också avnjutas avsvalnad. En annan fördel är att vi kan dra nytta av den doftande ångan som vi andas in och som låter örtens ande­dräkt bli en del av oss. Infusioner är enkla att göra, kostar väldigt lite och allt som behövs är hett vatten. De kan ge snabb effekt och, om man lär sig blanda väl, smaka gott. Om smaken på örten eller örter­ na som ska användas inte är till belåtenhet, lägg till mynta, basilika, citronmeliss, citronverbena, kardemumma, vanilj, ingefära eller någon annan favorit. Det händer att jag också har med torkade eller djupfrysta bär för smak och färg!

Det går även bra att söta med honung. Örter som med fördel kan dra i flera timmar är de som är näringsrika, som till exempel brännässla, havrestrå, mjölkmogen havre och hagtorn. Ju längre de får dra desto mer av örtens nyttigheter fälls ut i vattnet. Tänk på att örter med bitter smak, som gråbo, hjärtstilla, humle, järnört, lavendel, mynta, röllika och salvia blir väldigt beska om

de får stå länge. Gillar du beskt är det toppen, annars kan det vara en bra idé att inte låta just dessa stå och dra alltför lång tid.

Infusioner kan ge en bra start på dagen, energi på eftermiddagen eller en lugn, skön kväll. Ska du dricka flera koppar av samma örtblandning under dagen kan det vara smidigt att bereda en hel kanna på morgonen. Det går bra att värma upp infusionen igen i en kastrull, om så önskas. Eller, förbered en termos med den infusion du behöver för dagen, så slipper du lägga tid på det sedan.

» Oavsett var du dricker ditt te – på jobbet, ett kafé eller hemma – så är det underbart att ge sig tillräckligt med tid för att uppskatta det«.

THÍCH NHẤT HẠNH VIETNAMESISK ZENBUDDHISTISK MUNK (1926 – 2022)

150

DU BEHÖVER Vatten Färska eller torkade örter

Koka upp vatten, lägg örterna i en tekanna, häll på vattnet och lägg på lock. Låt dra i minst tio minuter, upp till flera timmar, se respektive ört. Medan du väntar kan du skicka ett tack till örterna för att de kommer att göra dig gott.

Klart!

En generell dosering är 1 tsk torkad ört per kopp, eller 2 tsk färsk. I vissa fall är det mer eller mindre, i så fall anges det i texten om respektive växt.

151

SOL- ELLER MÅNINFUSION

Att använda solens eller månens ljus är ett här­ ligt sätt att aktivera örterna. Det är en gammal metod där man tar vara på solens eller månens strålar, i stället för att koka upp vattnet. Det här är något jag gärna gör under sommarhalvåret, då jag går ut och plockar färska blommor och blad, men det går lika bra med torkade. Örter som jag tycker passar extra bra till sol- eller måninfusion är blommor och aromatiska blad, som basilika, helig basilika, kamomill, lavendel, lindblommor, mejram, mynta och ros. Lägg örterna i en fin glaskanna eller skål och fyll på med kallt vatten.

Ställ dem sedan ute på en solig plats, eller i fullt månsken, och låt dem insupa ljuset över dagen, eller natten. Sila eller avnjut som det är. Det är som att dricka solsken eller månljus.

FÖR KONCENTRATION, MINNE OCH FOKUS Jag tror att vi alla kan relatera till hur det kan bli när vi är stressade – koncentrationen far åt alla håll, fokuset blir splittrat och minnet blir kort. Örter som stimulerar cirkulationen till hjärnan och som lugnar kan hjälpa dig att återerövra hjärnans kapaciteter som du så väl behöver.

BASILIKA MOT HUVUDVÄRK Det händer, när jag är stressad och pressad, att jag får spänningshuvudvärk som kan hålla i sig i flera dagar. Ett recept som jag ofta då tar till är det här. Jag använder det som infusion eller tinktur och dricker lite i taget tills huvudvärken släpper.

Kombinera gärna med att massera tinningarna eller nacken med lavendelolja. Vid huvudvärk kan den här blandningen också fungera jättebra som fotbad (s. 159), lägg gärna till 1 del lavendel då.

KUNDE JAG BARA KOMMA IHÅG …

HÅLL HUVUDET KALLT

Stärk närminnet med hjälp av den här trion, som inte bara är god utan också har en klart positiv effekt på hjärnan och minnet.

Använd blandningen dagligen i minst två veckor.

En blandning för att hålla huvudet kallt när det gäller, och för att lindra en stressad huvudvärk.

Smaksätt gärna med ekologiskt apelsinskal för sötma och värme.

1 del rosmarin

1 del citronmeliss

1 del citronmeliss

1 del rosenblad

1 del humlesuga

½ del salvia

1 del basilika 1 del citronmeliss ¼ del kamomill och/eller lavendel

170