9789178875948

EVA ROBILD F O T O E VA L I E

Rätt växt på rätt plats

VÄ LJA VÄ XT E R S O M T R I VS I DIN TRÄDGÅRD

B O N N I E R FA K TA

19

Ståndort och växtvärden Rätt växt på rätt plats handlar om att ge växterna opti-

mala förutsättningar för att trivas. Växter är indi­vider, precis som vi människor, och de ska behandlas som

sådana och inte som något slags grön färg som piffar

upp utemiljön. Men börja inte med växterna – börja med att skaffa dig kunskap om platsen.

20

Trädgårdens förutsättningar

SOL ELLER SKUGGA På fackspråk t­ alar man om att varje växt har sin optimala stånd­ort, sin perfekta livsmiljö. Många växter har en bred ståndorts­amplitud, det vill säga har en stor spännvidd vad gäller önskemål om livs­ miljö. De är allroundväxter helt enkelt, me­dan andra har en extremt snäv ståndortsamplitud där väldigt speciella krav på växtmiljön måste upp­fyllas.

Innan du väljer växter till din trädgård ska du alltså börja med att fundera på vilken typ av livs­ miljö som finns där, eller om det finns flera olika typer – mest sannolikt finns där åtminstone både ­soliga och skuggiga områden. Ibland kan jord­ månen skilja sig åt på olika platser, och olika delar av trädgården kan också ha olika mikro­klimat.

De basala kriterierna är: → ljusmängd → jordmån → pH-värde → fuktighet → klimatzon

Du bör också ta hänsyn till följande om du vill vara säker på att du sätter rätt växt på rätt plats: → vindförhållanden → växtens växtsätt och karaktär → växtens konkurrenskraft → platsens själ (sammanhanget)

blanknäva, träjon ,The King, och funkia i skuggig lundmiljö.

Ett soligt läge i trädgården ska ha minst sex tim­ mar sol under sommaren. Halvskugga betyder fyra till sex timmar och med skugga menas tre soltimmar eller färre.

Hur mycket en plats exponeras för sol och ljus kan dock variera. En plats som är solig på våren kan vara halvskuggig eller skuggig på sommaren när träd och buskar har slagit ut. Där trivs växter som blommar tidigt på våren, innan bladverket skuggar.

På sommaren dominerar blad­växter som föredrar ett skuggigare läge. En rabatt på husets norrsida som inte skyms av några större växter eller andra byggnader kan vara relativt ljus, om än inte solig. Det räknas vis­ serligen som ett skuggigt läge, samtidigt som det är stor skillnad mot läget under en tät gran till exempel.

21

Begreppet halvskugga kan vara svårt att defini­ era. Bortsett från att det kan handla om ljuset på husets norrsida kan det betyda den silande skuggan under ett träd som står soligt. Det är i regel skillnad på att växa i skarp morgonsol på husets östra sida och att få varm och mjuk kvällssol i väster, trots att båda kan räknas som halvskugga. Växter med blad som är känsliga för stark sol är särskilt utsatta just på östsidan och kommer då att trivas bättre någon annanstans, dit morgonsolen inte når.

Solmängden kommer förmodligen också att ­skilja sig över tid. En plats som är solig när du flyttar till ett nybyggt hus skuggas troligtvis av dina egna eller grannens träd och buskar några år senare. Ett nytt hus eller plank som uppförs senare kan ­också skapa skugga på tidigare solbelysta stäl­ len. Det motsatta inträffar om du, grannen eller en storm fäller ett stort gammalt träd eller tar bort en stor buske. Plötsligt kan det vara full sol där det tidigare varit halvskugga.

Naturligtvis är det också skillnad på ­solens inten­ sitet under olika årstider och vi vet av erfarenhet att det förekommer såväl regnsomrar med få soltim­ mar som solgassiga somrar.

Vissa växter reagerar kraftigt på de långa ljusa sommardygnen i norra delarna av landet genom att bli högre och blomma rikligare, medan andra inte uppskattar avsaknaden av nattvila och kanske inte ens vill sätta knopp förrän dag och natt är lika långa framåt höstkanten. Detta rör sällan inhemska väx­ ter utan sådana som har sitt ursprung på sydligare breddgrader.

Notera att även ett skuggigt läge innebär en viss ljusmängd. Inga växter överlever kompakt mörker under längre perioder.

växternas karaktär i olika lägen Växtplats

Kännetecken

Soligt och torrt

Små, läderartade, håriga eller ofta gråa blad, ibland vintergröna.

Ofta lågt eller krypande växtsätt.

Soligt och fuktigt

Tunna medelstora blad. Ofta kraftigväxande perenner.

Skuggigt och fuktigt

Tunna, stora eller läderartade vintergröna blad.

Ofta kraftigväxande perenner.

Skuggigt och torrt

Medelstora blad, ibland städsegröna, hårda eller håriga.

60

Soligt och fuktigt

Rabatt i gräsmattan Att gräva bort gräsmattan för att anlägga en rabatt kan bli väldigt bra. Ju större, desto bättre. En ra­ batt som är bredare än två meter kan man arbeta mycket mer i djupled med, och på det sättet skapa tredimen­sionella planteringar.

Jordmånen avgör visserligen hur fuktighetshål­ lande rabatten är, men om gräsmattan har trivts så gör många perenner det också. Genom att jordför­ bättra i samband med anläggningen kan man få en näringsrik, fuktighetshållande och väldränerad plats som passar för många perenner och blomster­ lökar.

Ju närmare rabatten ligger din sittplats, desto större och högre upplever du den, medan en rabatt långt bort i blickfånget kan upplevas som ett »fri­ märke«. Vill du undvika detta gör du rabatten större och väljer växter som blir rejält höga.

Blir rabatten för bred att nå utifrån kan du lägga in några tramp­stenar för att underlätta skötseln och välja växter som är höga och stadiga, till exempel glansmiskantus, solbrud, höstflox eller krans­ veronika.

kantskär gräsmattan regelbundet för ett prydligt, lyckat resultat.

61

Prärierabatt Med inspiration från amerikanska prärien och den holländska nya perennvågen kan du med hjälp av höga perenner och prydnadsgräs skapa en rabatt som påminner om en hög, vajande äng. För att riktigt komma till sin rätt behöver prärierabatten nå upp till en viss storlek. Detta är nämligen perenner som var och en kräver ett visst utrymme, och för att du ska få plats med ett större antal växter och få den rätta variationen i form och färg måste ytan vara åtminstone 5–6 kvadratmeter, gärna dubbelt så stor.

prärieväxter Deschampsia cespitosa, tuvtåtel Echinacea pallida, läkerudbeckia Echinacea sp., solhatt Eutrochium maculatum, fläckflockel Filipendula rubra, amerikanskt älggräs Helenium Autumnale-Gruppen, trädgårds­solbrud Helianthus x laetiflorus, präriesolros Miscanthus sinensis, glansmiskantus Monarda sp., temynta Panicum virgatum, jungfruhirs Rudbeckia subtomentosa, prärierudbeckia Sanguisorba tenuifolia, hängpimpinell

solhatt ’Hula Dancer’, är en riktig

präriemarkör, liksom solbrud och tuvtåtel.

Veronicastrum virginicum, kransveronika

62

Soligt och fuktigt

Mixed border En kombination av perenner, rosor, vårlökar, buskar och låga träd för tankarna till England och deras så kallade mixed borders, alltså blandade rabatter. De har flera fördelar. Buskarna bildar en fin stomme i rabatten, som ger struktur i trädgården året om.

Räknat till kvadratmeterpriset är buskar i regel ­­ ock­så billigare än perenner, och mer långlivade.

Buskarna blommar vid olika årstider och är ­där­med med och sätter tonen för respektive säsong.

Det är också ett bra sätt att få variation i höjd då de med tiden blir högre.

Välj arter som inte drar iväg för mycket i storlek och plantera eventuella träd så att de inte skuggar rabatten för mycket. Du kan även plantera in lägre

klätterväxter vid diskreta stöd/spaljéer. Blir det luckor kan du sätta ut sommarlökar, som dahlior, eller ettåriga sommarblommor. I bakkanten kan du med fördel välja marktäckare som tål mer skugga.

blandade rabatter, där perenner kombineras med buskar, lökväxter samt två- och ettåringar, är mycket vanliga i Storbritannien, som här hos Beth Chatto där stäpplilja har huvud­rollen i juni.

63

karaktärsbuskar för rabatt Acer palmatum Dissectum-Gruppen, flikbladig

japansk lönn Buddleja davidii, syrenbuddleja Buxus microphylla, småbladig buxbom Callicarpa bodinieri var. giraldii, glasbär Cephalanthus occidentalis ’Fiber Optics’, bollbuske Chaenomeles x superba, hybridrosenkvitten Chamaecyparis obtusa ’Nana Gracilis’, japansk

ädelcypress Clethra alnifolia, konvaljbuske Cornus florida, blomsterkornell Cotinus coggygria, perukbuske Daphne mezereum, tibast Deutzia x rosea, rosendeutzia Euonymus planipes, körsbärsbenved Exochorda ’The Bride’, liten pärlbuske Hamamelis x intermedia, hybridtrollhassel Heptacodium miconioides, jasmintry Hibiscus syriacus, frilandshibiskus Hippophae rhamnoides ’Hikul’, havtorn Hydrangea serrata, purpurhortensia Juniperus communis ’Oskeladden’, en Magnolia stellata, stjärnmagnolia Physocarpus opulifolius ’Little Devil’, smällspirea Pieris japonica, japansk buskrosling Rhododendron vaseyi, fjärilsazalea Rosa Polyantha-Gruppen, Polyantaros Salix lanata, ullvide Sambucus nigra ’Black Lace’, fläder Syringa meyeri ’Palibin’, dvärgsyren Thuja occidentalis ’Little Giant’, tuja Viburnum x bodnantense, hybridkejsarolvon Weigela florida, rosenprakttry

perukbuskarna klipps ner hårt varje vår, både för att bladverket ska få en intensivare röd färg och för att de inte ska växa sig för stora för platsen (överst). rödbladig fläder är en fin upp-

stickare i rabatten, och kan enkelt hållas i schack med beskärning.

Rabatt i lager på lager

I England talar man om layered planting, alltså lager på lager. Varje kvadratmeter maxas med växter för att rabatten ska vara intressant under en lång period på året. Basen utgörs av växter med en lång säsong. Det betyder inte att de behöver blomma länge, men de ska vara vackra under en stor del av året.

Grunden i planteringen kan utgöras av buskar eller perenner, men ofta består den av en kombina­ tion av växter där även mindre träd, bambu, barr­ växter, prydnadsgräs, vårlökar och sommar­lökar, ettåriga och tvååriga blommor samt orm­bunkar och klätter­växter planteras där det passar. Allt för att både förlänga och maxa säsongen så att intrycket ska bli så maffigt som möjligt.

på våren har den formklippta järn­eken och oxbäret på väggen sällskap av den vackra tulpanen ’Belle Epoque’.

På sommaren skiftar intrycket och i­ stället framträder malva och gillenia samt den remonterande floribunda­rosen ’Schnee­wittchen’. Den som önskar kan lägga till fler lager, såsom snödroppar tidigt på våren och en högre ettårig ­sommarblomma, till exempel rosen­skära, för mer sensommarblomning. strand­iris är en av de perenner som står länge efter blomning och får vackra fröställningar.

91

­

värden för lång säsong → Växter med vacker form → Bladverk med vacker form/färg/struktur → Vintergrönt/städsegrönt → Vackert och/eller tidigt blad­utspring → Intressant stam/grenverk/bark på vintern → Lång blomningstid → Bär efter blomningen → Vackra fröställningar → Vacker höstfärg → Doftande bladverk

95

Försommar Perioden som kan kallas sen vår eller tidig för­ sommar är kort men intressant eftersom det känns som om årstiderna möts i ett grönt fyrverkeri. Sam­ tidigt som många vårblommor är på sin höjdpunkt börjar knopparna på försommarens perenner slå ut. De mer senblommande arterna och sorterna av narcisser och tulpaner samspelar med perennerna.

Det sker antingen genom att de blommar intill de gröna skott som skjuter upp underifrån eller genom att blomma samtidigt, vilket ger härliga kombina­ tioner i form och färg. När det blir lyckat blir det väldigt vackert! Vissen lökblast kan gömmas under de uppvuxna perennerna.

Det är också på försommaren du upptäcker vad som frösått sig, vilka växtdelar som följt med lite för dåligt nedbruten kompost och vad som kommit med vinden från andra sidan staketet. Att lära sig att se skillnad på önskade och oönskade växter är jätteviktigt för att kunna rensa på ett bra sätt. Se till att få med så mycket rötter som möjligt på tistlar, maskrosor, kirskål, kvickrot och andra fleråriga ogräs. Ju nog­grannare du är den här tiden på året, desto mindre jobb får du resten av säsongen.

Kom ihåg att spara frösådder från de ettåriga och tvååriga växter du vill ha kvar, som fingerborgs­ blomma, vallmo, ringblomma och purpurklätt.

gullviva och tulpan samt till höger narciss och stor nunneört är vackra tillsammans (övre raden).

tulpan och luktpion samt till höger ormöga och pion (nedre raden).

perenner och vårlökar som blommar samtidigt Aubretia – krokus Jordviva – pärlhyacint Julros – snödroppe Löjtnantshjärta – tulpan (sena sorter) Nunneört – narciss Rysk blåstjärna – krypflox Tovsippa – tulpan (tidiga sorter)

Perenner och vårlökar som avlöser varandra Balkansippa – spetsmössa Boll-lök – blodormrot Hundtandslilja – sockblomma Krokus – purpurmejram Narciss – funkia Snödroppe – Kaukasisk förgätmigej Tulpan – pion

122

Skapa en ny rabatt

FÖRBEREDA VÄXTPLATSEN OCH PLANTERA Nyinköpta växter ska planteras så snart som möjligt. Helst ska du gräva innan du handlar. Om jorden i krukan är torr placerar du krukan i en hink med vatten och låter den stå tills det bubblat klart.

Lyft därefter upp krukan och låt den rinna av. Nu är den genomfuktig, vilket påskyndar etableringen.

Perenner planteras normalt på samma höjd som i krukan. Pioner kan blomvägra om de hamnar för djupt, ovansidan av roten/knölen ska vara högst 3–4 cm under ytan. Om du köper barrotade knölar är det särskilt viktigt att vara uppmärksam på detta!

Var noga med att träd och buskar inte hamnar för djupt, för då kan de få svårt att andas. Eftersom marken blir mjuk i samband med grävning kan vedartade växter med fördel planteras 2–3 cm ovan marknivå, som på en svagt sluttande kulle, så att de inte riskerar att hamna i en grop när jorden sjunkit ihop efter ett år. Fruktträd ska alltid planteras med ympstället ovan jord, annars stannar de i tillväxten och riskerar att dö.

Undantag bland de vedartade växterna är rosor, klematis och videväxter. Rosor är ympade på annan grundstam och denna måste komma under jord för att inte skjuta skott. Ympstället bör hamna 10–15 cm under jord. Äevn klematis kan med fördel planteras djupt. Salix (vide, sälg, pil) skjuter rötter från stam­ men och bör också planteras ungefär 10 cm djupare än i krukan.

Genom att de första åren hålla cirka en kvadrat­ meter fri från växter runt träd eller buskar, en så kallad trädring, etablerar de sig bättre.

gräsmattan har fått stryka på foten för en helt ny rabatt. Jordförbättra, sätt ut växterna och plantera!

123

1 – Gräv bort eventuell gräsmatta och rensa noga bort ogräset. Finns det svårbekämpade ogräs som kirskål, åkerfräken, åkervinda, kvickrot och parksallad på platsen bör jorden sållas så att inga rotbitar finns kvar.

2 – Gräv igenom jorden ett eller två spadtag djupt. Ju hårdare jord, desto viktigare att gräva igenom jorden på djupet. Det gäller särskilt om det kört maskiner på tomten i samband med nyeller ombyggnad.

3 – Du kan nu välja om du vill tillföra mer humus till jorden. Sprid då ut 5–10 cm kompost eller barkmull kombinerat med näring (till exempel kogödsel, biokol, hönsgödsel) över hela ytan och vänd ner detta ett spadtag.

4 – Kratta ytan jämn.

5 – Placera ut växterna i sina krukor enligt din skiss. Justera vid behov.

6 – Plantera! Klipp gärna 3–4 jack i rotsystemet i jordklumpen, särskilt om det ser ut som om rötterna har snurrat runt i krukan, innan du sätter ner den i jorden.

7 – Tryck till jorden runt varje planta. Perenner kan stabiliseras med händerna medan det kan behövas en stövelklack runt jordklumpen på större buskar och träd. Sätt en stör till varje träd, 2–3 stycken kan behövas till större träd och på vindutsatta platser. Bind dem mot stam­ men med ett mjukt naturband, till exempel sadelgjord av jute.

8 – Vattna igenom planteringen ordentligt.

Till stora buskar och träd kan det vara smart att lägga ut en bevattningssäck som fylls med vatten 1–3 gånger i veckan under växtsäsongen de första 2–3 åren. Placera säcken vid stören och inte vid stammen där det kan bli för fuktigt.

klipp några jack i rotsystemet, så stimulerar du plantan att sätta fler rötter.