9789178873739

Förord 7 Det st o r a liv sgåt an 11

1 2 3

Ditt yttre liv 45 Behov · Aktiviteter

Ditt inre liv 97 Känslor · Tankar

Livskonst 143 Medvetenhet · Driv Upplevelse · Inställning Sv ar et p å liv sgåt an 189 Refer enser 199 Tac k 214

Förord

7 

När jag föreläste om min förra bok Hälsogåtan, där jag genom att studera forskning, evolution och erfarenhet från långlevare redde ut vad som verkligen spelar roll för att leva ett hälsosamt liv fick jag en gång frågan från publiken: »Du har berättat om hur man lever hälsosamt, men varför ska man göra det. Kan det inte vara bättre att ha kul och njuta lite när livet ändå är så kort?« Jag svarade att hälsa är en förutsättning för att göra mycket av det i livet man vill. Men frågan väckte min nyfikenhet. Vad är det egentligen som gör att man blir lycklig och nöjd med sitt liv, och vad kan man påverka? Mitt försök till svar på den frågan får du läsa om i den här boken.

Jag utgår från vetenskapen men livsgåtan innehåller många frågor där forskningsläget ännu är oklart eller där det kanske inte ens finns någon absolut sanning. Därför har jag också valt att ha med livsvisdom från buddhism och stoi­ cism liksom de äldres erfarenhet för att komplettera med perspektiv och kloka tankar. Slutligen söker jag också för­ klaringar från vårt ursprung och i hur vår hjärna fungerar.

Det är stora och viktiga ämnesområden jag berör och det finns förstås detaljerade böcker om vart och ett av dem,

8

men min ambition har varit att ge dig som läsare en bred översikt över vad som påverkar dina chanser att uppleva lycka och bli nöjd med livet. Jag är varken psykolog, bio­ log, filosof eller hjärnforskare, men som läkare och forskare specialiserad inom allmänmedicin och folkhälsa har jag så gott som dagligen under ett par decennier ägnat mig åt att söka viktig information från forskningsrapporter och att kommunicera fynden på ett lättbegripligt sätt till patienter och allmänhet. Det är den erfarenheten tillsammans med min egen stora nyfikenhet på hur man lever ett gott liv som jag använder mig av när jag i boken tolkar kunskapen från de olika källorna och väver samman den med egna reso­ nemang. Jag försöker beskriva kunskapsläget, hitta gemen­ samma nämnare, men också påvisa viktiga skillnader och presentera det på ett förhoppningsvis begripligt och logiskt sätt. För att skapa igenkänning illustrerar jag också med ex­ empel från mitt eget liv.

Min ambition har varit att skriva en lättillgänglig bok som du ska kunna ta del av utan förkunskaper. Av den an­ ledningen har jag ibland behövt tolka, komprimera och förenkla forskningens resultat och filosofins tankar där jag bedömt att det är rimligt. Inom vetenskapen är det viktigt med exakthet, men skillnaderna som är viktiga för forskar­ na har ibland mindre betydelse för dig som läsare.

Boken riktar sig till dig som är nyfiken på hur du kan påverka ditt liv i en positiv riktning och är därför fylld med ledtrådar och tips som du själv kan prova. Har du mer ut­ talade besvär än de vardagliga bekymmer och livsfrågor vi

alla som människor tampas med under våra liv är det natur­ ligtvis viktigt att söka professionell hjälp.

Livsgåtan berör oss alla och kunskapen kan förhopp­ ningsvis vara till nytta för dig, oavsett dina förutsättningar och din livssituation. Enligt mina efterforskningar kan du, med kunskapen från modern forskning och gammal vis­ dom, förhoppningsvis öka chansen att få uppleva fler lyck­ liga stunder och kanske till och med bli lite mer nöjd med ditt liv genom att tillämpa kunskap från boken.

9 

Tr evli g läsn in g !

Anders

Den stora livsgåtan Tänk vilket mirakel ditt liv är. Du är helt unik och det är en otrolig slump att du blev född. Det var många ägg och ännu fler spermier som aldrig fick chansen att vara med och skapa just ditt liv. Men vad ska du göra av det liv du fått?

Att vi människor ens behöver fundera över det är för mig en gåta – livsgåtan. Ingen av oss föds med en instruktions­ bok om hur vi ska leva våra liv. Vi famlar alla i mörkret och fastnar i tankefällor eller kastas fram och tillbaka av känslo­ vågor. Jag gissar att du liksom jag skulle vilja göra det bästa av det liv du fått. I synnerhet som dina dagar är räknade.

Från den dagen du föds sätts timern på. Det känns hårt när jag skriver det så, men det är ju sant. Vi har alla en viss mängd tid tilldelad och i det stora hela är den väldigt kort.

I ljuset av hur länge universum funnits är den knappt mät­ bar. Ändå är tiden du har så otroligt viktig, för dig förstås, men också för dem omkring dig.

Det finns många sätt att leva sitt liv på och inget av dem är förstås fel. Det finns inget facit, och ingen prisutdelning när vi ligger på dödsbädden, men hur nöjd du är med resul­ tatet i livets slutskede kan gissningsvis variera. Jag vet att det är en uttjatad liknelse (men det beror förstås på att den är så bra): Om du tänker dig ditt liv som en färd längs en flod så för vattnet dig bara åt ett håll – mot havet, på samma sätt

12 livsgåtan

som tiden obönhörligen tickar på dag för dag från födseln till sista andetaget oavsett hur gärna du än skulle vilja få saker gjorda eller ogjorda. Du kan inte hindra tidens gång, men du kan påverka hur du styr längs floden med de val du gör. Du kan välja att bara flyta med utan att styra, men då finns risken att du driver till platser du helst velat undvika, fastnar i bråte, dras med i mittfårans starka ström eller pas­ serar allt det vackra runt om utan att riktigt hinna ta in det.

Att inte försöka påverka resan är också ett val. Det är inget fel med det om det är vad du vill, men kanske önskar du, lik­ som jag har gjort många gånger, att du gjort fler medvetna vägval. Det är förstås omöjligt att på förhand helt veta vilken färd som är rätt just för dig. Avstickare på mindre bifloder kan ge unika upplevelser medan att driva tillsammans med andra kan göra resan mindre ensam. Att styra över till den soliga sidan kanske kan göra den mer angenäm. Dina val avgör hur din livsresa blir.

En hel del i ditt liv är utom din kontroll – som dina för­ utsättningar och yttre faktorer som kan begränsa dina val, men säkert vill du ändå känna att du gjorde så gott du kunde med det som gick att påverka. Hur hade du velat att ditt liv skulle vara om du hade kunnat välja helt fritt? Vad hade du velat att det skulle innehålla och hur skulle du vilja känna dig? Jag gissar att du skulle vilja leva ett långt, lyckligt och innehållsrikt liv. Men vad innebär lycka, vad gör dig lyck­ lig och vad ska du fylla livet med för att du ska bli riktigt nöjd? Den här boken kan hjälpa dig när du söker svar på de frågorna. Du kommer nämligen få en översikt över val och aktiviteter som leder mot mer lycka och nöjdhet, och förslag på hur du kan hantera dina tankar och känslor på ett sätt som ger dig mer välbefinnande. Kunskapen från boken minskar risken att du begår samma misstag som andra före

13 D e n s t o r a l i v s g å t a n

dig ångrat i sina liv eller förstått alltför sent. Själv hade jag önskat att jag haft den här boken redan som tonåring, men oavsett när du tar del av kunskapen kan den hjälpa dig att påverka resten av din flodfärd i den riktning du önskar. Min förhoppning är att kunskapen från den här boken med dess tankar, tips och ledtrådar ska vara till hjälp för dig att leva ett rikare liv med mer mening och lycka.

Det finns en risk att en bok som denna får dig att känna att du måste prestera ett bra liv, att det är ett misslyckande om du inte följer alla råden och förvandlas till en vis per­ son med ett ständigt leende på läpparna. Jag hoppas du inte uppfattar det så. Det är nämligen du som är experten i ditt liv oavsett hur många goda råd det finns i den här och andra liknande böcker. Boken ger dig inte en färdig livsmall som alla borde leva efter utan kunskap som ger dig möjlighet att bygga din egen personliga livsguide. Alla råd behöver inte passa just dig. Du kan fritt välja och vraka efter ditt tycke och smak. När jag läst studier och råd från äldre uppfattar jag att mycket talar för att du blir som mest nöjd med ditt liv om du lever enligt din egen livsfilosofi, inte att du köper nå­ gon annans med hull och hår. Du kanske till exempel vill pri­ oritera att ha kul, att känna mening, att finnas där för andra eller att lämna ett avtryck, det finns många olika drivkrafter och önskemål som du kan väga in. Vet du redan vilken din livsfilosofi är eller vad du vill att den ska innehålla? Om inte kommer den här boken ge dig förslag på kunskap som kan bidra till att skapa en. Du kan se boken som en reseguide.

Jag gissar att du inte följer en sådan slaviskt utan använder den som en källa till inspiration, för att hitta rätt snabbare eller för att inte begå onödiga misstag. En sådan bok kan ge dig kunskap om ett lands sedvänjor och sevärdheter, hjälpa dig att slippa klumpiga kulturella klavertramp, ta en onö­

digt dyr taxi från flygplatsen eller missa den vackra stranden en kort promenad bort från hotellets överfulla pool. Om du inte är intresserad av gamla byggnader kan du hoppa över besöket i katedralen och gillar du inte skaldjur behöver du förstås inte äta paella. Du bestämmer.

14 livsgåtan

Du kan öka din lycka och nöjdhet En grundförutsättning för att det ska vara värt att lägga din tid på att läsa den här boken är att det faktiskt går att påver­ ka hur nöjd och lycklig du är. Du har säkert märkt att vissa människor verkar glada av naturen medan andra är mer som Ior i Nalle Puh, ständigt åtföljda av ett regnmoln över hu­ vudet. Somliga håller humöret uppe trots olyckor och mot­ gångar när andra alltid har något negativt att fokusera på även de dagar då bra saker händer dem. Vissa sprudlar av en­ ergi och glädje dag ut och dag in och andra vandrar genom livet mer buttra och orkeslösa. Studier har visat att de flesta har en relativt stabil sinnesstämning. Händelser som att nå­ gon vinner på lotteri, gifter sig eller på andra sätt förbätt­ rar sina livsförutsättningar ger bara en tillfällig förändring.

Lyckan ökar bara ett tag för att sedan falla tillbaka till nivån personen kände innan. Detsamma gäller till viss del verkligt olyckliga omständigheter som att en nära anhörig gått bort, att förlora jobbet eller vara med om olyckor som resulterat i ett allvarligt handikapp. Stämningsläget sänks, men efter en tid är skillnaden mot innan, om inte helt borta, så i alla fall inte så stor som man kanske skulle tro. En förklaring till detta tros vara att din genetik till stor del avgör din grundläg­ gande lyckonivå genom personlighetsdrag som till exempel tendens till oro eller optimism i vardagen.

15 D e n s t o r a l i v s g å t a n

En annan förklaring till att enstaka yttre förändringar i våra liv inte har så stor påverkan är att våra liv är komplexa, fyllda med aktiviteter, interaktioner och incidenter som påverkar vårt stämningsläge. Enstaka händelser förändrar därför inte oss själva eller vår livssituation i det stora hela.

Visst blir livet enklare om du vinner högsta vinsten och inte längre behöver hålla i slantarna. Du kanske kan flytta till en lyxvilla där du kan kliva ut i solskenet i sandaler och ta ett dopp i poolen, men dina tankar, den dåliga sömnen eller tvisten med grannen som inte låter dig bygga en golfbana över hans tomt kanske påverkar ditt humör ännu mer så att livet känns kämpigt ändå. En olycklig händelse kan på motsvarande sätt balanseras ut av att du har goda vänner som stöttar dig, har det gott ställt inom andra delar av livet eller en accepterande inställning. Man kan säga att det finns en gemensam nämnare i alla nya situationer du ställs inför i livet som i högsta grad påverkar ditt välbefinnande. Du själv.

Om du flyttar till ditt drömhus följer din personlighet, ditt sinnelag och dina förutsättningar i andra delar av livet med och detsamma gäller om du drabbats av en olycka.

Faktum är att oavsett hur lyckliga eller olyckliga vi blir över något vänjer vi oss vid det mesta. Kommer du ihåg glädjen när du köpt något du verkligen velat ha? Kanske nya fina tallrikar eller glas som du fått spara ihop till. Om det var för ett tag sedan är chansen stor att du inte är lika upphetsad när du dukar fram dem längre. Nyhetens behag har klingat av och du har vant dig vid att ha dem. Kanske minns du också hur glad du var när du fick körkortet i din hand. Sannolikt får du inte samma känsla när du ser det i dag eller sätter dig bakom ratten. Att äta en croissant till fru­ kost när man är på hotell känns lyxigt, men om du äter det hemma varje morgon blir det inte samma upplevelse. Du

16 livsgåtan

vänjer dig vid det du har och hjärnan ger dig inte lyckokick­ ar på samma sätt över saker du kan ta för givna. Det kallas hedonisk anpassning inom psykologin. Enligt evolutions­ biologiska teorier förklaras det av att hjärnan inte ska öds­ la lyckosignaler på något du har fri tillgång till. Känslorna finns till för att motivera dig till att komma över det du behöver, inte att konstant belöna dig om det du har. En an­ nan anledning kan vara att du är mindre uppmärksam på faror när du befinner dig i lyckorus vilket förstås är dåligt ur överlevnadssynpunkt. Den kommersiella marknaden vet allt om vår goda anpassningsförmåga, och hur man väcker liv i hjärnans avtrubbade lyckosystem. Oavsett om du köpt den allra senaste modellen av en ny telefon första dagen den släpptes är chansen stor att du knappt hinner öppna boxen innan du ser reklam för nästa modell. Det är förstås ingen slump att det ständigt kommer nya versioner av produkter som mobiltelefoner med enbart utseendeförändringar eller marginella prestandaförbättringar.

Vår anpassningsförmåga är ibland en glädjedödare, men den är också till stor hjälp. Den hjälper dig att rikta om din uppmärksamhet mot sådant du saknar för att förbättra ditt liv ytterligare eller rädda ditt skinn. Det är rimligt att du får känslor som svar på förändringar i din omgivning, både positiva och negativa, men om saker och ting blir kvar i det nya läget så finns ingen vits att fortsätta uppmärksamma dig på det. Du gillar läget helt enkelt även då du fått det mycket bättre och återvänder till din normala sinnesstämning för att vara redo att reagera på nästa händelse som rubbar status quo. Eftersom lyckan inte varar för evigt och de flesta av oss kommer uppleva tuffare tider under livet är vår anpass­ ningsförmåga något du faktiskt ska vara tacksam över. Det är en trist party pooper när livet går bra, men en fantastisk

17 D e n s t o r a l i v s g å t a n

vän när saker i livet blir sämre. Tack vare den är det inte kört med att bli glad igen när du förlorat något eller fått det sämre. Den nya nivån blir din nya basnivå och du får tillba­ ka lyckokänslor över sådant som du tidigare tog för givna.

Baserat på kunskapen om människans relativt konstan­ ta stämningsläge och vår anpassningsförmåga är det lätt att tänka att det inte spelar särskilt stor roll för välbefinnandet och livsnöjdheten vad du gör och vad som händer i ditt liv.

Att du är fast i dina genetiska bojor. Men om detta vore en ge­ nerell sanning skulle det vara helt oväsentligt om du bodde utan vänner under fruktansvärda förhållanden förtryckt av en ond diktator eller levde ett liv i frihet, materiellt välstånd och med många goda vänner. Så är det förstås inte. Vi påver­ kas också av livsval och yttre faktorer.

Forskaren Sonja Lyubomirsky ger baserat på sina stu­ dier en mer hoppfull bild. Enligt hennes forskning avgörs din nivå av lycka och livstillfredsställelse av din genetik, livshändelser, omständigheter och förutsättningar, men också av medvetna aktiviteter. Hur stora de olika delarna utgör är under debatt. Med andra ord finns det en stor del du inte kan påverka alls (genetik) och en som kan vara svår att påverka, (livshändelser och förutsättningar). Dessa sät­ ter en grundnivå för ditt välbefinnande. Men det finns en del kvar som är påverkbar av vilka val du gör i livet, hur du tänker kring dina upplevelser och agerar på det som sker.

Hur stor skillnad det gör och om det bara påverkar glädjen i stunden eller om även grundnivån av välbefinnande ändras tros variera från person till person. Kanske blir du aldrig lika sprudlande lycklig som den ständigt entusiastiska gläd­ jespridaren på jobbet, men för dig kan det ändå göra skill­ nad i ditt liv om du får fler lyckliga stunder under din dag eller om du när du lägger dig om kvällen kan konstatera att

18 livsgåtan

du trots allt är lite mer nöjd med ditt liv. Du utgår från din nivå och behöver inte jämföra dig med andra. Jag känner många som är betydligt mer harmoniska och lätta till sin­ net än vad jag är, men genom att tillämpa kunskapen som finns i den här boken upplever jag oftare välbefinnande i min vardag och mindre djupa dalar av missnöje, relativt hur jag hade det tidigare. Det är förstås vad som spelar roll för mig.

Men förändring kommer inte av sig själv och till viss del krävs medveten ansträngning även om du har kunskapen.

En stor norsk studie där man följde deltagarnas livstillfreds­ ställelse över en tjugoårsperiod visade att de flesta antingen inte ändrat sin nöjdhet med livet alls eller fluktuerat upp och ned under åren utan att det blev någon skillnad i slutän­ dan. Med andra ord är det troligt att ditt liv förblir ganska oförändrat om du inte aktivt försöker få till en förändring.

Mycket talar för att lycka för många är likt en läckande luftmadrass som behöver fyllas på kontinuerligt för att du ska kunna sova gott utan att besväras av livets hårda golv och i stället njuta av komforten som välbefinnande ger. Vill du få till en förändring i ditt liv kräver det med andra ord en kontinuerlig insats. Men har du möjlighet till mer lycka och nöjdhet med livet tror jag inte du vill missa chansen.

Lycka och nöjdhet ger hälsofördelar Välbefinnande har kopplats ihop med flera viktiga hälso­ effekter. Kanske kan det till och med påverka hur länge du lever. I en känd intressant studie analyserades korta själv­ biografiska texter som nunnor i en församling i USA skrev när de var 22 år. Innehållet jämfördes sedan med deras risk

Psykologi, filosofi och biologi ger ledtrådar Jag är knappast den första eller sista som försöker finna sva­ ret på hur man lever ett liv man blir riktigt nöjd med. Frå­ gan har engagerat filosofer och tänkare genom årtusenden.

Nu för tiden finns det också forskare som genom vetenskap­ liga studier söker lösningen och självklart finns kunskap hos dagens äldre som dragit slutsatser av sina lyckokast och

19 D e n s t o r a l i v s g å t a n

att dö efter 75 års ålder. Det visade sig att de som uttryckte många positiva känslor i sin uppsats och därmed kan antas ha varit lyckligare hade lägre risk att dö i förtid. Resultaten är extra intressanta eftersom nunnor lever väldigt likartade liv i klostren och risken för påverkan av olika yttre faktorer därmed är mindre. Liknande effekt på risken att dö i förtid har upprepats i andra studier.

Kunskap om ökat välbefinnande kan också teoretiskt ge indirekta effekter som kan ha positiv inverkan på ditt liv.

Små förändringar som syftar till välbefinnande i din vardag kan göra skillnad. Är du mer tillfreds påverkar det hur du bemöter andra människor. Har du ork och energi att vara trevlig och omtänksam är chansen större att du får nya vän­ ner eller blir behandlad väl. Om du är på bättre humör kan det påverka om du vågar ta de chanser som uppstår eller om du i efterhand ångrar att du inte agerade. Kanske följer du med på en resa där du träffar ditt livs kärlek. Kanske vågar du gå på en intervju till ditt drömjobb, kanske skickar du in ditt bokmanus och får det publicerat. Kunskap om hur man får till förändringar som gör skillnad för välbefinnande är en nyckel som kan öppna nya dörrar i livet.

20 livsgåtan

misstag under sina liv. Jag misstänkte när jag tog itu med livsgåtan att alla dessa källor skulle kunna bidra med viktig information och ge tänkvärda perspektiv. Därför studera­ de jag dem allihop i min jakt på lösningen. Resultat från forskningen utgör stommen i boken, men kunskap från de andra områdena används för att ge perspektiv och förkla­ ringsmodeller. Som du ska se finns det mycket som de är överens om, eller där de säger ungefär samma sak på ett lite annat sätt, men också områden där de skiljer sig åt. Innan du får läsa om vad jag kom fram till vill jag ge dig lite mer bakgrund kring de olika källorna av kunskap som boken öser ur.

Vetenskap – Positiv psykologi Psykisk ohälsa är ett stort och viktigt problem i dagens sam­ hälle. Men precis som för fysisk hälsa är det förstås bättre att förebygga sjukdom än att behandla konsekvenserna när de väl uppstått. Som tur är bestämde sig några forskare för att öppna dörrarna till ett nytt forskningsområde där man undersöker vad som ger bra mentalt mående och hur man kan upprätthålla det. Forskningsfältet kallas positiv psyko­ logi och mycket av dess fokus har legat på att med veten­ skapliga studier hitta vad som gör att individer och sam­ hällen mår bra. En grundläggande tanke är att människor vill leva meningsfulla liv, där de kan utveckla sina förmågor och få en så bra livsupplevelse som möjligt.

Positiv psykologi har identifierat flera sätt att tänka och agera för att kunna öka ditt välbefinnande. Men området är inte helt enkelt att studera. Det är svårt att göra studier på något så komplext och långvarigt som mänskliga liv och resultaten är svåra att mäta och jämföra eftersom de ofta

Erfarenhet – De äldres livsvisdom Tänk vad många liv som levts på jorden och så mycket livs­ visdom som aldrig förts vidare, vilken förlust! Vid det här laget skulle det kunna finnas en enorm databas med kloka tankar och råd från äldre som levt sina liv runt om i värl­ den. Att inte ta tillvara på så mycket analyserbar informa­ tion hade aldrig accepterats av många moderna företag. De studerar ju varje klick du gör på datorn för att förutse ditt beteende och en utvärderingsenkät är standard oavsett om du bara tvättat bilen eller pratat med en banktjänsteman.

En av vår arts största styrkor och skälet till att vi lever i en så avancerad civilisation är kunskapsöverföring mellan generationerna. Nu för tiden är det lätt att lagra informa­

21 D e n s t o r a l i v s g å t a n

är beroende av människors berättelser och upplevelser.

Kunskapen från vetenskapliga studier inom positiv psyko­ logi har i likhet med annan forskning om livsstilsfaktorer därför mest kunnat göra studier där man hittat kopplingar eller ledtrådar, inte tydliga orsakssamband, och ofta är ef­ fekterna man hittat rätt små. Osäkerheten i studierna behö­ ver dock inte innebära att fynden inte kan göra skillnad för dig som individ. Det känns osannolikt att de vägar till ökat välbefinnande som forskningen identifierat, till exempel att vara tacksam och att prioritera relationer, skulle kunna ge biverkningar så du har inget att förlora på att testa dem.

Den positiva psykologin är en relativt ung vetenskap och den fortsätter att utvecklas. Förhoppningsvis kommer den att ge oss fler svar i framtiden. Med tanke på att forskningen ännu har luckor har jag valt att också blicka mot andra käl­ lor till livskunskap som filosofi och intervjuer med äldre för att se om de kan bidra med perspektiv och kloka insikter.

22 livsgåtan

tion i böcker och databaser, men förr satt de äldre inne på mest kunskap och erfarenheter att dela med sig av. I dagens västsamhällen prisas ungdom och våra gamlingars kunnan­ de ses som förlegad. Men de flesta livsproblemen kräver inte IT-kunskap eller kännedom om sociala medier. Känslor, rela­ tioner, ambitioner och drömmar är knappast nya påfund och de äldres kunskap inom dessa områden är högst relevant.

Tyvärr är den information som jag hittat om livsråd från äldre begränsad och baserad på intervjuer utan att någon riktig vetenskaplig metod använts. Men kunskapen är ändå intressant och kan ge perspektiv och idéer om vad som är viktigt i ett liv. En stor undersökning gjordes av forskaren Karl A. Pillemer vid amerikanska universitetet Cornell. Han upptäckte avsaknaden av forskning om livsråd och rådde bot på det genom att samla in material från intervjuer med drygt ett tusen amerikaner äldre än 65 år. Deltagarna fick svara på vilka råd de skulle givit en yngre version av sig själva, om de erfarit svårigheter under livet och lärt sig värdefulla läxor, om de hade värderingar eller trosuppfattningar de levde ef­ ter och slutligen om tips för hur man åldras väl. Kunskapen från det så kallade Legacy-projektet sammanfattade han i boken 30 livslektioner från de visaste amerikanerna. Det är fas­ cinerande läsning. Du ska få veta mer om slutsatserna, men ett viktigt budskap som också bekräftats i andra studier är att de äldre inte tycker att vi ska vara så rädda för att åldras!

Filosofi – Buddhism och stoicism Det är fantastiskt att det på senare år kommit ut så myck­ et intressant forskning inom positiv psykologi och att sam­ manställningar av intervjuer med äldre kan ge oss vägled­ ning. Samtidigt vore det märkligt att helt bortse från all den

23 D e n s t o r a l i v s g å t a n

kunskap som samlats in under årtusenden i form av filosofi och livsåskådning. I boken fokuserar jag på huvudbudskap från två praktiskt inriktade äldre filosofier: stoicism och buddhism. Jag har valt dessa för att de under senare år fått ett uppsving i väst och därmed visar att de har något som tilltalar oss ännu i dag. Det är lite förvånande att tankar som uppkom samtidigt som slaveri var en del av vardagen och gladiatorer fick döda varandra inför publik inte har spelat ut sin roll, men mycket av det som tänkts och förmedlats vidare genom historien är tidlöst. Vi må leva helt andra liv i dag, men vi är fortfarande människor vars biologi inte har ändrats. Det rent mänskliga, att vara hungrig, glad, håglös, upphetsad, sorgsen, tacksam, avundsjuk eller harmonisk är stämningslägen vi upplevde då liksom nu. Att vilja vara en del av ett sammanhang och relatera till andra människor har också förblivit opåverkat fram till i dag oavsett stats­ skick eller utbildningsläror.

Jag är varken buddhist eller stoiker men kommer, aning­ en fräckt och respektlöst, dela med mig av min tolkning av filosofiernas grundläggande budskap. Du behöver inte heller anamma någon av dessa läror, men du får ta del av gammal praktisk visdom som kan hjälpa dig att få synsätt och verk­ tyg att hantera utmaningar du ställs inför i ditt liv. Kanske är du redan väl insatt i dessa läror, men för säkerhets skull får du här en kort genomgång.

Stoicismen var en filosofisk inriktning som bland an­ nat utvecklades från de stora tänkarna Platon och Aristo­ teles läror i antikens Grekland om hur man skulle leva det goda livet. Det finns inte så många texter bevarade, kejsaren Marcus Aurelius dagbok, senatorn Senecas brevväxling och nedskrivna tankar från filosofen Epiktetos utgör de främsta källorna. För stoikerna var syftet med livet att leva i enlighet

24 livsgåtan

med naturen. Eftersom ett utmärkande drag för människan är vårt välutvecklade förnuft och vårt sociala liv ansåg de därför att det naturliga för en människa var att leva just ett förnuftigt liv i gemenskap med andra.

När någon hör ordet stoiker ser de nog framför sig en person som är stel och känslokall, men denna bild är väldigt förenklad. Stoikerna ansåg visserligen att vi i alla situatio­ ner ska agera rationellt, men att inte låta sig styras av sina känslor behöver inte betyda att man inte kan vara både kär­ leksfull och livfull. Det stoikerna eftersträvade var att ha en rimlig distans till känslorna.

Den kanske viktigaste tanken av alla i stoicismen är att du bara ska fokusera på sådant du kan påverka. Det låter kanske självklart, men om du tänker efter har du säkert äg­ nat både tid och kraft åt annat i ditt liv. Det enda du kan påverka är dina tankar och ditt agerande. Vad andra tänker och gör, vad som händer i världen, om du drabbas av olycka och sjukdom är till stor del utom din kontroll.

Ytterligare en viktig del av det stoiska budskapet är att det finns dygder eller karaktärsdrag att sträva mot vilka resulterar i ett gott liv. De fyra viktigaste var enligt dem vis­ het, måttfullhet, rättvisa och mod. Dessa låter väldigt hög­ travande, men den moderna forskningen inom positiv psy­ kologi pekar faktiskt åt liknande håll. Att grundläggande förhållningssätt till livet och hur du därmed agerar kan göra skillnad för ditt väl­befinnande.

Allt med stoicismen är knappast relevant längre och det har debatterats om deras livsåskådning var logisk i alla delar.

Till exempel kan deras extrema tro på att handla förnuftigt i alla situationer tyckas naiv med tanke på alla biologiska instinkter och drivkrafter vi har som delvis är omedvetna.

Men oavsett om stoikernas världsåskådning har sina brister