9789178195701

1

Inledning 9 Dagens matproduktion 9 Dagens livsmedelsförsörjning 10 Mot ett naturligare samhälle 10 Hur kan du och jag hjälpa till? 11 Så börjar då boken 11

En hållbar by 45

FRÅN PLANERING TILL SKÖRD 46 Att lära känna platsen du bor på 49

HUR NATURENS EKOSYSTEM FUNGERAR 12

Klimatförändringar 49 Observera naturen 50 Att kartlägga och planera 52

Fotosyntesen är nyckeln till liv 15

Att planerar ett landskap på

En livsviktig process 15 Varför löven gulnar 15 Omvänd fotosyntes 15 Kol och olja ett omdiskuterat ämne 15

bästa sätt 55

Rent vatten – Ingen självklarhet längre 17 Vattenbristen blir allt större 17 Hur mycket vatten finns det 17 Vattnets pH 18 Konstg jort regn 18 Förändringar till det bättre 18

Utan träd blir det mesta öken 19 Trädets vattencykel 19 Träd påverkar klimatet 20 Träd samverkar med jord och mykorrhiza 20 Träd som luftrenare 20 Vindens effekt på träden 21 Använda träd som klimatskydd 21

Mångsidig jord är bäst för naturen 23 Hur näringsrik jord bildas 23 Förutsättningar för bra jord 23 Hur växterna får näring 24 Hur fungerar mMykorrhiza 24 Jordens viktiga näringsämnen 25 Viktiga ämnen för oss människor 26 Jordens pH spelar stor roll 26

Klimatet beror på platsen du är på 27 Vår plats på jorden 27 Orografiska effekter på klimatet 28

VAD ÄR PERMAKULTUR 30 Hur permakultur fungerar 33 Permanent Agriculture 33 Permakulturens etiska principer 33 Svårt att förändra? 33 Permakulturens 12 designverktyg 34 2

Som en nutida ”gammaldags” by 45

Några frågor att börja med 55 Ängsvägen - Ett exempel 55 Platsens strukturer 59 Ängsvägens strukturer 60 Sektorer att ta hänsyn till 61 Vad odlas i olika zoner – praktiska tips 65 Ängsvägens zoner 67 Praktiskt om element, funktion och kontakt 72

Samodla med träd för hållbar odling 77 Trädets funktioner 77 Köpa och plantera 78 Att köpa fruktträd 79

Att spara och hushålla med vattnet 83 Kontroll över vattnet 83 Att spara på vattnet 83 Samla regnvatten 91 Samla markvatten 93 Pumpar 99 Ängsvägens vatten 99

Att förstå och odla jorden 103 Olika jordtyper 103 Jordarternas kornstorlekar 103 Testa jorden 104 Konsten att vattna olika jordar 104 Täckodla 106 Ogräs är inte problemet 107 En bördig jord är grunden till allt 107

Hur klimatet påverkar energibehovet 109 Platsens förutsättningar 109 Vattenenergi 109 Vindens påverkan 109 Solen och våra bostäder 109 Mikroklimat 111 Hur frost fungerar 113 Vind och vindskydd 115

Att odla för mång fald och bästa skörd 125 Den ideala odlingsplatsen 125 Välja växter 125 Skapa mång fald 125 Förbättra jorden 125 Odla på höjden 125 Samodling 126 Perenner för ökad hållbarhet 131 Längre säsong 131 Börja skörda tidigt 131 Inhemska och lokala växter 131 Övervintringsskydd 131 Kantzoner i praktiken 131 Odlingsbäddar 133 Växtföljd 147 Succession 149 Att föröka växter 150

Med skogen som förebild 155 Samodling med träd 155 Silvoarable 155 Silvopasture 155 Skogsodling 155 Skogsträdgård 156

Hur man kan förlänga säsongen 159 Förgro växter 159 Kall- och varmbänkar 159 Växthus 161

Självhushållning - Hur mycket behövs 165 Att skaffa hushållsdjur 167 Höns 168 Gäss 168 Ankor 169 Myskankor 169 Kaniner 170 Bin 170 Getter 171 Får 171 Grisar 171 Kor 172

Om författaren 175 Bonden i Eva gav aldrig upp 175 Tack från författaren 175

BILAGOR 176 Detaljerad innehållsförteckning 238 3

Inledning Idag lever de flesta i städer och samhällen med allt mindre kontakt med naturen. För bara 150 år sedan såg det väldigt annorlunda ut. Då levde de flesta mitt i naturen och kände till hur den fungerade. Då arbetade sju av tio personer inom det svenska jordbruket. Idag arbetar bara cirka två procent där. Vi har historiskt sett på väldigt kort tid gått från ett jordbrukssamhälle via ett industrisamhälle till idag ett tjänstebaserat samhälle. Som tur är finns det ännu mycket gammal kunskap kvar hos vår allra äldsta generation. Det är kunskap som vi behöver hjälpas åt att ta till vara innan den försvinner helt.

Med ett stort och brinnande engagemang för naturen, jordbruket och vår mat har jag skrivit den här boken.

I inledningen går jag därför kort igenom hur dagens matproduktion ser ut med alla sina problem och vad som behövs för att vi ska ta oss vidare mot en mera hållbar livsmedelsproduktion.

Detta gör jag för att min innerliga önskan är att fler ska förstå hur onaturligt det mesta odlas idag och hur viktigt och lätt det faktiskt är att odla naturligt.

Dagens matproduktion Dagens industrijordbruk med allt färre gårdar med allt större monokulturer orsakar enorma problem med avskogning, jorderosion och föroreningar. För att odla den majs, soja, spannmål och oljeväxter som industrin efterfrågar till mat, djurfoder och fossilfritt bränsle bryts ständigt ny mark. Här är några av de stora problemen inom jordbruket:

⇾

En enormt stor kemikalieanvändning där det

mesta kommer från oljeindustrin med allt från

drivmedel och konstgödning till olika former av bekämpningsmedel.

⇾

Vegetabilierna innehåller mindre näring efter som de får ett smalt utbud av näring i form av konstgödning.

Storskalig animalieproduktion

Även produktion av olika animalier som nötkött, fläskkött, fågel och fisk är kraftigt industrialiserad.

Här är de stora problemen:

⇾ ⇾

Mycket hög energianvändning.

⇾ ⇾

Djuren äter onormal kost såsom soja och majs.

Djuren lever under mycket onaturliga för hållanden.

Foder och även vatten i viss mån måste transporteras till gårdarna då djuren inte har tillgång till någon naturlig mat.

⇾

Mycket hög energianvändning. Det går 10 kalorier energi för att få fram 1 kalori mat.

⇾

En tredjedel av jordarna är redan utarmade.

Om dagens nivå av utarmning fortgår kan det vara så lite som 60 år av näringsrik jord kvar.

⇾

Enorma mängder gödsel som blir ett avfallsproblem i stället för till värdefull gödsel.

En allvarlig hetsjakt på ny mark, så kallad landgrabbing, pågår i olika utvecklingsländer framförallt i Afrika.

⇾

Köttet innehåller mindre näring med bland annat lägre nivåer av omega 3.

⇾

⇾

En ohållbar konstbevattning som gör att plane tens färskvatten snabbt håller på att ta slut eller förorenas.

Storskaliga ekologiska odlingar

Bara för att ett jordbruk har ställt om till ekologisk produktion betyder det inte alltid att det är mycket bättre eller mer hållbart än det konventionella.

INLEDNING

9

Rent vatten – Ingen självklarhet längre Allt oftare hörs varningar om vattenbrist och ändå är mängden vatten på vår planet den samma som den alltid varit. Den vattenbrist som det talas om är det rena vattnet, inte om vattnet som helhet. Vi har ett snabbt växande problem med att det finns allt mindre rent vatten för oss att leva av, men om alla hjälps åt så går det att bromsa utvecklingen.’

Vattenbristen blir allt större Idag är det först när vattnet försvinner eller ställer till problem som vi riktar våra blickar mot vattenfrågan, annars tar vi för givet, att vattnet som vanligt alltid ska komma ur kranen när vi vrider på den. Men, så här har det inte varit så länge och är det inte heller på alla platser i världen. I Sverige räcker det om vi går tillbaka sisådär 50–60 år för att se hur betydligt mera försiktiga vi då var med vårt vatten. Då var det inte tal om att duscha jämt och ständigt, utan badkaret fylldes till hälften en gång i veckan, sen fick ungarna tvätta sig i tur och ordning och inte var vi smutsigare då än nu.

Någonstans på vägen fram till idag har vi tappat respekten för det rena vattnet. Det behöver vi ändra på och återigen bli duktiga på att hantera och respektera vattnet som det överlevnadselement det är.

Jag hoppas att det här kapitlet, och även resten av boken, ska ge en bättre förståelse för hur allt vatten på jorden hänger ihop, hur det flyttas runt i ett evigt kretslopp och framför allt hur vattnet påverkar oss och hur vi påverkar vattnet.

Hur mycket vatten finns det Jordens hav är enormt stora och där finns också nästan allt vatten. Hela 97 procent av jordens vatten är saltvatten.

Av de resterande ynkliga TRE procent som är kvar är:

⇾ ⇾

17

75 procent fruset i is och snö 13,5 procent djupt liggande grundvatten, så kallat fossilt vatten, som ligger på mer än 800 m djup

Dessa två former är väldigt svåra att ersätta eller fylla på.

⇾

11 procent grunt liggande grundvatten, på mindre än 800 m djup

⇾ ⇾ ⇾ ⇾

0,3 procent i sjöar och dammar

0, 6 procent i jordarna 0,03 procent i floder 0,035 procent i atmosfären

Dessa fem former, knappa 12 procent av dessa tre procent, är alltså det enda vatten som vi kan påverka.

Vattnets omsättningstid är den tid det tar för att allt vatten i ett system ska hinna bytas ut. Beroende på vilket vattensystem det handlar om varierar omsättningstiden kraftigt. I havet är omsättningstiden overkliga 37 000 år, medan det bara tar ynkliga 14 dagar för att allt vatten i våra kroppar ska vara utbytt och nytt.

Planetens färskvatten

Allt växande behöver vatten och i väldigt många jordbruk används konstbevattning. Så länge det handlar om ekologiska jordbruk som utnyttjar naturligt vatten som passerar deras gårdar, så uppstår sällan några problem. Då gör vattnet sitt jobb, ibland flera gånger på samma gård. När vattnet sen rinner vidare till nästa område kan det åter igen göra nytta eftersom det inte är förstört av kemikalier.

Andra positiva exempel på bevattning är där man utnyttjar ej förorenat spillvatten från en verksamhet till en annan.

RENT VATTEN – INGEN SJÄLVKLARHET LÄNGRE

Mångsidig jord är bäst för naturen

NPK MYKORRHIZA

Rotsystem med och utan mykorrhiza

som växterna själva inte kan ta upp och de klarar betydligt lägre vattenhalt i marken utan att sloka. Mykorrhizan gör också att växterna kan ta upp mikronäringsämnen direkt ur mineraler genom mikrobiologisk vittring. Dessutom tål växterna försurning bättre.

En levande och välmående jord har en luftig och smulig konsistens som maskar älskar. Ju mer mask det finns i jorden desto bättre är det. Förr värderades faktiskt jord i förhållande till hur mycket mask som fanns i den!

Det här sammantaget ger en större förståelse för varför jordens mikroliv är existentiellt viktigt. Även

om man inte förstår allt, så är det tillräckligt mycket för att förstå att dagens konventionella odlingssystem med konstgödsel, gifter och bevattning successivt förstör och till slut dödar de bördiga jordarna.

Jordens viktiga näringsämnen För att växterna ska växa och må bra behöver de bra mat i form av olika näringsämnen. De livsviktiga ämnena är 14 stycken och de delas normalt upp i två grupper.

De ämnen som växterna behöver mycket av kallas makronäringsämnen vilka är kväve, kalium, fos-

MÅNGSIDIG JORD ÄR BÄST FÖR NATUREN

25

Hur permakultur fungerar hållbart, ekologiskt och lokalt odlade råvaror. Om vi sen tänker efter lite extra och frågar oss “behöver jag verkligen det här?” kan vi minska vår konsumtion och samtidigt spara på både resurser och pengar.

Vartefter vi lyckas med att ta ett steg mot en mera genomtänkt tillvaro behöver vi mindre pengar, vilket gör att vi behöver ”jobba” mindre. Det i sin tur gör att livspusslet blir mycket lättare att lägga.

OORGANISKT MATERIAL

Samla alla delar

Permakulturens 12 designverktyg Utöver de etiska principerna har permakulturen 12 designverktyg. I dessa återkommer många av permakulturens ledord som observation, planering, naturlig balans, resurshushållning, förnyelse och helhet gång på gång. Tillsammans speglar designverktygen permakulturens tre etiska principer.

ORGANISKT MATERIAL

SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH LAGAR

MÄNNISKOR ENERGI

Välja

SORTER/ARTER

MATERIAL

EKONOMI

KONSTRUKTIONER SAMARBETSPARTNERS

Kolla

KREDITMÖJLIGHETER

TEKNISKA LÖSNINGAR

PLANTERING

FÖRSÄKRINGAR

Besluta BYGGNADER

FLÖDE

VAT TEN

MARKPLANERING

AVKASTNING

Design för bästa RESURSANVÄNDNING KONTROLL

Utvärdering UPPFÖL JNING

34

HUR PERMAKULTUR FUNGERAR

FÖRBÄT TRING

Hur permakultur fungerar 1.

2.

3.

Ett utrymme i rummet vilket kan vara en plats att vara på, att passa in och hitta mat på eller plats med tak över huvudet och utrymme för att fungera på Ett utrymme i tiden som kan vara cykler av återkommande tillfällen som årligen, säsongsvis, månadsvis, veckovis och varje dag Ett utrymme i rumtiden kan vara ett schema som kopplar ihop rum och tid.

Några exempel är:

⇾ Vertikala utrymmen ⇾ Läge ⇾ Olika zoner ⇾ Olika jordtyper ⇾ Olika vattendjup

⇾ ⇾ ⇾

Olika lutningar Olika former av flöden genom ett system Gränser mellan alla olika kantzoner

Använda kantzoner

Kantzon kallas det område där två olika miljöer möts. När miljöer som naturligt fungerar tillsammans möts, blir mångfalden betydligt större, än den som finns i varje enskild miljö. Det här är för många ett nytt perspektiv och genom att börja se på kantzonerna ur ett nytt perspektiv, gynnas inte bara odlingarna utan man besparar sig också en massa ogräsrensning.

Fördelarna med att planera kantzonerna är väldigt många. Deras mångfald gynnar och stödjer alla ingående växter som lockar till sig ett större utbud av nyttiga insekter som i sin tur lockar fåglar och andra

Skogsbrynets kantzoner HUR PERMAKULTUR FUNGERAR

43

planering skรถrd Frรฅn

till

HUR PERMAKULTUR FUNGERAR

Att lära känna platsen du bor på Första steget till att börja använda permakultur som ett verktyg för att planera trädgård och odlingar är att lära känna naturen igen, på riktigt. För många kan det här bli ett helt nytt sätt att se på både naturen och odlandet.

Klimatförändringar Vi har redan börjar märka att klimatet förändras, men hur det blir framöver finns det egentligen inga svar på. För att ändå vara förberedd på vad som kan komma och för att klara olika situationer på bästa sätt kan permakulturen och dess verktyg komma väl till pass. Här följer några tänkbara utmaningar och hur man skulle kunna lösa dem.

Klimatets utmaningar

På grund av ändrat väder uppstår nya situationer som:

⇾

Frysskador på växter på grund av minskade mängder snö

⇾

Djupare markfrost på grund av ihållande kyla

⇾

Förhöjda havsnivåer

Lösningsförslag på utmaningarna Här följer några förslag på lösningar som kan öka förmågan att hantera de förändringar vi står inför.

⇾

Att prioritera små, enkla, hållbara och dynamiska lösningar som är människovänliga, handgjorda och lättillgängliga

⇾ ⇾

Förändrat säsongsbeteende

⇾ ⇾ ⇾ ⇾ ⇾ ⇾ ⇾ ⇾ ⇾ ⇾

Fler och större översvämningar

Att skapa så mångsidiga lösningar som

möjligt inom alla områden; matförsörjning,

vatten, odling, energi, transport och så vidare.

Erosion av vägar och jord

⇾

Mer och kraftigare nederbörd i kombination med häftigare vädersituationer när det gäller regn, hagel och snö

Kraftigare temperatursvängningar Kraftigare vindar Längre torrperioder Brist på dricksvatten Ökad missväxt Fler sjukdoms- och insektsangrepp Minskat antal pollinerare Skördebortfall när fruktträd och bärbuskar först luras att går i blom för tidigt för att sen frysa när temperaturen snabbt faller igen

⇾

Att med mikroklimat skapa olika buffertar

och skydd till exempel växthus av olika slag,

vindskydd, dammar, stenanläggningar,

snöskydd både på tak och på extra utsatta platser

⇾ Att samarbeta och bygga upp lokala nätverk

för att samla kunskap och erfarenheter på plats

⇾

Att på alla tänkbara sätt öka den egna och den lokala självförsörjningsgraden och där med öka beredskapen för att hantera olika typer av kriser och snabba förändringar

⇾

Till sist så är det klokt att planera för en zon kallare och två zoner varmare

ATT LÄRA KÄNNA PLATSEN DU BOR PÅ

49

Att planerar ett landskap på bästa sätt När vi planerar ett landskap, oavsett om det är en liten villatomt eller en gård behöver vi som sagt få svar på rätt många frågor. Det känns kanske som lite mycket att hålla reda på i början, men om man tar en bit i taget så faller sig det mesta sedan ganska självklart. För att göra det lättare att förstå delar jag med mig av en färdig design.

Några frågor att börja med

⇾

För att komma in i tänket lite kan du börja med att svara på följande frågor:

⇾

⇾ ⇾ ⇾ ⇾

Hur kommer ditt dricksvatten till kranen Var kommer hushållets energi ifrån Vad händer med ditt avfall Vilken var den totala nederbördsmängden i ditt område förra året

⇾ ⇾

När var det sist storm/översvämning

⇾ ⇾

Hur lång är växtsäsongen där du bor

⇾ ⇾ ⇾

Vilka vilda djur finns i ditt område

⇾

Vilka fåglar trivs på platsen; på vintern, sommaren, året runt

⇾

Hur såg landskapet ut för; 100 år sedan, 50 år sedan

Varifrån blåser det oftast; vintertid, sommartid

Finns det några ätliga vilda växter i ditt område

Finns det risk för viltskador

Vilka är de vanligaste trädsorterna i ditt område

⇾

Hur försörjde sig människor tidigare i ditt område

⇾

Vilken är den högsta respektive lägsta solvinkeln

⇾

55

Åt vilket håll ligger söder

Vilka vilda blommor kommer först om våren Är de första blommorna mat åt våra pollinerare

Ängsvägen - Ett exempel Välkommen till Ängsvägen. Det här exemplet kommer du att få följa genom hela boken.Här bor idag två vuxna och ett barn

Dagsläget och ägarnas önskemål för tomten

Familjen som bor här vill på sikt bli mer självförsörjande. Idag arbetar båda heltid, men de planerar att gå ner i arbetstid inom några år. Just nu används bara en liten del av tomten, där de mest använda delarna är trädäcken runt huset, ett mindre odlingsområde strax nedanför huset och ett litet potatisland på ängen.

Huset är ett ombyggt sommarhus och har elektrisk uppvärmning, men tack vare en effektiv braskamin och en nyligen installerad luftvärmepump, har de redan sänkt sina uppvärmningskostnader rejält. För att spara ytterligera pengar vill de ha ett växthus nära entrén, på husets sydvästra sida. Här finns också en utomhuseldstad som de vill ska hamna i växthuset, för att förlänga odlingssäsong. Tanken är att kunna elda under perioder med frostrisk. Mellan växthuset och entrén vill de ha en pergola, för att få extra skugga sommartid. För att ytterligare kunna sänka temperaturen inomhus under heta sommarperioder vill de ha en så kallad “solskorsten” installerad. På sikt vill de också installera solpaneler för varmvatten sommartid.

Tomten är till största delen bergig, med bitvis branta partier. Den norra och nordvästra delen ovanför huset består till 90 procent av berghällar, med

ATT PLANERAR ETT LANDSKAP PÅ BÄSTA SÄTT

Solsektorer

Solsektorer kallas de delar av tomten som har sol från morgon till kväll. Här i Sverige skiljer sig områdets storlek rejält, beroende på om det är sommar eller vinter. Det här syns tydligt på bilderna på nästa sida, med sommarsolstånden överst och vintersolstånden nederst. Genom att ta reda på gränserna för solens upp- och nedgång och hur högt solen står på himlen under sommaren respektive under vintern, kan man se hur många soltimmar en plats har. Det här är värdefullt på många olika sätt för både växter, djur och människor samt ur energiperspektiv.

Ovan ser du Stockholms solvinklar med vintervinklar till vänster och sommarens till höger. Vill du

ta reda på dina egna soltider kan du göra det på Sun Earth Tools hemsida.

Vindsektorer

Vindsektorer är de områden där vissa vindar har speciellt stor påverkan. Har man bott länge på en plats har man förmodligen en bra känsla för hur vindarna rör sig över tomten. Om inte, behöver man observera vindarna över åtminstone ett år för att få svar på: Varifrån kommer höstens hårda stormar och de isande kalla vintervindarna? Varifrån kommer den svalkande brisen och de heta torra sommarvindarna?

Kan ett ställe vara lämpat för en liten vindsnurra?

Kan man plantera träd och buskar eller bygga en

N V

Ö S

HUS TRÄDÄCK TRAPPOR VÄG & PARKERING

01

5

10

Sommarsolvinklar Ängsvägen

ATT PLANERAR ETT LANDSKAP PÅ BÄSTA SÄTT

62-63

man i viss mån förstärka miljön för att de vilda nyttodjuren ska bli fler. Det kan till exempel göras genom att man sätter upp olika holkar till fåglar, fjärilar, fladdermöss med flera. Annars är det bäst att låta den här naturen sköta sig själv.

Ängsvägens zoner Den här tomten är på många ställen så brant att det inte är lämpligt att odla i dessa områden. Det innebär att placeringen av zon två är mindre energieffektiv än önskat, vilket ägarna är väl införstådda med.

Zon ett används dagligen sommartid. Här finns sittgrupper och mindre odlingsområden.

Zon två består av två delar. Del ett är ett mindre odlingsområde för örter och en del bärbuskar med nära access till köket. Tomtens huvudsakliga odlingsområde, del två, är placerat på ängen i tomtens sydvästra del.

Zon tre består av tre delar; den första är matskogen, den andra är vedförvaring och kökskompost och den tredje delen består av djurområdena.

Zon fyra behålls naturlig med några riktigt stora tallar och en del mindre träd med bland annat ek, rönn och en.

Det finns ingen zon fem på tomten. Däremot finns det en mindre skog nordväst om tomten, men den är svår att nå på grund av en hög klippavsats mellan tomten och skogen.

Zon 1

I det nybyggda växthuset kan tomater, chili och gurkor odlas. Vindruvor passar också bra att odla här.

När de väl etablerat sig kommer de att kunna klättra i taket och inte bara ge mängder med goda vindruvor utan också en välbehövlig skugga under heta sommardagar.

Vid pergolan mellan växthus och entré passar det bra att odla någon tåligare sort av vindruvor som även de på sikt ger en skyddande skugga.

Vid den andra pergolan på husets kortsida passar det bra med ett par plantor av klättrande taggfria björnbär. Även här är skuggningen värdefull under varma sommardagar, framför allt med tanke på att det stora sovrummet ligger innanför denna söder-

67

vägg.

Odlingsbäddarna enligt skissen bör vara upphöjda med tanke på att det är mycket berg nära jordytan. För att fortsätta att bygga bra jord är täckodling lämpligt, förutsatt att en snigelbarriär kan skapas.

I den här zonen passar det att odla sådant som behövs på en daglig basis till exempel sallat, sockerärtor, spenat, dill, persilja, morötter, rädisor och jordgubbar.

På trädäcket framför huset finns redan sittplatser.

Beroende på hur familjen vill organisera sitt odlande i växthuset kan sittplatser även skapas inne i växthuset. På husets nordvästra sida finns sedan tidigare en skuggig sittplats för heta dagar.

Zon 2

På grund av tomtens bergiga karaktär är zon två uppdelad i två olika områden. Den mindre delen ligger på husets baksida där marken i huvudsak består av klipphällar. Här passar det bra med små odlingsområden för torktåliga växter, till exempel olika örter.

Trots den karga miljön finns här fördelar med att bergets värmestrålning skapar ett extra varmt mikroklimat och att området ligger nära köket.

Den andra delen ligger på ängen längst ner på tomten. Här är marken alltför vattenhållande därför är det även här lämpligt med upphöjda bäddar. Även här är en snigelbarriär att föredra. Mycket av materialet till bäddarnas uppbyggnad finns att hämta i den skogbeklädda delen av tomten och i omgivningarna. Odlingsförslaget nedan är en fyraårig växtföljd fördelad över åtta bäddar, det vill säga två bäddar per odlingsgrupp. Mellan bäddarna kan vitklöver odlas, både för att locka pollinerande insekter och för att användas som täckmaterial i odlingsbäddarna.

Innanför den mindre bilvägen som löper längs ängen, kan hallon odlas i dubbla rader. Eventuellt kan någon skyddande häckväxt planteras mellan hallonen och vägen för ett högre insynsskydd.

Intill den nedre parkeringen passar det med en större spaljé för odling av klättrande ärtor och bönor.

Spaljén skapar samtidigt ett insynsskyddat område, där det passar bra med en mindre sittgrupp.

ATT PLANERAR ETT LANDSKAP PÅ BÄSTA SÄTT

N V

Ö S

ZON 1 ZON 2 ZON 3

01

ZON 4

5

10 01

5

10

Komplett design Ängsvägen

ATT PLANERAR ETT LANDSKAP PÅ BÄSTA SÄTT

71

Att spara och hushålla med vattnet Det blir allt mer uppenbart att vi inte längre kan ta friskt vatten för givet. Vi måste på alla tänkbara sätt minska vår förbrukning, annars riskerar vi att stå utan rent vatten både till att dricka och att vattna våra odlingar med när regnet uteblir. Vi behöver även lära oss att ta vara på regn- och markvatten på vår egen tomt och använda det optimalt innan det försvinner vidare ut i naturen.

Kontroll över vattnet Det finns många olika sätt att hantera vatten och för att hitta bästa lösningen på en specifik plats behöver man se till helheten. Att ha kontroll på vattenflödet är viktigt, både när det gäller att ha tillräckligt mycket vid längre torka och för att kunna hantera extrema vädertillfällen med stora vattenmängder.

Att spara på vattnet Att på alla tänkbara sätt utnyttja olika element och deras funktioner till ett hållbart vattensystem är inom permakulturen en mycket central designfråga som ständigt återkommer ur olika perspektiv.

Kanske kan det tyckas att jag är tjatig, men vattenfrågan är väldigt viktig. Här några övergripande exempel.

Jordens förmåga att hålla vatten

Lokala sorter kan minska vattenbehovet

Att använda lokala sorter kan också minska vattenförbrukningen eftersom dessa växter är vana vid att leva ett bra liv med de lokala nederbördsmängderna.

Det här tankesättet gäller givetvis också alla de andra klimateffekterna.

Dagg och dimma ger också vatten

Vid långvarig torka och kanske bevattningsförbud kan det vara bra att känna till ett par mindre kända knep hämtade från hetare trakter där man är van att ta vara på alla former av vatten, även dagg och dimma.

Ett sätt är, som syns nedan att samla några stenar och stapla dessa glest, till exempel under ett fruktträd. Då kommer dagg och dimma att kondensera mot dessa stenar.

En jord som är rik på organiskt material balanserar både leriga och sandiga jordar så att vattnet passerar i en lagom takt, varken för torrt eller för blött. En riktigt bra levande jord kan ge en vattenbesparing på ända upp till 30 procent tack vare sin optimala vattenhållningsförmåga. Dessutom gör en porös jord det lättare för växternas rötter att förgrena sig och tillgodogöra sig vattnet.

Täckodling minskar avdunstningen

Täckodling är fördelaktigt när det gäller vattenförbrukningen, eftersom täckmaterialet minskar ytavrinningen, ger mindre avdunstning och förhindrar vindens jorderosion. Samtidigt frisätts alla näringsämnen långsammare och jämnare.

Kondensinsamling

83

ATT SPARA OCH HUSHÅLLA MED VATTNET

Bevattning med dräneringsrör Behöver man ett större system kan man med hjälp av vanliga dräneringsrör skapa hela bevattningssystem. Vattnet till systemet kan komma från flera olika källor till exempel regnvatten från tak. På bilden till höger syns hur man enkelt kan ansluta ett stuprör till det dräneringsrör som utgör starten på ett bevattningssystem. För att det inte ska uppstå problem när tjälen gör att vattnet fryser i rören måste stupröret förses med en stäng- och öppningsbar lucka. Med denna enkla lösning kan man i väntan på att marken ska tina samla in smältvattnet från taket exempelvis genom att placera en tunna intill stupröret.

Genom att gräva diken i gångarna runt odlingsbäddarna kan man skapa ett mycket praktiskt bevattningssystem. På bilden nedan syns ett sådant bevattningssystem i genomskärning där man ser konstruktionen på dräneringsdikena runt bäddarna. Diken är utformade så att de även fungerar som gångar mellan bäddarna. Bäddarna på bilden är upphöjda så kallade hügelbäddar.

Anslutning mellan stuprör och dräneringsrör

MARKDUK

FLIS/HALM

GRUS

HÜGELBÄDD DRÄNERINGSRÖR

Hügelbädd med dräneringsbevattning

ATT SPARA OCH HUSHÅLLA MED VATTNET

87

Att förstå och odla jorden Täckodla Att täcka den bara jorden runt sina odlade grödor har väldigt många fördelar och få nackdelar.

När plantorna växt till sig så att de är tillräckligt stora för att inte riskera drunkna i täckmaterialet är det dags att gallra och börja täcka odlingarna. Vad man ska täcka med beror lite på vad man har att tillgå.

Allra bäst sägs vallört vara, men ska man odla den själv gäller det att vara medveten om att vallört är en så kallad invasiv växt, vilket betyder att den lätt tar över ett markområde. Den minst invasiva sorten sägs vara den uppländska vallörten (Symphytum uplandica = Symphytum x uplandicum). Alternativt kan man så någon gröngödslingsväxt mellan raderna som sen klipps ner och används som täckmaterial. Mer om gröngödsling längre fram.

Täckodlingens fördelar

⇾

Förhindrar jorderosion när det blåser och regnar mycket

⇾

Förbättrar markstrukturen genom förmultning, vilket i sin tur ökar jordens mullhalt

⇾

Stimulerar jordens mikroorganismer, speciellt mykorrhizan

⇾

Ökad mykorrhiza förbättrar tillväxten och upptagningen av många mikronäringsämnen, samtidigt som det kan skydda växterna mot höga halter av skadliga ämnen i jorden och öka växternas motståndskraft mot sjukdomar

⇾

Minskar avdunstning och hjälper jorden att behålla fukten både längre och i en större volym. Ett halmtäcke på så lite som 3,5 cm minskar avdunstningen med cirka 35 procent, jämfört med naken jord

⇾ Stabiliserar jordtemperaturen i de översta

106

jordlagren, vilket gör att de små finrötterna har en större chans att överleva. Med naken jord kan till och med etablerade växter råka ut för stress på grund av att finrötterna inte mår bra av att utsättas för stora svängningar mellan varmt och kallt

ATT FÖRSTÅ OCH ODLA JORDEN

⇾ Förhindrar igenslamning av jordytan vid

kraftiga regn

⇾ Kväver ogräset ⇾ Speciellt baljväxter (även vicker, foderärter

och klöver) ökar näringsmängden i jorden

⇾

Kräver mindre arbete med rensning, näringstillförsel och vattning

⇾

Större avkastning

Täckodlingens nackdelar

Ökade snigelproblem i trakter med högt snigeltryck.

Kan motverkas genom att odla i upphöjda bäddar med någon form av snigelbarriär runt.

Olika täckmaterial

Täckmaterial bör i första hand vara organiskt för att man ska få full nytta av täckningen.

Gräsklipp ger snabb näring och passar bra till näringskrävande växter som till exempel bladväxter, kål, tomat, gurka och purjolök.

Halm, hö och löv bryts ned långsammare och passar bra till växter som kräver lite mindre näring som potatis, rotfrukter, lök, ärter och bönor. Dessa passar även bra att täcka runt bärbuskar och fruktträd för det hjälper till att hålla växterna friska och öka skörden.

Tvärt emot tidigare uppgifter anses nu även barkmull och sågspån ha en positiv effekt på det generella näringsinnehållet i en jord. Ja, till och med flis från barrträd fungerar i vissa fall som täckmaterial. Villkoret för att barrträdsflis ska fungera positivt är att den inte myllas ner i jorden. Den måste alltså förmultna ovan jord för att inte försura jorden. Vissa uppgifter visar också att jord som täcks med flis från barrträd faktiskt kan få ett högre pH. Den kvävebrist som uppstår i jordytan precis under flisen göra att frön gror sämre, vilket å ena sidan ger färre ogräs, men å andra sidan fungerar det inte när man sår direkt på friland.

Ta bort eller vänta med att lägg på täckning till sådden kommit upp och plantorna har etablerat sig. Är det tung jord som till exempel lerjord behöver man ta bort täckningen på våren så att jorden värms upp fortare.

Hur klimatet påverkar energibehovet

En tät häck ger en förhållandevis smal läzon med kraftigt lä. Är hålprocenten under 35 kan det uppkomma virvelvindar och vindnedslag.

En medeltät häck med hålprocent 35–50 ger en jämn och långsträckt verkan utan virvelvindbildning.

En öppen häck med hålprocent över 65 och de öppna häckarna har en otillräcklig vindskyddande verkan.

Alléer har en vinddämpande effekt på lite längre avstånd.

Effekten av vindskyddets täthet

HUR KLIMATET PÅVERKAR ENERGIBEHOVET

119

lan längd och höjd måste vara minst 12:1, det vill säga ett en meter högt skydd måste vara minst 12 m långt för att virvlarna inte ska påverka läområdets mitt. I genomsläppliga skydd minskar förhållandet successivt i takt med att tätheten minskar, samtidigt blir läområdet vid vindskyddets mittpunkt större.

Växter som vindskydd runt våra hus Vad som skuggar ett hus under sommar- respektive vintertid skiljer sig markant åt.

Ett träd som står relativt nära skuggar huset för den höga sommarsolen, medan vinterns låga solstrålar kan lysa genom det avlövade trädet, ja till och med under själva trädkronan. Ett lövträd nära huset ger därmed svalka på sommaren och släpper in ljus och värme på vintern.

Man ska bara tänka på att även avlövade träd skapar en viss skugga. En bra tumregel är att träd med stora löv skuggar mer på sommaren samtidigt som de

122

skuggar mindre på vintern.

Bästa placeringen av trädet är åt väster eller åtminstone i sydväst, vilket kanske förvånar någon. Men när man lämnar öppet åt söder får man full nytta av vintersolen. Även på sommaren får man den bästa effekten, eftersom solen är som hetast när den börjar vrida mot väster.

Har man problem med hårda vintervindar från norr hjälper det att plantera barrträd på husets norrsida. En bra placerad trädridå kan faktiskt minska vindhastigheten med upp till 85 procent, som ger 10 procents minskad energiåtgång, kanske ännu mer beroende på husets egen isoleringsförmåga. Är det ett väldigt utsatt läge kan man med fördel plantera en rad björkar utanför granarna. Eftersom björk växer betydligt snabbare än gran, skyddas granarna under sin etableringstid. När granarna sedan växt till sig något kan man med fördel plantera fruktträd och bärbuskar innanför granarna. Givetvis för

HUR KLIMATET PÅVERKAR ENERGIBEHOVET

Att odla för mång fald och bästa skörd Körvel skyddar salladen mot bladlusangrepp, men tänk på att körvel fröar sig villigt och kan nästa år ställa till en del bekymmer. Eftersom purjolök och rödbetor växer långsammare än sallat konkurrerar de inte om den plats och ljus som sallaten behöver för att växa sig stor och fin. När sen sallaten väl är skördad kan både purjolök och rödbetor växa sig stora.

PURJOLÖK

KÖRVEL

Sallat ÄRTOR

RÖDBETOR

ALLÅKERBÄR

Malörten skyddar mot skadeinsekter tack vare sin starka doft. Både malörten och gräslöken skyddar också mot vinbärsrost. Smultron och allåkerbär fungerar som bra marktäckare samtidigt som man får goda bär.

Bönorna ger kväve till pumporna. Lök och spenat har grundare rötter och konkurrerar därför inte med pumpans djupare rötter. Svartroten odlas mellan lök och spenat eftersom den gynnar båda dessa växter.

Till sist honungsört för gröngödsling. Tänk på höjderna och placera bönorna längst bak och spenaten längst fram.

GRÄSLÖK

Vinbär MALÖRT

SMULTRON

SVARTROT HONUNGSÖRT LÖK

Pumpor BÖNOR

SPENAT

GRÄSLÖK

Rosor tillsammans med alla dessa örter skapar en fantastiskt vacker rabatt. Samtidigt skyddar gräslöken rosorna mot svartfläcksjuka och förhöjer rosornas doft. Isop och timjan skyddar mot bladlöss.

CITRONMELISS MYNTA

Rosor ISOP

MALVA TIMJAN

ATT ODLA FÖR MÅNGFALD OCH BÄSTA SKÖRD

127

gräsmatta mängder med ätliga växter. Närmast trädstammen växer hosta/funkia vars spröda skott på våren är goda att äta. Längre fram på säsongen kommer de att blomma vackert. Här kan du även plantera vårlökar, till exempel scilla, som blommar innan äppelträdet hunnit sätta sina löv. Du kan givetvis välja andra vårlökar och vill du ha mer vårblommor kan du sprida ut dem i vitklöverområdet utanför. Detta område fyller flera funktioner. Dels blir det lättare att komma åt att plocka äpplen och andra växter, dels är vitklöverklipp väldigt bra gödning som du med fördel kan lägga ut runt växterna.

Har du maskrosor så låt dem gärna vara kvar för de gynnar speciellt äppleträdet.

I ingångarna mellan buskarna och på sittplatsen

ligger det trampstenar och däremellan växer det gråtimjan.

I öster växer det två olika sorters blåtry/honungsbär, i söder vinbärs- och krusbärsbuskar med månadssmultron framför. Rabarbern växer i väster och intill den ett område med luftlök. Lök av alla sorter kan hjälpa till att hålla en del skadeinsekter borta.

Bakom sittplatsen på norr finns en spaljé med björnbär som inte bara ger goda bär utan också fungerar som vindskydd. Till höger om björnbären står en silverbuske både som vindskydd, för att den kan hjälpa till att ge en ökad skörd och för att den doftar så gott. Till vänster om björnbären står en mindre spaljé med rankspenat. Intill rankspenaten växer örten isop som älskas speciellt av humlorna.

Odlingskluster under ett fruktträd

130

ATT ODLA FÖR MÅNGFALD OCH BÄSTA SKÖRD

⇾

⇾

⇾

Sprid sedan ut de mindre och tunnare ovanpå de grövre. Försök placera och trycka ihop allt trä så det ligger stadigt innan du lägger på nästa lager

utan att trycka ner det. Hur tjockt lagret ska vara bestämmer man själv, men räkna med minst 60 cm för det sjunker ihop väldig fort

⇾

Nästa lager består av finare ris. Om man är lite vig kan man nu trampa ihop bädden annars får man trycka ihop den efter bästa förmåga. Det här görs för att det inte ska bli allt för stora luftfickor i botten som gör att bäddarna sen sjunker ihop väldigt mycket de första åren

Till sist lägger man på ett lager färdig kompost- eller matjord med allt från 30 cm till bara några få centimeter. Hur mycket avgörs av vad man tänker odla första året

Nästa omgång kan bestå av lite allt möjligt; grästuvor (med gräset nedåt), halm, gammalt hö, ensilage, löv, kökskompost eller halvfärdig kompost. Det flesta organiska material fungerar bra. Beroende på vad man har är det också lämpligt att blanda in väl brunnen häst eller hönsgödsel gärna med inslag av strö eller halm. När man börjar lägga på materialet behöver man se till att det även kommer ner bland grenar och ris, men nu

Bäst resultat får man om man bygger bädden på hösten så den hinner mogna till lite innan det är dags att så. Men självklart går det att börja odla tämligen omgående bara man håller koll på att inte komposteringsprocessen gör att det blir för varmt i början.

Om bäddarna ligger i en svag lutning är det bra att göra det lättare för bäddarna att suga upp kringliggande markvatten genom att gräva gångarna cirka 10 cm djupare än omgivningen. Därefter täcker man gångarna med till exempel barkflis.

Om det är mycket vatten som trycker på mot bäddarna är det i stället lämpligt att göra svackdiken (swales) som jag beskrivit tidigare.

Hügelbädd i ram på plan mark

ATT ODLA FÖR MÅNGFALD OCH BÄSTA SKÖRD

138

Med skogen som förebild I alla tider har människan samverkat med naturen och givetvis även med skogen. Idag har flera av de gamla metoderna för naturlig samverkan börjat återupptäckas. Det handlar om sätt som utnyttjar odlingsytorna effektivare samtidigt som de blir mer ekologiskt hållbara.

Samodling med träd Metoderna bygger i grunden på att träd på flera sätt samodlas med andra grödor och på betesmarker. Här används träden för flera olika ändamål som till exempel att ge skörd, ge näring åt andra växter och åt jorden, till djurfoder, ved, timmer, som skydd mot skadegörare och som vind- och solskydd. Tack vare trädens många funktioner skapar de här samodlingsformerna en större biologisk mångfald och ett hållbarare ekosystem på platsen. Här beskriver jag några olika metoder som används runt om i världen.

Silvoarable Metoden silvoarable innebär att träden planteras som rena lähäckar mellan olika odlingsfält. Träden kan sättas både i rader och i dungar. Det kan vara träd till timmer och ved, för skörd av frukt- och nötter, för hamling av vinterfoder till djuren eller i ett

kvävefixerande syfte. Trädsorterna väljs beroende på vad man vill uppnå.

Silvopasture Silvopasture är en metod som innebär att träden planteras antingen i rader eller i klungor runt om eller på foder- och betesmarker.

Trädsorter och funktioner är de samma som med silvoarable.

Skogsodling Skogsodling (forest farming) är en metod som handlar om att integrera odlingarna i den redan befintliga skogsmarken. Vanliga växter man odlar här är svamp, nötter, rotfrukter, frukt, bär, biväxter, kryddor, medicinalväxter och ätliga blommor samt träd som kan ge ätlig skörd. På så vis skapar man både en matskog och en skog för timmer, ved och flis. Givetvis kan olika djur integreras i systemet.

Silvopasture 155

MED SKOGEN SOM FÖREBILD

Matskogens olika lager 1. KRONTAK - STORA OCH MELLANSTORA FRUKTTRÄD 2. LÄGRE TRÄDSKIKT - DVÄRGFORMER AV FRUKT- OCH NÖTTRÄD 3. BUSKSKIKT - FRUKT- OCH BÄRBUSKAR 4. ÖRTSKIKT - ÖRTER OCH PERENNA GRÖNSAKER 5. VERTIKALT SKIKT - KLÄTTERVÄXTER OCH SPALJERADE VÄXTER 6. MARKTÄCKANDE SKIKT - REVANDE MARKTÄCKARE 7. ROTZON - ROTSAKER 8. MYKORRHIZAZON 9. VATTENZON

MED SKOGEN SOM FÖREBILD

157

Hur man kan förlänga säsongen snarare bara energiförluster.

Beroende på vad man har i den andra halvan av byggnaden kan man till och med skapa ett extra energitillskott till växthuset. På föregående sida syns ett sätt där man kombinerar höns- och växthus. Man kan också kombinera växthuset med andra utrymmen som till exempel arbetsutrymme för att så och skola om plantor, att ta hand om skörden och att lagra den. Man kan också ha extra vattentankar där man samlar in regnvattnet från husets båda tak. Varianterna är många så det gäller att tänka efter vad man verkligen behöver.

Växthus mot husvägg

Ett mycket bra sätt att utnyttja kombinationseffekterna av växthus tillsammans med en annan byggnad är att bygga ett växthus längs bostadens

Växthus mot husvägg

162

HUR MAN KAN FÖRLÄNGA SÄSONGEN

bästa solsida. Det här får en klimatutjämnande effekt inne i huset inte bara under heta sommardagar utan även under kalla vinterstormar.

Energiåtgången blir mindre både för bostadshuset och för växthuset samtidigt som man får odlingarna i direkt anslutning till bostaden. Går det att lösa kan man låta växthuset täcka även entrén för att på så sätt skapa en kallfarstu vilken spar ännu mer energi under den kalla årstiden.

Växthus för varmvatten

En annan intressant lösning är där växthuset kan göra nytta med att värma vatten för olika ändamål.

Eftersom inga växter gillar att bli vattnade med kallt vatten kan man undvika det genom att mellanlagra vattnet i en tunna eller tank inne i växthuset.

Ett annat system är att värma sitt eget varmvatten,

HUR MAN KAN FÖRLÄNGA SÄSONGEN

Växtlista för samodling Växt

Trivs med

Anis

Koriander, vitkål. Anis och koriander hjälper varandra att gro bättre.

Anisisop

Biväxt

Angelika

Angelikan i grönsakslandet drar till sig parasitsteklar, nyckelpigor, sinksländor och andra små goda vänner.

Asiatiska bladgrönsaker

Doftande kryddväxter, lök, selleri, potatis.

Gäller kålsorterna. Övriga sorter tämligen obesvärade av angrepp.

Astrar

Drar till sig många nyttoinsekter och predatorer.

Aubergine

Se Tomat

Backtimjan

Biväxt

Basilika

Chili, gurka, oregano, Malört, mansparris, tomat, vitkål. gold, salvia Skyddar tomat och gurka i växthuset mot vita flygare och bladlöss.

183

Trivs inte med

Jord, miljö och sådd

Störbönor, jord- Kålsorterna gubbar fungerar bäst med sen sådd för att undvika för tidig blomsättning.

Andra familjesorter är inte lika känsliga. Vill ha näringsrik jord och jämn fuktighet.

Sås 1 cm djupt, glest i omgångar.

Bästa skörd brukar julisådd ge.

Se Tomat

VÄXTLISTA FÖR SAMODLING

Skörd

Börja plocka bladen tidigt, de växer snabbt och går lätt i blom på sommaren.

Problem och lösningar

Kålsorterna: Strö träaska eller stenmjöl på och omkring plantorna upprepade gånger mot jordloppor och kållarver.

Samplantering för att minska angrepp

Växt

Trivs med

Trivs inte med

Jord, miljö och sådd

Hallon

Spenat, vitlök

Potatis

Se vinbär

Haricot vertes

Kålväxter. Skyddar mot löss, kålfluga och kålmask.

Havre

Skörd

Problem och lösningar

Havre året innan potatis kan ge potatisskorv.

Höstastrar

Drar till sig nyttiga insekter under sensommar och höst. Komplementera gärna med solrosor och rudbeckia.

Indiankrasse

Fruktträd, potatis, vitkål.

Isop

Ros, vitkål. Biväxt.

Jordgubbar

Bönor, gurkört, lök, pur- Asiatiska bladjo, rosenkrage, rädisor, grönsaker, kålrättika, sallat, spenat, växter, tomater vitlök, ärtor. Vitlök skyddar mot kvalster.

Jordärtskocka

Gurka, rotpersilja. Skyddar potatis, morötter och andra rotfrukter mot åkersork. Planteras som en sköld utanför landet eftersom den egentligen inte trivs med potatis.

Potatis

Kamomill

Kålväxter, lök. Främjar tillväxten hos kålväxter.

Mynta, squash

Kejsarkrona

Ros

Klöver

Speciellt vitklöver, ger organisk kväve och hjälper till att hålla ogräset borta.

Knölfänkål se även fänkål

Helst växa helt avskilt

Squash

Jordförbättrare, gröngödsling

De flesta köksoch kryddväxter trivs inte med fänkål

Trivs bäst i skyddade och varma lägen på lätt jord. Så 1-2 cm djupt 5-6 v innan utplantering eller i varmt läge i maj, men jorden måste hålla minst 10 C. Hanteras varsamt vid utplantering eftersom skador på rötterna ökar risken för blomning.

Skördas efterhand.

Kupning förlänger skörden. Knölarna kan sparas några veckor i kylen.

Annars lagras den genom förvällning och frysning. Bladen används som krydda.

Angrepp är ovanliga, men den kan angripas av samma insekter som t ex morot och persilja.

VÄXTLISTA FÖR SAMODLING

188

Växter indelade efter växtfamilj och näringsbehov VÄXTER SOM TILLFÖR NÄRING - GRUPP 1 Växtfamilj

Släkt

Växter

Näringsbehov/Jord

Problem och andra odlingsvillkor

ÄRTVÄXTER Fabaceae

”Bönsläktet Phaseolus”

Brytböna, vaxböna, purpurböna, skärböna, störböna, kokböna

Alla baljväxter gör jorden mera fruktbar. Kräver ganska mycket värme och tål inte frost. Välj därför ett varmt och skyddat läge för dem. Trivs bäst i en mullhaltig, vattenhållande, lite lättare jord. Kupa gärna upp lite jord kring plantorna. En del låga sorter står ostadigt.

”Bönor angrips framför allt av olika svampar och virus. Strö ut algomin, kalk eller stenmjöl och bespruta jorden med starkt fräkenspad och algextrakt innan sådd och bönorna strax efter uppkomst för att förhindra eller dämpa angreppen. Bekämpa bladlöss med renfane- eller malörtste eftersom de även sprider virus.

Rabarberbladspad och såpvatten kan används.Tag bort smittade växter omedelbart och elda upp dem. ”

”Vickersläktet Vicia”

Bondböna

Bondbönan, som tål lätt frost, trivs lika bra på en näringsrik, vattenhållande mulljord, som på en fruktbar. lerjord. Den har stort näringsbehov, i synnerhet i början innan samspelet med de kvävesamlande organismerna i jorden kommit igång. Bondbönan är mera släkt med ärtorna.

Den angrips ofta i toppen av den svarta bladlusen på sommaren. Toppas så fort blomning och fruktsättning är över, toppningen påskyndar också mognaden. Besprutning med renfaneeller malörtsté kan också skydda mot insektsangrepp.

”Ärtsläktet Pisum”

Sockerärtor, Brytsockerärtor spritärtor, märgärtor, kokärtor

Alla baljväxter gör jorden mera fruktbar.. Ärter trivs bäst i lätt väldränerad jord med hög mullhalt och god fuktighet. Täck gärna jorden kring ärterna med växtmaterial för att hålla kvar fukten. Vatten är mycket viktigt för ärtorna.

För ärtor är en lämplig växtföljd 4-5 år. Bespruta jorden med algextrakt eller fräkenspad för att förhindra spridning av svampsjukdomar. Nässelvatten stärker och skyddar växten. Vid direkta angrepp av bladlöss, ärtvecklare, ärtviveln eller trips, kan man pudra med algomin, kalk, aska eller stenmjöl. Besprutning med renfaneeller malörtsté kan också skydda mot insektsangrepp.

"Flokor Apium "

Rotselleri

Sellerin är värmekrävande och har lång utvecklingstid. Mikronäringsämnen som natrium, magnesium, mangan och bor är viktiga för sellerin.

Saknas bor i tillräcklig mängd, ruttnar roten inifrån.

"Flokor Apium "

Selleri

Bäst i en näringsrik, lucker, jämnt fuktig (inte blöt) och något lerhaltig jord med god tillgång på fosfor.

För att undvika svampsmittor och insektsangrepp bör dessa inte odlas oftare än vart 4:e-6:e år på samma plats.

Majssläktet Zea

Majs

Majs föredrar en djup sandblandad mulljord och är tacksam för en god tillgång på näring och vatten. Det är en värmekrävande växt.

Stor och utrymmeskrävande.

FLOCKBLOMMIGA Apiaceae

GRÄS Poaceae

208

VÄXTER INDELADE EFTER VÄXTFAMILJ OCH NÄRINGSBEHOV

VÄXTER MED MÅTTLIGT NÄRINGSBEHOV - GRUPP 3 Växtfamilj

FLOCKBLOMMIGA Apiaceae

Släkt

Växter

Näringsbehov/Jord

Problem och andra odlingsvillkor

Betsläktet Beta

Rödbeta

Näringsbehovet är måttligt och eftersom rödbetan från början var en strandsväxt, uppskattar den därför lite havssalt, tång, algomin, duschning med algextrakt och väl sammansatt kompost.

För kraftig kvävegödsling ger håriga, förvuxna och dåliga rötter. Även bor är vitkigt för rödbetan. Brist på bor ger lätt dålig kvalitet och bruna partier inuti betan (hjärtröta). De ljusa ringar som ibland syns i roten uppstår för det mesta vid kraftiga förändringar i vädret. Kvaliteten blir bäst om rötterna får växa snabbt och jämnt utan stora variationer i jord eller luft.

Rotsystemet är grunt, så den lider under torrperioder. Hacka ytligt för att inte skada rötterna.

Spenatsläktet Spinacia

Spenat

Den går att odla på de flesta jordar, men föredrar lätt, mullrik, fuktighetshållande och relativt kalkrik jord.

"För högt pH-värde, över 7,5, ökar risken för manganbrist. Gödsla inte spenaten med för mycket kvävehaltiga gödselmedel. Kvävet kan omvandlas till det skadliga ämnet nitrit i bladen. Låt den inte lida av torka. Går lätt i blom då.

Spenat angrips ibland av bladlöss eller betflugor, som kan sprida virus.

Bekämpa dem med upprepade besprutningar av renfane-, malörts- eller vitlöksté. Förebygg spenatbladmögel, vilket kan göra stor skada vid varmt och fuktigt väder, med algextrakt- och fräkenspad."

"Vattenmärken Sium"

Sockerrot

Bäst i en näringsrik, lucker, jämnt fuktig (inte blöt) och något lerhaltig jord med god tillgång på fosfor.

För att undvika svampsmittor och insektsangrepp bör dessa inte odlas oftare än vart 4:e-6:e år på samma plats.

"Fänkål Foeniculum"

Sötfänkål

Bäst i en näringsrik, lucker, jämnt fuktig (inte blöt) och något lerhaltig jord med god tillgång på fosfor.

För att undvika svampsmittor och insektsangrepp bör dessa inte odlas oftare än vart 4:e-6:e år på samma plats.

"Persiljesläktet Petroselinum"

Persilja, rotpersilja

Bäst i en näringsrik, lucker, jämnt fuktig (inte blöt) och något lerhaltig jord med god tillgång på fosfor.

För att undvika svampsmittor och insektsangrepp bör dessa inte odlas oftare än vart 4:e-6:e år på samma plats.

"Dillsläktet Anethum"

Dill

Groddbrand, rotbrand och div. förökningssvampar, som får plantan att bli brun och vissna, förebyggs och bekämpas med fräkenspad och algextrakt både före och efter uppkomsten.

VÄXTER INDELADE EFTER VÄXTFAMILJ OCH NÄRINGSBEHOV

212

Ätliga växter De ätliga växterna är uppdelade i följande kategorier:

- Träd (TR) och Buskar (B) - Klätterväxter (KL) - Bambu (BA) - Nypon (N) - Bär - Frukter - Vilda & odlade perenna växter (P) Eftersom en del av växterna kan höra hemma i flera av kategorierna förekommer samma växt på flera ställen.

Listan ska ses som allmänna rekommendationer. Innan du själv provar att odla efter denna lista rekommenderar jag att du läser på om de olika växterna du är intresserad av för att ta reda på om de passar dina förhållanden och för att ta reda på om det är någon växt som behöver specialbehandling för att kunna ätas eller om någon del av växten inte kan ätas.

TRÄD (TR) OCH BUSKAR (B) Typ

Svenskt namn

Latinskt namn

Användning

Zon

Anm

TR

Alm

Ulmus glabra

Almfrukter i sallad

1-5

Friskt, näringsrik, gärna stenig mulljord.

B

Amerikanska blåbär

Vaccinium corymbosum

Goda, något mindre syrliga blåbär. Köttet är ej blått.

1-7

Sol-halvskugga. Sur jord pH 4-5. Flera sorter bör samplanteras för bästa skörd.

B

Aronia

Aronia melanocarpa

Mycket nyttiga bär, bäst att plocka efter frostnatt, att frysa in, saft,likör

1-5

Sol för bra skörd. Olika sorter har olika höjder. Finns sorter spec för bärproduktion

B

Berberis

Berberis vulgaris

Torkade bär blandas i grytor, färska bär till saft, likör eller kanderade

1-4

Torr, kalkhaltig mull- eller lermark.

TR

Bigarråer/Sötkörsbär

Prunus avium

Söta körsbär

1-4

Sol. Stora träd. En del självfertila. Väldränerad jord

TR

Bok

Fagus sylvatica

Rika på olja och protein, kan ätas råa eller rostade

1-4

B

Björnbär

Rubus fruticosus

Färska, som sylt eller marmelad

1-8

Allt från marktäckande till kraftigt slingrande sorter.

B

Björnbär, Sammets-

Rubus allegheniensis

Söta små bär mycket goda

1-8

Sol. Bind upp rankorna var eftersom.

B

Björnbärshallon

Rubus

Korsning björnbär/hallon

1-2

Se björnbär

B

Blomsterkornell

Cornus kousa

Bär stora som jordgubbar med något segt skal och ett milt parfymerat fruktkött. Påminner lite om papaya

1-2

Mullrik jord. Skydd av andra växter som ung.

B

Blåtry

Lonicera caerulea var.

Stora blå söta bär lite som blåbär. Färska och till gelé och marmelad.

1-6

Bäst i sol. Två sorter samplanteras för bättre skörd.

216

ÄTLIGA VÄXTER

Typ

Svenskt namn

Latinskt namn

Användning

Zon

Anm

KL

Vindruvor

Vitis vinifera

Vindruvor.

1-5

Sol. Många olika sorter med olika egenskaper.

TR

Äpple

Malus domestica

Frukter

1-6

Enormt många sorter.

Röda starkt syrliga bär till smaksättning och sylt

1-5

Minst två sorter för pollinering. Fin marktäckare. Sprider sig med rotskott.

VILDA & ODLADE PERENNA VÄXTER (P) P

Allåkerbär

P

Amaranter

Amaranthus sp

Blad som spenat, både råa och kokta. Frö som ingrediens i bröd, gröt, müsli och kan poppas på samma sätt som popcorn.

1-4

De flesta jordar. Odlas ofta som ettårig.

P

Anisisop

Agastache sp

Blad med mild anins-smak till sallad och te. Rik blomning som drar till sig pollinatörer

1-5

Sol-skugga. Välgödslad, väldränerad jord. Frösår sig gärna.

P

Backlök

Allium Oleraceum

Späda blad som krydda

1-5

Torr, mineralrik jord.

P

Backskärvfrö

Thlaspi caerulescens – lat. Caeruleus

Blommorna har en mild smak och kan blandas med kirskål och nässlor till en smakrik vårsoppa. Kan även ätas rå.

1-7

Backskärvfrö är tyvärr känt för att ta åt sig bland annat zink, kadmium och i viss mån nickel. Ät mindre mängder från frisk jord.

P

Backtimjan

Thymus

Bladen som krydda i många maträtter, kryddsmör och marinader

1-6

Torr, sandig eller grusig mark.

P

Baljrädisa ”Rattail”

Raphanus sativus var. longipinnatus

Producerar stora mängder ätliga fröbaljor.

1

Mycket invasiv, frösår sig själv.

Frön övervintrar i komposten.

Kan odlas som ettårig längre norrut.

P

Balsamblad

Tanacetum balsamita

Blad som krydda i både kalla och varma rätter. Besk smak.T ex sallad, soppa, te och vilträtter.

1-5

Solig. Väldränerad jord.

P

Björnrot

Meum athamanticum

Blad som krydda i sallad, soppa eller rätter med ägg och fisk. Smakar som en blandning av dill och curry. De starkt aromatiska rötterna kan ätas som grönsak.

1-8

Sol. Väldränerad, gärna kalkrik jord.

P

Blodtopp

Sanguisorba officinalis

Hela växten

1-6

Sol-halvskugga. Något fuktig jord.

P

Blåklockor

Campanula

Blad och blommor i sallad.

1-8

Många olika sorter för både sol och skugga

P

Brudborste/Borsttistel

Cirsium helenioide/ Blad, märg och rot kan ätas.

Cirsium heterophyllum

1-8

Sol. De flesta, ej för torra, jordar.

P

Brudbröd

Filipendula vulgaris

1-4

Sol. Torr, mager gärna kalkhaltig mark.

Ätliga rotknölar

ÄTLIGA VÄXTER

227

NY UTÖK AD UPPLAGA Nu med ännu f ler praktiska exempel!

“För den som vill se sin trädgård ur nya perspektiv.

Sunt bondförnuft på steroider.”

—

Petter Bergström Självhushållare & redaktör på tidningen Åter

Välkommen till en värld där allt växer och frodas! Här behöver ingen rensa ogräs, vattna eller styra och ställa. Inte heller kemikalier eller konstgödning behövs. För när naturen själv får bestämma är allt perfekt.

Därför behöver vi hitta tillbaka till kunskaperna om hur naturens ekosystem fungerar och hur vi med hjälp av dessa kan börja odla mera lokalt, småskaligt och giftfritt.

I den här boken får du inblick i hur allt fungerar och hur du genom att praktiskt härma naturens eget ”odlingssätt” bäst lyckas med dina ekologiska odlingar.

När vi gör det startar vi en positiv spiral mot ett sundare liv – både för oss och naturen. Det behöver inte vara tidskrävande eller krångligt eller ens dyrt!

Det här är en bok som alla som äter bör läsa. Men det är framför allt en “ näst intill heltäckande handbok för de som odlar för självhushåll eller mindre försäljning. Allt presenteras på ett mycket lättförståeligt och pedagogiskt sätt.

Jag får insikt, inspiration och odlarglädje.

”

— Jonas Wangsten Ordförande – Förbundet Sveriges Småbrukare

Vi Homo sapiens är en enastående art som kan “Permakultur är den bästa metoden för att lyckas “ bygga personliga fantasivärldar och leva hela livet med sina odlingar, människan har i alla tider vårdat på insidan av dem, och det utan att rubbas nämnvärt av den irriterande verkligheten utanför.

Men här kommer det en bok som handlar om att våga stanna upp, och träna vår förmåga att iaktta verkligheten, som den är, innan vi mer försiktigt ger form till vår egen lilla värld. För tänk om det är möjligt att få plats med hela verkligheten på insidan?

Det är ingen tillfällighet att sätten vi odlar vår trädgård så ofta jämförs med hur vi lever våra liv.

I långa loppet står ju valet mellan att vara ”ett med naturen” eller inte alls.

”

— Jörgen Andersson Initiativtagare till Fjällbete & ledare för Savory Institutes Nordiska hubb

ISBN: 978-91-7819-570-1

ÄTLIGA VÄXTER

sina odlingar med naturens växtsätt och mångfald som förebild. Metodiken fungerar lika väl för storskaliga jordbruk som för den lilla kolonin, den ekologiska principen vårdar din jord och ger dig rika skördar. Permakultur är den rätta vägen för framtiden som gynnar både växtlighet och djur, bli en permare du med.

— Hannu Sarenström

”

I Lätt att odla naturligt ger Eva Pettersson oss “mängder av mönster, verktyg och perspektiv för

hur vi kan kombinera naturens processer med våra mänskliga behov och önskningar. Boken inspirerar och har samtidigt mängder av fakta och kan därför vara till nytta under den långa upptäcktsfärd som det är att utveckla en trädgård eller ett småbruk.

— Gunnar Rundgren

”

Författare & jordbrukskonsult