9789176566831

Ryggbredd, centrera logo

Appelqvist Att förstå världen

Hur ska vi förstå världen? Vilken roll spelar den ”fria marknaden” och vilken makt har enskilda stater? Frihandel och social utveckling: hör de samman eller är de ett motsatspar?

Den här boken ger en introduktion till ämnet internationella relationer utifrån ett historiskt sammanhang. Författaren skildrar dagens förskjutningar i världspolitiken inte enbart ur en svensk eller amerikansk synvinkel.

Vi människor betraktar världen med olika glasögon. Örjan Appelqvist följer hur olika grundläggande synsätt har utvecklats historiskt. De präglar även idag vårt seende. De synsätt som presenteras är inte bara de vanligen dominerande, dvs. olika varianter av realism och liberalism, utan även genus- och världssystemperspektiv ges ett stort utrymme.

Boken avslutas med de senaste årtiondenas stora debatter om världsekonomin. Den internationella finanskris som utlöstes 2008, med sitt vindlande samspel mellan lokala bostadsaffärer och globalt agerande fondmäklare, förklaras. Läsaren får på så sätt fler ingångar till de debatter som startade då – och som kommer att prägla börs- och nyhetssidorna många år framöver.

Läsaren möter filosofiska grundfrågor att reflektera över. Boken vill förmedla övertygelsen att olika, sinsemellan oförenliga, ”sanningar” behövs för att vi ska förstå världen och den plats vi själva tar.

Boken vänder sig till både studerande och en bred allmänhet som är intresserad av ämnet internationella relationer. Örjan Appelqvist är docent i ekonomisk historia och har undervisat i kurser i internationella relationer vid Stockholms universitet.

Örjan Appelqvist

Att förstå världen Internationella relationer ur skilda perspektiv

Att förstå världen Internationella relationer ur skilda perspektiv

Örjan Appelqvist

Stockholms universitets förlag 106 91 Stockholm E-post suforlag@su.se www.suforlag.se © Örjan Appelqvist 2012 © Stockholms universitets förlag 2012 Redaktör: Malin Eriksson/Ordbehandla Grafisk form: Eva Spångberg Omslagsfoton: 1. Invigningsmarschen, World Social forum i Dakar 6 februari 2011. (cc) WSF [Creative Commons] 2. Dollartratt. Leonardini/stck.xchng 3. Skyskrapa, New York. Martyna Adamczyk/ stck.xchng 4. Fabrik. Asif Akbar/ stck.xchng Jordglob. BSK/ stck.xchng Tryck: Elanders, Mölnlycke 2012 ISBN 978-91-7656-683-1

Innehåll

1. En inledande presentation 7 1.1 Vad är internationella relationer? 8 1.2 Vad kan vi veta? Om värdet av teoretisk pluralism 10

2. Internationella relationer som akademisk disciplin: framväxt och diskussioner 15 3. Civilisationer, modernitet och statsbyggande – historiska perspektiv på globalisering 23 Civilisationer i historien 24

4. Tre sätt att skriva global historia: politik, ekonomi och hegemoni i fokus 31 4.1 Om globaliseringens politiska historia: statsformer och statssystem 31 4.2 Med ekonomin i fokus: om globaliseringens långa ekonomiska historia 41 4.3 Globalisering och hegemonisystem 46 4.4 Hur globaliseringens historia skrivs styr vår uppmärksamhet 50

5. Tidiga teoritraditioner: liberalism, realism 51 5.1 Realismens historiska rötter 52 5.2 Liberalismens tanketraditioner bryter fram 54 5.3 Realismens svar på de liberala revolutionerna: konservatism 56 5.4 Tanketraditionernas klassiska grunddrag 57 5.5 Modern liberalism och realism inom internationella relationer 59 5.6 Realismens återkomst: det kalla kriget 61 5.7 Olika riktningar inom senare och samtida realism 62 5.9 Olika riktningar inom samtida liberalism 66 5.10 Liberalism och realism kontrasterade 71

6. Är en annan värld möjlig? Marxism och världssystemperspektiv 73 6.1 Vissa grunddrag i marxismen: dialektisk och historisk materialism 75 6.2 Imperialismens roll 76 6.3 Kritiken av liberalismens frihandelteori 78 6.4. Wallersteins världssystemanalys 79 6.5 Några senare bidrag till världssystemperspektivet 81

Tre olika grundsyner i fortlöpande konfrontation 87 7. Social konstruktivism 89 7.1 Konstruktivismens två kritiska infallsvinklar 90 7.2 Hur fördes debatten in i internationella relationer? 93 7.3 Den sociala konstruktivismens bidrag i några huvudfrågor 96 7.4 Konstruktivismen: teoriperspektiv eller undersökningsmetod? 103

8. Genusperspektiv på internationella relationer – internationella genusrelationer 105 8.1 Fördelning av makt och arbete mellan män och kvinnor världen över 106 8.2 Genusperspektiv som teoretisk forskningsinriktning 109 8.3 Genus och genuskonstruktioner 112 8.4 Genusforskningen inom internationella relationer – uppkomst och riktningar 115 8.5 Tillämpning av genusperspektivet på tre centrala frågeställningar inom internationella relationer 122 8.6 Genusperspektivets roll i internationella relationer och internationell politisk ekonomi 131

9. En ny forskningsinriktning: internationell politisk ekonomi 133 9.1 Vad skiljer internationell politisk ekonomi från internationella relationer? 136 9.2 Tre grundläggande skolor 137 9.3 Den amerikanska skolan: interdependens, hegemonisk stabilitet och regimteori 138 9.4 Den brittiska skolan: kritisk realism, konkret maktanalys 144 9.5 Den kanadensiska skolan: hegemoniers materiella grundvalar, motståndets möjligheter 151 9.6 Tre skolor sammanfattade: likheter och skillnader 157 9.7 En aktuell debatt: monokultur i den amerikanska skolan? 159 9.8 Skolor, tidskrifter och teoriperspektiv 161

10. Stat, marknad och företag i 1990-talets globaliseringsdebatter och därefter 162 10.1 1980-talets ekonomiska och politiska utveckling som bakgrund 163 10.2 Behov av nya tolkningsmönster 170 10.3 Globaliseringsdebattens principiella frågeställningar 175 10.4 Globaliseringsdebattens främsta argument 181 10.5 Debattens vidare öden 193

11. Den andra globaliseringsdebatten: handel och utveckling 201 11.1 Historisk bakgrund: från GATT till WTO 202 11.2 Frihandel eller protektionism? 207 11.3 Aktuella stridsfrågor och debattinlägg 215

12. Den internationella finanskrisen hösten 2008: förlopp, historiskt perspektiv och pusselbitar till förståelse 222 12.1 Lehman-konkursens förlopp 223 12.2 Krisförloppet i historiskt perspektiv 227 12.3 Pusselbitar på väg till en förståelse av finanskrisen 230 12.4 En ny fas i västkapitalismens utvecklingsmodell? 246

Avslutningsvis: i de globala obalansernas tid 248 Referenser 251 Appendix: Några tidiga statssystem och dynastier 260 Förteckning över tabeller, figurer och faktarutor 261

1. En inledande presentation

På senare år har intresset för världen utanför våra nationella domäner vuxit mycket snabbt. Ämnet internationella relationer studeras i snabbt växande omfattning och i olika former vid svenska universitet och högskolor. Även på gymnasienivå kan man numera hitta internationella relationer som ett ämne – lika självklart som samhällskunskap och socialkunskap.

Den här boken syftar framför allt till att vara en introduktion till studier i internationella relationer på universitetsnivå. Texten har utvecklats ur de kurser som bedrivs vid ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet, samtidigt som den tagit intryck av de stora förändringar som skett under det gångna årtiondet. Kurserna är tvärvetenskapliga men lägger särskild vikt vid ekonomisk-historiska aspekter och dagens internationella politiska ekonomi.

Med vår introduktionsbok vill vi särskilt förmedla kunskaper om ekonomiska och historiska samband. Det är också en sakligt sett motiverad inriktning, eftersom de samtida internationella ekonomiska relationerna i hög grad har förtätats och griper in alltmer djupgående i de enskilda nationella ekonomierna. International Political Economy har som forskningsfält därför gått igenom en mycket kraftfull utveckling, något som kommer att avspeglas i de avslutande diskussionerna. Ämnets karaktär och internationella historia beskrivs kortfattat, och den tematiska och metodologiska profilen i studieinriktningen utvecklas vidare. För att ge en bas för den ”pluralistiska” pedagogik som ligger till grund för undervisningen kontrasteras olika historietolkningar och ideologiperspektiv.

Vi har valt att särskilt lyfta urskilja fem olika grundläggande synsätt: Realismen, eftersom den traditionellt varit dominerande i analysen av världspolitikens dilemman. Liberalismen, eftersom den åtminstone sedan det andra världskrigets slut i olika former varit så viktig i västvärldens självförståelse och uppfattning av modernitet. Världssystemperspektivet, eftersom det i sin radikala, strukturalistiska kritik öppnar för en historisk distansering från den ”eurocentrism” som ofta vidlådit diskussionerna om internationella relationer. Den sociala konstruktivismen och genusperspektiven slutligen därför att de på olika sätt synliggör den ideologiska laddningen i de termer som används och synliggör områden och frågor som

8 vanligen utelämnas och utestängs. Såväl historisk framväxt som aktuella diskussioner kommer att antydas i vart och ett av dessa synsätt.

Vi har också velat ge särskild tyngd åt samspelet mellan ekonomi och politik och därför presenterar vi forskningsinriktningen International Political Economy utförligt. Det är också vår övertygelse att 2008 års finanskris, eller snarare summan av de krisprocesser den utlöst, i flera grundläggande avseenden kommer att prägla diskussionerna inom ämnet internationella relationer åren framöver. Därför har vi – utöver en presentation av de två globaliseringsdiskussioner som präglat ämnet under det senaste årtiondet – lagt till en skildring av krisförloppet under hösten 2008 och ett antal bakgrunder som kan behövas för att kunna följa den fortsatta diskussionen om krisens orsaker och utvägar.

1.1 Vad är internationella relationer?

Ordet styr tanken. I en värld där kommunikationer och utbyten av olika slag i allt högre grad överskrider de nationella gränserna är det givet att sociala, ekonomiska och kulturella relationer av av internationellt slag blir av allt större betydelse. Huruvida de är så viktiga att man borde tala om dessa relationer som globala snarare än inter-nationella är en stor diskussionsfråga.

Inledningsvis är det viktigt att skilja mellan fenomenet internationella relationer och ämnet internationella relationer. Det förra handlar om den samhälleliga verkligheten – om de samband, kontakter och beroenden som överskrider nationella gränser. Det senare är en samlingsbeteckning på akademiska studier av denna verklighet. De reflektioner kring internationella relationers utveckling och karaktär som vi presenterar här handlar alltså om den akademiska disciplinen. Texten ska i bästa fall fungera som ett hjälpmedel att ringa in den svårfångade verkligheten av dagens internationella relationer, och som en inspirationskälla till att närmare studera dem.

Ur statsvetenskap till ekonomisk förankring, historisk fördjupning

Ämnet internationella relationer har historiskt sett vuxit fram ur en statsvetenskaplig diskussion som föddes främst i USA efter andra världskriget.

Efter hand har ämnet vidgats och utvecklats, och inte minst ekonomiska analyser har kommit att spela en allt viktigare roll. Dessa olika tyngdpunkter har ibland återspeglats ämnesmässigt så att den klart statsvetenskapliga inriktningen benämnts International Politics och den forskning som låter ekonomiska förklaringsmodeller väga tyngre betecknats som International Political Economy.

9 Inom varje problemområde som rör internationella relationer – vare sig det gäller säkerhetspolitik, integration, konfliktlösning, flyktingpolitik eller utvecklingsfrågor – har det blivit allt viktigare att förstå de ekonomiska mekanismerna på det internationella fältet. Det finns all anledning att på ett generellt starkare sätt än hittills betona ekonomins roll för utvecklingen av de internationella relationerna.

Vi lever fortfarande i en övergångstid efter det kalla krigets epok, med en världsordning som befinner sig i kraftig förändring, där gamla invanda aktörspar inte längre gäller – eller åtminstone inte i samma utsträckning.

Det gäller oavsett om det handlar om u-land/i-land, öst/väst eller nation/ nation, för att ta några exempel. Det finns därför också ett större behov av historiskt djup för att förstå utvecklingstendenser och konflikter än vad som varit vanligt förekommande inom den statsvetenskapliga diskussionen. För att i en trevande tid förstå nya tendenser är längre historiska traditioner och utvecklingslinjer ofta ett mycket viktigt hjälpmedel.

Det är därför som det historiska och teoretiska perspektivet givits en relativt stor plats i denna framställning.

Tvärvetenskapligheten

Allt fler studier visar på värdet av tvärvetenskaplighet i analysen av olika problem av internationell art. Ämnet internationella relationer har under senare årtionden utvecklats inte minst genom en intensiv teoriutveckling bedriven av såväl sociologer som genusteoretiker, jurister och historiker.

Det har vidgat det ursprungligen statsvetenskapliga perspektivet och därmed har ämnet breddats. De traditionella akademiska disciplinerna har luckrats upp och internationella relationer är numera i grunden tvär­ vetenskapligt till sin karaktär.

Traditionellt sett struktureras akademiska discipliner ofta av ett centralt teorisystem: neo-klassisk ekonomisk teori, public choice-teori eller stats­ vetenskapliga styrningsmodeller. Tvärvetenskapligheten innebär att internationella relationer snarare struktureras av frågeställningarna än av sådana teorisystem. Det betyder inte alls att ämnet saknar teoristrider – men området för teoristriderna ligger ofta inte i den teoretiska diskussionen, utan handlar om vilken fråga som ska anses som central. De frågor som ställs styr vilken teoribildning som hamnar i fokus. I den mån man anser att de globala fördelningsfrågorna är de mest brännande, kommer sociologiska analyser och utvecklingsteorier tendera att bli de främsta instrumenten för att lösa angivna problem. Är det den allmänna ekonomiska utvecklingen som ses som nyckeln till övrig utveckling, kommer frihandelsteorins anhängare att få ökat utrymme. Om det däremot är terrorismen som ses som

10 det mest akuta problemet för en fredlig värld, kommer säkerhetspolitisk teoribildning att prägla svaren i högre grad.

Denna allmänna karaktär av tvärvetenskaplighet är något vi ser som ett värde i sig. Varje snävt ekonomiskt inriktat betraktelsesätt som inte förmår att väva in vidare politiska och sociala dimensionerna mister i värde. Därav den stora vikten av tvärvetenskaplighet vid dessa studier.

1.2 Vad kan vi veta? Om värdet av teoretisk pluralism Vår text har också en metodologisk profil, ett specifikt angreppssätt som vi vill förmedla. Vi har kallat hållningen för teoretisk pluralism och det finns skäl att förtydliga vad vi menar med detta.

Till att börja med innebär det frånvaron av något, nämligen det vi kallar mainstream. Det är alldeles för vanligt att undervisning strävar mot att reproducera en bestämd forskningssyn, att man ser vetenskapen som en normerande uppfattning där forskningen finslipar kunskaperna utifrån givna utgångspunkter. En sådan kunskapssyn innebär att undervisningen arbetar utifrån en dold dagordning, och med syfte att producera nyttiga adepter, kuggar i maskineriet. Den teoretiska pluralism vi vill förmedla innebär en strävan att motverka en sådan strömlinjeformning av undervisningen.

Begreppet teoretisk pluralism bygger för det första på den vetenskapsteoretiska grundsyn på samspelet mellan vetenskap och värderingar som Gunnar Myrdal är den främsta representanten för inom svensk samhälls­ vetenskap. Enkelt uttryckt handlar det om ett förkastande av uppfattningen av vetenskapen som en värderingsfri verksamhet. I sin Vetenskap och politik i nationalekonomien (1930) utvecklade Myrdal för första gången i kritik hur värderingar ofrånkomligen kommer in i det vetenskapliga sökandet såväl när det gäller val av frågeställningar och metodik som av tolkningar. Det är ett synsätt som är lika aktuellt idag som det var då, och det är ett som vi ansluter oss till.

Med teoretisk pluralism menar vi också något ytterligare, något som har med sanningssökandets villkor att göra. Det kan belysas med en paradox hämtad från fysikens värld: den Heisenbergska obestämdhetsrelationen som formulerades 1927. Fysiken hade länge utgått från partikelteorier vid studiet av naturens grundelement: atomen och dess inre uppbyggnad.

Heisenberg och andra visade att man med tillämpning av Einsteins relativitetsteori (som alltså påpekade att massa kunde omvandlas till energi) lika väl kunde uppfatta materien som bestående av vågrörelser, laddade med energi. Med tillämpning av ett sådant betraktelsesätt kunde ett antal experiment göras där man utvann mycket ny kunskap om materiens

11 karaktäristika. Utifrån detta formulerade han en grundläggande paradox i studiet av materiens minsta beståndsdelar: man kan inte samtidigt bestämma en elementarpartikels läge och dess hastighet. Ju bättre man kunde fastställa partikelns läge, desto mindre visste man om dess våglängd och hastighet. De två betraktelsesätten (partikel- respektive vågteorierna) var sinsemellan oförenliga: en partikel finns på en bestämd punkt, vågen inom ett diffust område. Men båda förmedlade de fördjupad kunskap om materiens egenskaper. Kunskapen var således avhängig betraktelsesättet. Denna paradox har lett till mycket huvudbry för de fysiker som sett den entydigt fastställda materiella ”verkligheten” som den hörnsten all vetenskap måste grunda sig på. Den danske fysikern Niels Bohr såg det inte så, han kallade denna paradox för ”komplementaritetsprinciper”: motsatserna är komplement till varandra. Det är den hållningen vi här vill tillämpa. Överfört till samhällsvetenskapens värld innebär det att det inte finns någon kunskap som inte utgår från ett bestämt betraktelsesätt, ett bestämt teoriperspektiv (utsagt eller underförstått). En teoretisk pluralism inrymmer påståendet att objektet för våra studier, det vi kallar verkligheten, kan studeras utifrån sinsemellan oförenliga betraktelsesätt som alla har specifika utsagor om denna verklighet. Betraktelsesätt som alla trots sin oförenlighet har kunskap – olika aspekter av sanningar – att förmedla.

Denna pluralism ska inte ha till syfte att frambringa någon slags syntes: sådana försök att åstadkomma en sammansmältning av olika kunskaper slutar oftast i en reduktion av verklighetens motsägelsefullhet, en fattigare kunskap. Inte heller ska pluralismen förstås som eklekticism, som sammanblandning av olika teorielement. Om man på det sättet tar lite av varje från olika teoretiska perspektiv och fogar samman kan man möjligtvis få en imponerande trasmatta, men knappast något som hänger ihop. Denna grundsyn ska inte heller förväxlas med kunskapsrelativism: synsättet att verkligheten kan vara lite hur som helst, att allt egentligen är konstruktioner. Trots att all kunskap är relativ kan man ändå – med rimliga anspråk på sanningshalt – uttala sig om ungefär hur det förhåller sig. Att exempelvis som vissa postmoderna filosofer ifrågasätta att Irak-kriget över huvud taget ägt rum blir bara befängt.

Men det finns alltså ingen kunskap som inte bygger på ett bestämt betraktelsesätt; det är ofta något som ligger begravt i de termer man väljer att använda sig av. Begreppet ”internationell” kan å ena sidan uppfattas som inter-nationell: då betonar man att det man är intresserad av är det som sker mellan olika nationer. Å andra sidan kan ”internationell” beteckna något som skiljer sig från det som är nationellt, inhemskt. En händelse av internationell betydelse handlar inte nödvändigtvis om olika nationer, bara att den fick genomslag utöver ett enskilt lands gränser.

12 När det akademiska ämnet internationella relationer fokuserat just på internationell politik har det ibland döpts om till ”världspolitik”, ibland till ”global politik”. Bakom alla dessa termer ligger olika antaganden. Att ordet ”nation” försvunnit har varit i linje med åsikten att stater, nationer, inte längre är de grundläggande aktörerna på den politiska arenan. ”Global politik” uttrycker samtidigt ett uppifrånperspektiv: det är snarast stormakternas privilegium att se sig som aktörer på den globala arenan.1 Att motsatta betraktelsesätt kan vara sanna och oförenliga är en erfarenhet många gjort som lyssnat till olika debatter. Ibland kan man få höra att ”inget är så lätt som att ljuga med statistik”. Det är ett alltför lättvindigt sätt att avfärda obekväma argument. I de allra flesta fall rör det sig inte om några lögner utan om att allt hänger på vilka frågor som ställs, vilken tidsperiod som avses och vilka andra uppgifter som borde funnits med.

För att inse det måste man som åhörare ha förmåga att gå bakom det som sägs, att ställa sig egna frågor.

Ofta är det också så att flera olika orsakssamband kan te sig mycket rimliga, trots att de framställs som motstridande. Vem har inte hört att ”ökad vinst ger ökad ekonomisk tillväxt och möjligheter till ökad välfärd”? Framfört i avtalsförhandlingar och skattediskussioner innebär det ett argument för att goda företagsvinster är något som måste säkras i första hand. De som talar för höjda löner kan för sin del peka på värdet av en jämnare fördelning: ”rättvis fördelning ger arbetsfred och ökad konsumtion vilket gynnar den ekonomiska tillväxten”. Båda hållningarna har skäl för sig; vilken som är mest rätt är i regel en fråga om underliggande värderingar. Gent­emot båda skulle dessutom en ekologiskt sinnad ekonom kunna vända sig mot fixeringen vid ekonomisk tillväxt: för att tillväxten ska vara hållbar måste den bygga på hushållning med knappa resurser, kunde ekologerna hävda.

Många resonemang kan alltså te sig rimliga – det viktiga är att reflektera över vilken faktor som ses som avgörande. Huruvida det handlar om vinst, fördelning eller hushållning styr vilka slutsatser resonemanget leder fram till.

På motsvarande sätt kan vi antyda tre olika förhållningssätt till nyttan av internationell handel. Frihandelsvännen menar: ”frihandel ger effektiv arbetsdelning vilket leder till större produktion och ett större gemensamt välstånd”. Protektionisten skulle istället betona behovet av skydd åt inhemskt jordbruk och industri: ”importtullar ger ökad inhemsk produktion och stärkt nationell ekonomi, det möjliggör en ökad internationell handel på mer rättvisa villkor”. För reformister i utvecklingsländerna som menar 1. Vi kommer senare att problematisera också begreppet globalisering. Poängen här är att illustrera hur bestämda betraktelsesätt genomsyrar varje till synes neutral skildring av internationella förhållanden.

13 att det stora problemet är klassklyftor och fattigdomen på landsbygden, är det istället sociala reformer och jordreformer som ställs i centrum: ”sociala reformer ger en jämnare inhemsk efterfrågan, vilket främjar en mer allsidig utveckling. Det möjliggör en mer rättvis arbetsdelning i den internationella handeln”.

I varje enskilt fall finns det olika tyngd i argumenten för de olika sambanden. Vilket av dem som ställs i centrum är ett uttryck för bakomliggande värderingar. Vilka ord som används, vilka fakta som dras fram, vilka samband som betonas: allt detta styr läsaren mot olika slutsatser.

Betydelsen av olika perspektiv

Vad innebär då detta för den som är nyfiken på internationella relationer och debatten om dem? Enkelt uttryckt: det är av grundläggande betydelse att låta olika teoriperspektivs tolkningar av skeenden möta varandra. Genom att möta fem olika teoriperspektiv ska läsaren förhoppningsvis också känna igen dessa tolkningsmönster i dagsaktuella analyser och kunna reflektera över sitt eget, ”spontana” förhållningssätt.

Det handlar inte heller bara om att känna igen tolkningsmönster. Strävan är också att läsaren ska kunna tillämpa dessa på olika frågor och reflektera över synsättens användbarhet och relevans. Hur skulle en ”realistisk” analys av exempelvis ”den arabiska våren” 2011 se ut? Vilken kunskap skulle den tillföra? Vad skulle bättre synliggöras om vi anlade ett genusperspektiv på dessa händelser? Det pluralistiska förhållningssättet innebär att den viktigaste uppgiften inte blir att fastställa ”sant eller falskt?” utan att ta ställning till vilken fråga man själv anser vara central.

Ofta möter man förklaringar man finner övertygande. Det pluralistiska förhållningssättet vill uppmuntra till en viss kritisk distans, till att ställa frågor om hur vi ser på de frågor vi analyserar: • Hur mycket kan det här synsättet förklara av just det här problemet – vilket är förklaringsdjupet?

• Hur allmängiltig är den här förklaringen – vilken är förklaringens räckvidd?

Det är exempel på de sätt att reflektera som vi vill uppmuntra till.

Omvandlat till ett mer konkret plan kan man fråga sig vilka kvaliteter ett visst teoriperspektiv har för ett i förväg givet problem: • Vilken ny kunskap kan vi få om vi betraktar jordbrukets problem i utvecklingsländer ur ett genusperspektiv?

• Vad kan den sociala konstruktivismen förklara när det gäller medie­ bildernas betydelse för världspolitiken?

Vi nämnde tidigare att den teoretiska pluralismen inte strävar efter en syntes mellan olika förklaringsmodeller. Istället är det genom dialogen –

14 polemiken, om man så vill – mellan dessa som kunskaperna fördjupas. En första förutsättning för att denna dialog ska ge fördjupad kunskap är att de olika perspektivens ståndpunkter återges korrekt och rättvisande. En polemik där man använder sig av karikatyrer av motståndarsidans argument är tyvärr alltför vanlig men hör inte hemma i en akademisk miljö.

Förmågan att exakt, relevant och rättvisande återge de centrala argumenten i alla förekommande teoriperspektiv – oavsett de egna värderingarna – är därför av grundläggande betydelse. Idealet är att företrädare för även det teoriperspektiv man själv finner befängt ska säga: ”Just så menade jag”, innan man kan övergå till frejdig polemik. Det är nämligen förmågan att visa olika synsätt respekt som avgör hur givande dialogen, det vetenskapliga samtalet blir. Och det kan ju vara av vikt också i andra sammanhang.