9789174348484

X

Den oskrivna texten

o

Handbok i kreativt skrivande

Sofie Bjarup

X

Den oskrivna texten

Handbok i kreativt skrivande

o

Sofie Bjarup

Folkuniversitetets förlag Box 2116 220 02 Lund Telefon: 046-14 87 20

E-post: info@folkuniversitetetsforlag.se www.folkuniversitetetsforlag.se

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet över huvud taget inte kopieras för undervisningsändamål.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan, första tryckningen 2024

© 2024 Sofie Bjarup och Folkuniversitetets förlag Bilder: se bildlista s. 202

Redaktör: Henrik Killander

Grafisk form & omslag: Camilla Adolfsson

Omslagsbild skrivmaskin: Ovidiu Timplaru/vecteezy.com Tryck: Bloms tryckeri, Lund 2024 ISBN 978-91-7434-848-4

3

Innehåll Förord 7 Inledning 9 kapitel 1

Kreativitet 13

Improvisation 13 Oväntade kombinationer

kapitel 2

Inspiration

17

Hitta tiden 17 Om det går trögt

kapitel 3

Gestaltning

14

20

25

Det problematiska adverbet 28 Olika sätt att gestalta 29 Undvik dubbelbeskrivningar 30 Sammanfattningsvis 35

kapitel 4

Karaktärer 37

Var nyanserad 37 Se upp med klichéerna 38 De viktiga svagheterna 39 Den dolda backstoryn 39 Drömmar och motiv 40 Intrig – inte bara konflikter 42 Karaktärens särdrag 42 Låt läsaren tycka själv 43 Utseendet är inte allt 44 Hur ska utseendet presenteras? 45

©författaren & folkuniversitetets förlag

3

kreativt skrivande

Reaktioner 50 Konflikt – ett bra sätt att bekanta sig på Sammanfattningsvis 55 kapitel 5

Miljö och tid

50

57

Att tänka på vid miljöbeskrivningar 57 När ska man ha en miljöbeskrivning och när ska man inte? 58 Miljö – mer än vad ögat kan se 59 Miljö och perspektiv 60 Markörer 61 Specifika och generella markörer 62 Se upp med tekniken 67 Namn som tidsmarkör 67 Genremarkörer och klassmarkörer 68 Sammanfattningsvis 75

kapitel 6

Dialog

77

Ett sätt att lära känna karaktärerna 77 Undvik monologer 77 Strunta i artigheterna 78 Gestaltning genom dialog 79 Hur vet jag vad som ska med och inte? 79 Att särskilja karaktärernas språk 80 Hur låter vi egentligen? dialekter, sociolekter och andra språkliga variabler 81 Sociolekter 81 Ålder – en annan språkvariabel 81 Dialekter 82 Det som inte sägs – kroppsspråk och utelämnade meningar Presentera fakta genom repliker – men på rätt sätt 83 Från prat till handling 85 Följ dialogen 87

4

83

©författaren & folkuniversitetets förlag

Historisk dialog – om att översätta i tid och rum Hur skriver man dialog, rent tekniskt? 88 Sammanfattningsvis 93

87

kapitel 7

Berättarperspektiv och berättarröst 95 Berättarröst 95 Berättarperspektiv

96

Tempus spelar också roll 96 Tänk på tempuset 100

Undvik att blanda 109 Sammanfattning 113 kapitel 8

Kritik och respons 115

Att ge och ta respons 115 Rätt respons vid rätt tillfälle Lyssna 117 Motivera dina åsikter 117

kapitel 9

Fria inspirationsövningar

116

119

Sagor 119 Att ta utgångspunkt i andras skrivande

kapitel 10

Genreblandning

133

145

Genremarkörer 147 Kåseri 147 Skräck 148 Science Fiction 149 Feelgood 149 Deckare 150 Poesi 151 Diskbänksrealism 152 Fantasy 153

©författaren & folkuniversitetets förlag

5

kreativt skrivande

Skräckkåseri 154 Blandningen Sci-Fi + feelgood 164 Blandningen Deckare + poesi 170 Diskbänksrealism + Fantasy 183

Sammanfattning Ordlista

195

196

Kursdeltagare

199

Bildlista 202

6

©författaren & folkuniversitetets förlag

Förord

o

Intresset för kreativt skrivande har ökat under många år och tycks nu vara större än någonsin. Det anordnas mängder av kurser på universitet och studieförbund. Detta är väldigt glädjande! Själva fenomenet, att icke-författare och/eller blivande författare skriver utan att ännu vara publicerade hos förlag, diskuteras flitigt i olika media.

Denna handbok vill uppmuntra många fler att göra slag i saken och förverkliga sina skrivardrömmar. Det gäller både den som redan har alster i skrivbordslådan och den som ännu inte kommit igång, oavsett om man siktar på att bli publicerad eller om man skriver för sin egen skull.

Kreativt skrivande är i grunden ett hantverk som kräver tålamod, arbetsvilja och disciplin. Det är till stor hjälp att lära sig behärska en uppsättning berättartekniska begrepp och verktyg. Det är också viktigt att kunna lära sig tillsammans med andra som skriver, och att prestigelöst diskutera sina alster och få nya infallsvinklar och insikter. Allt för att förbättra texterna.

Sofie Bjarup, som själv är både författare och lärare i kreativt skrivande bland annat på Folkuniversitetet, har just därför valt att inkludera många av sina kursdeltagares alster i boken. På så vis kan hon med autentiska exempel både visa och kommentera hur deltagarna har arbetat med uppgifterna – och hur de hanterat verktyg såsom berättarperspektiv, olika genrer, dialog och tidsmarkörer.

©författaren & folkuniversitetets förlag

7

kreativt skrivande

Den oskrivna texten kombinerar inspiration och kreativitet med konkreta verktyg för att ta sig an hantverket. Hand­ boken vänder sig dels till kursledare och lärare i krea­tivt skrivande som söker en gemensam grundbok att utgå ifrån, dels till deltagare/elever. Den är också utmärkt för den allmänintresserade som vill utforska området på egen hand.

Allt för att komma igång och skriva.

Folkuniversitetets förlag

8

©författaren & folkuniversitetets förlag

kapitel 4

Karaktärer Historiens viktigaste byggstenar

3

Utan karaktärer är det svårt att skapa en historia. Du behöver någon form av aktörer för att driva händelseförloppet framåt, oavsett genre eller format. Till och med i naturlyrik, även om det då kanske inte handlar om människor. En protagonist, det vill säga en huvudkaraktär som man som läsare verkligen vill följa, är avgörande för hela historien. Denna huvudperson kan vara ond, moraliskt korrupt och ha en massa dåliga egenskaper – men om vederbörande är väl gestaltad kan vi som läsare ändå fascineras av personen ifråga. Omvänt kan vi ställa oss likgil­ tiga inför hur det ska gå med en ”god” karaktär, om inte veder­ börande är porträtterad på ett medryckande sätt.

Om jag som läsare (även om jag inte håller med protagonisten) trots allt förstår varför denna agerar som den gör och kanske rent av kan känna igen mig i dennes känslor, hur osmickrande de än må vara – då har du som författare lyckats i ditt karak­ tärsbygge.

Var nyanserad När du ska beskriva din protagonist kan det vara frestande att ge vederbörande huvudsakligen goda egenskaper. Du vill kan­ ske att läsaren ska tycka om personen ifråga. Då är det viktigt att tänka på att vi människor inte är ofelbara. Tvärtom har vi alla såväl goda intentioner som fula ovanor och komplex – och allting i en enda röra. Därför är det viktigt att nyansera sina karaktärer. Lyckas man med detta så upplevs karaktärerna ofta som mycket mer verkliga. ©författaren & folkuniversitetets förlag

37

kapitel 5

Miljö och tid

o

I det här kapitlet ska vi titta på miljön, eller scenrummet om man vill, i texten. Vad fyller den för funktion och vad bör man tänka på när man ska skriva fram den?

Den ryske författaren Tjechov skrev en gång i ett brev till sin bror ”In descriptions of Nature one must seize on small details, grouping them so that when the reader closes his eyes he gets a picture.”1 Ett av de mest effektiva sätten att dra med sig läsaren in i den fiktiva värld du skapar är just genom miljöbeskrivningar. Mil­ jön hjälper till att förankra karaktärerna i historien så att de inte bara flyter runt i ett slags vakuum.

Att tänka på vid miljöbeskrivningar Hur du väljer att gå till väga både kan och bör variera utifrån genre och story. Vill du exempelvis beskriva en historisk plats för en nutida läsare, så kräver det som regel mer miljöbeskriv­ ning än om du ska redogöra för hur det ser ut på motsvarande plats idag.

En annan genre som ofta har ingående miljöbeskrivningar är fantasy. Här gäller det att du som skribent bygger upp hela den värld som händelserna ska utspela sig i – ingen läsare kan ju förväntas ha en egen uppfattning i förväg.

1 Yarmolinsky, Avrahm (1954). The Unknown Chekhov: Stories and Other Writings Hitherto Untranslated by Anton Chekhov. Noonday Press, New York. p. 14.

©författaren & folkuniversitetets förlag

57

kapitel 6

Dialog

3

Ett sätt att lära känna karaktärerna En naturlig dialog kan höja en berättelse och få oss att komma närmare karaktärerna – känna att vi är där, runt köksbordet eller på bussen eller var huvudpersonerna nu befinner sig.

Omvänt kan en dåligt skriven dialog komma att sänka en text och få läsflödet att stanna upp.

Vad bör man då tänka på för att få till en fungerande dialog?

Undvik monologer Något av det som kan få en dialog att kännas stel och onatur­ lig är när en av karaktärerna börjar predika. Det vill säga när vederbörande antingen talar för högtravande, eller pratar oav­ brutet och länge om ett ämne, snarare än om något som de har gemensamt med sin diskussionspartner.

Tänk på hur det är i verkligheten. Där förekommer det sällan att man slår sig ner vid middagsbordet och håller långa ihål­ lande monologer medan övriga sitter knäpptysta (och skulle man göra det skulle det nog bli dålig stämning).

I stället är samtal fulla av ”åh” och ”öh” och oplanerade halva eller oavslutade meningar – ibland med långa sidospår som aldrig hittar tillbaka. Skulle man skriva exakt som man pratar, skulle det bli väldigt jobbigt att läsa. Om du någonsin har hört en transkriberad text uppläst så vet du hur illa det kan låta.

Utmaningen blir alltså att hitta ett mellanting: där folk pratar mer avslappnat än i skrift, och där osäkerhet kan markeras med

©författaren & folkuniversitetets förlag

77

kapitel 7

Berättarperspektiv och berättarröst

o

Berättarperspektiv och berättarröst är två begrepp som är helt avgörande för hur vi upplever en text. Vad är egentligen skill­ naden mellan dem?

Enkelt sett kan man säga att:

Berättarperspektiv är vem som berättar historien Berättarröst är hur berättaren berättar historien

För att kunna reda ut begreppen är det ett par termer som vi först måste få på plats: Protagonist – den eller de karaktärer som vi som läsare kän­ ner mest för, egentligen huvudpersonen/huvudpersonerna.

De vars väl och ve verkligen intresserar oss.

Fokalisator – den genom vars perspektiv historien berättas.

En berättelse kan ha flera olika fokalisatorer.

Berättarröst Berättarrösten bestäms av fokalisatorn. Inte genom hur veder­ börande för en dialog, utan hur denna person upplever världen.

Vilket ordförråd används för att beskriva det som händer runt omkring?

Tänk exempelvis att du ska skriva en text om en liten kille på lågstadiet som ensam ska åka skolbuss. Ombord på bussen sitter redan en massa äldre barn som han är lite rädd för. Om historien ska fokaliseras genom pojken är det alltså han, inte du som författare, som ska berätta hur det känns. I så fall bör du till exempel inte använda dig av ett språk som innebär en massa vuxenreferenser. ©författaren & folkuniversitetets förlag

95

Sammanfattning

o

• Gestaltning handlar om att ”visa” i stället för att berätta. Du kan gestalta på många olika sätt: tankar, dialog, agerande, sinnesförnimmelser, karaktärsegenheter. Undvik att både berätta och gestalta samma sak.

• Karaktärer blir mer intressanta om de har både goda och dåliga sidor. Se till att du som författare vet mer om dina karaktärer än det du redogör för i texten. Ge dem exempelvis en backstory och något ingen annan känner till.

• Miljöbeskrivningar ger både karaktärerna en egen kontext och bidrar till att läsaren dras in i textens verklighet. För att göra en text så levande som möjligt är det bra att försöka använda sig av alla olika sinnesintryck.

• Markörer är symboler ofta baserade på trender och ström­ ningar. Genom att använda dig av sådana kan du, utan att skriva läsaren det på näsan, få fram vilken plats eller tid berättelsen utspelar sig i, eller vilka samhällspositioner karaktärerna har.

• Dialog är ett bra sätt att gestalta karaktärernas personlig­ heter. Dialekter och sociolekter är sådant som kan ge dem egna röster. Utnyttja kroppsspråket! Låt karaktärernas rörel­ ser säga något. Stryk artigheter och andra obetydliga fraser och undvik att ge direkt läsarinformation via dialog.

• Berättarperspektiv handlar om vem som berättar historien.

Berättarrösten om hur berättaren berättar historien. Även om du kan byta mellan olika berättarperspektiv, så var konse­ kvent. Skriver du i jag-form kan du exempelvis inte veta vad de andra karaktärerna i scenen tänker.

©författaren & folkuniversitetets förlag

195

kreativt skrivande

Bildlista Wikimedia Commons /Mario RM from Madrid, Spain/cc by 2.0 Pixabay/Arek Socha

16

Depositphotos/accent-p.mail.ru Pixabay/moritz320 36 Pixabay/StockSnap Pixabay

76

12

24

56

Mostphotos/Micke Holmberg 94 Pixabay/Adrian 114

Pixabay/MabelAmber 144 Pixabay

194

Privat (kursdeltagare) 198

202

©författaren & folkuniversitetets förlag

X X Den oskrivna texten Handbok i kreativt skrivande

Har du redan hemliga alster i skrivbordslådan?

Eller vill du gärna, men har ännu inte lyckats komma igång med ditt eget skrivande?

Kreativt skrivande är i hög grad ett hantverk som kräver tålamod och disciplin. Berättartekniska begrepp och verktyg är till stor hjälp, liksom att kunna ge och ta feedback från andra.

Ett bärande element i denna bok är olika deltagares autentiska texter, sprungna ur övningar som författaren genomfört på sina kurser. Dessa visar med all önskvärd tydlighet – kan de så kan du!

Den oskrivna texten vänder sig till kursledare och deltagare i kreativt skrivande, som grundbok att utgå ifrån. Boken är också utmärkt för den som vill komma igång och skriva på egen hand.

o

Sofie Bjarup har länge jobbat som lärare i kreativt skrivande på Folkuniversitetet, på såväl nybörjarsom fortsättningskurser. Hon är själv författare till historiska romaner och moderna spänningsromaner.