9789174346855

SKRIVA Genrepedagogik fรถr sfi

D Helena Bogren Susanne Sรถdergren

4

SKRIVA Genrepedagogik fรถr sfi

Kurs D Helena Bogren Susanne Sรถdergren

Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet över huvud taget inte kopieras för undervisningsändamål.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan © 2015 Helena Bogren, Susanne Södergren och Folkuniversitetets förlag Foton: se bildlista s. 142 Grafisk form: Dan Abelin Tryck: KOPA, Litauen 2015 ISBN 978-91-7434-685-5

Innehåll Till läraren Till eleven

5 8

Presentation av texttyper Beskriv Ge tips och råd Redogör Ge förslag Argumentera för din åsikt Skriv en insändare

9 10 14 18 22 26 30

Teman och skrivuppgifter Relationer och familjeliv Kropp och själ Studier och arbete Kultur och möten Medborgare och samhälle Klimat och miljö

35 36 54 70 88 106 124

Bildlista

142

3

4

Till läraren Genrepedagogik På senare år har man börjat använda genrepedagogik inom flera skolformer, eftersom den har visat sig göra inlärningen mer effektiv. Genrepedagogik för de produktiva färdigheterna, muntlig och skriftlig produktion, handlar om att imitera språkliga mönster tills man har lärt sig vilka strukturer och vilket ordförråd man använder i olika situationer. Genrepedagogik för skriftlig produktion innebär att elever får lära sig hur man anpassar textens språk och struktur efter syfte och mottagare. På så sätt får inläraren en grundläggande kunskap kring vad som utmärker olika texttyper.

SKRIVA Kurs D är ett läromedel för utbildning i sfi, som ger lärare och elever förutsättningar att arbeta genrepedagogiskt.

Materialet syftar till att sätta fokus på språkanvändningen. Det innehåller olika exempeltexter och skrivuppgifter, för att in­­läraren ska bli medveten om att olika texter i målspråket kräver olika ordförråd och uppbyggnad.

Målet för färdigheten skriftlig produktion i kurs D är att eleven ska kunna kommunicera i olika situationer: Eleven kan […] kommunicera både i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. (SKOLFS 2012:13)

Kursplanen för utbildning i svenska för invandrare betonar att målet med utbildningen är att utveckla elevens kommunikativa språkförmåga. Språkligt kommunikativ är den som behärskar både språk och språkanvändning: Eleven måste få kunskaper och färdigheter av olika slag för att kunna göra relevanta språkliga val i förhållande till den aktuella kommunikativa situationen. […] En kommunikativ språkförmåga förutsätter … både tillgång till ett språkligt system och kunskaper om hur detta system används. Kunskap om …

5

språkanvändningen handlar om hur man bygger upp en text och gör funktionella språkliga val och anpassningar i förhållande till mottagare och syfte. (SKOLFS 2012:13)

Inom genrepedagogiken brukar man dela in texter i till exempel reflekterande, instruerande, informerande och argumenterande texter. Vi har valt att bryta ner dessa genrer i flera olika skrivuppgifter som sedan ska resultera i olika texttyper.

I genren reflekterande texter finns uppgiften Beskriv och i genren instruerande ­texter finns Ge tips och råd. Redogör representerar informerande texter. Uppgifterna Ge förslag, Argumentera för din åsikt och Skriv en insändare är alla argumenterande texter.

Läromedlet SKRIVA Kurs D är tematiskt upplagt och anknyter till vardagslivet, arbetslivet och de samhällsfrågor man ofta möter.

De teman som förekommer i boken är

• Relationer och familjeliv • Kropp och själ • Studier och arbete • Kultur och möten • Medborgare och samhälle • Klimat och miljö Inom varje tema får eleven träna flera olika texttyper. Detta ger eleven möjlighet att träna samma texttyper flera gånger under sin kurs, men med varierande tema. Skrivandet blir med andra ord cykliskt. De typer av skrivuppgifter eleven möter i läromedlet är

• Beskriv • Ge tips och råd • Redogör • Ge förslag • Argumentera för din åsikt • Skriv en insändare 6

I läromedlets inledning presenteras varje texttyp för sig. Där finns också en exempeltext för varje texttyp. Varje skrivuppgift i läromedlet har ett specifikt ämne och en relevant mottagare.

Arbetssätt Inom genrepedagogiken arbetar man i fyra olika steg.

Steg ett handlar om att bygga upp kunskap och ordförråd inom ett visst innehållsfält. Genom att läsa och samtala om saker i vardags-, samhälls- och arbetslivet, ger man eleverna ett användbart ordförråd för deras skrivande. Det är en fördel att arbeta tematiskt för att utöka ordförrådet.

Steg två är att tillsammans med eleverna studera en exempeltext ur den texttyp som man har tänkt arbeta med. Man ”plockar isär” den och ser vilka delar som ingår, och vilken struktur texten har.

Sedan diskuterar man vad som är specifikt för texttypen.

Steg tre är att lärare och elever skriver en exempeltext tillsammans. Eleverna ger förslag på innehåll, struktur och språk, vilket ger dem en ökad förståelse för hur man ”bygger upp” texten.

Fjärde och sista steget handlar om individuellt skrivande. Varje elev får själv skriva en text. Med stöttning av läraren tar sig eleven igenom hela skrivprocessen. Läraren ger respons så att eleven kan skriva om och bygga ut sin text flera gånger.

Genom att arbeta med alla fyra stegen får eleverna tillfälle att ­processa skrivandet på både grupp- och individnivå.

Skrivuppgifterna och exempeltexterna i läromedlet SKRIVA Kurs D är en hjälp för elever och lärare att på ett enkelt och funktionellt sätt arbeta med genreskrivande.

Eleven skriver in varje slutgiltig textversion i läromedlet. Den genomgångna boken kan fungera som en första guide i s­ krivteknik.

Eleven kan använda den i sitt vardags-, samhälls- och arbetsliv.

Boken ger också en grund inför fortsatta studier.

7

Till eleven Det är viktigt att kunna kommunicera skriftligt i både informella och formella situationer.

På sfi studerar du olika teman. Du läser om sådant som rör vardagsliv, till exempel relationer, familjeliv och hälsa. Du läser även om sådant som rör studier och arbetsliv. Dessutom läser du om det svenska samhället, till exempel om demokrati och jämställdhet. Du möter också mer specifika ämnen som kultur och miljö.

I boken SKRIVA Kurs D får du träna på att skriva flera olika texter till varje tema. Du får lära dig att skriva sex olika texttyper.

Uppgifterna är:

• Beskriv • Ge tips och råd • Redogör • Ge förslag • Argumentera för din åsikt • Skriv en insändare Du skriver din text flera gånger. Din lärare ger dig respons på dina texter. Läraren kan ge tips på hur du kan bygga ut texten, använda synonymer, variera din ordföljd och uttrycka dig idiomatiskt. Till sist skriver du in den färdiga t­ exten i boken.

8

PRESENTATION AV TEXTTYPER

Redogör Syftet med en redogörande text är att informera. Men det handlar inte bara om att beskriva något. Att redogöra betyder också att man förklarar något.

I skrivuppgifterna redogör du bland annat för processer, till exempel hur det svenska riksdagsvalet går till. Du redogör också för innehållet i arbetslagstiftningen och allemansrätten, genom att ge konkreta exempel på vad de innebär i praktiken.

Du redogör även för syftet med en miljökampanj.

I andra uppgifter redogör du för olika samband, till exempel konsekvenser eller orsaker. Du redogör för en diet och dess effekter. I en annan uppgift redogör du för en högtid, samtidigt som du också förklarar bakgrunden till högtiden. Du redogör även för barnrättsorganisationen Bris, samtidigt som du för­klarar varför organisationen bildades. Det är viktigt att du använder tydliga sambandsord som eftersom, därför att eller anledningen till att.

Språket ska vara neutralt och formellt och du använder oftast subjekt som man eller det. Du använder också en hel del ämnesspecifika ord.

Tempusformen är ofta presens, men ibland använder du preteritum, till exempel när du redogör för bakgrunden till något.

Ibland passar passiv form bra, till exempel Miljökampanjen ”Jordtimmen” startades …

En redogörande text behöver ingen speciell inledning eller avslutning. Ofta är det logiskt att börja med tidsperspektivet innan man går in på detaljer. Du berättar hur ofta det är val i Sverige och när det är dags för nästa val, innan du går ­igenom själva valprocessen. När du redogör för en miljökampanj 18

berättar du när kampanjen startades och när den infaller, innan du går in på detaljerna.

Dela upp din text i lämpliga stycken så att strukturen blir tydlig.

Kom ihåg!

• Använd ett neutralt och formellt språk.

• Använd sambandsord som eftersom, därför att eller anled­ ningen till.

• Använd subjekt som man eller det.

• Använd ord som är specifika för ämnet.

• Använd främst presens eller passiv form.

• Använd preteritum när du redogör för bakgrunden till något.

19

Redogör Arbetslagar Din klass har tema arbetsliv den här veckan. Några studerande har fått i uppgift att ta reda på vilka rättigheter man har när man jobbar. Texterna ska läggas ut på klassens blogg så att hela klassen kan ta del av dem.

e Skriv en faktatext och redogör för någon av arbetslagarna.

Välj en lämplig rubrik.

• Redogör för innehållet i någon av arbetslagarna.

Förklara gärna med exempel.

Till exempel semesterlagen, arbetstidslagen, arbets­ miljölagen, jämställdhetslagen, medbestämmande­ lagen, lagen om anställningsskydd …

Arbetstidslagen En vanlig arbetsdag är åtta timmar. Det betyder att en arbetsvecka är 4 0 timmar.

Ibland måste man arbeta övertid. Man får arbeta högst 50 timmar övertid per månad,

men inte mer än 200 timmar övertid per år.

Man har rätt till minst 3 0 minuter lunch­

rast, men lunchrasten räknas inte in i arbets­

tiden. Man har också rätt till en eller två korta pauser. Det är arbetsgivaren som bestämmer hur lång en paus ska vara.

Det måste vara minst elva timmar mellan två arbetsdagar. Det betyder att om man s ­ lutar klockan 20:00 får man tidigast börja jobba

klockan 7:00 nästa morgon. En arbetstagare

har rätt till minst 36 timmars vila under ­helgen eller under två andra veckodagar.

Det finns speciella regler för dem som

­a rbetar natt.

21

Skriv en insändare Syftet med en insändare är att skapa debatt eller övertyga. Ämnena är ofta lokala frågor, men kan även vara mer allmänna.

Dagstidningar har ofta en särskild sida där läsarna kan få sina texter publicerade. Det finns två typer av insändare. Den ena tar upp helt nya frågor och den andra kommenterar tidigare insändare.

I skrivuppgifterna kommenterar du tidigare insändare. Inled med att kommentera den tidigare insändaren, samtidigt som du presenterar din egen åsikt: Signaturen ”Besviken patient” skri­ ver att …, men jag håller absolut inte med. • Jag håller verkligen med signaturen ”Besviken patient” som säger att … Verb som skriver och säger kan bytas ut mot tycker eller anser.

Argumentera för din åsikt. Berätta till exempel om något som du själv har upplevt, sett, hört eller läst. Du kan också hänvisa till en allmän uppfattning i argumenten, t.ex. De flesta är missnöjda med … eller Många klagar på …

Börja med ditt starkaste argument och ta sedan de övriga. Du kan förstärka argumenten med ord som väldigt, viktigt, otroligt, verkligen, faktiskt, nämligen, självklart, definitivt, absolut och absolut inte. Om du är missnöjd med något kan du använda ord som dåligt, orättvist, farligt, fruktansvärt eller oacceptabelt.

Det är bra att rangordna argumenten med uttryck som För det första, För det andra, För det tredje eller Först och främst …, Dessutom … och Sist men inte minst … Att ge exempel på ett antal nyheter fungerar också. Då passar Häromdagen …, Förra veckan … och För ett tag sedan …

Avsluta med en uppmaning, t.ex. Sänk priset på busskort, så att fler kan åka kollektivt! Du kan gärna vända dig direkt till dina mottagare: Kommunpolitiker, ta nu ert ansvar! eller Föräldrar, 30

tänk till innan ni köper mobiltelefoner till era sjuåringar! Det går också bra att avsluta med en slutsats, till exempel Mobilen är nödvändig för både vuxna och barn!

I insändare vill många vara anonyma. Tidningen vill ha skribentens namn, men namnet behöver inte stå i själva insändaren.

Texten kan i stället avslutas med en signatur som passar innehållet, t.ex. Nöjd patient, Ny i Sverige eller Trött på att pendla.

Insändaren behöver en kort och kraftfull rubrik som ­speglar din åsikt, t.ex. en uppmaning som Öka tryggheten i centrum eller Förbättra akutvården, eller en beskrivning som Otryggt centrum eller Dålig akutvård. En fråga kan också bli en bra rubrik, t.ex. Vad har hänt med vården? Om din ståndpunkt är för eller emot något, passar rubriker som Nej till mobiler i skolan eller Ja till gratis busskort för skolungdomar.

Dela upp din text i lämpliga stycken så att strukturen blir tydlig.

Kom ihåg!

• Kommentera den tidigare insändaren samtidigt som du presenterar din egen åsikt.

• Argumentera för din åsikt.

• Förstärk dina argument med ord som t.ex. väldigt, ­verkligen, faktiskt, nämligen och absolut.

• Rangordna dina argument.

• Avsluta med en uppmaning eller en slutsats.

• Välj en lämplig rubrik och en passande signatur.

31

Skriv en insändare Barn och mobiltelefoner Människor har olika åsikter om när barn ska få sin första mobiltelefon. En del tycker att man kan ge sitt barn en mobil redan i tidig ålder. Andra tycker att man ska vänta tills barnet är lite äldre. På insändarsidan i en dagstidning skriver signaturen Småbarnsförälder att det känns tryggt att familjens sjuåring alltid har en mobiltelefon med sig och att det inte finns några större nackdelar med att yngre barn har en egen mobil. Håller du med eller inte?

e Skriv en insändare och försök övertyga andra läsare om din åsikt. Välj en lämplig rubrik och avsluta med signatur.

• Presentera din åsikt. Håller du med signaturen Småbarnsförälder eller inte?

• Argumentera för din åsikt.

• Avsluta med en slutsats eller en uppmaning.

Mobil till både stor och liten I dag lever vi i en värld där både stora och små behöver en egen mobil. Som mamma till en sjuåring ser jag många fördelar med att även barn har mobil.

Först och främst är mobilen en trygghet.

Du behöver inte vara orolig när ditt barn går till en kompis eller en lekpark, eftersom du och barnet allt kan nå varandra på mobilen.

Det känns väldigt tryggt.

Dessutom är mobilen ett bra hjälpmedel.

Barn som har svårt att anteckna i skolan, kan

spela in läraren och även fotografera tavlan.

Speciallärare säger att mobilen gör skolan ­lättare för barn med dyslexi.

Sist men inte minst får barn lära sig att ta ansvar när de har en egen mobil och att vara rädda om saker och ting.

Mobilen är nödvändig för både vuxna och barn i ett modernt samhälle och det finns inga större nackdelar med att yngre barn har en egen mobil.

Småbarnsförälder

Nej till mobiler i skolan!

Jag håller verkligen inte med signaturen

Småbarnsförälder, för jag anser att barn inte

ska ha en mobil. De ska i alla fall inte ha den i skolan.

För det första är det väldigt störande med

alla dessa mobiler i klassrummet. Jag är själv lärare och det piper här och där hela tiden.

Vem kan tänka i en sådan miljö?

För det andra tar det fokus från under­

visningen. Jag ser hur elever leker med mobilen i stället för att lyssna på läraren.

För det tredje påverkar det skolresulta­

ten. Jag har läst att i skolor där man för­

bjuder mobiler, är betygen högre än i skolor där mobiler är tillåtna.

Föräldrar, tänk till innan ni köper mobiler till era barn. Låt skolan vara mobilfri!

Lärare i 3A 33

TEMAN & SKRIVUPPGIFTER

Redogör En högtid Din klass har tema kultur den här veckan. En av uppgifterna för de studerande är att skriva om högtider i olika kulturer. Texterna ska läggas ut på klassens blogg så att hela klassen kan ta del av dem.

e Skriv en faktatext och redogör för en högtid som firas i ditt tidigare hemland eller i ditt nya hemland. Välj en lämplig rubrik.

• När infaller högtiden?

• Vad är bakgrunden till högtiden?

• I vilka länder firas den?

• Hur firar man högtiden?

96

97

Medborgare och samhälle Ordkunskap

f Själv: Skriv en lista på alla svenska ord du kommer på när du hör medborgare och samhälle.

e

ff I par: Sätt dig vid en kamrat. Jämför era listor. Har ni skrivit samma ord eller olika ord? Bocka av de ord som är samma.

Lägg sedan till de ord som din kamrat har, men som du saknar.

106

Diskussion

f Själv: Läs tankekartan. Är några ord nya för dig? Ta reda på vad alla nya ord betyder. fff I grupp: Samtala sedan i grupp med hjälp av tankekartan.

Jämställdhet Demokrati

Lagar och regler

Vad är viktigt i ett samhälle?

Trygghet

Skatter ?

107

Skriv en insändare Trygghet Människor har olika åsikter om hur tryggt eller otryggt stadens centrum är. En del upplever att centrum är en lugn och trygg plats. Andra tycker att centrum känns oroligt och otryggt. På insändarsidan i en dagstidning skriver signaturen En invånare att stadens centrum är en otrygg plats när det är mörkt ute och att det därför behövs fler övervakningskameror och fler poliser.

Håller du med eller inte?

e Skriv en insändare till dagstidningen och försök övertyga andra läsare om din åsikt. Välj en lämplig rubrik och en passande signatur.

• Presentera din åsikt. Håller du med signaturen En invånare eller inte?

• Argumentera för din åsikt.

• Avsluta med en slutsats eller en uppmaning.

Vem vågar gå ut på kvällen?

Centrum har blivit en väldigt otrygg plats.

Jag vågar absolut inte gå ut när det är mörkt, eftersom antalet brott har ökat rejält den senaste tiden. Det känns fruktansvärt.

Häromdagen blev en kvinna rånad, när hon hade tagit ut pengar från en bankomat.

Förra veckan inträffade en skadegörelse, när ett gäng slog sönder flera butiksfönster.

122

För ett tag sedan blev en ung man ned­ slagen, när han skulle hem från krogen.

Det är inte så konstigt att man inte vågar gå ut på kvällarna.

Det behövs fler övervakningskameror i centrum och definitivt fler poliser på kvällar och nätter. Trygghet är viktigt för oss alla!

En invånare

123

Bildlista Ben Hosking c b 12

Rob Faulkner c b 71

www.flickr.com/photos/benhosking/4813183991/

www.flickr.com/photos/robef/5539562805/

Phoenixns 16

bikeriderlondon 72

Shutterstock.com

Shutterstock.com

Alex Staroseltsev 20

Rawpixel 74

Shutterstock.com

Shutterstock.com

Gustav Holmström c b 24

Africa Studio 76

www.flickr.com/photos/hejgustav/3289086346/

Shutterstock.com

Rishiken 28

Andrey Burmakin 78

Shutterstock.com

Shutterstock.com

Luke Wisley c b 37

Aditya Karnad c b 80

www.flickr.com/photos/lukewisley/931241494/

www.flickr.com/photos/karnad/8275931572/

Sergio Vassio Photography c b 38

John Loo c b 82

www.flickr.com/photos/expose_switch/4695363456/

www.flickr.com/photos/johnloo/8709720022/

Chris Parfitt c b 40

Alexander Kaiser, pooliestudios.com c b 84

www.flickr.com/photos/chr1sp/2484447098/

www.flickr.com/photos/poolie/2250698836/

Roxiller13 42

Prophet And Poet c b 89

Shutterstock.com

www.flickr.com/photos/knett/32991042/

Bris 44

Solis Invicti c b 90

Läs mer om Bris på www.bris.se

www.flickr.com/photos/sol_invictus/5242554556/

Katherine McAdoo c b 46

Pedro Ribeiro Simões c b 92

www.flickr.com/photos/o_hai/5888758161/

www.flickr.com/photos/pedrosimoes7/8082051564/

Ashwin Kamath c b 48

francois schnell c b 94

www.flickr.com/photos/locateashwin/2273862339/

www.flickr.com/photos/frenchy/5582963607/

Tela Chhe c b 50

Bengt Nyman c b 96

www.flickr.com/photos/telachhe/4642200108/

www.flickr.com/photos/bnsd/4735017261/

Giuseppe Milo c b 55

Chelsea Marie Hicks c b 98

www.flickr.com/photos/giuseppemilo/14676550801/

www.flickr.com/photos/seafaringwoman/7004865994/

Gabriela Pinto c b 56

Håkan Dahlström c b 100

www.flickr.com/photos/gabrielap93/5864172643/

www.flickr.com/photos/dahlstroms/8298338914/

Z S c b 58

Mikael Miettinen c b 102

www.flickr.com/photos/zuerichs-strassen/17151965178/

www.flickr.com/photos/mikaelmiettinen/4379697507/

Rakesh Rocky c b 60

Håkan Dahlström c b 107

www.flickr.com/photos/22905496@N07/6735129419/

www.flickr.com/photos/dahlstroms/9251565601/

HiggySTFC c b 62

bikeriderlondon 108

www.flickr.com/photos/higgystfc/1498285522/

Shutterstock.com

istolethetv c b 64

Jeanette Dietl 110

www.flickr.com/photos/istolethetv/3484457206/

Shutterstock.com

Jakub Michankow c b 66

Allie_Caulfield c b 112

www.flickr.com/photos/glowform/3779533414/

www.flickr.com/photos/wm_archiv/4728364593/

142

Håkan Dahlström c b 114 www.flickr.com/photos/dahlstroms/5003403507/

Alexander Raths 116 Shutterstock.com

Khakimullin Aleksandr 118 Shutterstock.com

Alice Keeler c b 120 www.flickr.com/photos/alicegop/13782404333/

Pink Sherbet Photography c b 125 www.flickr.com/photos/pinksherbet/3370498053/

Martin Nikolaj Christensen c b 126 www.flickr.com/photos/martin_nikolaj/4964691402/

Mikael Tigerström c b 128 www.flickr.com/photos/dirigentens/5961603276/

woodleywonderworks c b 130 www.flickr.com/photos/wwworks/3134030082/

Roman Boed c b 132 www.flickr.com/photos/romanboed/19286808608/

Boris Anthony c b 134 www.flickr.com/photos/bopuc/1348460632/

Celeste Lindell c b 136 www.flickr.com/photos/averagejane/9764858253/

Pawel Pacholec c b 138 www.flickr.com/photos/pawel_pacholec/17110087272/

Läs mer om c b www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/

143

B C D I boken SKRIVA D – genrepedagogik för sfi – tränar man strukturerat för att nå målen för skriftlig produktion i utbildning för sfi kurs D (GERS B1/B1+).

SKRIVA D består av en inledande del med praktiska råd och exempeltexter. Därefter arbetar man med skrivuppgifter kopp­lade till olika teman. Bokens teman är Relationer och familjeliv, Kropp och själ, Studier och arbete, Kultur och möten, Medborgare och samhälle samt Klimat och miljö. Skrivträningen blir effektiv eftersom eleven får skriva flera olika texttyper inom varje tema. Man lär sig vad som utmärker en texttyp genom genrebaserad undervisning.

Varje texttyp återkommer i flera teman och skrivandet blir därmed cykliskt. De texttyper man möter i SKRIVA D är: • Beskriv • Ge tips och råd • Redogör • Ge förslag • Argumentera för din åsikt • Skriv en insändare SKRIVA D innehåller både exempeltexter, ordkunskapsträning, tankekartor och plats för elevens egna texter. Boken går lika bra att använda i grupp som i individualiserad undervisning.