9789174249934

KONSTEN ATT

BESKÄRA

TRÄD OCH BUSKAR

EVA ROBILD GEORG GRUNDSTEN FOTO EVA LIE

BONNIER FAKTA

36

KONS TEN AT T BE SK ÄR A

fruktträd

37

46

KONS TEN AT T BE SK ÄR A

Titta noga på grenverket och bestäm vilka grenar du ska behålla.

Klipp bort konkurrerande toppskott och överflödiga sidogrenar. (1–2)

Korta in de sidogrenar du ska spara. (3)

Skapa ett kronträd Denna uppbyggnadsbeskärning ger ett kronträd, den typiska trädformen med genomgående stam och sammanhållen krona. Vill du hellre skapa ett korgformat träd, se sidan 81. → Vill du behålla en sidogren som pekar rakt upp

1 VÄLJ TOPPSKOT T. Ofta har ett nyinköpt fruktträd två nästintill parallella toppskott. Klipp bort det ena

kan du ändra dess riktning genom att binda ner den eller hänga en tyngd i den.

eftersom det annars skulle konkurrera om vilken gren som ska utgöra huvudstam. Spara det friskaste, mest välväxta och raka.

→ Vill du behålla en sidogren som växer horison-

tellt kan du binda in den mot kronan så att den vinklas uppåt, i önskad riktning.

2 VÄLJ UT TRE–F YR A SIDOGRENAR som sit­ter väl för­delade runt stammen och utgår från olika höjd. Des­

→ Om det saknas en sidogren på en sida av trä-

sa kommer att bilda en stabil krona till trädet. Klipp bort

det kan du locka fram en gren där genom att

överflödiga sido­grenar strax utanför grenkragen. Lockas

»väcka« en knopp med ett litet halvmåne­snitt,

inte att behålla fler sidogrenar, det ger trädet sämre

se sidan 52.

stabilitet och balans! Om två grenar konkurrerar med varandra, ta bort den klenaste eller mest miss­riktade.

Helst ska sidogrenarna växa 45 grader ut från stam­

→ Om du låter en lågt sittande gren vara kvar

stimulerar det stammen att bli tjockare. Då

men, alltså snett uppåt. Det bidrar till att sätta fart på

får du snabbare ett stadigt träd! Det är särskilt

tillväxten. En gren som pekar rakt upp har en svagare

en fördel på träd som växer i kallt klimat eller

grenvinkel och väljs, om möjligt, bort. Den kan annars

på en svagväxande grundstam. Denna gren

växa alltför kraftigt och gå om toppskottet, vilket inte

kan så småningom tas bort, när stammen nått

är bra. En gren som däremot växer helt horisontellt kan

önskad tjocklek.

avstanna i tillväxt.

F R U K T T R Ä D

Sidogrenarna har kortats in vid utåtgående knopp.

Korta in toppskottet. (4)

47

Beskärningen är klar. (5)

3 KORTA IN DE K VARVAR ANDE SIDO­G RENARNA med cirka hälften så att de alla har ungefär samma höjd.

Klipp strax utanför en utåtriktad knopp.

4 KORTA IN TOPPSKOT TET med en tredjedel. Det ska förbli högre än sidogrenarna, helst 15–20 cm högre.

Lägg snittet på motsatt sida mot tidigare snitt, så att stammen stimuleras att växa så rakt upp som möjligt.

5 KL ART! Håll trädspegeln öppen de första åren och glöm inte att vattna och gödsla ditt unga träd under försommaren när den största delen av tillväxten sker!

48

KONS TEN AT T BE SK ÄR A

Frukt eller tillväxt?

Ett välmående fruktträd har bra balans mellan fruktsättning och tillväxt.

För att i fortsättningen beskära fruktträdet på rätt sätt är det viktigt att du lär dig se skillnad på olika typer av grenar och knoppar, så att du vet var du ska lägga snitten och inte klipper bort fruktved i onödan till exempel.

Studera trädet och försök bilda dig en uppfattning om trädets kondition. Hur ser de yngsta skotten ut, alltså den senaste sommarsäsongens tillväxt? På ett träd i god tillväxt är dessa nya skott tydliga, minst 10 cm men inte sällan upp till 50 cm långa, och tillväxten är väl för­delad över trädets krona. De nya skotten har vuxit ut i förläng­ ningen av de unga grenarna i trädets periferi och är en viktig del av trädets naturliga föryngringsprocess.

Ett träd som är i god kondition har både gamla och unga grenar, vilket är bra. Då finns det något att bygga vidare på under beskärningen. De nya skotten kommer så småningom att utveckla ny fruktved. På det sättet får du en succession, så att gamla grenar och fruktved kan ersättas av nya.

Om ett träd blivit mycket hårt beskuret svarar det un­ der kommande växtsäsong ofta med att skjuta enormt många årsskott, varav flertalet rakt upp. Detta visar på alltför kraftig tillväxt. Ofta kallas alla dessa skott för vat­ tenskott eller luftskott, men det är inte korrekt. Vatten­ skott (epikorma skott) är årsskott som växer ut, ofta rakt ut eller upp, från en sovande knopp, se sidan 51, på stam­ men eller en grövre gren. Sådana vattenskott tas enklast bort under sommaren, då de går att riva av för hand. På hösten eller vintern behövs i regel en sekatör.

Mängder av raka skott är inte bra för trädet. Får de växa vidare kommer de att fortsätta att växa rakt upp och bilda så kallade träd i trädet. De uppåt­riktade grenar­ na tar längre tid på sig att bilda fruktved samtidigt som

F R U K T T R Ä D

Ett träd som beskurits alltför hårt skjuter enormt många årsskott, ofta kallade vattenskott eftersom de »inte gör någon nytta«. Det är viktigt att inte klippa bort alla dessa skott utan gallra varsamt, se nedan.

Nya skott utvecklas under växtsäsongen i förlängningen av gamla grenar och kallas då årsskott. I mitten syns över­ gången från äldre ved till det nya, mjukare årsskottet.

Gammal fruktved har ofta utvecklat många så kallade fruktsporrar, se nästa sida, som sitter tätt. Genom att klippa bort varannan fruktsporre på en sådan äldre gren ger du frukten utrymme att utvecklas.

→ FRUK T VED . Grenar som ska blomma och

bära frukt. → VAT TENSKOT T (epikorma skott). Nya skott

som utvecklas från sovande knopp och i regel växer rakt upp från stammen eller kraftigare grenar. → ÅRSSKOT T . Den yttersta del av grenen som

vuxit fram under den senaste sommar­säsongen.

De många årsskotten beskärs med fördel in under JAS. Ta bort en tredjedel, korta in en tredjedel och behåll de mest svagväxande eller horisontella årsskotten.

49

56

KONS TEN AT T BE SK ÄR A

Om man kapar toppen på ett päronträd för att hålla nere höjden sätter det gärna många upprättväxande årsskott. För att komma tillrätta med detta tas de kraftigaste och mest upprätta skotten bort, medan de mest horisontella får vara kvar. Övriga kortas in.

vackert inslag i trädgården, varför inte ett vårdträd? Det är också långlivat – ett välskött päronträd kan bli hundra år!

Det är svårt att få ett bra resultat av att ta bort toppskot­ tet om man vill ha ett mindre päronträd, då det alltid strä­ var efter att växa mycket uppåt och följden kan bli många snäva grenvinklar. Då är det bättre att från början välja ett träd på den svagväxande grundstammen ’Pyro­dwarf ’, härdig till zon 5, som också ger tidigare skörd.

Päron ympade på kvitten, Cydonia oblonga, lämpar sig för spaljé men är mindre härdiga, zon 3. Det är inte alla päron som kan ympas på kvitten, och då används istället en så kallad mellan­ymp.

→ För odling i norr är det viktigt att välja en

härdig sort och inte bara en härdig grundstam. → I Mellan­sverige och längre norrut kan man med

fördel spaljera päron mot en varm vägg för att vinna en till två zoner i härdighet. Även om många päron är mindre härdiga går det att odla päron upp till zon 6. Håll utkik efter finska och ryska sorter!

F R U K T T R Ä D

Korta in grenar som sticker långt ut ur kronan.

Ta bort grenar med mycket kräfta.

Gallra bort äldre fruktved.

Korta in grenar som står rakt upp.

Äldre grenstump kan lämnas kvar på gamla träd om snittet har vallat över.

Ta bort murgrönan som växer på stammen.

Gamla päronträd behöver i regel bara lättare beskärning. Gallra försiktigt enligt bilden, så långt stegen når.

57

116

KONS TEN AT T BE SK ÄR A

Jobba dig sakta runt trädet, eventuellt flera varv för att inte ta för mycket på en sida. Du bör inte ta bort mer än 20 procent av bladmassan.

Såga bort grenar som växer in i kronan och korta in grenar på olika ställen i bladverket till närmsta grenvinkel.

Glesa ur kronan Har du ett träd med en tät trädkrona kan det skänka skön skugga, men ibland blir det alltför mörkt. Då kan en kronglesning eller en så kallad kronreducering utföras.

Att göra en kronglesning innebär att du tar bort mind­ re och ibland halvstora grenar jämnt fördelat över kro­ nan för att släppa in mer ljus. Se till att lägga snitten korrekt, beskär vid rätt tidpunkt och arbeta säkert.

Studera trädet noga innan och gör gärna en förs­ ta lätt urglesning runt hela trädet, så att det inte blir ett för stort ingrepp. Ta inte bort mer än 20 procent av bladmassan på ett ungt och vitalt träd och högst 10 procent om trädet är gammalt eller i dålig kondition.

Har du möjlighet så gör ingreppet några år i rad, då kan du ta cirka 10 procent åt gången.

Alltför hård gallring kan resultera i kraftig skottbild­ ning. Olika trädslag reagerar olika på beskärningen och den som enbart beskurit fruktträd tidigare kan bli för­ vånad över att prydnadsträdets reaktion blir en annan.

Följ upp beskärningen och gallra bland de nya skotten.

Ibland behövs inte en hel kronglesning utan endast avlastningsbeskärning av en eller ett par större grenar.

Det krävs kunskap i hur träd reagerar på en sådan föränd­ ring, så detta är ett tillfälle när en arborist bör rådfrågas.

Före och efter urglesningen.

PRYDNADSTRÄD

Sträva efter att bibehålla trädets ursprungliga karaktär när du glesar ur kronan.

117

152

KONS TEN AT T BE SK ÄR A

Trädgårdstok gallras lätt på våren och blommar även på de nya årsskotten.

Cotoneaster, OXBÄR , är ett stort och varierat släkte med både städsegröna och bladfällande arter. Det typiska är ett spretigt, något sicksackartat växtsätt och små mörk­ gröna blad.

De olika arterna av oxbär gallras när de blivit för täta, för stora eller när gamla grenar blivit mindre vitala och växer dåligt. Klipp bort äldre grenar intill huvudstammen eller närmast större gren. Tänk på att behålla buskens na­ turliga form, även om den är spretig! Beskärningen görs på vårvintern. Klippoxbär, C. nanshan, beskärs på våren.

Häckoxbär, se sidan 239 i kapitlet Häckar.

Dasiphora fruticosa, TOK (tidigare känd som Potentilla fruti­ cosa, ölandstok). Numera finns en rad moderna sorter av trädgårdstok, D. Fruticosa-gruppen, som blommar i andra färger än gult och som är bättre trädgårdsväxter än den rena arten.

Forma busken lätt på våren genom att klippa ner unga skott till ungefär halva sin längd och gallra bort enstaka äldre grenar ända nere vid marken. Efter blomningen på sensommaren kan busken klippas lite lätt för att snyggas till. Genom att beskära årligen behåller du en fin form.

Tok kan även föryngringsbeskäras, se sidan 174.

Elaeagnus commutata, SILVERBUSKE , påminner med sina smala silveraktiga blad om ett olivträd. Den trivs i sandig och näringsfattig jord samt tål vind och salt, men kan sätta rikligt med rotskott. Avlägsna rotskott på vårvin­ tern. Smalbladig silverbuske, E. angustifolia, har mindre

uppstammad klätterbenved.

problem med rotskott, kan stammas upp till ett träd och bli 4–8 meter hög. Den går även utmärkt att formklippa, vilket görs på vårvintern och/eller på sommaren efter blomning.

Höstsilverbuske, E. ebbingei, kan användas som friväx­ ande eller klippt häck, se sidan 240 i kapitlet Häckar.

Euonymus, BENVED , se bild på sidan 145, odlas an­ting­en för sina frukter eller sitt vackra bladverk. Särskilt klätter­ benved, E. for­­tunei var. radicans, har ofta dekorativt brokiga blad i grönvitt eller gröngult. Trots namnet finns det låga sorter som används som marktäckare eller formklippta klot. Benved, vingbenved, E. alatus ’Compactus’ och körs­ bärsbenved, E. planipes, har vackert grenverk och tjusiga färgsprakande frukter om hösten.

Benved gallras på vårvintern, genom att de äldsta gre­ narna tas bort vid basen. Om busken stammats upp till ett träd, klipper du bort oönskade grenar och skott som växer ut från stammen och formar kronan till önskad form. Klätterbenved, se även sidan 256 i kapitlet Klät­ terväxter.

Fargesia, BERGBAMBU , se motstående sida.

Holodiscus discolor, VIPPSPIREA , är en upprättväxande buske med gulvita blommor i juli. Någon eller några äldre grenar klipps bort vid basen på busken för att sti­ mulera ny tillväxt. Enstaka grenar kortas in vid behov.

Bästa tidpunkt är vårvintern.

P R Y D N A D S B U S K A R

153

Före beskärning ser bambun torr och risig ut. Alla döda grenar och de som har helt vissna blad ska nu klippas bort. Notera skillnaden på unga, äldre och gamla eller döda grenar innan du sätter igång!

Efter beskärningen är busken lägre, men ser friskare och grönare ut. Det finns nu utrymme för nya skott att ta sig upp inuti busken.

Bergbambu är en populär bambu som växer klumpformat och bara långsamt breder ut sig. Den måste inte beskäras, men genom att gallra ur de äldsta grenarna i marknivå får du bort grenar med torra blad och utseendet blir mera »städat«. När bambun blir luftigare stimuleras tillväxten och nya skott får bättre plats att skjuta upp och ersätta de gamla. De bortgallrade grenarna är utmärkta som växt­ stöd på annan plats i trädgården!

Bergbambu kan också formklippas till häck genom att man jämnar till den på höjden och på sidorna.

Efter en världsomspännande blomning under 1990-talet dog många bergbambu, vilket gav upphov till en rad nya sorter med olika sluthöjd. Beskärningen utförs på våren.

Ung, äldre och gammal eller död gren (från vänster till höger). Behåll de yngsta grenarna och fina äldre grenar med gröna blad – men klipp bort döda grenar och dem vars blad är vissna.

162

KONS TEN AT T BE SK ÄR A

pärlbuske

formklippt forsythia

BUSK AR SOM BE SK ÄRS EF TER BLOMNINGEN Berberis, BERBERIS , finns i flera olika arter, både städse­ gröna och lövfällande. Många arter blommar vackert på våren och en del har vackra bladverk i mörkt grönt eller rött. Beskär till önskad form och storlek, helst strax efter blomningen under sen vår eller försommar. Var uppmärksam på att bären är ätliga samt har ett prydnads­ värde, så klipp inte bort alla vissna blommor! Koreansk berberis, B. koreana, har särskilt goda bär.

Se upp för tornarna vid beskärning, då sår kan orsaka allergiska besvär. Se även sidan 237 i kapitlet Häckar.

Buddleja alternifolia, SOMMARBUDDLEJA , är mindre van­ lig än syrenbuddleja, B. davidii ( se sidan 168). Sommar­ buddlejan blommar på fjolårsskott och klipps till önskad form och storlek efter blomningen på sommaren. Gallra bort äldre grenar vid behov. Död ved kan tas bort redan på våren, efter bladutspring.

Chaenomeles, ROSENK VIT TEN , är en låg, taggig buske med vacker vårblomning i vitt, orange, rosa eller rött och knubbiga gula frukter som doftar underbart och även är ätliga. Etablerade buskar gallras vid behov efter blom­ ning. Frukterna förväxlas ibland med kvitten, Cydonia oblonga, som dock växer på träd, se sidan 88 i kapitlet Fruktträd.

Cytisus, GINST, har tunna upprättstående grenar och blommar massivt i gult, enstaka sorter i rött. Gallra bort äldre grenar och klipp in långa skott efter blomning.

Rosenginst, C. purpureus, blommar i rosa i juni–juli. Korta in grenarna på unga blommande skott direkt efter blom­ ning. Lämna alltid en eller ett par gröna bladknoppar utan­för den hårda veden, som inte bryter nytt.

Deutzia, DEUTZIA , är en anspråkslös 2–3 meter hög bus­ ke med vackra blommor. Bruddeutzia, D. gracilis, blir en meter hög och blommar under sommaren i rosa-vitt.

Gallra äldre grenar för att stimulera ny tillväxt. Detta kan även göras på vårvintern men då går man miste om delar av blomningen. Kan föryngringsbeskäras, se sidan 174.

Erica tetralix, KLOCKLJUNG , samt E. carnea, VÅRLJUNG , är städsegröna buskar på 10–30 cm. Trivs i jord med lågt pH-värde. De beskärs till ungefär hälften av sin storlek i slutet av blomningen, innan nytillväxten blivit för kraftig.

Exochorda, PÄRLBUSKE , blommar med vita blommor som sitter som i pärlband längs grenarna. Etablerade buskar gallras genom att du tar bort ett par äldre grenar varje år. Gallra även bort klena skott. Beskärningen görs med fördel direkt efter blomningen.

P R Y D N A D S B U S K A R

163

kerria

paradisbuske

Forsythia, FORSY THIA , är omtyckt för sina gula blom­ mor på bar kvist tidigt på våren. Den tillhör de buskar som blommar på fjolårsskott men också på nya skott på gamla grenar – däremot inte på unga årsskott. Genom att gallra samt klippa tillbaka långa skott får du en luftigare och frisk buske samt rikligare blomning. Vill du använda forsythia som blommande häck eller klippt klot, något som kan vara mycket effektfullt, klipps busken så snart blomningen är över och putsas försiktigt på sensomma­ ren för att hålla formen.

Forsythia kan föryngringsbeskäras, se sidan 174.

men under vintern kan de upplevas som risiga. En re­ gelbunden beskärning från det att de har ett par tre år på nacken gör dem mer tilltalande året om.

Gallra de äldre grenarna så att du tar bort en av tre, antingen vid basen eller så kortar du in dem till en lämplig grenvinkel för att skapa en mer luftig buske. Detta görs helst på sommaren, efter blomningen, då paradisbuske blommar på fjolårsskott, men det går även att gallra bus­ ken på vårvintern då det är lättare att komma åt och rensa upp död ved och gallra ut gamla grenar.

Paradisbuske kan föryngringsbeskäras, se sidan 176.

Kerria japonica, KERRIA , är en halvstor buske som blom­ mar på våren med runda gula blommor och ofta remon­ terar senare på säsongen. Den fyllda sorten ’Pleniflora’ är vanligast. Tyvärr har kerria en tendens att bli risig. Klipp busken rejält efter blomningen, och blir den spretig un­ der sommaren kan den beskäras en eller ett par gånger till så att den håller formen och förblir tät. Kerria skickar ofta många rotskott, som tas bort samtidigt.

Kerria kan föryngringsbeskäras, se sidan 174.

Lonicera nitida, MYRTENTRY , och L. pileata, LINGONTRY , är städsegröna arter av try som är mindre härdiga än de flesta buskar i släktet. Medan övriga try beskärs på vårvintern, se sidan 155, är det bättre att beskära dessa lite senare på säsongen, under våren när de kallaste frost­ nätterna är förbi. Båda arterna kan användas till häckar eller formklippas till klot som ersättning för buxbom, men också tillåtas växa fritt. De svarar bra på både form­ klippning och gallring.

Myrtentry och lingontry kan föryngringsbeskäras, se sidan 176.

Kolkwitzia amabilis, PARADISBUSKE , blir stora buskar på 2–3 meter. De blommar med rosa klockformade blom­ mor under försommaren och är då anslående vackra,

212

KONS TEN AT T BE SK ÄR A

ROSOR

213

’Constance Spry’ är en engångs­ blommande modern buskros.

Damascenerrosen ’Ispahan’.

Jungfrurosen ’Königin von Dänemark’.

BUSKROSOR Detta är den största gruppen rosor. De varierar myck­ et i utseende och kan vara flera meter höga eller bara bli en halv meter över jorden. En stor del är engångs­ blommande, men det finns även många återblommande (remonterande) buskrosor. Färgspektrumet är stort, liksom variationen i blommans form, storlek och doft.

ENGÅNGSBLOMMANDE BUSKROSOR Många gammeldags buskrosor, men inte alla, samt några moderna buskrosor är engångsblommande. Det innebär att de blommar överdådigt under en månads tid och se­ dan inte mer förrän året därpå.

De nya grenarna som växer ut efter blomningen, års­ skotten, blommar alltså inte förrän kommande sommar – och efter vintern benämns de fjolårsskott. På vårvintern andra året ser de ut som en rak »slana« utan förgrening­ ar – ett tydligt tecken på att de aldrig blommat! Dessa skott ska du vara rädd om vid beskärningen eftersom de blommar som bäst andra året, när de för första gången sätter sidoskott/sidogrenar som blir fulla med knoppar.

GALLR A . För att hålla buskrosen vid så god vigör som

möjligt bör inga grenar tillåtas att bli äldre än fyra år.

Genom årlig beskärning på vårvintern får du ut maxi­ malt av din ros. Gallra bort de äldsta grenarna vid basen

på busken, så blir du av med det gamla samtidigt som busken stimuleras att skjuta nya skott.

Studera buskens form och notera vilka grenar som ser äldst ut eller om någon gren är skadad, till exempel för att den gnidit mot en annan gren eller ett uppbind­ ningsband. Oftast är de äldre grenarna kraftigare, mer vedartade och har en brunare nyans än de unga grenarna.

Ta bort de grenar som är äldre än tre till fyra år genom att klippa eller såga av dem så långt ner det går, utan att skada intilliggande unga grenar. En grensax når oftast in bäst i en trång buske. På vissa buskar tas bara en äldre gren bort, andra gånger kan det röra sig om upp till en tredjedel av grenarna.

Om en ros inte beskurits på många år kan den vara både risig och klen. Har nytillväxten varit dålig kan du tvingas behålla någon äldre gren eller klippa den högre upp, kanske strax ovanför en fin ung sidogren, istället för att ta bort den i marknivå.

Försök att få bort några större grenar från rosens mitt för att ge utrymme åt nya unga grenar som kan skjuta upp i dess ställe! Klipp gärna grenarna du sågat av i flera bitar, så att du kan dra ut dem ur busken utan att skada de grenar som ska vara kvar. Tunna, veka skott kan klippas bort då de är för klena för att orka hålla uppe eventuella blommor.

230

KONS TEN AT T BE SK ÄR A

häckar

231

238

KONS TEN AT T BE SK ÄR A

Buxbom blir vackrare med tät och nog­ grann beskärning. Klipp gärna två tre gånger om året och använd murarsnöre för att få raka linjer.

Buxbom är den mest kända och använda städse­gröna växten för formklippta låga häckar, klot och diverse figurer.

Buxbom växer relativt långsamt och svarar väl på hård beskärning och kan därför relativt lätt hållas i den form du önskar.

Klippning kan ske upprepade gånger från vår till höst, men buxbom är mycket känslig för solsken i sam­ band med klippning, så välj en mulen dag – och helst

→ Buxbomsjuka är en smittsam svampsjukdom

ska prognosen också vara mulet väder några dagar

som främst drabbar buskar och häckar på

framöver. Vid klippning i solsken kan de avklippta

dåligt dränerad jord. Bladen får först svarta

bladen bli bruna i kanten, vilket ser tråkigt ut. Und­

prickar och sedan dör gren för gren och till sist

vik också att klippa under längre torrperioder. Vill du

större partier. Den är mycket svårbekämpad.

beskära en buxbomshäck hårt, ner till bladfria grenar,

Buxbomsjukan sprids med vattenstänk, vind,

bör detta göras under våren.

skor och beskärningsredskap.

H Ä C K A R

Avenbokshäck sätts i dubbla rader för att bli tät.

Caragana arborescens, HÄCKKAR AGAN (tidigare kallad sibirisk ärtbuske), var förr en vanlig häck eftersom den är snabbväxande och härdig. Tyvärr får den lätt mjöldagg men kan vara ett alternativ i kustområden då den är ex­ tremt salttolerant.

Beskär på vårvintern och sommaren. Uppbyggnadsoch renoveringsbeskär på vårvintern.

Carpinus betulus, AVENBOK , är en mycket populär häck­ växt som är relativt okänslig för val av växtplats och går lätt att hålla i en snygg form vid årlig klippning. Den har genomgående stam och toppas därför inte förrän den nått önskad sluthöjd. Barrotade plantor bör helst plan­ teras på våren eller efter bladfall på hösten.

För att snabbt få en riktigt tät avenbokshäck kan du plantera den i dubbla rader, helst i sicksack. Beskär i JAS.

Renoveringstips Avenbok kan renoveringsbeskäras på våren, trots att den är känd för att blöda då. Det är vik­ tigt att vänta med beskärningen tills vintervilan är över och att beskära före bladsprickningen.

När saven börjat stiga och knopparna sväller är det dags. Detta »fönster« mellan vårvinter och

Cercidiphyllum japonicum, KATSUR A , är inte så vanlig som häckväxt, men den förekommer. Dess bladverk är mycket vackert, liksom höstfärgen. Katsura föredrar fuktighets­ hållande jord och beskärs på vårvintern. Klipp årligen då man vill undvika att grenarna som ska beskäras blir för kraftiga.

vår kan ibland vara en kort tid, så det är viktigt att titta till häcken ofta så att du kan notera när knopparna har svällt.

Det är extra noga att beskära precis ovanför en nod när du beskär vid denna tidpunkt, så använd sekatören eller sågen och inte häck­ saxen! Klipp ena sidan ett år (bilden överst) och

Cotoneaster, OXBÄR , är en anspråkslös art med både lövfällande och vintergröna arter. Till häck används i regel häckoxbär, C. lucidus, och spärroxbär, C. divaricatus.

Alla oxbär tål inte hård föryngringsbeskärning, men just

andra sidan kommande vår. Har häcken blivit alltför hög kan den även sänkas vid denna tid (bilden ovan).

239