9789174242850

fertilitetshandboken

Anna Bratt b o n n i e r Fa k ta

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 3

2013-02-19 16.00

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 4

2013-02-19 16.00

innehåll Inledning ............................................ . . . . . . . . . . ........6 kapitel 1 Maxa möjligheten att bli gravid .....................................8

Så förbereder du dig och din kropp på bästa sätt

kapitel 2 Kvinnan – så funkar hon ............................................18

Ägglossningen är nyckeln till en graviditet

kapitel 3 Mannen – så funkar han ............................................32

Nya spermier på sjuttio dagar

kapitel 4 Göra barn .............................................................36

Så befruktas ägget

kapitel 5 När graviditeten dröjer .............................................42

En utredning visar chansen att få barn med eller utan behandling

kapitel 6 Vanliga fel hos kvinnan .............................................56

Både ärftliga faktorer och din livsstil kan ha betydelse

kapitel 7 Missfall är vanligare än man tror ..................................68

Kromosomfel hos fostret är en vanlig orsak till missfall

kapitel 8 Vanliga fel hos mannen .............................................82

Även män har en biologisk klocka

kapitel 9 Barnlöshet går nästan alltid att behandla ........................94

Mer än fem miljoner provrörsbarn har hittills fötts i världen

kapitel 10 Familjer kan se olika ut ............................................116

Singlar och hbt-personer vill också ha barn

kapitel 11 När det inte blir något barn .......................................126

Att hantera sorgen och gå vidare

kapitel 12 Jakten på nya behandlingar .......................................130

Med den senaste forskningen kan allt fler få hjälp

Ordlista ..............................................................136 Referenser i urval ..................................................139 Register .............................................................147

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 5

2013-02-19 16.00

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 8

2013-02-19 16.00

Kapitel 1

Maxa möjligheten att bli gravid Kanske har du och din partner just bestämt er för att skaffa barn. Eller också har ni redan försökt ett tag. Oavsett hur långt ni har kommit kan några av de här enkla livsstilsförändringarna snabbt öka era chanser att få barn.

Älska mer Den 15 april är den dag på året då det föds flest barn i Sverige. Om man räknar bakåt i tiden betyder det att många barn blir till när grillen har svalnat under sommarkvällarna i juli. Då är vi semesterlediga, avslappnade och har lite mer tid och lust för varandra. Men egentligen borde vi göra som djuren – ägna mycket tid och energi åt sex året om för att hålla spermierna i trim. För om du vill ha barn bör du ha mycket sex. Det kan låta självklart (i alla fall för heteropar), men länge trodde man att avhållsamhet gav mannen fler och piggare spermier. Inget sex veckan före kvinnans ägglossning, var läkarnas rekommendation.

Modern forskning visar motsatsen. Om mannen får utlösning varje dag i en vecka före kvinnans ägglossning minskar risken för att spermierna ska få skador på sin arvsmassa (DNA). Ju kortare tid de stannar i kroppen, desto bättre. Då hinner de inte utsättas för skadliga angrepp i testiklarnas kanaler. De blir heller inte slöa av kroppsvärmen. I stället är kvaliteten på spermierna i topp när kvinnan har sin ägglossning och är fruktsam.

Det kvittar vilken samlagsställning man väljer, spermier och ägg kommer ändå sannolikt att mötas till slut. Det har heller ingen betydelse för befruktningen om kvinnan får orgasm eller inte (men det blir kanske roligare då). Huvudsaken är att ni har mycket sex.

Maxa möjligheten att bli gravid 9

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 9

2013-02-19 16.00

Vänta inte för länge En av de vanligaste förklaringarna till att kvinnor har svårt att bli med barn är att de är för gamla. Åldern har stor betydelse för kvinnans fruktsamhet. Ju äldre hon är, desto svårare har hon att bli gravid. Förmågan att få barn sjunker redan vid 30 och runt 35 minskar den kraftigt. Efter 40 är det få kvinnor som blir gravida på naturligt sätt. Dessutom är det svårt att bli gravid med hjälp av provrörs­ befruktning när kvinnan har passerat 40.

Håll koll på ägglossningen Det gäller att ha sex vid rätt tillfälle om man vill bli gravid. En kvinna kan bara bli med barn när hon har ägglossning. Chansen att bli gravid är allra störst under själva ägglossningsdagen, eller under de två dagarna närmast före ägglossningen. Det betyder att man bör ringa in de tre dagarna i almanackan och se till att ha mycket sex just då.

Det finns faktiskt en liten chans för ett ägg att bli befruktat om paret har samlag redan fem dagar före ägglossningen, men längre än så tycks inte spermierna överleva i väntan på ägget i kvinnans kropp.

Med andra ord är en kvinna fertil högst sex dagar varje månad. Långt ifrån alla kvinnor har koll på när de har sin ägglossning och för dem utan koll kan det vara bra att ha extra tätt mellan kärleksakterna.

Lättast bli gravid två dagar före ägglossningen 50 %

Källa: Dunson, D B, m fl. 2002.

ålder 19–26 27–29 30–34 35–39

40 %

30 %

20 %

10 %

0% -8

-6

-4

-2 säkraste dag

0 ägglossning

1

Chansen att bli gravid är störst om man har samlag en till fyra dagar före ägglossningen. Chansen är allra störst två dagar före ägglossningen. Yngre kvinnor har lättare att bli gravida än äldre.

10 vänta på barn

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 10

2013-02-19 16.00

Håll normalvikt Det är lättare att få barn om man har en hälsosam vikt med ett kroppsmasseindex (BMI) mellan 18,5 och 25. Fruktsamheten hos både kvinnor och män kan påverkas redan vid lättare övervikt, det vill säga vid ett BMI på mellan 25 och 30. Men problemen börjar oftast vid en högre kroppsvikt, från BMI 30 och uppåt som räknas som fetma. Det motsvarar en kvinna eller man som är 170 centimeter lång och väger 87 kilo eller mer.

I dag är nästan en av åtta kvinnor i barnafödande ålder fet. I början 1990-talet led bara en av tjugo fertila kvinnor av fetma. Forskning visar att en fet kvinna har tre gånger större risk att drabbas av ofrivillig barnlöshet än normalviktiga. Hon har sämre chans att bli gravid både på naturligt sätt och med hjälp av assisterad befruktning. En provrörsbefruktning kan ta länge tid eftersom överviktiga kvinnor kan behöva längre och kraftfullare hormonbehandling än andra.

Det är inte bara vikten i sig som har betydelse. Var på kroppen det överflödiga fettet sitter kan också avgöra kvinnans chans att bli med barn. Äppelformade kvinnor som har sina extrakilon runt midja och mage har ofta nedsatt fertilitet. De har större risk att drabbas av för höga blodfetter och högt blodtryck. Dessutom kan fettet runt organen i buken sätta i gång olika inflammationer i kroppen. Kvinnor som är päronformade med mycket hull kring höfter, rumpa och lår har lite större chans att bli gravida. Deras fetma är inte heller lika farlig för hälsan på sikt.

Så räknar du ut ditt BMI vikt BMI = kroppslängd i meter x kroppslängd i meter Exempel: 90 kg/(1,70 m x 1,70 m) = BMI 31 Gränser för vuxna < 18,5: undervikt 18,5–24,9: normalvikt 25–30: övervikt > 30: fetma

Maxa möjligheten att bli gravid 11

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 11

2013-02-19 16.00

42 v채nta p책 barn

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 42

2013-02-19 16.00

Kapitel 5

När graviditeten dröjer Om du och din partner har försökt att få barn i ett års tid utan resultat kan det vara dags att söka hjälp hos läkare. En fertilitetsutredning visar hur stor chans ni har att få barn med eller utan behandling. Vartannat par som gör en utredning och får rätt behandling blir gravida.

Det kan dröja flera månader innan en frisk kvinna blir med barn.

Ett friskt par i fruktsam ålder som har mycket sex har i genomsnitt bara en chans på fyra varje månad att lyckas. Möjligheten att bli gravid är som störst den dag då kvinnan har ägglossning. Men även om man har sex just då kommer bara en av tre kvinnor att bli gravid.

Vi människor är helt enkelt inte särskilt bra på att föröka oss om man jämför med andra däggdjur. Ta den superfertila kaninhonan som exempel. Hon har två livmödrar och kan få upp till två hundra ungar på ett år tillsammans med en eller flera hanar. Skälet till att vi inte är lika fruktsamma är att det aldrig har funnits något evolutionärt tryck på människan att föröka sig snabbare.

Det är alltså inte konstigt om det tar ett tag innan du och din partner får barn. Men när ni har haft mycket oskyddat sex i ungefär ett år utan att bli gravid kan det vara dags att söka hjälp. Det finns ingen biologisk orsak till att gränsen går vid just ett år. I stället handlar det om att sannolikheten att ett par ska få till en spontan graviditet efter ungefär tolv ägglossningscykler är lägre än normalt – men inte noll.

När graviditeten dröjer 43

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 43

2013-02-19 16.00

Det finns tillfällen då ett par bör söka hjälp tidigare:

p Om kvinnan är över 35 år bör paret gå till läkare redan efter ett halvår. Kvinnans ålder har mycket stor betydelse för parets chans att få barn. Som nämnts tidigare minskar kvinnans fruktsamhet drastiskt efter 35. p En rad hälsoproblem kan också påverka fertiliteten.

Till exempel mycket oregelbunden eller helt utebliven mens, skador på äggledarna eller om kvinnan har den hormonella rubbningen PCOS eller smärtsjukdomen endometrios. Då bör man ta kontakt med sin läkare redan efter några få månaders försök att bli gravid. Detsamma gäller om någon i paret har haft klamydia, eller om mannen har haft en inflammation i testiklarna.

Börja hos gynekologen Om ni misstänker att något är fel bör ni i första hand vända er till en gynekolog. Läkaren gör då en fertilitetsutredning där man försöker hitta orsaken till barnlösheten. En del gynekologer skriver i stället en remiss direkt Infertilitet till en fertilitetsmottagning.

Ofrivillig barnlöshet efter ett års regelbundna Klinikerna har en åldersgräns för både oskyddade samlag utan att kvinnan har blivit gravid. Ungefär vart sjätte par i Sverige råkar utredning och behandling. För kvinnan vaut för detta. rierar åldersgränsen beroende på var hon bor och om hon väljer offentlig eller privat Sekundär infertilitet Kvinnan har varit gravid tidigare, men sedan sjukvård. Hos landstingen ligger den övre inte lyckats bli gravid igen. Drabbar ungefär gränsen för en barnlöshetsutredning melvar tionde kvinna. Även män kan ha biologislan 37 och 43 år. Om det sedan blir aktuellt ka barn, men sedan bli sekundärt infertila. med till exempel assisterad befruktning får Subfertilitet kvinnan inte vara äldre än 37–40 år beroNedsatt förmåga att få barn. ende på landsting. Privata kliniker kan ha generösare åldersgränser för kvinnorna (läs Sterilitet mer på sidan 112). Trots att män kan bli Innebär en absolut och bestående oförmåga att få biologiska barn. Bara ungefär ett av pappor långt upp i åren vill klinikerna att hundra par är sterilt. Det går att få barn ändå, de är högst 55 år. Det är av hänsyn till bartill exempel genom ägg- eller spermiedonanet, som har rätt till närvarande och hyfsat tion eller adoption. friska föräldrar under hela sin uppväxt.

44 vänta på barn

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 44

2013-02-19 16.00

Men det är inte bara kvinnans ålder som kan sätta stopp för en fertilitetsutredning. Både fetma och undervikt påverkar ägglossningen och kan minska chansen att bli med barn. Dessutom ökar risken för komplikationer under graviditeten. Både offentliga och privata kliniker har därför en övre gräns för BMI (kroppsmasseindex) på mellan 30 och 35 för kvinnor för både utredning och behandling mot barnlöshet.

En del har BMI-gränser bara för själva behandlingen.

Hos landstingen omfattas utredningen av högkostnadsskyddet för sjukvård, det vill säga man betalar i dag maximalt 1 100 kronor. Vissa privata kliniker har vårdavtal med landstinget, vilket betyder att vården ingår i högkostnadsskyddet. Hos kliniker som saknar vårdavtal kan en grundutredning kosta omkring 5 000 kronor för paret. Då tillkommer kostnader för extra undersökningar, som var och en kan kosta upp till 5 000 kronor.

De flesta landstingen uppfyller vårdgarantin, som innebär att man ska få komma till en specialist för utredning inom tre månader. Privata kliniker kan ha kortare väntetid.

Syftet med utredningen En fertilitetsutredning har tre mål: Paret ska få veta varför de har svårt att få barn, det vill säga de får en diagnos. De ska också få veta hur stor deras chans är till en graviditet med eller utan någon form av behandling. Till sist gör läkaren och paret en handlingsplan tillsammans. Den kan innebära att paret får göra en fertilitetsbehandling direkt, att de fortsätter med egna försök ett tag till (så kallad expektans) eller avstår helt från behandling. En utredning tar minst en månad, men ibland drar den ut på tiden.

Både mannen och kvinnan (eller båda kvinnorna om det är ett homo- eller bisexuellt par) deltar i utredningen. Först ställer läkaren frågor om parets hälsa och livsstil: vikt, eventuella mediciner, tidigare könssjukdomar (till exempel klamydia), rökning, alkoholvanor och droger. Paret kan redan nu få rekommendation om att sluta röka eller gå ned i vikt. Läkaren vill också veta hur parets sexliv ser ut, hur ofta och när de har sex. Ett skäl till det är att läkaren vill veta om paret verkligen har samlag när kvinnan har ägglossning och är fertil.

Läkaren tar också reda på om det finns någon allvarlig medicinsk eller psykosocial funktionsnedsättning som kan göra att paret inte bedöms vara lämpliga som föräldrar. Om någon har ett missbruk, ett svårt begåvningshandikapp eller en allvarlig psykiatrisk sjukdom kan paret nekas både fortsatt utredning och fertilitetsbehandling.

Barnlöshet beror lika ofta på mannen som kvinnan Hos ungefär 30 procent av fallen beror barnlösheten på mannen. Hos cirka 30 procent beror den på kvinnan. Hos 30 procent finns förklaringen hos båda två.

10 procent av fallen är oförklarade.

När graviditeten dröjer 45

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 45

2013-02-19 16.00

Utredningen gav en känsla av hopp Efter ett år insåg Sofie, 29, och Johan, 39, att något var fel. De hade haft mycket sex under dagarna kring Sofies ägglossning, men hon blev inte gravid.

– Jag var expert på min ägglossning, jag hade full koll på när jag kunde bli med barn. Ändå hände ingenting och det gjorde mig jätte­ orolig. Jag hade haft oskyddat sex när jag var yngre. Tänk om jag hade haft klamydia utan att veta om det? säger Sofie.

Hon läste allt hon kom över på nätet om ofrivillig barnlöshet.

– Det var tröstande att läsa om andra som var i samma situation.

Vi var inte ensamma om att ha svårt att få barn, och det kändes bra att veta.

Till slut vände de sig till kvinnomottagningen på sjukhuset i den mellansvenska stad där de bor. De fick en gemensam tid hos en gynekolog. Vid det första mötet fick Sofie lämna blodprov och göra ett vaginalt ultraljud. Hon fick också göra en spolning av äggledarna.

Johan lämnade ett spermaprov i ett särskilt litet rum där det låg porrtidningar på ett bord.

– Det var pinsamt första gången, men personalen var jättebra. Det var ju vardag för dem. Vi fick också berätta om vårt sexliv för läkaren. När och hur ofta vi hade sex till exempel. Det kändes först lite konstigt att berätta om något så privat för en främmande människa, men det var okej, säger Johan.

Vid nästa träff med läkaren fick de veta att allt såg bra ut, både blodproverna och ultraljudet. Sofie hade gott om ägg kvar i sina äggstockar och Johan hade pigga spermier. De hörde till de 10 procent av paren som inte får någon förklaring till sin barnlöshet.

– Det var jätteskönt att höra att allt var som det skulle. Läkaren berättade att det är vanligt att man inte hittar något fel, men att det går att få barn ändå, säger Sofie.

Läkaren förklarade att deras bästa chans att att få barn var genom provrörsbefruktning (IVF) eller adoption.

52

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 52

2013-02-19 16.00

– Vi var helt överens om att vi ville börja med provrörsbefruktning och se hur det skulle gå, säger Johan.

Läkaren skickade en remiss till en fertilitetsklinik på det närmaste regionsjukhuset.

– Det kändes så otroligt hoppfullt. Vi hade en chans, och på något sätt skulle vi få barn, det bara var så, säger Sofie.

Johan minns att han också kände sig lite lättad.

– Jag såg faktiskt fram emot att slippa ha sex på schema. Det spelade ingen roll om man kom hem från jobbet och var jättetrött, vi skulle ha sex ändå. Nu skulle vi äntligen få hjälp, säger Johan.

Nu stod deras hopp till en provrörsbefruktning. Sofie fick börja behandlingen med att ta hormoner i nässprej som långsamt skulle försätta henne i ett fejkat klimakterium. Hon mådde ungefär som vanligt medan hon tog hormonerna. Sedan startade läkaren hennes äggmognad igen med läkemedel. När det blev dags för den första äggplockningen var både Johan och Sofie jättenervösa.

– Det var lite obehagligt och jag var groggy av lugnande och smärtstillande medel. Men det gick bra, läkaren fick ut flera ägg, säger Sofie.

Johan lämnade spermier och sedan fick de åka hem. Några dagar sedan kom kallduschen. Inte ett enda ägg hade blivit befruktat.

– Jag blev så otroligt ledsen. Jag började undra om det var kört, skulle vi aldrig få ett barn? säger Sofie.

De bestämde sig för att försöka igen. Den här gången gjorde de IVF med mikroinjektion (ICSI), där en spermie injiceras i ägget.

Flera ägg blev befruktade och fördes in i Sofies livmoder. Hon blev gravid, men fick ett missfall efter några veckor.

De gjorde två försök till. Stressen ökade för varje behandling.

– Vi var som i en bubbla, fokus var hela tiden på nästa steg och datum i behandlingen. Först hopp i två veckor, sedan besvikelsen som gör att man bara vill gräva ned sig, säger Sofie.

– Det nötte på vårt förhållande. Man måste ha ett enormt tålamod för att orka med behandlingarna. Det kändes som om vi blev stamkunder på kliniken. Det värsta var att se Sofie bli besviken gång på gång. Som kille är man så maktlös, man kan bara stötta och trösta, säger Johan.

53

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 53

2013-02-21 15.14

De berättade för sin omgivning vad de gick igenom.

– Vi tyckte att det var bättre att vara öppna om det. Då slipper man frågor om när man tänker skaffa barn, säger Sofie.

Till sist började de fundera på adoption. Men först ville de försöka en fjärde och sista gång. Och den här gången blev Sofie gravid. Hon hade småblödningar i början och oron för missfall gjorde att hon hade svårt att njuta av graviditeten under de första månaderna. Men hösten 2005 föddes Erik, en välskapt och frisk liten kille.

– Det går inte att med ord beskriva hur fantastiskt det var att se honom. Han är ett mirakel, helt enkelt, säger Sofie.

De vill gärna ha ett syskon till Erik och de har gjort ytterligare två misslyckade IVF-försök.

– Läkaren fick bara ut två, tre ägg per behandling. Till slut kände jag att min kropp sa ifrån, jag klarar inte mer. Blir det fler barn så blir det …

54

I_Vanta pa barn_EK_CS6.indd 54

2013-02-19 16.00