9789174242270

B O N N I E R FA K TA

BESKÄRNING AV TRÄDGÅRDENS VÄXTER Geoff Hodge

First published in Great Britain in 2011 by Mitchell Beazley, an imprint of Octopus Publishing Group Ltd, Endeavour House, 189 Shaftesbury Avenue, London WC2H 8JY Published in association with The Royal Horticultural Society Design and layout copyright © Octopus Publishing Group Ltd 2011 Text copyright © The Royal Horticultural Society 2011 Author Geoff Hodge

© Bonnier Fakta Originalets titel RHS Pruning & training Översättning Olof S Steen Omslagsformgivning Pernilla Qvist Omslagsbild Lars Wallin/Johnér Bildbyrå Tryckt i Kina 2011 ISBN: 978-91-7424-227-0 www.bonnierfakta.se

I N N E H Å LL Varför beskära växter?. . . . . . . . . . . . . 6 Råd & redskap.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Beskärningstekniker.. . . . . . . . . . . . . .

Verktyg & utrustning.. . . . . . . . . . . . . .

Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 2 2 0 2 2 2 2

Perenner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 9 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 2 Stöduppbindning.. . . . . . . . . . . . . . . . . 3 4 Höstbeskärning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 5

Prydnadsbuskar .. . . . . . . . . . . . . . . . . 3 7 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 8 Beskära lövfällande buskar . . . . . . . . . 3 9 Minimal beskärning av lövfällande . buskar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 0 Kraftig beskärning av lövfällande . buskar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 2 Beskära städsegröna buskar.. . . . . . . . 4 6 Minimal beskärning av städsegröna . buskar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 8 Att förnya buskar.. . . . . . . . . . . . . . . . . 5 0 Topiarieklippning i mästarklass . . . . . 5 2

Prydnadsträd.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 7 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Trädformer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Stamträd med sidogrenar . . . . . . . . . .

Träd med stam & förgrenad krona. . .

Ta bort stora & olika typer av grenar .

Ta bort oönskad tillväxt .. . . . . . . . . . .

Andra trädbeskärningsmetoder.. . . . .

Restaurera träd .. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Trädproblem.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 8 6 0 6 2 6 4 6 6 6 8 7 0 7 8 8 0

Klätterväxter .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 3 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Beskära klätterväxter.. . . . . . . . . . . . . .

Klematis.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Blåregn.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 4 8 6 8 8 9 0

Kaprifol.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 4 Klätterbuskar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 6

Häckar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Formklippning av lövfällande häck . .

Formklippning av städsegrön häck . .

Formklippning av barrträdshäck .. . .

Beskära etablerade häckar. . . . . . . . . .

Restaurera häckar. . . . . . . . . . . . . . . . .

1 00 1 02 1 04 1 05 1 06 1 08

Rosor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 11 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Årligt beskärningsprogram. . . . . . . . .

Rabattrosor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Buskrosor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Stamrosor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Klätterrrosor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Restaurering av rosor .. . . . . . . . . . . . .

1 12 1 15 1 16 1 18 1 20 1 22 1 24

Fruktträd & bärbuskar.. . . . . . . . . . . . 1 27 Fruktträd – inledning .. . . . . . . . . . . . . Äppel- och päronträd .. . . . . . . . . . . . .

Plommon & krikon.. . . . . . . . . . . . . . .

Körsbär.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Persikor & nektariner .. . . . . . . . . . . . .

Restaurera försummade fruktträd . . .

Bärbuskar – inledning.. . . . . . . . . . . . .

Svarta vinbär.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Krusbär, röda & vita vinbär. . . . . . . . .

Hallon.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Björnbär & hybridbär.. . . . . . . . . . . . .

Blåbär. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vinrankor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 28 1 30 1 40 1 44 1 46 1 48 1 50 1 51 1 52 1 56 1 58 1 59 1 60

Lexikon .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 63 Register.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 90 Bildrättigheter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 92

PERENNER

• STÖDUPPBINDNING • Höga perenner och sådana med stora, tunga blommor, till exempel pioner och dahlior, måste man stötta, särskilt om de står i blåsiga trädgårdar eller i närings­ rik jord.

För att stöduppbindningen ska bli bra är det viktigt att man sätter stödkäp­ parna på plats tidigt, innan växten har nått 10–15 cm höjd. Detta tryggar inte bara att alla stammar får bra stöd, utan

gör också att stödkäpparna senare göms under växtens bladverk.

Växter med upprättstående blommor, såsom riddarsporrar och lupiner, stöttas bäst med individuella stöd, till exempel bambukäppar, en för varje stam.

Andra växter kan stöttas med kvisti­ ga grenar av hassel och björk, flätad pil eller ringar.

OLIKA SÄTT ATT STÖTTA 34

Bind varje individuell stam vid en bambukäpp eller annat liknande stöd med ett mjukt band i form av en åtta. Knyt fast på flera ställen så förhindrar du att stammen bryts.

Metallstöd är stadiga och håller i flera år, speciellt om de är plastklädda.

De flesta sorterna kan lyftas och ändras efterhand som plantan växer genom dem.

Naturliga, hopflätade stöd ser trevliga ut och är det bästa valet om du har plantor som inte har tillräckligt bladverk för att dölja stödet.

Länkade metallstöd är mycket mång­ sidiga eftersom de kan sättas ihop och kombineras på en rad olika sätt. De kan byggas på för att stötta en massa olika typer av växter.

PERENNER

• HÖSTBESKÄRNING • Många örtartade perenner börjar se skräpiga ut på hösten allteftersom väx­ terna går in i vintersömn och årets blad­ verk vissnar ner. Om de vissna bladen får ligga kvar, ser det inte bara slarvigt ut, det blir också ett gömställe för skadedjur, exempelvis sniglar. Det kan också bli ett ställe där sjukdomar övervintrar. Å andra sidan kan gamla blomstam­ mar och frökapslar från en del peren­ ner, exempelvis martorn (Eryngium), och sedum utgöra en arkitektonisk prydnad i trädgården under vintern, så dessa kan lämnas kvar till våren.

Gröna och halvförvedade perenner som till exempel fackellilja (Kniphofia), är det bäst att spara till våren. De gamla bladen kan skydda den känsliga plantan över vintern.

Efter blomningen kommer sedumens fröhus att vara en prydnad i trädgården.

Städsegröna växter som bergenia, alunrot (Heuchera) och julros (Helle­ borus) behåller naturligtvis det mesta av sina blad över vintern. Men även de äldsta bladen kan se skräpiga ut och bör då tas bort.

BESKÄRNING PÅ HÖSTEN Klipp tillbaka och ta bort gammal växtlighet på viss­ nande perenner på hösten eller under tidig vinter, snygga till runt varje planta.

Det är inte alla stammar som utgör någon arkitektonisk prydnad, eller står snyggt hela vintern. Dessa bör tas bort när de börjar ligga ner.

PERENNER

35

•

TA BORT STORA

& OLIKA TYPER AV GRENAR •

66

Ibland kan det vara nödvändigt att ta bort mycket stora grenar från etable­ rade träd. Detta måste göras om­ sorgsfullt så att grenens tyngd inte förorsakar fläkskador på barken och omfattande skador på huvudstammen eller andra stora grenar när grenen lossnar och faller ner.

Om du är osäker på om du klarar av sådan beskärning bör du kontakta en kvalificerad trädvårdare eller arborist, som ska ha försäkring om något oförut­ sett inträffar.

SÄKERHET Om du bestämmer dig för att ta itu med jobbet själv, måste du komma ihåg att beskärning av stora grenar också kan vara farligt, både för dig själv och omgivningen.

Om du använder stege för att beskära ett högt träd måste den vara stabil och fäst vid trädet. Dessutom bör någon hålla i stegen. Om det är mycket som ska beskäras kan det vara bättre att använda en byggnadsställning, för den är i regel säkrare än en stege.

AT T S Å G A A V E N S T O R G R E N

➋ ➌ ➊

Börja med att såga ett undersnitt från undersidan av en stor gren – eller den innersta delen av en stor gren – cirka 30 cm från stammen. Såga tills sågen börjar klämma ➊. Detta förhindrar att barken fläks när grenen faller.

Såga sedan genom grenen uppifrån ➋, cirka 10 cm utanför undersnittet.

Stumpen som är kvar kan nu lätt sågas av med ett rent snitt precis utanför grenkragen ➌.

Snygga till fula kanter men skär inte bort bark i onödan, den behövs för övervallningen.

PRYDNADSTRÄD

VAR MAN SÅGAR AV OLIKA TYPER AV GRENAR

En del grenar måste tas bort för att trädet ska behålla sin form och vara friskt.

Branta, v-formade klykor kan till exempel vara så svaga att grenen faller av sin egen tyngd när det blåser.

Där det är en uppsvälld grenkrage och barkås ovanför grenen: beskär alltid utanför grenkragen och barkåsen.

Om det inte finns någon synlig grenkrage: beskär längs en linje från yttersta kanten av barkåsen, vinklat ut från stammen.

67

Tydliga åsar och kragar gör det lätt att se var man ska beskära. Såga precis utanför barkåsen och den uppsvällda grenkragen.

Ta bort grenar i v-formade vinklar mot stammen, för de är svaga. Såga från undersidan för att undvika fläkning och skador på stammen.

STORA GRENAR Stora beskärningssnitt kan ta flera år att läka och är potentiella ingångar för sjukdomar som kan leda till allvarlig röta. Därför är det viktigt att göra rena snitt med skarpa verktyg eftersom de läker snabbast. Se också till att jämna till alla grova ytor efter beskärningen med en ympkniv eller fintandad såg.

Dessutom är det viktigt att göra be­

Brant sittande grenar bör tas bort och sågas från undersidan. Såga försiktigt så att du inte skadar stammen.

skärningssnittet på rätt ställe. Såga all­ tid så att grenkragen (den uppsvällda ringen vid basen) – om den existerar – och barkåsen finns kvar intakt. Sår läker mycket snabbare om stora grenar tas bort på det här sättet. Såga aldrig en gren tätt intill stammen.

Det kan vara lättare att ta bort en stor gren i små, hanterbara delar.

PRYDNADSTRÄD

• FORMKLIPPNING AV LÖVFÄLLANDE HÄCK • ATT SÄTTA IGÅNG En häck är ett långsiktigt åtagande, så det är viktigt att den planteras rätt, i väl förberedd jord och att den blir omskött från start. Finns det från början gott om kraftiga, friska skott bidrar det starkt till att häcken snabbare kommer att nå önskad höjd och att sidorna kommer att fyllas och bli täta.

Avståndet mellan plantorna avgör hur snabbt häcken vävs samman och beror

på växtkraften hos de plantor man valt. I de flesta häckar gäller 38–60 cm avstånd, men kraftiga barrväxter kan planteras med avstånd mellan 75 och 90 cm.

Snygga till och rensa bort oönskad tillväxt, alla skott som är döda, döende, sjuka eller skadade efter planteringen.

Förr brukade man beskära häckväxter hårt efter planteringen för att stimulera buskig tillväxt, men det har visat sig att detta är onödigt. Vänta med den första

102

ATT BESKÄRA EN NATURLIGT BUSKIG, LÖVFÄLLANDE HÄCK

1

ANDRA ÅRET På hösten: klipp tillbaka huvud­ stam och sidogrenar med en tredje­­­del. Klipp till en frisk knopp (in­ fällda bilden).

2

3

TREDJE & FJÄRDE ÅRET På hösten: korta all ny tillväxt med en tredjedel. Häcken börjar bli tät.

HÄCKAR

FÖLJANDE ÅR På våren och på sommaren: korta in sidorna. Klipp tillbaka till det permanenta grenverket med av­ smalnande sidor.

Regelbunden klippning av en lövfällande häck håller den tät och buskig under större delen av året. större beskärningen till den andra växtsäsongen efter planteringen.

Se till att häckplantorna vattnas ordentligt under torra perioder på våren och sommaren, eftersom det är mycket konkurrens om fukt och näringsämnen vid rötterna.

Gödsla på våren och lägg till ett tjockt lager organiskt material varje år.

När du beskär, använd alltid en vass sekatör av god kvalitet och grensax till större grenar. Gör sneda snitt, strax ovanför en knopp, vinklade från knoppen (se s. 20).

Beskär alltid kraftiga skott lätt och svaga hårt när du ska rikta upp obalan­ serade buskar. Förkorta till exempel inte kraftfulla ledarskott och sidogrenar med mer än en tredjedel. Däremot kan de svagare skäras ner med upp till två tredjedelar av sin längd.

NATURLIGT UPPÅTRIKTAD FORM

NATURLIGT BUSKIG FORM Under den andra växtsäsongen efter planteringen: beskär lätt det ledande toppskottet på häckväxter som är naturligt buskiga nertill, till exempel bok (Fagus), hassel (Corylus) och blommande buskar som forsythia. Förkorta på samma gång en del av de långa sidogrenarna. Detta bör upprepas under tredje och fjärde året.

Beskär kraftiga plantor med uppåtriktad tillväxt hårt, till exempel hagtorn (Crataegus), för att stimulera kraftig, buskig form. Skär tillbaka sidogrenarna under vårvintern. Beskär ett år senare bort hälften av föregående års tillväxt.

HÄCKAR

103

ROSOR

• INLEDNING • Det finns mängder av rossorter – allt­ ifrån miniatyrer, ofta mindre än 30 cm höga – till kraftfulla klätterväxter som lätt kan nå omkring 10 m. Och därför finns det också en rad olika beskär­ ningsmetoder för att hålla dem friska och rikblommande.

Rosor är lika enkla att beskära som an­ dra blommande buskar, och är inte alls, som vissa trädgårdsodlare tror, svåra eller komplicerade. De flesta rossorter behöver inte beskäras varje år för att nå bästa resultat.

112

BESKÄRNINGSSNITT Använd en skarp och ren sekatör eller grensax så att du får rena snitt utan tra­

siga kanter, vilket minskar risken för sjukdomar. Gör ett snitt just ovanför en livskraftig knopp med 45 graders vinkel utåt från knoppen (se bilden nedan).

Ett sådant snitt minskar risken för att knoppen ska dö eller angripas av röta, och det kommer framför allt att stimulera nya skott att utvecklas under snittet.

En trädgårdssåg är användbar för att ta bort mycket gamla och tjocka grenar och gör ett renare snitt än en grensax. Även om noggrann beskärning bru­ kar rekommenderas för rosor går det att beskära med en häcksax om du har många rosor. Forskning visar att detta fungerar i upp till fyra år, sedan är det

B R A OCH DÅLIGA B ES K ÄRN INGS SN IT T

✓

Gör ett vinklat snitt 5 mm ovanför en knopp.

✗

Trasiga kanter kan leda till sjukdoms­ angrepp.

✗

✗

Ett snitt högt ovanför knoppen leder till att stumpen dör.

ROSOR

Att klippa för nära knoppen skadar denna.

✗

Att vinkla snittet mot knoppen får denna att ruttna.

Ta inte bort vissna rosor på sorter som bildar nypon. Låt dem utveckla dessa välkomna, vackra frukter.

bäst att gå tillbaka till beskärning av en­ skilda stammar med sekatör.

GRUNDLÄGGANDE STEG Börja med att klippa bort alla döda, döende, sjuka och skadade stammar och lämna kvar ett friskt grenverk att beskära. Tänk alltid på att behålla den grundläggande formen, och att med buskrosor skapa en öppen eller pokalformad planta. Ta bort stjälkar som skaver mot andra och sådana som går på tvärs från den ena sidan av busken till den andra.

Tidigare rekommenderades att när man tog bort den vissna blomman skulle stjälken klippas tillbaka fem till sju blad under blomman. Detta rekom­ menderas inte längre. Istället anser man numera att ju fler blad som finns kvar på plantan – desto mer energi kan den använda för att bilda nya blommor.

Därför ska du försiktigt knipa eller bryta av de vissna blommorna vid den lite uppsvällda delen av stjälken, precis under blomman, där den vissna blom­ man naturligt faller av. Detta får plan­ tan att snabbare återhämta sig och ge fler blommor.

VISSNA BLOMMOR Att ta bort vissna och vissnande blom­ mor förlänger blomningstiden hos re­ monterande rosor. Utblommade rosor som bildar vackra nypon på hösten bör man låta vara för att bilda frukt.

ROSOR

ATT TA BORT VISSNA ROSOR Bästa sättet att ta bort vissna rosor är att försiktigt bryta av dem med tumme och ett finger.

Klipp inte av dem med sekatör.

113

• RABATTROSOR • Rabattrosor är den populäraste typen av rosor, främst på grund av den långa blomningsperioden – hela sommaren och hösten.

Rosor som planteras under vilo­ perioden kan beskäras samtidigt som de planteras. Om man planterar när tillväx­ ten är intensiv bör man snygga till väx­ ten, ta bort döda, svaga och taniga skott, och sedan beskära en gång till följande vinter eller tidigt på våren.

TEHYBRIDROSOR 116

Storblommiga rosor kallas ibland te­ hybrider. Huvudbeskärning görs på våren, beroende på väder, men helst innan tillväxtknopparna börjar spricka.

Ta bort alla spinkiga stammar som för­ modligen inte kommer att blomma, och som dessutom riskerar att duka

under för sjukdomar. Korta ner alla återstående friska stammar till 10–15 cm. I allmänhet behöver tunnare stjäl­ kar hårdare beskärning för att stimu­ lera ny tillväxt.

FLORIBUNDAROSOR Floribundarosorna är i allmänhet mer kraft­fulla än tehybriderna och kallas ibland klasblommande på grund av blommornas habitus. Bör beskäras på samma sätt som tehybriderna, men mindre hårt.

Korta ner alla ettåriga huvudstammar med en tredjedel, till ungefär 23–30 cm över markytan. Skär tillbaka alla sido­ skott så det återstår två eller tre knoppar till huvudstammen. Beskär äldre ved till mellan 15 och 23 cm från marken.

MINIATYRROSOR Miniatyrrosor ska beskäras ungefär som tehybrider (se motsatt sida), men und­ vik att skära tillbaka stammarna alltför mycket, särskilt efter planteringen.

Ta bort svaga och mycket spinkiga skott, och toppa de som är kraftiga.

Miniatyrrosor skjuter ibland alltför Tehybridrosor bär stora, ensamma rosor och kräver årlig beskärning.

ROSOR

ATT BESKÄRA TEHYBRIDRABATTROSOR

1

FÖRSTA ÅRET Om du planterar under viloperio­ den: beskär rosen innan dess genom att lätt skära tillbaka huvudstam­ marna och ta bort skadade skott, samt skära av långa, grova och skadade rötter.

4

ANDRA & FÖLJANDE ÅR Klipp på våren av stammar som är döda, sjuka, skadade eller som växer tvärs över mitten på plantan.

Ta bort veka, spetiga skott.

2

3

Korta på våren av varje skott till 2–4 knoppar eller 10–15 cm över marken (till vänster). Till somma­ ren kommer många nya skott att ha utvecklats (till höger).

5

Ta bort vissna blommor på somma­ ren. Klipp tillbaka blomstjälkarna på hösten för att hindra stormska­ dor på vintern. Skär samtidigt bort alla gröna, oförvedade skott och rensa där det är för tätt.

6

Beskär sedan kraftiga stammar till­ baka till 4–6 knoppar eller 10–15 cm över marken. Beskär de svagare stammarna hårdare, till 2–4 knop­ par. Lägg kompost runt plantan.

kraftiga skott, vilka stör balansen i plan­ tan. Dessa bör klippas tillbaka kraftigt, eller tas bort ända inne vid basen för att

När de slutat blomma på hösten: klipp tillbaka alla stjälkar som bu­ rit blommor. Klipp samtidigt alla gröna, oförvedade skott och tunna, spetiga skott.

hindra att de kommer tillbaka följande säsong.

ROSOR

117