9789174242010

DEL 1

I DEN HÄR K AN DU L Ä DELEN SA OM

GRAVID FÖRLOSSNITET, ADOPTIONING, OCH VÄNT – AN

Något stort är på gång. Du väntar barn.

Väntan kan se ut på olika sätt. Men oavsett om barnet växer i en mage eller snart hämtas från ett barnhem i en annan del av världen följer ofta förhoppningar, fantasier, farhågor – och frågor.

Hur kommer jag att bli som förälder? Hur förbereder man sig på att möta sitt barn? Och om man inte är så där rosaskimrande lycklig, är det något fel då?

Väntan är också att våndas bland butikernas utbud av vagnar, skötbord och kläder. Att fantisera om det kommande barnet. Att botanisera bland namn: Är det en Nils eller en Neo? En Vera eller en Vega?

Allt hjälper till att förbereda dig på att bli förälder.

vif_barnbok_inlaga.indd 11

2012-06-19 10.09

12 VÄNTA BARN

GRAVIDITET Svagt, svagt framträder det: ett plustecken, två vågräta streck, ordet ”gravid” eller något annat positivt besked på graviditetstestet. Det första tecknet på att du ska bli förälder! Ögonblicket då man ”plussar” glömmer man sällan. Något nytt, och omvälvande, har ju hänt.

Många gör testet igen – och igen och igen – för att försäkra sig om att det är sant. Oftast är det så. De flesta graviditetstester utlovar drygt 99 procents säkerhet om de görs enligt bruksanvisningen.

Man kan reagera olika efter beskedet. Det finns de som uppdaterar sin Facebookstatus eller ringer släkt och vänner innan teststickan hunnit torka. Andra vill behålla hemligheten för sig själva länge än, ibland ända tills magen börjar synas.

När man har gjort ett positivt graviditetstest kan man ringa barnmorskemottagningen (som också kan heta familjecentralen och ibland kallas mödravårdscentralen) – om man inte redan är där för att göra testet, förstås. Till en del mottagningar får man komma redan inom en vecka, andra erbjuder en tid längre fram.

MÅNGA KÄNSLOR PÅ SAMMA GÅNG För en del blir graviditetsbeskedet ett enda stort ”Yes!” Man kan känna sig speciell. Utvald. Som om man är först i världen med detta stora, näst intill ofattbara, samtidigt som man plötsligt ser barnvagnar och stora magar överallt.

För andra kan graviditeten, oavsett om den är planerad eller inte, väcka känslor man inte är beredd på. Allt kan kännas overkligt och

vif_barnbok_inlaga.indd 12

2012-06-19 10.09

GRAVIDITET

vif_barnbok_inlaga.indd 13

13

2012-06-19 10.09

14 VÄNTA BARN

Beräkna förlossningsdatum När kommer bebisen? Så här får man på ett enkelt sätt fram ett preliminärt förlossningsdatum. Ta senaste mensens första dag, lägg till 9 månader och en vecka. Exempel: Senaste mensens första dag var den 1 januari.

Lägg till 9 månader och 7 dagar. Det beräknade förlossningsdatumet blir den 8 oktober.

Detta sätt att räkna utgår från att mensen är regelbunden och menstruationscykeln 28 dagar. En mer individuellt anpassad datering får man vid ultraljudsundersökningen, men precis som vid beräkningsmetoden ovan räknar man med att datumet kan variera med två veckor både framåt och bakåt.

Läs mer om ultraljud på sidan 32.

glädjen kanske inte är så stor som man hade hoppats – den kanske inte ens finns där. Även den som har längtat länge kan börja tvivla: på partnern, förhållandet eller sin förmåga som förälder. Är det rätt tillfälle i livet? Klarar vi av ett barn? Tänk om det inte är friskt? Ibland pendlar man mellan sprudlande glädje och mörkaste depp – eller känner nästan alla känslor på en och samma gång.

Det kan ta lång tid innan beskedet sjunker in. Och tid, det finns det ju, som tur är. För det mesta drygt åtta månader till.

Att prata med någon man har förtroende för brukar vara bra. Barnmorskan på barnmorskemottagningen kan också ge stöd och hjälp.

Läs mer om vänta-barn-depp på sidan 70.

DEN STORA TRÖTTHETEN – OCH ANDRA TIDIGA GRAVIDITETSTECKEN Det finns kvinnor som inte märker någonting i början av graviditeten, andra känner tidigt att något händer i kroppen. Det första graviditetstecknet brukar vara utebliven mens, men det finns också andra, mer eller mindre vanliga, tidiga tecken.

Trötthet. En stor, näst intill förlamande trötthet, är ett mycket vanligt graviditetstecken. Det kan kännas omöjligt att hålla sig vaken på kvällarna, det enda man vill är att sova, sova, sova. Tröttheten beror på att mängden progesteron, gulkroppshormon, ökar. Ömma bröst. Brösten kan vara ömma och känsliga för beröring. De kan

också kännas tunga och svullna eftersom körtelcellerna förbereder sig på att växa.

Illamående. En del, men långt ifrån alla, gravida mår illa. Illamåendet

brukar komma efter ungefär en månad, men det kan variera. Graviditetsillamående anses bero på att hormonnivåerna i kroppen förändras, men varför en del kvinnor drabbas mer än andra vet man inte säkert.

Läs mer om graviditetsillamående på sidan 45.

Ökad aptit. Aptiten ökar hos en del och det kan göra att man redan tidigt

i graviditeten ökar något kilo i vikt.

Humörsvängningar. Humöret kan gå upp och ner den första tiden. Man

kan känna sig deppig och irriterad på det mesta.

Svullen mage. Magen kan svullna och en del får gaser.

Förändrad lukt och smak. Några kvinnor känner tidigt en metallsmak i

munnen, andra blir känsliga för lukter och börjar känna avsmak för sådant de annars brukar tycka om.

vif_barnbok_inlaga.indd 14

2012-06-19 10.09

GRAVIDITET

15

3 FÖRÄLDRAR OM

Graviditetsbeskedet ” HAN TITTADE PÅ BULLEN I UGNEN, MEN FÖRSTOD INTE” ”Min sambo brukar prata om graviditeter som ’att ha en bulle i ugnen’, så det var han som gav mig idén. Jag steg upp tidigt på morgonen och gjorde testet, som visade ett plus. Jag skyndade mig att tända lampan i ugnen och lägga in en bulle. När min sambo kom in i köket undrade han varför ugnen var på. ’Jag vet inte’, svarade jag och då stängde han bara av den! Jag bad honom att titta igen, men han förstod fortfarande inte. Först när han fick syn på teststickan på köksbordet trillade polletten ner.”

Andrea

” VI TOG ÄNNU ETT TEST INNAN VI VÅGADE TRO PÅ DET” ”Jag och min fru Anna hade valt att åka till Danmark och göra en insemination. Jag var på ett jobbmöte i Skåne när ägglossningstestet visade förhöjda värden, så Anna tog flyget ner direkt. Vi var spända och nervösa när vi kom till kliniken, men den kändes mer som ett hem än som ett sjukhus. Innan jag lade mig på britsen fick vi titta på spermierna i ett mikroskop, det var världens fart på dem! Trots att själva inseminationen är ganska teknisk blev det en fin stund.

När vi gick hem fick vi med oss några graviditetstester. Efter 14 långa dagar gjorde vi testet tillsammans – och det var positivt! Vi blev glada, men tog ännu ett test innan vi vågade tro på det. På kvällen firade vi med en middag och ringde våra närmaste vänner.”

Jessica

” VI VAR OROLIGA OCH FÖRVIRRADE – MEN LYCKAN FANNS DÄR ÄNDÅ” ”Vi hade precis landat i livet som par igen, vår son kunde vara ute och leka själv och hade börjat skolan. En dag blev min fru så trött att hon gick och lade sig mitt på dagen, något som aldrig hade inträffat tidigare. När hon sedan sa att hon kände metallsmak i munnen, precis som vid första graviditeten, kom vi överens om att göra ett test. Det visade positivt.

Graviditeten var helt oplanerad och vi var långt över 40 båda två, så visst var vi både oroliga och förvirrade. Men lyckan fanns där ändå.”

Alex

vif_barnbok_inlaga.indd 15

2012-06-19 10.10

68 VÄNTA BARN

SNART FÖRÄLDER Snart är du förälder. Snart är ditt barn fött, eller kanske hämtat från ett annat land. Du blir mamma eller pappa. Men att bli förälder är inte bara en konkret händelse. Det är också en psykologisk process som börjar på allvar när man väntar barn (eller egentligen ännu tidigare, läs mer på sidan 288). Om man väntar ett biologiskt barn är ofta den växande magen, ultraljudsbilderna och de allt tydligare fosterrörelserna viktiga i processen – det blir ju så påtagligt vad som är på väg att hända.

Om man väntar ett adoptivbarn kan barnbeskedet och bilden på det barn som väntar vara till stor nytta.

För alla blivande föräldrar spelar känslor, fantasier, drömmar och funderingar en stor roll.

MÅSTE MAN VARA LYCKLIG? Att vänta barn är som att sväva i ett rosenrött skimmer av lycka – ibland.

Och för en del. Men det är inte alltid så, och det är inte så för alla.

Många har åtminstone någon period som kan vara jobbig.

Man kan känna oro. Man kanske undrar vad man har gett sig in på och hur det ska gå. Man kan känna sig osäker, deppig, ångestfylld och ha svårt att sova.

De jobbiga känslorna kan upplevas som skamfyllda och förbjudna: ”Jag som borde vara så lycklig!”

vif_barnbok_inlaga.indd 68

2012-06-19 10.12

SNART FÖRÄLDER

vif_barnbok_inlaga.indd 69

69

2012-06-19 10.13

vif_barnbok_inlaga.indd 134

2012-06-19 10.17

DEL 2

I DEN HÄR K AN DU L Ä DELEN SA OM

B A RN S U T V E CK L I N O CH B E H O G V

Att titta på varandra. Leka tittut eller bli pruttblåst på magen, peka på lampan eller sjunga, leka kurragömma eller läsa saga – kort sagt, att vara tillsammans. Det är det som är grejen. Det är det som får barn att utvecklas.

Hur det kan gå till får du veta här, med hjälp av forskning, föräldrar och 21 barn – där de befinner sig, just nu, i livet.

Du får också lite tips på vägen. Kan man till exempel skämma bort en bebis? Vad är ”trots” och hur möter man det? Hur gör man när det är dags att sluta sova middag? Och låtsaskompisarna, måste man bjuda in dem till middagsbordet?

vif_barnbok_inlaga.indd 135

2012-06-19 10.17

138 DITT BARN

NYFÖDD

NYFÖDD – UTVECKLING Daniel Sterns teori Texterna om barns utveckling i denna bok utgår till stor del från den amerikanske spädbarnsforskaren Daniel Sterns teori om självets utveckling.

Enligt den utvecklas barnets ”själv” i fem nivåer: Känslan av ett uppvaknande själv (det nyfödda barnet) Känslan av ett kärnsjälv (från 2–3 månader) Känslan av ett intersubjektivt själv (från 7–9 månader) Känslan av ett verbalt själv (från 18 månader) Känslan av ett berättande själv (från 3 år) Numera anser Daniel Stern att de tre första nivåerna är mer sammanlänkade än han tidigare har trott, och finns där i någon form från allra första början av livet.

Läs mer om Daniel Sterns teori om barns utveckling på sidan 280.

vif_barnbok_inlaga.indd 138

En alldeles ny liten människa ligger i sin mammas eller pappas famn.

Sinnena är vidöppna. Bebisen hör föräldrarösten som talar mjukt. Förnimmer ljuset som letar sig in från fönstret. Känner lukten av förälder, känslan av omfamnande armar, värmen från förälderns kropp. Allt sådant är barnets hjärna förberedd på att ta emot och registrera. Än har visserligen inte den mjuka föräldrarösten, de omfamnande armarna och ljuset från fönstret någon konkret innebörd för barnet.

Men de förmedlar en känsloton, eller en känslosmak: Känns det här behagligt, eller är det fyllt med obehag? Ger det trygghet, eller skapar det osäkerhet?

Sådana känslosmaker är just nu barnets allt, tror den amerikanske spädbarnsforskaren Daniel Stern. Nu, i början av livet, är barnet som ”nedsänkt” i känslor, menar han. Det nästan badar i känslor, och känslorna fyller en viktig funktion. De hjälper barnet att navigera bland alla intryck och upplevelser. De hjälper barnet att skapa en känsla av ett uppvaknande själv, som Daniel Stern kallar det – och den kommer i förlängningen att utgöra en grund för allt framtida lärande, relaterande och skapande.

JUST NU Sinnen. När ett nyfött barn samspelar med andra har det stor hjälp av

sina sinnesintryck: lukt, känsel, smak, syn och hörsel. Och allt finns där, från allra första början.

2012-06-20 11.50

NYFÖDD

139

NYFÖDD

vif_barnbok_inlaga.indd 139

2012-06-19 10.17

144 DIT T BARN

NYFĂ–DD vif_barnbok_inlaga.indd 144

2012-06-19 10.18

NYFÖDD

145

Leopold och Maximilian, nyfödda NYFÖDD

Maximilian är nog en riktig livsnjutare. Får han bara äta och sova är han nöjd. Och när han äter, då blundar han, som om han tänker ”Mmm …”

– och ganska snart somnar han igen. Äta och sova är det som dominerar tillvaron även för tvillingbrorsan Leopold, men han är vaken mer. Och när han är vaken vill han vara med, bäras i famnen eller i bärsele. När mamma ammar honom tittar han på henne, när pappa ger honom flaskan tittar han på honom. Sedan vill han titta ännu mer – allra helst på mammas och pappas ansikten, men även på lampor som lyser.

Tvillingarnas pappa Hugo tycker att det syns att Leopold lyssnar när man talar. Leopold ser ut att koncentrera sig då. Han får en liten rynka vid ögonbrynen.

Bara 11 dagar gamla är Leopold och Maximilian två helt olika personligheter, men båda tycker om att lyssna på radio. Helst lyssnar de på pratradio, som P1.

Båda har mamma och pappa överst på topplistan över bra saker i livet.

Och föräldrarna bär dem så mycket de kan, de är ofta hud mot hud.

Men föräldrahänderna måste vara varma. Är de kalla skriker Leopold och Maximilian.

Skrik kan också betyda hunger, och då är det bråttom. Hunger gör att det händer något i de små bebiskropparna, har Hugo märkt. Något som skapar oro. Leopold och Maximilian kan också bli oroliga om det är mitt-i-natten-mörkt när de blir upplyfta för att få ny blöja, men om man smeker dem blir de lugna, berättar Hugo.

I nästan nio månader har Leopold och Maximilian bott tätt, tätt intill varandra i mammas mage. Det märks. De är trygga intill varandra när de sover. På dagarna sover de under samma täcke och ligger ofta sked.

Ibland kramar de om varandra. De sover tillsammans på nätterna också, men då under varsitt täcke.

För det mesta är nattsömnen god. Hittills har det bara varit ett par skrikiga nätter. Då har Hugo gått upp med tvillingarna och tittat på tv, och då har de blivit lugna.

Frågan är om de blir lugna av tv:n eller av närheten till pappa? Hugo vet inte – kanske är det en kombination.

NYFÖDD – SÅ KAN DET VARA Lukten av mamma eller pappa. Närheten till deras kroppar, känslan av deras beröring, ljudet av deras röster och – när man är tätt intill – smaken av bröstmjölk eller ersättning.

Så ser tillvaron ut för tvillingarna Leopold och Maximilian, och så ser den ut för de allra flesta nyfödda bebisar – som tur är. För närhet är

vif_barnbok_inlaga.indd 145

2012-06-19 10.18

vif_barnbok_inlaga.indd 286

2012-06-19 10.42

DEL 3

I DEN HÄR K AN DU L Ä DELEN SA OM

FÖ R Ä L D R A AMNING, SKAP, M SÖMN OCHAT, SJ U K D O M A R

Det är du och ditt barn. Det är er det handlar om nu. Er relation, ert sätt att vara tillsammans. Många frågor kommer att dyka upp längs vägen. Vad gör man till exempel med en matvägrare, en sovstrejkare eller en nejsägare?

Ibland – som när det gäller amning, mat och sjukdomar – finns rekommendationer baserade på forskning. Andra gånger – som när det gäller gränssättning och barns sömn – finns teorier, metoder och åsikter. Men det finns sällan några patentsvar eller måsten.

Det finns bara en massa barn och en massa föräldrar som tillsammans hittar sina unika sätt att vara tillsammans.

Ibland är det du som förälder som visar vägen, ibland är det ditt barn. Ofta är det ni båda.

vif_barnbok_inlaga.indd 287

2012-06-19 10.42

298 ATT T VARA FÖRÄLDER

AMNING Hur länge ska man amma? Svaret är enkelt: så länge mamman och barnet vill. För en del blir det ett eller flera års amning, för andra några månader och för några ingen amning alls.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar helamning i sex månader och därefter delamning tills barnet är 2 år eller äldre. Svenska Livsmedelsverket rekommenderar helamning i sex månader, och därefter delamning under hela det första levnadsåret eller längre. Men båda rekommendationerna är just rekommendationer. Man gör som man själv vill.

Amning är en laddad fråga. En del av dem som av olika skäl väljer bort amningen eller slutar amma tidigt säger att de upplever en kränkande amningshets i samhället. Och en del av dem som väljer att amma fritt och länge säger att de upplever en lika kränkande flask- eller sluta-amma-hets.

Det finns inga rätt eller fel, men om man vill amma är det bra att veta något om hur det funkar och vad man kan göra om – eller när – amningen krånglar.

AMNING FÖR NYBÖRJARE Amning kan verka så enkelt. Som att det bara är att lägga bebisen till bröstet och låta den suga.

För en del är det så, men särskilt i början är det inte ovanligt att det är svårt. Ofta underlättar det om man vet något om hur nyfödda bebisar beter sig vid bröstet, och att många nyblivna mammor åtminstone någon gång tvivlar på att de har tillräckligt med mjölk.

vif_barnbok_inlaga.indd 298

2012-06-19 10.45

AMNING

vif_barnbok_inlaga.indd 299

299

2012-06-19 10.45

334 ATT VARA FÖRÄLDER

HÄLSA OCH SJUKDOMAR Att hosta eller nysa tillhör vardagen för barn – på samma sätt som att vabba eller vobba gör det för oss föräldrar.

Barn är sjuka ofta, särskilt under sina första fyra år då försvaret mot infektioner tränas upp. För det mesta är besvären lätta och går över relativt snabbt, men ibland kan sjukperioderna kännas både långa och tunga.

När barn har feber eller hosta är det inte alltid man från början vet vilken sjukdom det handlar om. Det är symtomen man är koncentrerad på, och försöker tolka.

Feber, hosta, snuva, diarréer och kräkningar är vanliga symtom hos barn. Läs mer om dem på följande sidor. Vet du att det går någon särskild infektion i familjen, förskolan eller skolan kan du titta direkt i 15 förskolesmittor på sidan 339.

FEBER Feber är ett symtom som vi föräldrar brukar vara uppmärksamma på.

Misstänker vi att barnet är sjukt blir febern ett ”kvitto” på att det verkligen är så. Men man kan så klart vara sjuk utan att ha feber. Och det är inte i första hand hur hög febern är, utan allmäntillståndet, som avgör hur sjukt barnet är.

Feber är egentligen något bra, den hjälper till att bekämpa infektioner och behöver sällan behandlas. Men om barnet har ont eller blir så medtaget att det inte orkar dricka är det bra att ha smärtstillande och febernedsättande läkemedel hemma (fråga på ett apotek efter lämplig sort).

vif_barnbok_inlaga.indd 334

2012-06-19 10.27

HÄLSA OCH SJUKDOMAR

vif_barnbok_inlaga.indd 335

335

2012-06-19 10.27

352 ATT VARA FÖRÄLDER

HEJ BARNAPOTEKARE PER NYDERT! Vad är viktigt att tänka på när man ger sitt barn medicin?

PN: ”Det beror på barnet och hur gammalt det är, men också på sjukdomen och läkemedlet. Hur viktig är medicinen för barnet? Är det början på en längre tids medicinering eller en kortare kur? Som förälder kan man redan vid läkarbesöket diskutera vad som passar barnet bäst. Vet man till exempel att barnet inte klarar av att ta tabletter kan man be om en oral lösning i stället.

Har barnet svårt att svälja flytande penicillin kan man be om tabletter eller droppar, som är mer koncentrerade och ger en mindre mängd att svälja. Det finns ofta alternativ.

Särskilt med små barn är det viktigt att veta hur man ger medicinen. På 1177.se finns enkla instruktioner för olika medicintyper, anpassade efter barnets ålder.

Rent allmänt är det viktigt att visa att medicinen måste tas. Är barnet lite äldre kan man förklara varför det är viktigt. Barnet kan också få inflytande över hur medicinen tas, kanske själv hålla i tabletten eller doseringsskeden.

Ibland räcker det med fantasi, uppmuntran och beröm. Om inget fungerar bör man ta kontakt med sjukvården igen.”

Hemapotek Några saker som kan vara bra att ha hemma: Febertermometer Smärtstillande och febernedsättande medel Koksaltdroppar/näsdroppar Vätskeersättning. Finns att köpa på apotek men man kan även blanda egen, se sidan 338.

Medicinskt kol. Kan vara bra att ge vid förgiftningar. OBS! Ring Giftinformationscentralen eller sjukvården innan du ger medicinskt kol, eftersom det i vissa fall är olämpligt.

Plåster för små sår.

Kompresser, förband och kirurgisk tejp för större sår.

Pincett, eventuellt fästingborttagare.

Blodstillande vadd. Om barnet får näsblod.

Telefonnummer. Samla telefonnummer till bvc, sjukvårdsrådgivning, barnsjukhus och giftinformationscentral på ett enda ställe.

Får man blanda ut medicin som smakar illa?

PN: ”Det är skillnad på att maskera smaken och att blanda ut medicinen med mat. Att maskera eller dämpa smaken går ofta bra, det beror lite på medicinen och vad man blandar ut den med. Mjölkprodukter kan i vissa fall försämra effekten av läkemedlet. Är man osäker kan man fråga apotekspersonalen eller läkaren som skrivit ut receptet. Man kan ofta blanda medicin med små mängder lingonsylt, banan och chokladsås. Blandar man för stora mängder kan det bli jobbigt för barnet att få i sig hela dosen. Man bör inte luras eller låtsas att det är godis – barnet upptäcker ofta bismaken och kan bli misstänksamt mot annat.

Man ska inte blanda ut medicin med sånt som barnet behöver för att få näring, som välling eller modersmjölksersättning. Då kan barnet i fortsättningen känna avsmak för det och vägra äta.”

Vad gör man om barnet inte kan svälja tabletterna?

PN: ”Många barn kan börja ta tabletter i 5-årsåldern, en del tidigare. Ett tips är att ge barnet lite vatten innan det tar tabletten, så att halsen fuktas. Ofta glider tabletten ner lite lättare med en trögflytande dryck, som nyponsoppa.

Man kan också lägga tabletten i en klick sylt, äppelmos eller mosad banan.

Att öva med kokta makaroner kan vara ett sätt att lära sig att svälja tabletter.

På apotek finns överdrag som döljer smaken och gör dem lättare att svälja.

Om man har testat allt annat kan man ofta dela eller krossa tabletterna och ge dem tillsammans med exempelvis äppelmos, sylt, glass eller mosad banan.

Fråga apotekspersonalen eller läkaren som skrev ut medicinen.”

>

vif_barnbok_inlaga.indd 352

2012-06-19 10.30