9789174241969

Innehåll förord 5

det första mötet 7 den första veckan 23 amning 47 flaskmatning 65 två till fyra veckor 71 när barnet inte är friskt eller föds för tidigt 97 en till tre månader 107 anknytning 131 fyra till sex månader 143 sömn 171 sju till nio månader 183 könsskillnader 205 ett år 215 uppfostran 233 arton månader 253 språkutveckling 275 två år 289 trots 311 att få syskon 321 tre år 333 att separera 353 barnsjukdomar 369 register 392 tack 399

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 3

2013-02-25 08.30

6

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 6

2013-02-25 08.30

Det första mötet »Svea skriker. Det bränner i hennes lungor när hon drar sitt livs första andetag. Hennes kropp ställer om sig från tillvaron i fostervatten till världen av luft. Det starka trycket mot huden är borta. I stället svävar Svea i tom rymd. Mitt i skriket landar hon på mjuk hud. Hon kladdar mot sin mammas bröst. Där är varmt och levande och Svea tystnar. Hon vilar i det varma. Hon känner igen det pulserande ljudet av hjärtslag inifrån bröstet hon ligger på. Hennes rygg känns kall och öppenheten omkring henne är ovan. Men på en sekund omges hon av varma smekande händer och hör, genom sin dåsighet, två röster som får henne att bli lugn. Hon känner igen dem väl. De talar ljust och mjukt till henne medan de försiktigt håller om och smeker. En röst är ljus och en lite mörkare. Efter några minuter vaknar Svea till. Hon rör sig på det mjuka. Alldeles snart ska hon möta sin mammas och pappas blick för första gången.« 7

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 7

2013-02-25 08.30

det första mötet

Det nyfödda barnet

kakan lossnar snabbare eftersom barnets fötter masserar magen. Det är en fin första möjlighet för den nya familjen att lära känna varandra och börja kommunicera. Hudkontakten får barnet att söka föräldrarnas uppmärksamhet. Det blir också lättare för dem att våga närma sig barnet om de får ha det nära. Närheten bekräftar att man hör ihop.

Det första mötet med vårt barn är ett av livets magiska ögonblick. Kanske är det drömmen om det mötet som hållit oss uppe under en jobbig graviditet, eller vad man som pappa dagdrömt om i veckor på jobbet. Crescendot av det man fantiserat om sedan man lekte i dockvrån på dagis och slängde stenar på baksidan av handen med frågan: »Hur många barn får jag när jag blir stor?« Det nyfödda barnet, om det mår bra efter förlossningen, följer ett visst beteendemönster de första timmarna. Om barnet är friskt låter man i dag den nyfödda ligga ostörd på mammans bröst efter att navelsträngen klippts av. Att barnet får ligga hud mot hud ger det en möjlighet att steg för steg stifta bekantskap med sin nya värld.

Det är också här det lyhörda föräldraskapet tar sin början. I en kladdig halkig gemenskap upptäcker man sitt lilla barn och börjar direkt med det som kommer vara ledstjärnan för hela föräldraskapet: man iakttar barnet, försöker förstå och lära känna det. I stället för att styra och bryskt lägga barnet till bröstet låter man det ta sig fram dit i egen takt. Man visar tillit till att barnet föds med drivkraft och kompetens. Även barn som förlösts med kejsarsnitt kan många gånger få en sådan första ostörd tid. Om barnet inte kan vara på mammans bröst kan det i stället ligga hos den andre föräldern.

Forskning har visat att barn som ligger hud mot hud gråter mindre, reglerar sin temperatur bättre, blir lugnare, har stabilare blodsocker och är mer avslappnade än barn som är påklädda eller ligger i egen säng. Amningsreflexen vaknar spontant och barnet kan följa sina instinkter i att söka bröstet. För mamman bidrar kontakten hud mot hud till att moder-

barnets första timmar Nyfödda barn som är friska och fullgångna går igenom nio stadier under sina första timmar.

Hur länge barnet befinner sig i respektive stadium varierar förstås mellan olika barn. Om barnet växlar mellan de olika stadierna betyder inte det att något är fel. Poängen med kunskapen om barnets beteende är inte att alla barn är lika och gör likadant. Snarare att visa hur kompetent barnet är om vi iakttar i stället för att styra.

Det första stadiet är födelseskriket som kommer direkt efter förlossningen. Syreförsörjningen genom navelsträngen byts ut mot andning med lungorna i och med det första andetaget. Man tror att det är ansträngande och kanske även smärtsamt för barnet. Blodkärlen i lungorna öppnas när de fylls med luft och blodet strömmar fram för att ta upp syret i inandningsluften. Eftersom vi tack och lov handskas försiktigt och mjukt med nyfödda barn i dag lugnar de i regel ner sig snabbt efter det första skriket. Förr lyfte man upp barnet i fötterna och daskade till det i stjärten för att det skulle skrika, för att kort därefter droppa svidande vätska i dess ögon. Då skrek nyfödda förstås betydligt mer.

Efter födelseskriket vilar sig barnet med avslappnad kropp och samlar kraft inför det som kallas för uppvaknandet. Barnet börjar då röra på huvudet och axlarna. Det öppnar sina 8

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 8

2013-02-27 14.45

det första mötet

net sina egna händer, sin mun och bröstet som det ligger på. Kanske för det sin hand till munnen och suger på den. Det kan också massera bröstet med händerna och föra sin lilla hand mellan bröstet och munnen. Emellanåt vilar det sig och blir stilla.

En dryg halvtimme efter förlossningen brukar barnet bli än mer aktivt. Det närmar sig bröstet helt för egen maskin genom att röra huvudet, armarna och överkroppen i riktning mot bröstvårtan. Barnet sträcker ut benen och lyfter ibland underkroppen. Det trycker och drar i huden på bröstet med händerna.

Under det här stadiet, som brukar pågå mellan fyrtio minuter och en timme efter förlossningen, brukar barnet också göra något som för alltid etsar sig fast i ens medvetande

ögon och kanske också sin mun. Det brukar ta ungefär tre minuter efter födelsen innan barnet vaknar till på det här sättet.

Efter ytterligare några minuter brukar barnet bli mer aktivt. Det börjar röra sin mun och göra sugrörelser. Ögonen öppnas mer stadigt och det ser på bröstet och på sina händer.

I det här stadiet gör sig barnets medfödda reflexer gällande. Det gnider munnen från sida till sida, hackar med huvudet och gör munrörelser som om det ville fånga in något med läpparna. Detta kallas för sökreflexen och hjälper barnet att hitta bröstet. Barnets förmåga att hitta till bröstet underlättas också av att det kan skilja mellan mörkt och ljust med synen och det faktum att bröstvårtan mörknat.

Under det aktiva stadiet undersöker bar-

Nio stadier under barnets första timmar med händerna och genom att slicka på bröstvårtan.

Beteendet kommer ofta efter ungefär 40 minuter och kan pågå i 20 minuter eller mer. Under det här stadiet kliar det ofta i fingrarna både på en själv och på personalen och man vill gärna hjälpa barnet att börja suga. Men den här stunden är ingången till lyhördheten! Det tar tid för nyfödda barn att hitta rätt men har man bara tålamod så kan de.

Barnet behöver de här minuterna av slickande och smackande för att få in sin tunga och mun i sugläge. Lägger man barnet mot bröstet för tidigt finns en risk att tungan inte är på plats utan hindrar sugandet. Låt därför barnet visa vad det kan på egen hand!

Födelseskrik Barnet skriker då det fyller lungorna med luft direkt efter förlossningen.

Avslappning Efter födelseskriket vilar barnet hud mot hud på förälderns bröst. Dess kropp, ansikte och mun är avslappnade.

Uppvaknande Kommer ungefär 3 minuter efter födelsen. Barnet öppnar ögonen, rör kanske lite på munnen, huvudet och till och med på axlarna.

Aktivitet Ungefär 8 minuter efter födelsen blir barnet aktivt. Det börjar röra munnen, göra sugrörelser och sökreflexen träder in. Det innebär att barnet vrider munnen från sida till sida, hackar med huvudet och söker med läpparna.

Första amningen Efter en stund kommer det att fånga bröstet med munnen och börjar suga. Den här första amningen sker ofta ungefär 1 timme efter förlossningen om barnet får närma sig och bekanta sig med bröstet i egen takt.

Vila Då och då under de första timmarna avbryter barnet sina rörelser och vilar stilla.

Kryprörelser Barnet närmar sig bröstet och bröstvårtan genom att under korta perioder röra huvudet och kroppen i den riktningen. Detta börjar ungefär 35 minuter efter födelsen.

Sömn Efter all aktivitet kommer barnet (och kanske mamman) till ro och somnar. Ofta somnar barnet in 1,5 till 2 timmar efter förlossningen.

Undersöka och bekanta sig Barnet undersöker sin mammas bröst genom att röra och massera det

9

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 9

2013-02-25 08.30

det första mötet

ett möte hud mot hud finns ändå kvar. När barnet vaknar till eller blir piggt nog att få komma till sina föräldrar kan man lägga det avklätt på mammans bara bröst och följa dess rörelser och kontaktinitiativ.

Att barnet suger så här tidigt (eller att mamman mjölkar ur) påverkar faktiskt mjölkmängden på sikt. Redan några dagar efter förlossningen har man sett att mjölkmängden ökat av att barnet sugit de första timmarna.

Att det nyfödda barnet tar sig till bröstet för egen maskin, drar igång mjölkproduktionen och tar initiativ till kontakt visar att vi från allra första stund kan forma vårt föräldraskap efter vårt eget speciella barn. Förutom omsorg och initiativ behöver vi ibland hejda oss, iaktta, sitta på händerna och låta barnet leda oss.

Föräldraskap

som förälder. Barnet tittar upp på ens ansikte och studerar det noga. Det söker kontakt och kan stanna med blicken fäst i ens ögon. Barnet kan också göra små lockljud som har till syfte att fånga ens uppmärksamhet. Den där blicken kan vara ett fantastiskt första möte.

Med omväxlande pauser för vila söker sig barnet sedan fram till bröstet. Det ser nästan ut som om det kryper och ålar sig fram. Ungefär en timme efter förlossningen brukar ett barn som på egen hand fått söka sig fram hitta bröstet och börja suga. Om mamman använt epiduralbedövning under förlossningen kan det ta något längre tid. När barnet sugit en stund brukar det falla i sömn.

De flesta barn kan ligga hud mot hud på mammans bröst direkt efter förlossningen och är tillräckligt pigga för att suga innan de somnar. Har komplikationer tillstött måste man dock ibland skilja barnet från föräldrarna. Vissa barn är då så medtagna att de somnar innan de hunnit suga. Men möjligheten till

Som mamma kan man vara obegripligt pigg de första dagarna. Har förlossningen inte tagit musten ur en fullkomligt kan man vara nästan speedad av vad man åstadkommit. Trött och uppvarvad på samma gång. En tigerhona som går på både katekolamin och oxytocin och badar i ett hav av hormoner.

Som pappa kan man ha lika dubbla känslor. Vara totalt uppslukad och samtidigt helt slut. Tårarna och den stora lättnaden när förlossningen gått bra avslöjar vilken känslomässig pärs det är att vara med på en förlossning. Många pappor upprepar som ett mantra att de ju inte gjort något. Och självklart är förlossningen någonting annat för den som föder.

Men också för en pappa eller en partner är det otvivelaktigt ett av livets största ögonblick.

Något man aldrig glömmer. Och barnet, ja det brukar somna in efter den första timmens ansträngning att möta världen och sina föräldrar.

10

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 10

2013-02-25 08.30

det fรถrsta mรถtet

11

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 11

2013-02-25 08.30

arton m책nader

266

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 266

2013-02-25 08.35

arton månader

Förskola

hemmaförälder eller barnomsorg?

»Jag hade grämt mig i veckor. Fast egentligen var det i månader. Till och med när Elya var nyfödd tänkte jag på hur det skulle bli att lämna honom på dagis. Jag var så lättad och stolt över att han är så social och utåtriktad. Jag tänkte att det skulle gå lättare att lämna honom då när han blev större.

En hönsmamma är jag!

Här, där vi bor, finns inga förskolor att välja på. I så fall skulle vi behöva skjutsa och han skulle inte leka med barnen i grannhusen. Men den som finns här verkar bra. Jag har varit förbi flera gånger och hälsat på och alltid fått en bra känsla. Personalen verkar leka med barnen. Inte bara stå och prata med varandra. Det var fint också att Elyas inskolningsfröken (som var en kille) kom hem och hälsade på i veckan innan. Det gjorde att det kändes lite tryggare. Men jag var ändå helt skakis på måndagsmorgonen när vi skulle gå dit.

Elya skulle leka inne med inskolningskillen och de andra nya barnen de första dagarna. Jag fick vara med och såg att Elya hade koll på mig fast han lekte med de andra. Sen fick jag sitta i deras kök några dagar. Jag var lite spänd men när de kom med Elya efteråt var han hur glad som helst.

Det var först när jag skulle börja gå därifrån och vinka så där tydligt som han blev ledsen. Då ångrade jag mig totalt. Jag stod utanför porten, grät och tänkte att jag skulle säga upp mig från jobbet.

Det kändes orimligt att lämna sitt älskade barn till folk man inte känner. Men sen var han glad och i full gång i sandlådan när jag kom tillbaka. Så då fortsatte vi i alla fall.

Det har gått upp och ner sen dess i om han är ledsen när vi går. Men jag har kommit över min tvekan. Det är så häftigt att känna att han lär sig saker och har egna små kompisar. På egen hand.

Och vi får vara med så ofta vi kan och vill. Det känns tryggt. Man fattar att de inte har något att dölja då.«

För de flesta barn är det dags för inskolning någon gång mellan ett- och tvåårsdagen. Över 80 procent av alla barn mellan ett och fem år har plats inom barnomsorgen och de allra flesta på en förskola. Med vissa utåtriktade, sociala barn kan det kännas som en vinstlott när det är dags för inskolning. Men för många föräldrar är det förenat med en viss klump i magen. Det är ett stort steg att låta andra passa ens barn.

I de flesta familjer är arbetslivet en realitet. Kampen för jämställdhet och kvinnors rätt till arbete har gjort att vi i dag har väl utbyggd barnomsorg som i internationell jämförelse håller hög och jämn kvalitet. Men när man själv står inför att lämna just sitt barn kan de där politiska erövringarna mest kännas som ett besvär. Att låta en förälder stanna hemma är för de flesta inte ett alternativ. Dels är det svårt ekonomiskt, dels är det svårt att hitta andra barn att leka med eftersom alla är på förskolan.

hur påverkas barn av förskolan?

Med jämna mellanrum dyker debatten upp om vad förskolan egentligen innebär för barnen. Vissa menar att barn under de första tre åren bör ha ständig tillgång till en förälder (läs mamman) och att förskolan kan påverka anknytningen eller barnets utveckling negativt.

När det gäller barns utveckling visar både svenska och internationella studier sammantaget att barns skolresultat liksom deras sociala utveckling och anpassning påverkas positivt av att gå på förskola. Forskningen talar alltså snarare för än emot barnomsorg. Däremot är självklart kvaliteten på omhändertagandet och verksamheten i förskolan avgörande för 267

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 267

2013-02-25 08.35

arton månader

hur barnen påverkas samt det faktum att barnet själv trivs. Generellt har förskolan störst betydelse för barn som har begränsat med stöd hemma.

I barnets trivsel ingår att det, efter avslutad inskolning, ska sova, äta och leka på förskolan. Det ska också ha en eller fler i personalen och bland barnen som det tyr sig till och känner sig tryggt med. Andra kännetecken på att förskolan fungerar bra är att barngruppen inte är för stor, att personalen verkar trivas och jobbar kvar så att barnet slipper knyta an till nya människor för ofta. På en förskola ska det kännas tryggt och trivsamt. Magkänslan när man besöker den ger den bästa indikationen på kvaliteten. Det ska kännas som att man gärna stannar en stund.

Det är förstås också bra om man kan se till att barnets dagar inte är alltför långa så länge det är litet (under fyra år). Barn är olika men ungefär sex timmar per dag kan vara lagom för många även om det är oförenligt med arbetslivets krav. För barn med långa dagar ser välfungerande förskolor till att morgonstunden och de sena eftermiddagstimmarna blir lugna.

Ofta är det färre barn då och man kan läsa en bok eller ha andra lugna aktiviteter.

faser och ser mer till det enskilda barnet. Eftersom förskolans uppgift är att anpassa sig efter och svara mot det enskilda barnets behov menar jag att man ska kunna förutsätta att barnet får vad det behöver, oavsett inskolningsålder. Den långa föräldraledigheten ger en möjlighet att ge barnet en trygg och lugn start. Barnets personlighet och hur förskolan fungerar spelar större roll för hur barnet trivs än dess ålder. Utöver att man själv får mer tid med barnet är den stora vinsten med att skola in vid arton månader i stället för vid ett år att barnet får ytterligare ett halvår innan det utsätts för infektionerna på förskolan. Dessa är i sig inte farliga för barnet men immunsystemet hos små barn är ovant och man får räkna med att barnet kommer att vara sjukt ofta.

att välja barnomsorg Tillhör man dem som kan välja förskola kan man drabbas av viss prestationshets. Eftersom barnet tillbringar så mycket tid där är det ett val med stora konsekvenser. För vissa föräldrar spelar pedagogisk inriktning roll, andra vill ha en förskola med specialpedagogik bara för att det brukar dra dit bra personal. Någon väljer ett föräldrakooperativ för att få inflytande, andra för att det är bra om kompisarna har engagerade föräldrar. I områden där det finns flera förskolor att välja på, går ofta rykten bland föräldralediga. Status och popularitet växlar eftersom förskoleverksamheten är helt avhängig av vilka barn och vilken personal som finns där.

Mitt råd är att välja med hjärtat om det finns alternativ. Hälsa på, känn av stämningen i lokalerna och på gården. Hur pratar personalen om barn och föräldrar? Vad säger andra föräldrar som har sina barn där? Givetvis måste man också väga in praktiska aspekter: Hur långt bort förskolan ligger, om resvägen dit är trevlig eller

när är det dags att skola in?

Många som jobbar på dagis tycker att ettochetthalvtåringar generellt är lättare att skola in och har mer utbyte av förskolan än ettåringar. Tidigare har många barnpsykologer resonerat i motsatt riktning. Enligt äldre psykologisk teori var den utåtriktade fas som barn befann sig i under ettårsåldern lämpligare än den mer föräldriga fas som inföll vid arton månader.

I dag tänker vi mindre utifrån teorier och 268

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 268

2013-02-25 08.35

arton månader

trist och om förskolan kräver ett föräldraengagemang som man tror sig kunna leva upp till.

Personalen ska inte bara ha en varm attityd till barnen utan också till föräldrarna. Föräldrar och personal ska känna gemenskap och gemensamt axla ansvaret för att fostra barnen. Det finns exempel på förskolor där personalen står på »barnens sida« och känner att de måste upplysa föräldrar om barns behov.

Sådant skapar lätt dålig stämning och skuldkänslor hos föräldrarna. I värsta fall leder det till att man inte gemensamt löser sådant som uppstår utan bollar skuld och tillkortakommanden mellan sig. Förskolepersonal och föräldrar ska ha samma mål och uppgift – att fostra barn och se till att de har det bra.

barn samtidigt så att de ska lära känna och bli trygga med varandra. Andra vill satsa krutet på ett barn i taget. Två veckor är en vanlig längd på inskolningen men det förekommer också betydligt kortare och mer intensiva inskolningar. Inskolningen ska dock alltid anpassas efter varje barn. De som glatt leker, äter och sover har ingen nytta av en förälder som väntar i ett annat rum, medan andra barn behöver mer än två veckor för att vänja sig vid det nya.

När man som förälder planerar sin återgång till jobbet efter inskolningen bör man fundera på hur man tror att ens barn kommer att reagera. Har man ett barn som tar lång tid på sig för att vänja sig vid nya situationer skapar det orimlig stress att ha lovat att vara i full gång på jobbet efter två veckors inskolning.

förberedelser Ska man skola in ett barn som är under två år behöver man inte förbereda barnet inför förskolestarten. Självklart berättar man att barnet ska börja på förskolan, att det finns andra barn där och att det kommer vara roligt. Om man vill kan man hälsa på i förskolan någon gång. Men den stora förberedelsen står egentligen inskolningen för. Då är det bra om man berättar om barnet och frågar personalen om allt man själv undrar över. Att barnet är vant att träffa andra barn, till exempel från öppna förskolan eller parken, är förstås positivt, liksom att barnet fått träna på att äta själv och att somna utan amning. Tycker man själv att det känns osäkert att skola in kan det vara bra att vänja sig genom att låta barnet ha barnvakt ibland en tid före inskolningen.

wille Det är pappa som ska vara med Wille under inskolningen. Han har räknat med att inskolningen ska ta tid. Wille har ju aldrig tyckt om att ha barnvakt och vill alltid ha koll på var mamma och pappa är. Det är skönt att Willes kompis Minna finns på förskolan. Pappa tänker att de inte behöver prata så mycket om något annat än att Wille ska vara med Minna på dagarna. De första gångerna pappa lämnar Wille själv med Minna, personalen och de andra barnen, går allting bra. Men tredje dagen som pappa ska gå, tar det stopp. Wille knuffar

inskolningen Olika förskolor har olika program för hur inskolningen ska gå till. En del skolar in alla nya 269

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 269

2013-02-25 08.35

arton månader

na och Sandra vid matbordet och sova i samma vagn som Minna verkar han vara till freds.

tips till wille-föräldrar

märta

• Planera för en lång inskolning.

Äntligen, känner Märtas mamma när de travar iväg till inskolningens första dag. Det känns verkligen som om Märta är mogen att börja i förskolan och få leka med andra barn hela dagarna. Det har varit lite svårt att hitta tillräcklig stimulans till henne hemma de senaste veckorna. Hon är så intensiv och leksugen.

Märta ska gå på en ur och skur-förskola och har sina nya fina kläder på sig. Personalen hälsar på Märta och visar var hon kan leka och klättra på deras stora gård. Märta, som är van vid lekplatser, tittar knappt efter mamma.

När första dagen är slut bestämmer personalen och mamma att de redan imorgon ska vinka hej då till mamma, och se hur det fungerar med Märta. När mamma vinkar tittar Märta knappt. Peder, som arbetar på förskolan, vi-

• Berätta för personalen före eller vid

inskolningen att ditt barn är föräldrigt så att man kan ta hänsyn till det vid inskolningen.

• Kan du välja barnomsorg – utgå från barnets personlighet och behov. Småskalighet och en lugn miljö passar barn som Wille.

Sandra som bär honom i bröstet och sträcker sig illvrålande efter pappa. De kommer överens om att pappa ändå ska gå men vara tillbaka efter bara en kvart.

Willes pappa lider av att lämna den gråtande Wille. Det är så uppenbart att han inte alls känner Sandra ännu. Och Wille tycker bara om det som är lugnt och tryggt. När pappa är tillbaka sitter Wille hos Sandra, som läser en bok för Wille och Minna. Wille hulkar fortfarande i famnen och kryper direkt över till pappa när han sätter sig bredvid. Men trots att dagen blev så jobbig är Wille ungefär som vanligt hemma på kvällen.

Nästa morgon är det som att han tyr sig lite till Sandra när de kommer. Hon och pappa kommer överens om att ha lite längre lämningar med Wille de första månaderna. Pappa och mamma ska vara med Wille tio minuter på morgnarna och han ska tas emot av just Sandra. De bestämmer att de ska vinka i fönstret när Wille är i Sandras famn. Sandra berättar att Wille ofta söker sig till Minna i leken också.

Det är som att Wille egentligen inte har något emot att vara på förskolan eller med nya människor. Men det är väldigt tydligt att han behöver tid för att vänja sig och lära känna dem han ska vara med.

När det är stojigt och många barn trivs inte Wille. Men när han får sitta bredvid Min-

tips till märta-föräldrar • Håll på lämningsrutinerna och visa barnet

tydligt när du går – även om barnet är tryggt och leksuget.

• Att barn älskar förskolan och inte saknar föräldrarna betyder inte att barnet inte behöver dem. Det betyder bara att utåtriktade, aktiva barn som är trygga med sina föräldrar lägger all sin kraft på att leka.

• Barns sömn påverkas ofta av att börja förskolan. I drömmar bearbetar barnet allting nytt som det upplever på dagarna.

• För aktiva barn kan det ta tid att komma till ro med sömn och mat på förskolan. Efter någon månad brukar rutinerna ha satt sig.

• Ibland kommer ett bakslag efter några månader med barn som varit lättinskolade. Lite längre lämningar och en rutin där barnet tas emot av en speciell vuxen kan underlätta.

270

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 270

2013-02-25 08.35

arton m책nader

271

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 271

2013-02-25 08.35

arton månader

sar Märta tydligt att mamma ska gå nu. »Hej då mamma!« Men Märta är redan på väg mot sandlådan där hon hade så roligt igår.

Efter en vecka tycker Peder att Märta är inskolad. Men hon har fortfarande svårt att komma till ro för att äta och sova på förskolan. Det är som att hon inte tycker att hon har tid när det finns så mycket spännande att upptäcka. Peder räknar med att de ska kunna få det att fungera inom några veckor och ber Märtas föräldrar att fram till dess hämta henne tidigt så att hon inte ska bli för trött eller hungrig.

Hon har börjat sova sämre hemma igen sedan hon började på förskolan. Det är som att Märta blir lite orolig av alla nya intryck på dagarna.

relationen till personalen Det brukar vara enklast om det finns någon speciell bland förskolepedagogerna som har ansvar för ens barn. Då vet man vem man ska vända sig till. Ambitionsnivån i hur mycket man informerar föräldrarna om dagarna på förskolan varierar mycket. På en del förskolor fotar man och skriver dagliga berättelser om vad som hänt. På andra måste man som förälder fråga för att få veta. De flesta pedagoger vill gärna få återkoppling både på sådant man upplever som bra och som dåligt. Berätta om barnet och ställ frågor om dess dagar. Var gärna med på förskolan någon dag. Det är det bästa sättet att verkligen lära känna verksamheten, personalen och de andra barnen. Barn blir inte förvirrade av att man är med dem en dag eftersom man förklarar att det är ett undantag. Visa också personalen vilket slags information du förväntar dig och uppskattar. Man har allt att vinna på att lära känna pedagogerna.

andra barn viktigast När man som förälder funderar över hur barn har det i förskolan fokuserar man ofta på andra saker än barnen själva gör. För dem är kompisarna det viktigaste.

När man intervjuat tonåringar om deras dagistid är det kompisarna som barnen minns och pratar om. Det var av dem man lärde sig saker, det var deras bekräftelse man levde upp av och det var med dem man hittade på buset som färgar de roligaste minnena. Sina kompisars personligheter minns tonåringarna med nyanser och med många illustrerande exempel.

Personalen däremot, delas upp i de grova kategorierna »de dumma« och »de snälla«. Man minns härliga stunder när personalen tillät eller deltog i sådant som gick utöver det vanliga: ett vattenkrig, en intensiv bandyturnering eller när någon klädde ut sig på en gemensam utflykt. Men också när de »dumma« hindrade barnen från att göra sådant de ville göra eller var orättvisa.

När ungdomar tittar tillbaka på sin dagistid spelar de vuxna mindre roll, de fanns bara för att hjälpa barnen som skulle leka med varandra eller störde barnens lekar. Det kan vara bra att komma ihåg när man som förälder funderar på hur ens eget barn har det i förskolan.

lämning och hämtning Det är bra att ha en rutin för vad man gör när man lämnar och hämtar. Personalen ska ta emot barnet och få det att känna sig välkommet. Beroende på barnet, förskolan och när man kommer på morgnarna får man sedan avgöra om man ska ha som rutin att stanna kvar en stund eller gå direkt. För många är det mest praktiskt att man har en kort lämningsrutin där man kramas och vinkar till varandra på ett eller flera ställen. Rutinens funktion är att hjälpa barnet med övergången från att vara med en själv hemma till förskolemiljön. Man ska därför vara noga med att säga hej då på ett tydligt sätt. Man hjälper inte barnet genom att förmedla tveksamhet. Känner man sig osäker 272

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 272

2013-02-25 08.35

I_Lyhort_22 feb_CS5,5.indd 398

2013-02-25 08.38