Page 1


Ett barn blir till

Ägget  30

Spermien  52


Befruktningen  74

Graviditeten

  122

Födelsen  212


8 dagar  Det nykläckta embryot har funnit en optimal plats och har tagits emot av livmoderslemhinnan.

122


21 dagar  Den rundade cellklumpen har antagit en avlüng form.

124


17 veckor  Ögonlocken är slutna och öppnas inte igen förrän i vecka 26.

186


Handen har f책tt naglar.

188


Benvävnaden i foten börjar hårdna.

189


Graviditeten


graviditetens tidräkning. Hos en kvinna med menstruation var fjärde vecka kommer ägglossningen cirka fjorton dagar efter menstruationsblödningens start. Om befruktning sker dröjer det ytterligare en dryg vecka innan embryot fäster i livmoderns vägg och graviditeten är ett faktum. I allmänhet brukar man inte räkna graviditeten från tiden för ägglossning utan från den senaste menstruationens första dag. Om graviditeten räknas från senaste menstruation är den totala graviditetslängden fyrtio veckor, men embryot har bara funnits i äggledaren och livmodern i trettioåtta veckor. I den här boken använder vi två begrepp: ”veckor” och ”dagar”. Med vecka åsyftas graviditetsvecka, och dag innebär embryots faktiska ålder i dagar från befruktningen. Tidiga tecken på graviditet beror på uttalade hormonomställningar i kroppen och inte på den millimeterstora cellklumpen i livmodern. En viktig dirigent i kroppens omställning vid graviditet är produktionen av ett hormon som kallas humant chorion­ gonadotropin (hCG). Hormonet som bildas av moderkakans celler skickar via blodet signaler till äggstockarna och hypofysen som talar om att nu behövs ingen ny ägglossning, kvinnan är gravid. Äggstockens gulkropp svarar också på denna signal genom att bilda mer gulkroppshormon, som behövs i stora mängder för att skapa en god miljö för embryot.

sida n 122

Drygt en vecka efter implantationen i livmodern förvandlas den oformliga cellklumpen till en avlång, nästan maskliknande varelse. Det yttre cellagret hos embryot förtjockas och bildar två längs­ gående veck i kroppens mittlinje. Dessa celler brukar kallas det yttre groddbladet. Mellan vecken uppstår ett dike som snart sluts till ett rör. I rörets ena ände bildas det primitiva hjärnanlaget och nerv­trådar börjar växa ut från hjärnstammen. Under den femtonde dagen i embryots liv bildas de första primitiva hjärncellerna. Förutom det yttre groddbladet som bildar hjärna, ryggmärg, nerver, hud samt svett- och talgkörtlar finns ytterligare två groddblad. Det mellersta lagret bygger upp skelettet, hjärtats väggar och alla

sida n 124

sida n 126

203


övriga muskler. Från mellanlagret kommer även blodkärlen och lymfkärlen samt äggstockarna, testiklarna och njurarna. Det inre groddbladet bildar tarmar, magsäck och urinvägar. Från det inre lagret kommer också alla celler i kroppens slemhinnor.

204

Hjärtat är ett av de organ som anläggs mycket tidigt. Redan på embryots tjugoandra levnadsdag drar hjärtmusklerna ihop sig och hjärtat slår sina första slag. Muskelcellernas sammandragningar sprider sig rent mekaniskt till angränsande celler och inte som senare i utvecklingen med hjälp av nervimpulser. Hjärtats uppgift är att via ett ständigt kretslopp i embryots blodbana distribuera syre och näring till alla tillväxande organ. Så här tidigt i kroppsutvecklingen är hjärtat stort och ger nästan intryck av att ligga utanför den övriga kroppen. Höger hjärtkammare tar emot blod från kroppens alla organ och vänster kammare skickar ut syresatt blod till kroppens olika delar.

sida n 130

Embryots blod syresätts inte, som efter födelsen, via lungorna utan genom moderkakans väl utvecklade kapillärsystem, som omedelbart efter implantationen breder ut sig över en allt större yta av livmoderns vägg. Mellan moderkakan och embryot löper navelsträngen som innehåller tre kärl: ett kraftigare, som för syre­ rikt blod och näringsämnen till embryot, och två smalare kärl, som för syrefattigt blod med slaggprodukter från embryot tillbaka till moderns blod. Embryot och modern har under hela graviditeten skilda blodkretslopp. Under utvecklingen skyddas embryot från en del ämnen som inte kan passera moderkakan. Normalt kan varken bakterier eller virus passera denna barriär, vilket är av stor betydelse då embryot ännu inte har något utvecklat immun­försvar.

sida n 138

Ett ansikte börjar utvecklas redan i slutet av femte veckan, då man kan urskilja såväl ögon som näsa och mun. Ansiktets, underkäkens och halsens bendelar växer ut från utskott på halskotorna i ryggraden. Man ser tidigt att människan är ett ryggradsdjur. På båda sidor av ryggraden bildas från det mellersta groddbladet ett

sida n 142

sida n 132

sida n 144


stort antal skelettklossar och av dessa utvecklas trettiotre eller trettiofyra till kotor. Nedanför halskotorna utvecklas tolv bröst­ kotor, och från dessa växer revbenen ut och bildar en bröstkorg. Inne i denna korg har redan lunganlagen kommit på plats. Mellan kotorna finns små hålrum där nervbuntar letar sig ut från ryggmärgen. Nervtrådarna sprider sig sedan som ett fint nätverk i hela kroppen. Så småningom får detta nätverk två helt olika men kompletterande funktioner. Hjärnan och ryggmärgen skickar signaler till alla muskler i kroppen och talar om för dem att de skall dra sig samman och utföra rörelser. Embryots kropp genomfars nu av små sprittande rörelser. De ständiga rörelserna är en viktig del i musklernas och ledernas tillväxt och utveckling. Gradvis kommer alltmer information att skickas från kroppens delar tillbaka till hjärnan för att tala om vad som händer i periferin. Vissa nerver registrerar känsel, andra registrerar tryck och temperatur. Speciella nervimpulser kommer senare i utvecklingen att komma till hjärnan från ögonen, öronen och näsan, och från munnen kommer smakimpulser. I åttonde graviditetsveckan växer embryot snabbt och blir dubbelt så stort på bara en vecka. Det som hittills har varit ett tämligen odifferentierat däggdjursembryo börjar nu alltmer likna en människa i miniatyr. Huvudet som varit kraftigt framåtböjt rätar gradvis upp sig. Storleksmässigt dominerar fortfarande huvudet, och överkroppen är mycket större än underkroppen. Armarna och händerna har kommit längre i utvecklingen än benen och fötterna, men ännu finns bara antydan till fingrar.

sida n 148

Både flickornas och pojkarnas könsorgan börjar bildas i graviditetsvecka åtta till nio. Först anläggs hos bägge könen mellan benen på embryot en liten knopp som hos flickor utvecklas till klitoris och hos pojkar till penis. Så småningom bildas två små vallar på var sin sida om en springa, som hos pojkarna växer ihop och bildar pungen. Hos flickorna sluter sig inte springan och vallarna blir till slidans väggar.

205

9789174240344  

Ägget 30 Spermien 52 Ett barn blir till Graviditeten 122 Födelsen 212 Befruktningen 74 8 dagar Det nykläckta embryot har funnit en optimal p...