9789172999183

Bubblan under isen

Casper Verner-Carlsson Sven Nordqvist

En morgon var världen helt förändrad.

Något hade hänt. Det hördes inga vågskvalp längre. Istället gnisslade det hela tiden tiden, och knakade, som när något går sönder. Det som hade varit ljust och glittrande var nu tunna grönblå skuggor. Det var som när man inte kan sova utan ligger och tittar i halvmörkret.

Och undrar.

Bubblan, en liten abborre, stod alldeles stilla i vattnet. Det svaga ljuset strök över hans rygg, bara bröstfenorna fläktade lite. Är jag uppäten nu? tänkte han förvirrat. Är det här gäddmagens insida? Eller sover jag fortfarande, simmar i drömmen?

Efter en stund såg han någon som plöjde sig fram på bottnen under honom. Bubblan kände sig lättad. Skuggan därnere som rotade och slafsade i dyn var Mjuke. Gamle farbror Mjuke, som han både kände och gillade. En stor och fet sutare som stormiga kvällar brukade berätta underliga historier för sjöns nyfikna fiskglin. Trots att han var så stor åt han inte småfisk, som många andra stora fiskar gjorde. Ingen behövde därför vara rädd för honom.

– Mjuke, viskade Bubblan, vad är det som har hänt?

– Vet du inte det, Smolten? sa Mjuke. Han kallade alla småfiskar för Smolten, eftersom han tyckte att de såg likadana ut.

– Det är isen, det är vinter nu förstår du, mumlade han med munnen full av sjögräs och dy.

– Isen, undrade Bubblan, vad är det för något?

– Jaså, jaha. Is är något hårt och kallt som lägger sig ovanpå sjön, som ett tak. Man vänjer sig.

– Inget farligt alltså? frågade Bubblan.

– Helt ofarligt, svarade Mjuke. Ja, utom en gång för länge sedan då isen började sjunka och stannade först strax ovanför botten. Vilken trängsel det blev! Men det är en lång historia.

– Vågar jag sticka bort till Rödöga? frågade Bubblan.

– Visst, stick iväg, jag har inte sett några smoltätare idag. Men pass upp för Krokfar, hör du det!

Krokfar var sjöns uråldriga jättegädda; alla fiskar visste om honom, men nästan ingen hade sett honom utan att genast bli uppäten. Sa man i varje fall.

– Ja, ja, ropade Bubblan, redan på väg bort.

Blänka sa med svag röst att man inte skulle vara under bryggan när det kom kolosser. Hon hade hört ruskiga historier om hur kolosserna kunde få fiskar att försvinna upp ur vattnet. Hon hade hört ord som: krok, rev, nät och drag. Ingen visste riktigt vad det var, men det var något hemskt. Man bara försvann upp i det blå.

– Men jag är inte rädd, sa Bubblan, nu är det ju is på vattnet och då kan de inte få upp oss. Jag tycker att vi stannar lite till.

Rödöga och Blänka nickade tveksamt.

Med ett väldigt dån hoppade en av kolosserna ner på isen. De tre fiskglinen darrade. Sedan hoppade ytterligare ett vidunder ner, och så en till. Den siste med ett litet knak bara.

– Det där måste ha varit en smoltkoloss, viskade Blänka.

Kort därefter hördes ett skrapande ljud precis framför dem. Så plötsligt dök något otroligt konstigt ner genom isen.

Det såg ut som en pinne, med en ål eller en orm som slingrade sig runt den. Sedan försvann den lika fort igen, kvar var bara ett hål i isen. Ett hål i isen! Nu blev de verkligen rädda alla tre, men ingen vågade röra sig.

– Nu är det slut med oss, mumlade Bubblan, nu kommer de att lura upp oss. Men ner genom hålet föll en vacker, gnistrande liten ljuspärla. Och allt blev tyst.

En morgon är världen helt förändrad och det hörs inga vågskvalp längre.

Det är vinter och isen ligger på sjön.

För den lilla abborren Bubblan är allt det här nytt.

Pärlanserien består av bilderböcker som genom åren blivit favoriter för många.

Lena Arro & Sara Gimbergsson Magda och Loppsockan Lena Arro & Sara Gimbergsson Magda och Anton Lieve Baeten Kloka Lilla Häxan Stefan Casta & Mimmi Tollerup Abborrens ränder

Lennart Eng Valdemar i världshavet Sven Nordqvist Nasse hittar en stol Lars Rudebjer Aj, sa Tigris Casper Verner-Carlsson & Sven Nordqvist Bubblan under isen