9789172998803

Karin Linderoth efter fältstudier av drakforskare sir Adrian Dratt

Våra nordiska drakar och konsten att spåra dem

Våra nordiska

drakar

Karin Linderoth

efter fältstudier av drakforskare sir Adrian Dratt

och konsten att spåra dem

Opal

Blivande drakspanare!

En kall vinterdag för några år sedan blev jag kontaktad av en av ­världens högst ansedda drakforskare, sir Adrian Dratt.

Sir Adrian, femte generationens drakforskare, har under flera

­decennier gjort ingående fältstudier av många av de olika drakarter som förekommer i Norden. Det har varit en stor ära att få lära känna och ­arbeta tillsammans med en så framstående och skicklig forskare.

Åh, jag önskar ni kunde träffa honom! Redan första gången vi

­träffades kände jag hur mycket jag tyckte om honom. Sir Adrian är en ganska tillbakadragen, skröplig gammal man, men hans ögon lyser av

ungdomlighet och humor. Sedan vi lärde känna varandra har vi utvecklat en varm vänskap.

Sir Adrian bor i ett stort gammalt slott i Skottland. Många och

långa kvällar har vi suttit framför den öppna spisen i en av slottets

­salar och ­diskuterat drakarter, och han har berättat om sina ­spännande ­forskningsresor. Ibland slumrar han till och då brukar jag gå på

­upptäcktsfärd i det gamla slottet. Flera av vindsrummen är ­fyllda med

dammiga kistor som jag har fått lov att rota i. De är fulla av ­anteckningar

och skisser från alla hans år som drakforskare. Jag har också blivit mycket god vän med hans rundlagda, rara hushållerska mrs Bertha. Hon lagar de allra ljuvligaste blåbärsmunkar man kan tänka sig.

Innan jag lärde känna sir Adrian kunde jag inte så mycket om ­drakar

och trots att jag lärt mig massor under de här åren så finns det så

mycket mer att lära sig. Jag är förvånad över hur många arter det finns och blir ständigt lika fascinerad över deras fantastiska förmågor och

egenskaper. Drakarna vi presenterar i den här boken är bara ett litet, litet urval av alla som finns.

Drakforskningen har alltid bedrivits med stor respekt för djuren och

inga drakar har tillfångatagits, kommit till skada eller störts under de ­fältstudier som ligger till grund för boken.

Illustratör och medförfattare

4

Det här kan vara bra att ta med vid spårning och spaningsturer:

Gummistövlar och praktiska kläder som passar för natur­ vandringar.

En bra och bekväm ryggsäck att bära all utrustning i.

Måttband för att kunna mäta tassavtryck man hittar.

Förstoringsglas för spaning efter de riktigt små arterna.

God matsäck eftersom man ofta får spana länge.

Kikare för att kunna spana utan att störa.

Konsten att spåra drakar Har ni letat efter trattkantareller någon gång?

Då vet ni säkert hur det är, man går och ­spanar, länge, länge, utan att se en enda liten svamp. Och så plötsligt, när man väl får syn på en så finns där hur många som helst, precis på samma ställe där man bara för en liten stund sedan inte såg någonting.

Att spana efter drakar är precis likadant.

Man måste titta en stund innan man får syn på dem, men när man väl har gjort det ser man ofta massor.

Att spåra och spana efter drakar är ett mycket trevligt och givande f­ ritidsintresse som passar bra oavsett om man är barn eller vuxen. Drakar går att hitta i nästan alla ­miljöer och man kan finna spår efter dem i naturen. Spana efter tassavtryck, klösmärken och bohålor. Om du hittar något av detta ­lönar det sig ofta att fortsätta spaningen i samma område. Det krävs tålamod för att spana och ofta får man vänta länge innan man får en första skymt av dessa fantastiska varelser. Men ge inte upp!

Mycket viktigt att tänka på är att alla drakar är fridlysta och att de absolut inte får störas, tillfångatas eller på något vis skadas.

Man gör klokast i att spana på lite avstånd, gärna gömd, så att drakarna inte märker att de är iakttagna.

De flesta drakar är fridfulla och snälla ­varelser, men gå aldrig emellan eller alltför nära en drake och dess ungar eller ägg.

Papper och penna för att kunna skriva ner ­observationer och för att rita av de drakar man ser.

5

N

Skandinavisk träddrake

oshornsdraken hittar man oftast i gräns­ landet mellan öppen mark och ­skogsmark.

Den hornförsedda nosen använder den ­effektivt till att böka upp marken på jakt efter rötter och maskar, vilka är dess huvudsakliga föda.

Noshornsdraken har en enorm förmåga att ­omsätta maten till näring och behöver därför inte äta så stora mängder som man kan tro, med tanke på dess storlek.

Spåren är snarlika de som vildsvin lämnar efter sig och förväxlas ofta med dessa.

En fullvuxen noshornsdrake är runt 15 meter lång och kan väga upp till tre ton. Trots sin tyngd flyger den utan problem på de tunna men starka vingarna, som slår cirka 3000 vingslag i minuten.

Draken lever i par hela livet och ofta stannar ungarna kvar hos sina föräldrar flera årtionden efter det att de blivit vuxna. Noshornsdraken är mycket social och man ser den även tillsammans med andra drakarter.

Vintertid sover draken hoprullad till en boll i stora gryt som den gräver ut med sitt noshorn och sina kraftiga tassar. Dessa grytsystem sträcker sig ibland över flera kilometer.

Noshornsdraken är som mest aktiv i gryning och skymning.

Draco fagus sylvatica

Den kluvna svansen är till stor hjälp när draken flyger i tät skog och behöver göra tvära kast och svängar. Den är en otroligt skicklig luftakrobat och leker ofta genom att göra volter och andra konster i luften.

Hanarnas nos är betydligt t­ rubbigare än honornas. Här ovan syns en hane i vårdräkt.

Eldanvändning: Uppvärmning av grytsystem Läte: Enstaka dova brölanden Föda: Rötter och daggmask Lättast att se: Gryning och skymning i skogsbryn Allmänna förekomster vår till höst Lokala förekomster

Drakens kloförsedda baktassar är anpassade för att ge ett bra grepp även om tunna grenar.

Med sin eld bränner draken ut bohålor i stora gamla träd. Ofta kan man hitta flera våningar med bohålor i de grövsta och bästa träden. Detta verkar inte på något sätt skada trädet. Bohålorna används både till vintersömn och som ruvningsplats. Ingångshålen är mycket små och trånga men tack vare drakens kroppsform kan den utan ansträngning forma kroppen som en pil då den ska ta sig in eller ut ur boet.

16

Noshornsdrake Draco rhinoceros

Främre flygvinge Bakre flygvinge Täckvinge

Flygvingarna är tunna men enormt starka och skadas nästan aldrig. De tjocka täckvingarna vinklas uppåt när flygvingarna ska användas. Täckvingarna kan också vinklas något under flygningen och kan liknas vid roder.

I de fyra största huvudtaggarna sitter noshorns­ drakens öronöppningar.

Precis ovanför näsborren övergår nosen i ett horn. Detta horn växer ut först då draken når vuxen ålder.

Noshornsdraken har en unik förmåga att ­ändra längd på halsen, som påminner om ett dragspel.

Fläckarna på flygvingarna är svarta hos hanar och röda hos honor, i övrigt är de väldigt lika. Här nedan syns en fullvuxen hona.

Noshornsdrakens kropp är tung och stabil vilket är till stor hjälp vid grävandet.

Honan lägger 2-3 ägg som hon ruvar i ungefär 50 år.

Hon lämnar sällan boet och under den här tiden förser hanen henne med mat.

17

E

lddrakarter förekommer i hela världen. De påminner om varandra och man kan endast skilja dem åt med hjälp av små kännetecken. Den ­nordiska elddraken kännetecknas av att den har något längre svans än de övriga elddrakarterna.

Den nordiska elddraken förekommer i alla storlekar men har samma utseende och färg.

Den minsta elddraken, som är mellan 8-30 centimeter, tillbringar ofta sitt liv i kakelugnar och andra spiseldar. Draken föredrar dessa framför ­dagens stora värmepannor, där den ofta finner hettan alltför intensiv. Nästan överallt där det finns fungerande eldstäder kan man också hitta elddraken. Ofta kan man se den sitta uppe på skorstenar och spana.

Eld­draken lever ofta i små familjegrupper med två vuxna och 3-4 ungar. Ruvningstiden verkar regleras av hur ofta elddrakens bospisar används.

Om kake­lugnen eller spisen inte används söker sig elddraken till nya platser.

Elddrakens riktigt stora artfränder som är ­mellan 17-35 meter höga hittar man ofta i ­områden med vulkanisk verksamhet. Ju större draken är desto intensivare hetta verkar den vilja ha.

Elddrakens hud är täckt med pansarlika fjäll som glöder då den befinner sig inne i elden. Då elddraken är ute och flyger eller när elden har slocknat är fjällen askgrå. Den livnär sig till stor del på aska.

Elddraken är en mycket skicklig flygare och ses ofta göra avancerade konster i luften, till synes för skojs skull.

Eldanvändning: Vid försvar Läte: Högt klickande ljud Föda: Huvudsakligen aska Lättast att se: Året om på skorstenar samt vid krateröppningar Allmänna förekomster Lokala förekomster

18

Nordisk elddrake Draco ignis

Elddraken har ett mycket specialiserat luktsinne och kan känna röklukt på upp till 200 mils avstånd.

Spröten under hakan uppfattar värme på flera mils avstånd.

Vingarna är endast fjälltäckta på ovansidan.

Frambenen är små och ­används sällan.

Svansen använder elddraken till att styra med under flygning.

Trampdynorna är, precis som den övriga huden, ovanligt tjocka och lämnas helt opåverkade av elden.

Äggskalet börjar liksom drakens fjäll att glöda när det kommer i kontakt med eld. Då elden slocknar försätts ägget i vila och fortsätter inte utvecklas förrän elden tänds.

19

Tack!

Jag och sir Adrian Dratt hoppas att du nu fått en liten inblick i drakarnas liv och att vi väckt din lust till att själv vilja gå ut och spana och lära dig mer om dessa fantastiska varelser.

Vi upphör aldrig att fascineras och känner en stor vördnad inför drakarna och inför alla andra varelser som finns i vår natur. Ju närmre man tittar och ju mer man lär sig desto mer inser man hur fantastiskt allting är och hur lite man vet.

Vi vill också passa på att rikta ett varmt och innerligt tack till alla som på olika sätt hjälpt till att få detta att bli verklighet.

Först och främst till alla er på Bokförlaget Opal och till vår redaktör Kerstin Elias Costa, som med sin expertis och fantastiska känsla för form ur hand kommer att drakar kansom spruta eld?

Vad stor ska och med varm lotsatdet oss sig igenom arbetet och har en mycket ovärderlig roll i utformandet av den färdiga boken. man ha med sig när man spanar efter drakar? Och är Ett varmt tackegentligen till mrs Bertha ständigt passat upp med nykokt Storsjöodjuret en som drake? starkt, sött te och med sina underbara blåbärsmunkar och som har kommit Allt detta och mycket mer får du reda på i den här boken! med varma hemstickade ullstrumpor, när kvällskylan smugit sig på under Utifrån av världens främsta våra långafältstudier arbetspass i av sir en Adrians dragiga gamla slott.drakforskare, sir Jag, Adrian hartacka Karin skrivit och illustrerat Karin,Dratt, vill också minLinderoth fina och förstående lilla familj som fått stå ut med att deras fru och mor uppslukats av drakar och arbetet denna vackra faktabok om ofta några av vårahelt nordiska drakarter. medHär boken den här också för att ni större snällt (om än fårunder du möta denperioden. mindre Tack klippdraken, inte än en ibland något ointresserat) under flera års tid stått ut med att höra allt om sjöfågel, som lever i flockar längs kusten. Du får också lära känna drak­arternas olika fantastiska egenskaper. den skandinaviska träddraken, som ändrar färg med trädens löv, Tack till alla er som på olika sätt följt och uppmuntrat oss under tiden och den lilla med elddraken som vi arbetat boken. som helst håller till i kakelugnar!

Till sist ett varmt och innerligt tack till er alla ... våra fantastiska läsare.

H