Men nu står jag utanför ett hus där det finns en bomb som är kraftig nog att lägga hela vårt kvarter i ruiner och försöker komma på bästa sättet att ta mig in igen, och jag inser att det i själva verket var jag som var hjälplös.
Det ar dags att inte freaka ut
Saklart gillade jag inte Digby i början. Det är det ingen som gör. Han är oförskämd, han ger sig aldrig förrän han har fått som han vill och han behandlar en som en bok som han redan har läst och vet slutet på fast man inte själv vet det. I början tänkte jag att jag hängde med honom för att allting var så tråkigt. Sedan trodde jag att det var för att han alltid verkade så ensam och hjälplös.
Stephanie Tromly