9789172997165

dr dominic walliman & ben newman

professor astrokatt i rymden

Professor Astrokatt är den smartaste katten i universum. Han kan lära dig allt du vill veta om rymden, stjärnor, galaxer och planeter. Han berättar om raketer, rymddräkter och månlandare, asteroider och kometer.

Så är det något du undrar om rymden, har Astrokatt svaret!

professor astrokatt i

Dr. Dominic Walliman är fysiker och bor i Vancouver där han jobbar med att programmera datorer.

Ben Newman är en prisbelönt illustratör och serietecknare som bor och jobbar i London.

dr dominic walliman och ben newman

Författarna vill tacka:

ben newman Dedikerad till Kathy, Claire och Colin Newman.

Ett extra tack till Bjorn Lie, Tom Frost, George Mellor, Jim Stoten, Owen Gildersleeve, Felt Mistress, Lauren Braithwaite, James Wilson, Nobrow-teamet och, så klart, Dominic Walliman och Alex Spiro.

dominic walliman Till Megan och Isabelle.

Ett extra tack till Nicholas och Ursula Walliman, Ben Walliman, Claudia Walliman Gomez, Tessa och Phil Taylor, alla på Flying Eye Books, Alex Spiro och, framför allt, Ben Newman.

Om översättaren

peter ekberg Peter Ekberg har varit intresserad av människan och universum sedan barnsben.

Han har magisterexamen i teoretisk filosofi och har särskilt intresserat sig för människans fantasi.

Peter är även författare och har skrivit allt från faktaböcker om chanserna för liv i rymden, robotar och filosofi till skönlitterära rymdberättelser för barn och ungdom.

Bokförlaget Opal www.opal.se Originalets titel: Professor Astro Cat’s Frontiers of Space Originalförlag: Flying Eye Books, an imprint of Nobrow Ltd, London © Text: Dr Dominic Walliman, 2013 © Illustrationer och formgivning: Ben Newman, 2013 Granskad av Alex Spiro och Ben Newman Översatt av Peter Ekberg Printed in Poland, 2015 ISBN: 978-91-7299-716-5

64

professor astrokatt i

rymden

dr dominic walliman och ben newman Ă–versatt av Peter Ekberg

opal 1

2

Varje kväll när solen går ner färgar de sista solstrålarna himlen i fantastiska färger. När natten faller ger färgerna vika för en djupt mörk himmel full av ”små” gnistrande stjärnor. När du blickar upp mot dessa stjärnor och mörkret mellan dem så ser du det största som finns: Universum!

Men vart tar vår sol egentligen vägen på kvällen? Vad är stjärnorna gjorda av och var kommer de ifrån? Är vi ensamma i universum eller kan det finnas en annan pojke eller flicka någonstans på en avlägsen planet, som tittar upp på natthimlen och undrar precis samma saker?

Vårt universum är väldigt komplicerat och många vetenskapsmän ägnar hela sina liv åt att försöka nysta upp dess stora hemligheter – faktum är att det finns massor av hemligheter kvar att upptäcka. Men oroa dig inte, professor Astrokatt är här för att hjälpa till och jag är nog den smartaste katten i stan!

Så stäng luckorna och spänn fast säkerhetsbältena. Det är dags för uppskjutning och dags att upptäcka r ymden tillsammans med professor Astrokatt!

3

universum En sak som vi vet säkert om universum är att det är väldigt, väldigt stort eftersom det innehåller alla stjärnor på himlen och mycket, mycket mer! Faktum är att universum är så stort att vi inte vet om det någonsin tar slut. Föreställ dig att lämna jorden i ett rymdskepp och resa i evigheters evighet utan att stöta på något. Så stort är universum. Men vänta ett slag, låt oss börja från början. För det första: Hur bildades universum?

Universum föddes i en explosion för 13,7 miljarder år sedan i en händelse som kallas för ”Big Bang”. Allt i universum skapades i det ögonblicket, allt material som bildade stjärnorna och planeterna och energin som flödar mellan dem: även rummet och tiden bildades i Big Bang. Ingen vet egentligen varför det hände och än idag är det ett av vetenskapens allra största mysterier!

Starten är Big Bang: 13.7 miljarder år (13.700 000 000 år) sedan.

377 tusen år (377 000 år) efter Big Bang: Atomer bildas och fotoner av ljus kan röra sig fritt.

Universum spred med tiden ut sig åt alla håll och började ta form. Ur den livliga, vir vlande energin poppade små partiklar fram och fanns plötsligt. Efter några hundra tusen år kopplade de ihop sig i atomer : de grundläggande byggstenarna hos allt vi kan se i universum. Vid denna tid släpptes också ljuset lös och kunde flyga fritt genom universum. Wowii!

Det var inte förrän hundratals miljoner år senare som atomerna samlades i de stora moln som de första stjärnorna kom ifrån. Stjärnorna samlades sedan i galaxer och universum började likna det som vi ser på natten nu för tiden. Universum expanderar fortfarande och kommer att fortsätta att bli större och större för alltid.

500 miljoner år (500.000.000 år) efter Big Bang: De första galaxerna bildas.

200 miljoner år (200.000.000 år) efter Big Bang: De första stjärnorna bildas.

Fakta: Du kan faktiskt höra ekon från Big Bang med egna öron! Lyssna bara på bruset från en radioapparat som inte är inställd på någon kanal. Ett sprakande av hundra är en rest av gammalt ljus från Big Bang som sträckts ut genom årmiljarder som radiovågor.

5

․․

․․

en stjarnas fodelse Du kanske tror att man bara kan se stjärnor på natten, men där har du fel. Vår egen sol är faktiskt en stjärna och den ser du ju varje dag! Solen är en ganska vanlig stjärna och den har behållit en stabil temperatur och ljusstyrka under hela tiden som livet funnits på jorden. Alla andra stjärnor ligger mycket längre bort från oss än vad solen gör. Därför ser stjärnorna så små ut på natthimlen. Men alla stjärnor har sin egen fantastiska historia att berätta. Så hur kom stjärnorna till egentligen?

Stjärnorna bildades ur gasmoln fulla av väte som var kvar från Big Bang eller från andra stjärnor som redan exploderat.

Med tiden drog gravitationen samman dessa moln till klumpar som började snurra och värmas upp.

Detta fortsatte tills gasen var het och tät nog att slås samman och då – i en explosion av ljus – tändes en ny stjärna.

Det är ju helt fantastiskt!

OJ!

6

․․

typer av stjarnor Jättestjärnor är väldigt stora vilket för med sig att de är väldigt varma och ljusstarka. Tyvärr gör den otroliga kraften också att de förbränner sitt bränsle mycket snabbt vilket gör att de har en kortare livslängd än vår sol.

JÄTTE­ STJÄRNA

RÖD DVÄRGSTJÄRNA Röda dvärgstjärnor är mindre än vår egen sol men de lever otroligt länge . De är så små att de har en ganska långsam och stabil kärnreaktion i sina kärnor som kommer att räcka i hundratals miljarder år.

Bruna dvärgstjärnor är de minsta stjärnorna i universum. De är inte stora nog att slå samman väteatomer, men de kan vara stora nog att bilda andra ämnen. Bruna dvärgar är väldigt små och ger inte ifrån sig mycket ljus, så de är ganska svåra att upptäcka.

BRUN DVÄRG­ STJÄRNA

HUVUDSERIESTJÄRNOR Vår sol kallas för en huvudseriestjärna. Det finns många andra som liknar den. Upp till nittio procent av stjärnorna vi kan se är huvudseriestjärnor.

De är också den typ av stjärnor som troligast har planeter där det kan finnas liv.

Otroligt!

De är så vackra!

7

galaxer Alla enskilda stjärnor som vi ser från jorden är delar av en stor grupp av stjärnor som kallas för galax. Galaxer byggs upp av enorma svärmar av stjärnor som snurrar runt som en gigantisk kosmisk strömvirvel. Vår galax kallas för Vintergatan och ser nästan ut som ett snurrande fyrverkeri. Vintergatan innehåller fler stjärnor än någon skulle kunna räkna under en livstid och roterar ständigt väldigt, väldigt långsamt. Så långsamt att det tar vår galax 225 miljoner år att snurra ett varv.

Du kan se Vintergatan på natthimlen med egna ögon om du tar dig ut på landet bort från stadens ljus. Du ser då ett band av mjölkvitt ljus som sträcker sig över himlen och det är riktigt vackert!

Vi är här!

8

Bortanför Vintergatan finns massor av andra galaxer som alla är uppbyggda av ett oräkneligt antal stjärnor.

Galaxer finns i många olika former och storlekar. Vissa är en virvel som vår egen och andra är stora bollar av oordnade stjärnor som ser ut som stora svärmar av bin.

Du kan se några galaxer med egna ögon, men de flesta är så långt bort att du behöver ett stort teleskop för att få syn på dem. Det finns galaxer hela vägen över universums djup så långt som våra mest kraftfulla teleskop kan se.

Och det finns ännu fler galaxer bortom det.

Den spiralgalax som ligger närmast Vintergatan är Andromedagalaxen som ligger ungefär 2.5 miljoner ljusår bort. Den ligger så långt bort från oss att ljuset vi ser från Andromedagalaxen har rest genom r ymden under 2.5 miljoner år. Det betyder att vi ser Andromedagalaxen som den såg ut i ett avlägset förflutet innan människan ens fanns på jorden.

Ju längre bort man ser i rymden ju längre ser man mot det förflutna. Så den mest avlägsna galaxen vi har upptäckt är väldigt, väldigt gammal. Den heter UDFj-39546284 och eftersom den finns på gränsen av (det synliga) universum så ser vi den som den var strax efter Big Bang!

LJUSETS HASTIGHET

Eftersom saker i rymden är så långt borta så mäter vi inte avstånd bara i kilometer och mil utan också i ljusår! Ett ljusår är det avstånd som ljuset hinner röra sig under ett jordår. Ljuset är det snabbaste som finns i universum och kan täcka så oerhörda sträckor på kort tid att det knappt går att förstå. Ljuset är så snabbt att det rör sig runt jorden sju och en halv gång på en sekund.

9

solen

Visste du?

Solen är den viktigaste stjärnan på himlen eftersom den ger ljus och värme till oss och alla andra levande varelser på jorden. Den är en stjärna bland alla andra stjärnor på himlen även om den ser mycket större ut. Solen är så stor att om den var ihålig så skulle det krävas en miljon jordklot för att fylla den. Precis som alla andra stjärnor är solen en gigantisk boll av eld. En explosion som bara fortsätter och fortsätter.

VÄTE

TUNGT VÄTE

HELIUM-3

E N E R G I

Ljuset och hettan från solen kommer från en process som kallas för fusion. Det stora trycket och den höga temperaturen i mitten av solen får atomer att fastna i varandra och släppa ifrån sig massor av energi. Solen består av supervarma gaser: 74 % väte, 25 % helium och 1% andra grundämnen. Du har kanske hört talas om helium förut eftersom det är den gas som man fyller ballonger med så att de svävar i luften.

Man skulle kunna använda vätgas också för att få samma effekt, men det undviker man gärna eftersom den lätt exploderar!

Solljuset vi upplever på jorden just nu tog 30 000 år på sig att komma hit från centrum av solen.

Solen är jättevarm, 5.500 grader celsius på ytan och helt otroliga 15 miljoner grader celsius i centrum.

KONVEKTIONSZON

STRÅLNINGSZON

KORONA

Den varmaste delen av solen är faktiskt utanför solens yta i koronan där temperaturerna kan nå 20 miljoner grader Celsius. Det är ännu varmare än i fusionsreaktionerna i centrum av solen.

KÄRNA

FOTOSFÄR

KROMOSFÄR

Kromosfären är den svalaste delen av solen med en temperatur på runt 4 300 grader celsius. Det är ändå tillräckligt varmt för att smälta ett rymdskepp.

Solen får då och då solfläckar. De är svalare områden på ytan och orsakas av solens magnetism. Solen släpper ifrån sig mycket partiklar och strålning runt solfläckarna genom solutbrott.

Även om vi ser solen röra sig över himlen varje dag så är det bara en illusion. I verkligheten stannar solen på samma plats och jorden snurrar runt och runt. Jorden snurrar ett helt varv varje dygn. Det är det som får solen att gå upp och ner. Precis som om du snurrar runt bredvid en ljus lampa. Då ser det ut som att lampan flyger runt dig.

SOLUTBROTT

Förutom att ge ifrån sig ljus och värme så skickar solen iväg många små partiklar i något som kallas solvinden. Vi skyddas av jordens magnetfält från de flesta av dessa partiklar eftersom magnetfältet fungerar som ett osynligt kraftfält som böjer bort partiklarna. Vi kan se vackra ljus på himlen vid polerna när massor av partiklar träffar magnetosfären. Dessa ljus kallas för aurora borealis (norrsken), eller aurora australis (sydsken).

SOLVIND

JORDENS MAGNETFÄLT 11

dr dominic walliman & ben newman

professor astrokatt i rymden

Professor Astrokatt är den smartaste katten i universum. Han kan lära dig allt du vill veta om rymden, stjärnor, galaxer och planeter. Han berättar om raketer, rymddräkter och månlandare, asteroider och kometer.

Så är det något du undrar om rymden, har Astrokatt svaret!

professor astrokatt i

Dr. Dominic Walliman är fysiker och bor i Vancouver där han jobbar med att programmera datorer.

Ben Newman är en prisbelönt illustratör och serietecknare som bor och jobbar i London.

dr dominic walliman och ben newman