9789172996427

Stefan CaSta & emma tinnert

opal

Vinbärsfu

ks

Puktörneblåvinge

Påfågelög a

S or g m a nt el

Aurorafjär

il

Nässelfjäril

r e g ul d v Mind in g e

Citronfjä r il

il

Makaonfjäril

Luktgräsfjär

Hagtornsfjä

r il

Tistelfj äril

il

A mi r a

l

R apsfjär i

rfjär

Apollof jä r il

Silverstrecka d pärlemo

l

Fjärilarna är återgivna i verklig storlek.

l

Nässelfjäril

Citronfjä ri

Luktgräsfjär il

Apollof jä r il

S i l v e r s t r e ck a d

pärlemorfjä r il

il

S or g m a nt el

R apsfjär

r e g ul d v Mind in g e

Puktörneblåvinge

Aurorafjär il

Ami ra l

Tistelfj ä

ril

Hagtornsfjä

r il

Makaonfjäril

s

Påfågelöga

Vinbärsfuk

www.opal.se © Text: Stefan Casta, 2014. www.stefancasta.com © Illustrationer: Emma Tinnert, 2014. www.tinnert.se © Omslag: Niklas Lindblad/Mystical Garden Bokförlaget Opal AB, Bromma Formgivning: Margareta Casta och Ulrika Larsson Typsnitt: Emmascript, Adobe Garamond Pro Repro: Resultat Grafisk Form o Produktion AB Printed by Livonia, Latvia, 2014 ISBN 978-91-7299-642-7

Stefan Casta

Emma Tinnert

Opal

Tack!

Varmt tack till Hans Karlsson på Öland, fjärilskännare och f d arbetsmarknadsminister.

Hasse har hjälpt oss med fakta och fotounderlag till illustrationer. Han har svarat på otaliga frågor och fackgranskat manus och bilder.

Utan hans stöd hade den här boken inte kunnat förverkligas.

Stort tack också till Lars Pettersson vid Lunds universitet, som leder Svensk dagfjärilsövervakning.

Så här läser du kartorna Här finns den

Här kan den finnas

Här finns den inte

Bokens” årsklockor” är exempel på hur en fjärils år kan se ut.

Innehåll Följ med på ett fjärilsäventyr!

8

Fixa en håv

9

Så funkar en fjäril

10

Citronfjäril – Sir Smör & Madame Margarin

12

Nässelfjäril – Bor i hus

15

Påfågelöga – Försöker skrämmas

18

Sorgmantel – Dödens budbärare

21

Vinbärsfuks – En bokstavsfjäril

24

Aurorafjäril – Med soluppgången på vingarna

27

Makaonfjäril – Flyger som en fågel

30

Puktörneblåvinge – Sover på grässtrån

33

Rapsfjäril – Nyckeln till fjärilarnas värld

36

Hagtornsfjäril – En servett i vinden

39

Apollofjäril – Sommarens utropstecken

42

Luktgräsfjäril – Etta på Svensktoppen

45

Silverstreckad pärlemorfjäril – Letar violer

48

Mindre guldvinge – Har eld i baken

51

Tistelfjäril – Flyger över hela jorden

54

Amiral – Fjäril nummer 980

57

Var med och håll koll på fjärilar

60

Böcker om fjärilar

60

Ordlista

61

Efterord

62

Register

63

Mina egna anteckningar

64

Följ med på ett fjärilsäventyr!

O

m det inte hade funnits fjärilar, hade nog ingen kunnat hitta på dem. De är nästan för bra för att vara sanna. De flyger så fritt, så lätt, så självständigt. Som om de levde i en alldeles egen värld.

När man ser dem sväva över en blommande sommaräng, förstår man att Jorden fortfarande är ett paradis. Fjärilarna är på något sätt beviset för det. De har funnits här i 200 miljoner år. Det är tusen gånger längre än människan!

Fjärilar är lite morgontrötta, precis som vi. De flesta är inte i gång förrän framåt 11-tiden på förmiddagen. Och de gillar samma väder som vi: Soliga, varma, vindstilla dagar. Om det regnar behöver man inte gå ut alls, för det gör inte fjärilarna heller.

Fjärilsskådning är perfekt för lediga dagar. Det tillför ett stänk av spänning och äventyr mitt i sommaren. I juli har så mycket i naturen stillnat. Fågelsången har tystnat. Djurens ungar är redan på väg att bli stora.

Men fjärilarna flyger för fullt. Högsommaren är deras tid. Och inte nog med det, andra tider ser man andra arter*. Våren och försommaren har sina fjärilar, sensommaren och hösten bjuder på nya upplevelser.

Det finns 3 000 olika fjärilsarter i Norden. De allra flesta är nattfjärilar.

Bara 140 arter flyger på dagen. Det är om några av dem som den här boken handlar.

* Se ordlistan.

Puktörneblåvingar

8

Fixa en håv En bra sak med fjärilar är att de är ganska lätta att känna igen. Även sådana arter som är lika varandra kan man se skillnad på.

Det gäller bara att kika på vingarnas undersida. Där finns ofta tecken som är till stor hjälp.

Man kan förstås också köpa en håv. Det finns sådana som är jättebilliga och andra som är dyrare och betydligt bättre. En viktig sak är att öppningen är stor. Annars blir det svårt att fånga något. Och att håven är riktigt djup, så att man inte skadar fjärilen.

Därför är det bra om man har en fjärilshåv. När du fångat en fjäril, kan du lätt se detaljer på vingarna och på deras undersidor. Du kan också försiktigt släppa in fjärilen i en liten plastask eller en glasburk.

Där kan du studera och fotografera den. Sedan öppnar du och släpper ut fjärilen i friheten igen.

HÄR FINNS HÅVAR www.naturbokhandeln.se

Gör din egen

www.sagitta.se

www.stationlinne.se

Kålfjäril

Det är faktiskt inte så svårt att göra en håv själv.

Men det är lite pilligt och tar en stund.

Du behöver: 1. En pinne av t ex bambu, som är lätt och starkt, ca 1,5 meter.

2. Ett bit finmaskigt tyg, t ex tyll. Ca 70 cm x 100 cm.

3. En meter ganska hård ståltråd till ringen (eller en ståltrådsgalge).

4. En bit lakansväv eller annat kraftigt tyg. Ca 12 cm x 100 cm.

5. En slangklämma.

6. Isoleringstejp.

Forma ståltråden till en stor ring. Böj till ändarna i ca 90 grader.

Sy fast lakansväven som en bård på tylltyget så att det blir en kanal.

Sy ihop tylltyget till en lång strut och runda av hörnen. Struten ska vara öppen upptill.

Dra ståltrådsringen genom struten och fäst vid bambupinnen med en slangklämma. Sätt lite isoleringstejp över klämman. Klart!

9

Antennerna

SÅ SKILJER DU PÅ DAG- OCH NATTFJÄRILAR

Dagfjäril

Nattfjäril

Dagfjärilarnas antenner har alltid en liten klubba längst ut. Nattfjärilarna har mycket större antenner. Ofta är de busk- eller fjäderformade.

För nattfjärilarna är dofterna ännu viktigare.

Det är ju mörkt när de flyger!

TROLLSLÄNDOR, FÅGLAR & SPINDLAR I blommorna gömmer sig luriga krabbspindlar. De gör inga nät, utan kastar sig över fjärilarna och tar fast dem. Trollsländor är supersnabba jägare som tar fjärilar i luften och äter upp dem med detsamma. De spottar ut det som inte går att äta. Ibland kan man få se ett par fjärilsben som singlar ner från himlen. Fåglar tar också många fjärilar. Man ser ofta fjärilsvingar som är fulla av hack efter fåglarnas näbbar.

e Bakving

Fiender

Framvinge

Så funkar en fjäril

Ögonen Näsan

HAR DIGITALKAMERA

Fjärilens öga är ett så kallat fasettöga som består av många, många små delögon.

Delögonen är specialiserade på olika färger och olika slags ljus. De fungerar ungefär som pixlarna i en digitalkamera. Tillsammans ger de fjärilen en bra bild av omgivningen. Fjärilen ser fler färgnyanser än vi och den ser åt flera håll samtidigt.

Men bilden är inte lika skarp. Många fjärilar är känsliga för om en skugga faller över dem.

Det ska man tänka på om man vill komma dem nära.

ANTENNEN ÄR FJÄRILENS NÄSA På varje antenn sitter flera tusen små, små doftmottagare. De kan känna igen många dofter i naturen.

T ex den från honor eller hanar av den egna arten. Och doften från blommor som innehåller mycket nektar*. Men också doften från de värdväxter som arten är beroende av – trots att de kanske inte börjat växa än utan bara är små frön i marken. * Se ordlistan.

10

Munnen

SUGER MED SNABEL Fjärilen har längst sugsnabel av alla insekter.

Det är en underkäke som har utvecklats från att tugga till att suga.

Med hjälp av den kan fjärilen suga nektar djupt nere i blommorna. När den har ätit färdigt dras snabeln upp igen. Den ligger hoprullad under ögonen när den inte används.

Öronen

HÖR MED HÅR Dagfjärilar har inga öron. En del av dem uppfattar ändå höga ljud, t ex om man trampar på en pinne så att den går av. Det är antennerna och känsliga hår på kroppen som känner av ljudvågorna i luften.

Vingarna

HAR TEGELPANNOR Vingarna består av en tunn hinna, ett så kallat membran, som hålls på plats av smala ribbor. När fjärilen är nykläckt pumpar den ut vätska i ribborna så att vingarna spänns ut. De är täcka av pyttesmå färgade plattor (fjäll) som ligger som ett tegeltak.

FJÄRILEN ÄR ETT SEGELFLYGPLAN Fjärilen drivs av solenergi. Den måste sitta och sola sig innan den kan lyfta. I solen kan fjärilens kropp bli 15 grader varmare än uteluften.

Då orkar musklerna i mellankroppen sätta fart på vingarna. Jämfört med brummande humlor och bin är fjärilen mera som ett segelflygplan, som svävar fram nästan ljudlöst. De flesta dagfjärilar flyger bara i solsken.

Om det blir sämre väder måste de söka skydd.

PS… Jo, en sak är bra att känna till om fjärilar. De gör stor nytta!

När en fjäril dricker nektar i en blomma har fjärilen ofta med sig pollen* från en likadan blomma. Pollenet sitter kring fjärilens sugsnabel och när det hamnar på den nya blommans pistill*, säger man att blomman blir pollinerad*. Det är först när detta har hänt som blomman kan utvecklas till en jordgubbe, en gurka eller ett äpple.

Det här är en av de viktigaste uppgifterna i naturen och den sköts av bin, humlor, flugor, myggor och skalbaggar. Och fjärilar.

Var tredje tugga mat vi människor äter, kan vi tacka insekterna för! * Se ordlistan.

11

Sir Smör och Madame Margarin

Citronfjäril C

itronfjärilen är vårens klarsignal. En solig dag kommer de första gula hanarna vinglande över det torra gräset. Då vet man att vintern är på väg att ta slut. Det är som när man väntar vid ett övergångsställe. Först slår ljuset om till gult. Sedan blir det grönt!

Hanarna är alldeles smörgula. På engelska heter fjäril butterfly, ”smörfluga”, och det sägs att det är just färgen på citronfjärilshanen som gav fjärilarna det namnet.

Den första tiden söker hanarna bara efter sådant som är lika gult som de själva. Den färgen har nämligen de viktigaste blommorna på våren: sälg, tussilago, maskrosor, gullvivor. Hanarna behöver dricka mycket nektar inför parningen.

Först framåt maj vaknar honorna. De är blekare, färgen är nästan vit eller vitgrön. De ser mer ut som margarin än smör, som en Madame Margarin bredvid Sir Smör.

Nu händer något märkligt. Hanarna flyger plötsligt bara efter sådant som är vitt. Om man sätter upp några papperslappar i en buske, kan man nästan vara säker på att de kommer dit!

Det är förstås honor de söker efter.

När fjärilarna parat sig lägger honan ägg på en rätt okänd buske som heter brakved. Den är jättevanlig i naturen, men det är nog bara citronfjärilarna som ser den.

Hane dricker nektar på vårens första uteservering, en blommande sälg.

12

BRAKVED – EN BUSKE MED KRUT Världens viktigaste växt (om man är citronfjäril) har ett konstigt namn, brakved. Den heter så för att man förr gjorde krut av veden.

Krutet stoppades i patroner (skott) som användes vid jakt.

Brakved är en buske som finns lite överallt i skogarna, särskilt där det är fuktigt. Buskarna är barnkammare för citronfjärilens larver.

DÄRFÖR ÄR DEN FÖRST De arter som vi ser på våren är sådana som övervintrar som fjärilar.

På försommaren flyger de arter som övervintrat som puppor. Allra sist, när sommaren hunnit en bit, ser vi de fjärilar som övervintrat som ägg. För dem tar det längst tid att utvecklas.

Sir Smör

HÄNGER I GRÄSET …

Citronfjärilen övervintrar ofta hängande upp och ned i visset gräs eller i blåbärs- och lingonris. Ibland sitter den längst in vid stammen i en tät gran eller enbuske.

… OCH KLARAR 22 MINUSGRADER Fjärilen tål ända ner till 22 minusgrader (!) utan att dö.

Den har en speciell blandning i sin kroppsvätska (med mycket socker) som förhindrar att den fryser till is. Om det blir kallare än 22 grader är fjärilen beroende av ett skyddande snötäcke. Under snön är det alltid 0 grader.

Madame Margarin

PRICKEN ÖVER I Citronfjärilar sitter alltid med hopslagna vingar när de söker föda eller skydd. De brukar vara lätta att komma nära. När man ser dem sitta bland löv, förstår man vilken smart funktion de små rödbruna prickarna på vingarna har. Sådana prickar finns det på de flesta löv, och det gör att fjärilen blir nästan osynlig.

Larven har exakt samma gröna färg som brakvedsblad.

13

LATIN: Gonepteryx rhamni. G syftar på vingarnas form, r är ett växtsläkte där värdväxten* brakved tidigare ingick.

ENGELSKA: Brimstone Butterfly (svavelfjäril).

VINGSPANN: 55-60 mm.

KÄNNETECKEN: Hanen är gul som en citron, honan är vitgrön. Båda har en rödaktig fläck på fram- och bakvingen.

FÖREKOMST: Mycket vanlig upp till södra Norrland.

MILJÖ: Finns nästan ”överallt” men helst i närheten av värdväxten som trivs i öppna och lite fuktiga skogar.

LARVENS VÄRDVÄXT: Brakved. Den kan också leva på en annan buske som heter getapel.

FAVORITBLOMMOR: På våren sälg, tussilago, maskrosor och gullvivor. På sommaren tistlar, klöver och klint.

I TRÄDGÅRDEN: Kommer ofta på besök och suger nektar i många odlade växter. ÄGG & LARV: Honan lägger upp till 500 ägg, ett och ett, på knoppar och blad i buskarna. Äggen kläcks efter en vecka. Larven har exakt samma färg som bladen och lever på dem i ca en månad och förpuppas sedan där. De nya fjärilarna kryper ut ur pupporna* efter två veckor.

Kryssa här om du sett den!

Citronfjärilen hör till de fjärilar som inte minskar i vårt land. Tvärtom tycks den bli allt vanligare.

Citronfjäril på blålusern. r embe Dec

Janua ri

Fe b

Mars

Oktob er

No ve

ari ru

onfjärilens å r t i r C

r be m

Citronfjärilen blir äldst av alla våra fjärilar. Den kan bli nästan ett helt år. Efter kläckningen i juli-augusti övervintrar* fjärilarna och väcks av vårsolen året därpå. De som lever längst flyger med slitna vingar ända in i juni månad det året.

Den normala livslängden för en fjäril är bara några veckor.

M

ti us

er temb Sep

Roligt att veta

April

Vitt = ägg Gult = larv Orange = puppa Rött = fjäril

aj

Au g

Juni

* Se ordlistan.

14

Juli

Bor i hus

NÄSSELFJÄRIL N

ässelfjärilen är den fjäril som vi kan komma allra närmast.

Eller rättare sagt, det är den som söker sig till oss. Den är beroende av människor och finns bara i vår närhet.

Först och främst är det brännässlor som lockar. Sådana brukar det finnas gott om kring hus och gårdar, men de är inte alls så vanliga i den vilda naturen.

Nässlor börjar växa tidigt på våren, ungefär samtidigt som nässelfjärilarna vaknar. När nässlorna är ett par centimeter höga brukar vi plocka dem till nässelsoppa. Och det är precis då som fjärilshonorna börjar lägga sina ägg på dem. De letar efter nässlor som står riktigt soligt och vindskyddat. Äggen läggs i stora klumpar på undersidan av bladen.

När larverna kläcks äter de nässlornas blad, utan att bränna sig det minsta. När de ska förpuppas hänger de sig på husväggar och under fönster. Hittar man en sådan puppa kan man med lite tur få se när den färdiga fjärilen kryper ut.

De första brukar kläckas vid midsommar. De flyger under någon månad. Sedan börjar de söka efter en övervintringsplats.

Ibland innebär det att de faktiskt ”går och lägger sig” innan sommaren är slut.

Nässelfjärilar gillar vedbodar, garage, uterum, ladugårdar, källare, kallvindar, grottor, gruvor. Men de klarar sig inte i uppvärmda hus. Där torkar fjärilarna och dör. De sitter för det mesta i taket med hopslagna vingar. Om det blir en varmare period händer det att de vaknar till och flyger runt lite. Om de får vara ifred går de i dvala* igen.

Nässelfjäril på pepparmynta.

* Se ordlistan.

15

VINTERN GÖR NÄSSELFJÄRILEN STARKARE Tänk att något så ömtåligt som en fjäril kan överleva en lång vinter, och sedan flyga igen när våren till slut kommer! Det är stora risker de övervintrande fjärilarna tar. Bara de allra starkaste och livsdugligaste klarar sig. Det är detta som är så bra. På det viset ser naturen till att de nya fjärilarna som kläcks den kommande sommaren, har de bästa tänkbara föräldrarna.

TAPPAR FÄRGEN

Puppa

Larv

De nässelfjärilar vi ser på våren har svagare färger. Under den långa vinterdvalan har färgerna bleknat.

DET FINNS FLER ”NÄSSELFJÄRILAR” Det är inte bara nässelfjärilen som är beroende av nässlor. Även amiral, påfågelöga, vinbärsfuks och kartfjäril lägger ägg på nässlor.

Räknar man med nattfjärilarna blir det omkring 70 fjärilar vars larver lever på nässlor.

BLODREGN När nässelfjärilen kryper ut ur puppan avger den en röd droppe. Det är ”bajs” som fanns kvar i larven när den förpuppade sig.

Under tiden i puppan kan den inte göra sig av med det. Förr, när det kunde finnas enormt mycket fjärilar, trodde man att de röda dropparna var ett tecken på att något hemskt skulle hända. Man sa att det regnat blod under natten.

Nässelfjäril på rödklöver.

16 16

LATIN: Aglais urticae. A kommer från ett grekiskt ord som betyder vacker. Det var också namnet på en av guden Zeus döttrar. u är det latinska namnet för nässlornas släkte*.

ENGELSKA: Small Tortoiseshell (litet sköldpaddsskal).

VINGSPANN: 40-52 mm.

KÄNNETECKEN: Orange med stora svarta och gula fläckar på framvingen. Små blå prickar längs kanterna.

Den kan skiljas från liknande arter på att det mörka fältet på bakvingen går ända in till kroppen.

FÖREKOMST: En av våra vanligaste fjärilar. Finns i hela landet.

MILJÖ: I trädgårdar och på andra blomrika platser. På våren ser man den ofta längs skogsvägar och skogskanter.

LARVENS VÄRDVÄXT: Brännässla.

FAVORITBLOMMOR: En riktig allätare. Ju fler blommor det finns desto fler nässelfjärilar brukar man se.

På våren dricker de ibland sav* på björkstubbar.

I TRÄDGÅRDEN: Besöker många olika blommor men buddleja och kryddväxter som kungsmynta är säkra kort. ÄGG & LARV: Äggen kläcks efter ca en vecka. Larven förpuppas efter 2-3 veckor. De nya fjärilarna kläcks från slutet av juni till början av augusti.

Nässelfjärilen verkar bli allt vanligare. Det beror på att den är en kulturart, alltså en som gynnas av att vi människor, och våra nässlor, breder ut oss allt mer. Hanen och honan ser likadana ut.

Kryssa här om du sett den!

r embe Dec

Nässelfjärilen finns i hela Norden.

Janua ri

Fe b

er temb Sep

Vitt = ägg Gult = larv Orange = puppa Rött = fjäril

ti us

aj

Au g

Juli

17

Juni

* Se ordlistan.

M

Nässelfjärilarna är mörkare ju längre norrut i Sverige de lever. Om det är kyligt när de är i puppstadiet, blir nämligen fjärilarna som kläcks mörkare. Det gör att de klarar sig bättre i ett svalt klimat, eftersom mörk färg drar till sig värme.

April

Roligt att veta

Mars

Oktob er

No ve

ari ru

elfjärilens å s s ä r N

r be m

Försöker skrämmas

PÅFÅGELÖGA P

åfågelögat är en perfekt nybörjarfjäril. Det finns helt enkelt ingen man kan förväxla den med. Många tycker nog att den är en av våra vackraste fjärilar. De märkliga teckningarna på vingarna är fjärilens försvar. Om den känner sig hotad slår den ut vingarna och visar sina fyra stirrande ögon. Det betyder: Jag ser dig! Stick!

På undersidan är den helt annorlunda. När den sitter och vilar slår den ihop vingarna och blir plötsligt en annan fjäril. Undersidorna Om det inte hade funnits fjärilar, hade nog ingen kunnat hitta på dem. De är nästan för bra för att vara är sotbruna, nästan svarta. Det är ett bra skydd, som gör fjärilen sanna. De flyger så fritt, så lätt, så självständigt. Som om de osynlig levde i iennaturen. alldeles egen värld.

När man ser dem sväva över en sommaräng, förstår man att Jorden fortfarande är ett paradis.

Det är också till stor nytta under vintern. Då sitter många Fjärilarna är på något sätt beviset för det. De har funnits härpåfågelögon i 200 miljoner år. Det tuseni källare gångeroch garage. Mest rädda inomhus på är vindar, är de nog för att upptäckas av skogsmöss. Om det kommer en sådan, längre än människan! slår fjärilen utDen sina vinterstela och visar ögonen. De liknar Min fjärilsbok berättar om Sveriges vanligaste och vackraste fjärilar. vill vara envingar väg till fjärilarnas ögon.

DetDen är envänder av mössens värsta fantastiska värld, och visa hur lätt och roligt det är att lärasparvugglans sig känna igen dem. sig både tillfiender!

Påfågelögat hör till de fjärilar som dyker upp tidigt nybörjare och till sådana som redan kan en del. på våren. Redan i slutet av mars kan man se dem suga nektar i tussilago och blommande sälg.

Stefan CaSta har skrivit mer än femtio böcker, många avDet dem naturen. är handlar samtidigtom som de första citronemma tinnert är biolog och konstnär med fjärilar som specialitet.

Detnässelfjärilarna här är hennesvisar debut. fjärilarna och sig.

Med lite tur kan man snart få syn på en sorgmantel och kanske till och med På blålusern.

Förr hade påfågelögat en vinbärsfuks. ett annat vackert namn: Våren är en bra tid att börja spana på Jungfrun.

Här sitter den på en fjärilar. Det finns inte så många arter än prästkrage. och man har gott om tid att träna på dem man ser.

Följ med på ett fjärilsäventyr!

opal 18