9789172996250

Peter Ekberg Sven Nordqvist

T

ANK SJÄLV

Opal

– en inspirationsbok för unga filosofer

Tänk själv!

En inspirationsbok för unga filosofer Peter Ekberg Sven Nordqvist

Opal

Tänk och förändra världen På sätt och vis kan tänkandet också förändra världen.

Tänk på allt du har omkring dig: din säng, en stol, ett bord, en bil, motorvägar.

Och tänk på staden med alla olika sorters hus och affärer fulla med saker; tänk på musiken och konsten och pyramiderna i Egypten och Eiffeltornet i Paris.

Hur har allt detta kommit till?

Jo, genom tanken förstås! Vi människor har tänkt ut en massa saker vi behöver, som till exempel en stol att sitta på. Sedan har vi byggt stolen på riktigt. Allra först har alltså allt vi skapat, hela kulturen, varit tan­ kar hos människor. Fantastiskt, tycker jag.

17

Kanske kommer just du tänka en tanke som förändrar världen?

Tänkandet kan förändra världen. Men filosofer tän­ ker inte bara hur som helst. Man kan tänka fel, tänka ­dåligt ibland och då är det ingen visdom. För att nå vis­ dom måste vi tänka rätt och riktigt, klart och tydligt.

Filosofer använder sig av två saker när de filosoferar: förnuft och argument.

18

Tänk rätt med förnuftet Förnuftet är något vi människor har som gör att vi kan avgöra vad som är rätt och fel och sant och falskt.

Förnuftet hjälper oss att finna det som verkar vara det bästa svaret, både när det gäller moralfrågor som till exempel ”Är det fel att ljuga?”, och kunskapsfrågor som ”Är jorden rund eller platt?”

Du kommer att få läsa mer om vad som menas med moral och kunskap lite längre fram i boken! Förnuf­ tet är något mycket grundläggande hos oss människor och hjälper oss att tänka bra, tänka rätt och riktigt och hitta den bästa förklaringen till våra frågor och problem.

Låt oss ta några vardagliga exempel så förstår du vad jag menar: Om du inte hittar något du letar efter, till exempel dina nycklar, så tänker du nog inte att vad som helst kan ha hänt.

Du tänker inte att nycklarna har blivit upplockade av ett flygande tefat, utan du använder ditt förnuft.

Du står stilla och grunnar en stund och så plötsligt kommer du på var det du letar efter är.

Du kommer fram till en bra förklaring, en möjlig lösning. Nycklarna måste ligga någonstans på vägen från skolan!

19

Ett annat sätt att förklara hur förnuftet leder oss rätt är när du vet att saken du letar efter antingen ligger i hallen eller på köksbordet.

Om du snabbt springer och kollar i hallen utan att hitta saken så vet du automatiskt att den ligger på köksbordet. Smart! Allt tack vare förnuftet.

Filosofisk argumentation Filosofer använder sig också av argument när de tänker och filosoferar. Argument är något vi människor brukar ha i överflöd till vardags när vi pratar med varandra.

Om du och en vän diskuterar något ni är oense om så använder ni er av argumentation, antingen för att påvisa brister i den andres idéer eller för att stärka den egna åsikten.

När våra politiker argumenterar pratar de för eller emot en viss sak, exempelvis betyg i skolan. Ett argu­ ment talar om fördelarna med betyg i skolan och ett annat argument om nackdelarna med betyg.

Genom filosofisk argumentation försöker man ta reda på vad som är sant och riktigt! Sokrates älskade diskussioner och debatter och var en väldigt nyfiken person. Han trodde att man kunde komma fram till sanna och hållbara svar genom att ställa frågor och besvara dem. Men för att nå sanningen krävs tålamod, öppenhet och ärlighet.

20

Filosofer har en öppenhet för förnuftiga argument och brukar säga att det bästa argumentet vinner. Det innebär att filosofer gärna ändrar sin inställning om någon har ett bättre förslag. Vi skall vara beredda att lära oss nya saker och tänka på ett annat sätt om den som vi pratar med har mer rimliga argument i en viss fråga.

För en filosof är det inte viktigt vem som har rätt utan vad som är rätt! En god filosof låter alltså sin idé kritiseras. Dessutom bör vi i en filosofisk argumenta­ tion göra vårt bästa för att bara säga sanna saker och inte ljuga.

Det kan vara bra att tänka på nästa gång du bråkar med en vän.

Att förstå hur lite man förstår Vi har ju sagt att vis är den som förstår väldigt mycket, men ett första steg på vägen till insikt kan vara att inse hur lite man vet i en viss fråga. Det var i alla fall So­ krates ståndpunkt.

Sokrates hade många unga människor som följde honom och lyssnade på honom och samtalade med honom. Han brukade hittas vid idrottsplatsen där han förespråkade att man inte bara skall träna kroppen utan även själen, eller tänkandet.

Man kan förstå att Sokrates blev förvånad när han 21

fick höra att oraklet i Delfi hade sagt att ingen är visare än Sokrates. Han kände sig inte alls vis. Han ställde bara en massa frågor!

Sokrates ville visa att oraklet hade fel så han gick runt till folk som var kunniga på olika områden, poli­ tiker, författare och hantverkare.

Men efter att ha samtalat med dessa tänkte han för sig själv: ”Det verkar som att ingen av oss vet något verkligt värdefullt, men de tror att de vet det utan att veta det, medan jag varken vet det eller inbillar mig att jag vet det”.

Sokrates insåg att han kanske var visast ändå just genom sitt envisa frågande. ”Jag vet vad jag inte vet”, sade han.

Han gick inte runt och trodde att han visste en mas­ sa saker han egentligen inte visste något om.

Sinnet och minnet Först och främst har vi våra sinnen: syn, hörsel, smak, känsel och lukt. Det är dina sinnen du använder dig av när du lägger märke till hur det är runtomkring dig just nu. Men vi har också tillgång till minnet.

Minnet använder du när du tänker på saker som har hänt, men minnet blandas också med sinnena. Om du ser ett träd och vet att det är en björk så använder du både dina sinnen och ditt minne om hur björkar ser ut.

38

Vi har ju också tillgång till vad andra människor har sagt i vetenskapliga rapporter, teve, tidningar och på internet.

Hur mycket av det du vet är baserat på vad andra människor sagt?

Vi kan också titta in i oss själva och veta vad vi tänker och tycker om saker och ting. ”Jag är sömnig”, ”Det skall bli kul att komma ut och rida i helgen”.

Förnuftet är en kunskapskälla som vi redan har pra­ tat om. Genom förnuftet kan vi bland annat få reda på nya saker ur fakta vi redan visste. Låt oss göra ett experiment. Om du till exempel vet följande två saker: att alla filosofer är människor och att Sokrates var en filosof, så vet du väl något mer också, något nytt? Vad då?

Fundera ut ett svar innan du läser vidare …

Just det! Att Sokrates var en människa och inte en hund eller katt.

39

Är du säker på det?

Vi har många källor till kunskap, vi har vårt förnuft och våra argument. Men kunskapen är trots det ofta svårfångad och snårig. Ibland kan vi tro oss om att ha kunskap som vi inte har. Är det verkligen säkert att solen går upp imorgon också bara för att den gjort det varje dag hittills? Är det säkert att det i alla lägen är fel att ljuga och att vän­ nen som skrattar verkligen tyckte skämtet var roligt?

Jorden ser platt ut ur vår synvinkel här på jordytan fastän den egentligen är rund. Det skulle vara lätt att tro att man hade kunskap om att jorden är platt om det inte vore för att sanningen är en annan och att vi kan få det bevisat för oss att jorden är rund.

Det lilla och det stora tvivlet Man kan säga att filosofer bär på ett litet tvivel inför kunskapen. Hur vet du det? Är du säker på det? Vad menar du egentligen? Sådana frågor skulle du säkert få i en diskussion med en filosof. Descartes var en filosof som tvivlade jättemycket. Han tvivlade på det mesta här i världen, men det var för att han tänkte sig att om han bara fortsatte att tvivla och tvivla så skulle han komma fram till något han inte kunde tvivla på, något som var helt sant.

Efter mycket grubblerier kom han fram till att det 40

var helt och hållet sant att han själv existerade. Descar­ tes formulerade denna insikt i det berömda yttrandet ”Jag tänker alltså finns jag!”

Hur kom det sig då att Descartes överhuvudtaget började tvivla så där mycket? Ett av skälen är att våra sinnen kan bedra oss! Har du varit ute i en roddbåt någon gång? Då kanske du har sett att en åra kan se bruten ut i vattnet fastän den egentligen är alldeles hel och rak och fin.

Du har säkert också varit ute och promenerat i sko­ gen och studsat till av rädsla inför en orm på stigen som vid närmare betraktande visade sig vara en gren.

Kanske såg du också en kanin trycka i buskarna som visade sig vara en plastpåse?

Kan du komma på något tillfälle när dina sinnen har lurat dig?

41

Är du nyfiken av dig? Är du nyfiken på världen? Har du funderat över vad lycka är, varför just du finns, om allt är en dröm, hur det går till när vi tänker och vad som menas med att något är sant? Om du någon gång funderat över sådana saker så har du filosoferat. Det är aldrig för sent eller för tidigt att bli en filosof. När man väl börjat fundera, så längtar man efter att få veta mer ...

Tänk själv ger en lättfattlig och fascinerande inblick i vad filosofi egentligen handlar om. Du får möta flera klassiska filosofer och dessutom stifta bekantskap med en rad stora frågor som lär dig att filosofera själv. Den perfekta första filosofiboken för alla frågvisa och vetgiriga, rikligt illustrerad av Sven Nordqvist.

Peter E kb

erg

qvist

ord ven N

S

Opal

ISBN 978-91-7299-625-0