Issuu on Google+

Camilla Bogarve David Ershammar David Rosenberg (red.)

Till boken finns en studiehandledning som gör den lämplig att använda för studenter eller medarbetare som deltar i kompetensutvecklingsprogram.

Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder

Vi vet mer än någonsin vad som underlättar denna ofta livsavgörande process. Boken beskriver hur psykiatrin, socialtjänsten och andra kan stödja återhämtning och vad ett återhämtningsinriktat arbetssätt innebär. Framgångsrika metoder för psykiatrisk rehabilitering som exempelvis supported employment (IPS-modellen), individuell rehabiliteringsplanering och metoder för att arbeta med stigmatisering och brukarinflytande, förklaras ingående. Författarna varvar senaste forskning, erfarenheter från praktiskt arbete med lärdomar från en internationellt etablerad kunskapsbas. Nio personer med egen erfarenhet av återhämtning bidrar med texter. Boken är ett unikt stöd för att utveckla kunskap och mer effektivt bidra till återhämtning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Den visar också hur organisationer för vård, stöd och service behöver förändras. Boken vänder sig till personal inom psykiatri, kommunal verksamhet, föreningsliv, försäkringskassa och arbetsförmedling. Den vänder sig även till studenter liksom till dem som arbetar med sin egen återhämtning. MÖJLIGT.

Bogarve Ershammar Rosenberg (red.)

ÅTERHÄMTNING VID SVÅRA PSYKISKA SJUKDOMAR ÄR

Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder Möjlighetens metoder för en ny praktik


Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder Möjlighetens metoder för en ny praktik

Camilla Bogarve David Ershammar David Rosenberg (red.)


© 2012 Författarna och Gothia Förlag AB ISBN 978-91-7205-787-6 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Birgitta Wahlman Laurell Omslag och grafisk form: Anna Hild Sättning: RPform, Richard Persson Omslagsfoto: Bildarkivet/Jörgen Schön Första upplagan, första tryckningen Tryck: Elanders i Sverige AB, Mölnlycke 2012 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Förlag Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, fax 08-644 46 67 www.gothiaforlag.se


Innehåll Förord Inledning

9 11

Innehåll i korthet 12 Begrepp 14 Fördjupning och studiehandledning 14

Författarpresentationer

15

Del 1: Möjligheten 1

Vad avses med återhämtning?

20

Ulla-Karin Schön

2

Ett nytt begrepp Begränsningar i återhämtningsforskningen Ett annat fokus i praktiken

20 29 31

Återhämtning som en självvald resa kantad av stödjande relationer Magnus B. Andersson

38

Öppna dörrarna – möjligheter till ett liv i samhället

42

David Rosenberg, Urban Markström och Rafael Lindqvist En gammal karta Öppna dörrar Från sjukdom till funktion – från stabilitet till delaktighet

43 48 53


3

På spaning efter ett samhällsbaserat stöd Boendestöd – stöd i återhämtning

56 58

Återhämtning – inte en dag för tidigt Göran Wassby

64

Att arbeta återhämtningsinriktat

67

Camilla Bogarve och David Ershammar Återhämtning från vad? 67 Återhämtningsprocessen 68 Individens uppgifter i återhämtning 69 Personalens uppgifter i ett återhämtnings­inriktat arbetssätt 71 Flexibilitet, valfrihet och utrymme för inflytande 87 Nya sätt att organisera vård och stöd 90 Återhämtning är en skattjakt Anna Glistrup

4

95

DEL 2: METODER

101

Rehabilitering för delaktighet – bakgrund och metoder

103

Helene Hillborg och David Rosenberg Metoder för rehabilitering växer fram Grundprinciper för psykiatrisk rehabilitering Modeller och metoder för rehabilitering och stöd i återhämtning Avslutande reflektioner

103 109

Med luft under vingarna Cecilia Eliasson

129

110 123


5

Psykiatrisk rehabilitering, ett redskap i det återhämtningsinriktade arbetet

132

Camilla Bogarve Rehabiliteringsåtgärder 132 Vad är psykiatrisk rehabilitering? 133 Förhållningssätt 136 Rehabiliteringsprocessen 139 Rollen som rehabiliterare 150 Utbildning i psykiatrisk rehabilitering 150 Träningsklient 151

6

Min resa till mig Lisbeth Lindqvist

153

Arbetsrehabilitering enligt IPS

158

Ulrika Bejerholm Arbete 158 Två rehabiliteringsparadigm 160 IPS-principerna 160 Integrering av IPS i det psykiatriska teamet 164 Familjen 165 En god relation – en förutsättning för IPS 166 IPS-arbetsprofil 170 IPS-arbetsplan 172 Evidens för IPS 177 Implementering av IPS i Sverige 178 Avslutande reflektioner 180 Att upptäcka att jag tillhör Mirjana Avramovic

185


7

DEL 3 • FÖRVERKLIGANDE

187

Stigmatisering som hinder för individens och samhällets utveckling

189

Rickard Bracken och David Ershammar

8

Vad är stigmatisering? Hur kan vi motverka stigmatisering? Att motverka stigma – en förutsättning för allas återhämtning

190 194

Hur jag har hanterat stigmatisering Annika Wihlborg

205

Att stödja individens engagemang i samhällets sociala arenor

201

208

David Ershammar Sociala arenor i samhället – en väg till delaktighet 208 Tillgången till sociala arenor – det offentligas ansvar 210 Introduktion till samhällets sociala arenor 213 Mobilisera och lotsa som stöd för delaktighet och egenmakt 218 Att hantera en annan logik 220 Rehabiliteringen – mitt liv och min livskvalitet Gabriella Giesler

224


9

Brukarinflytande – ett nytt uppdrag och kunskapsfält

230

David Ershammar och Pia Johansson Vad menas med brukarinflytande? 230 Att möjliggöra inflytande och organisering: Inflytandecirkeln 233 Kunskapsbaserat arbete för ökat inflytande 238 Tillgänglighet 239 Vikten av ett kritiskt perspektiv 240 Patient-, brukar- och anhörigorganisationer 241 Empowerment – makt som förändrar 244 Att arbeta tillsammans mot stigmatisering och för ökat inflytande Elisabet Alphonce

10

Med ny karta – om utveckling och införande av ny kunskap

249

254

Camilla Bogarve, Urban Markström, Beatrice Toll och Anna Sundqvist Implementering av evidensbaserade metoder 255 Värdebaserade system och verksamheter 261 Erfarenheter av utvecklingsarbete inom kommunal verksamhet 265 Erfarenheter av utvecklingsarbete i psykiatrisk verksamhet 270 Sammanfattning 273

11

Avslutning: Att förverkliga möjlighetens metoder

277

Camilla Bogarve, David Ershammar, David Rosenberg Lyssnande och äkta engagemang

278


Individens målsättning som utgångspunkt I samhället som andra Egenmakt Anpassat samhälle Tre steg mot varaktig förändring

278 279 279 280 280

Register

284


Förord Vi vet att återhämtning vid svåra psykiska sjukdomar är en verklig möjlighet. Vi vet också att alltför många människor aldrig ges rätt förutsättningar och därmed inte heller möjligheten till återhämtning. En ny praktik där metoder och värdegrund är i samklang med indivi­ dens målsättning kan ge möjligheten till fler. I denna bok vill vi ge en samlad bild av hur professionellt verk­ samma kan stödja enskilda individer i deras återhämtning, samt visa på sambanden mellan ett återhämtningsinriktat arbetssätt och psy­ kiatrisk rehabilitering. Återhämtning är individens självvalda process för att nå ett bättre liv. Psykiatrisk rehabilitering är en professionell insats som omfattar förhållningssätt och metoder, ett stöd som fler kan använda sig av. Möjlighetens metoder kan uppstå i mötet mellan individens återhämtning och ett erbjudande om möte och stöd från personer i omgivningen. Bokens målgrupp är de med uppdrag att stödja återhämtning hos personer med psykiska funktionsnedsättningar oavsett om arbetet utförs inom psykiatri, kommunal verksamhet, föreningsliv, försäk­ ringskassa eller arbetsförmedling. Den vägleder också utvecklare och beslutsfattare till mer effektiva strategier för verksamhetsutveckling och implementering av nya metoder, ger studenter en bild av hur återhämtning kan vara målet för vård, stöd och rehabilitering samt kan inspirera personer med psykiska funktionsnedsättningar i deras återhämtning. Boken är sprungen ur Socialpsykiatriskt Forums kon­ ferensserie Möjlighetens metoder. Pia Johansson har med ekono­ miskt bidrag från Socialpsykiatriskt Forum kunnat ge oss redaktörer ett bra stöd i arbetet med boken. Som redaktörer vill vi speciellt tacka de personer som bidragit med sina egna återhämtningsberättelser. Camilla Bogarve, David Ershammar och David Rosenberg


Inledning • Hur gör vi i praktiken för att stödja återhämtning och delaktighet vid psykiska funktionshinder? • Hur kan individens kunskap och drivkraft vara utgångspunkt för vård, stöd och rehabilitering? • Vad är verksamt, vad hjälper när man har drabbats av en svår psykisk sjukdom? • Hur används metoder för psykiatrisk rehabilitering? • Hur kan vi tillsammans förändra de organisationer vi verkar inom? Detta är några av de frågor som författarna söker svaren på. Några har forskarens perspektiv och delger senaste kunskap inom en rad områden. Andra har mer av ett medarbetarperspektiv med erfarenhet från arbete inom socialtjänst, psykiatri, föreningsliv eller myndighe­ ter. Det tredje perspektivet är individens, den självupplevda kunska­ pen. Dessa tre perspektiv tillsammans bidrar till en rik och fördjupad bild av bokens kunskapsområde. De tre perspektiven – forskarens, medarbetarens och individens – motsvarar på ett vis de som ingår i det som brukar kallas för evi­ densbaserad praktik, EBP. Begreppet nämns på några håll i boken. En evidensbaserad praktik kan fungera som en återhämtningsinrik­ tad praktik, men behöver inte göra det. För att göra det krävs bland annat att insatsen är grundad i vissa värderingar, att verksamheten satt återhämtning som främsta mål och utvecklat individens roll som samarbetspartner. Skribenternas skilda perspektiv innebär att stilen och texternas tillgänglighet varierar. Vid några tillfällen kan budskapen tyckas mot­ sägelsefulla. Detta skapar utrymme för reflektion och visar att det 11


inledning

finns frågor kvar att utforska och lära av. I boken finns också lärdomar från en internationellt växande kunskapsbas och praktik. Författarna tar upp metoder som har möjliggjorts inom ramen för samhällsbase­ rad psykisk hälsovård i exempelvis USA och Storbritannien. Sammantaget ger boken en bild av hur ett återhämtningsinriktat arbetssätt med personer med psykiska funktionsnedsättningar kan se ut i Sverige och vilka förutsättningar som gör det möjligt. Denna bild utmanar de stela gränser mellan yrkesroller, patientroller, verksam­ heter och system som kommit att försvåra många människors kamp för ett bättre liv i Sverige. Boken vill ge vägledning till hur det kan förändras.

Innehåll i korthet Varje kapitel avslutas med en text skriven av en person med egen er­ farenhet av psykisk sjukdom och återhämtning. Boken är indelad i tre delar. Del I Möjligheten – lyfter fram grund­ läggande värderingar och förhållningssätt samt belyser den outnytt­ jade potential som finns inom verksamheter som erbjuder vård, stöd och rehabilitering till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Bokens första kapitel inleds med en introduktion till återhämt­ ning som forskningsområde. De senaste åren har ett intensivt fo­ kus på återhämtning gett ny kunskap. Hur kan man förstå männi­ skors återhämtning vid psykisk sjukdom? Vad finns att lära av deras berättelser? Det andra kapitlet beskriver hur personer med psykiska funktions­ nedsättningar trots ett antal reformer inte fått en ärlig chans till del­ aktighet i samhällslivet. Det samhällsbaserade stödsystemet snarare befäster ett utanförskap i stället för att verka för delaktighet. Kapitlet bildar ett slags problemformulering men visar på möjligheten med en praktik och en verksamhet som sätter delaktighet i fokus. Kapitel tre visar vad kunskap om återhämtning innebär för dem som arbetar med vård, stöd och rehabilitering. Här presenteras nio uppgifter i ett återhämtningsinriktat arbetssätt med konkreta exem­ 12


inledning

pel på hur medarbetare i samarbete med individen i återhämtning kan ta sig an dessa. Del II Metoder – introducerar metoder i psykiatrisk rehabilitering och andra verktyg för att stödja individens återhämtning. Kapitel fyra beskriver program för rehabilitering, som varit aktuella under olika perioder. Psykiatrisk rehabilitering, dess beståndsdelar och verktyg, fördjupas i kapitel fem. Utifrån en god kännedom om psykiatrisk reha­ bilitering visar författarna hur dessa metoder, rätt använda, kan stödja personer med psykiska funktionsnedsättningar till ökad funktion och delaktighet i nya uppskattade roller i samhället. En metod för psykiatrisk rehabilitering som fått uppmärksamhet de senaste åren är individual placement and support, IPS, en variant av supported employment. Denna metod har visat sig vara framgångsrik i att stödja personer med allvarliga psykiska sjukdomar tillbaka till ett reguljärt arbetsliv. Kapitel sex visar hur modellen fungerar och hur den kan användas i en svensk kontext. Del III – Förverkligande visar hur medarbetare och chefer arbetar med de hinder för individuell återhämtning som finns inom den egna organisationen eller i samhället. Kapitel sju introducerar stigmatiseringens mekanismer och visar hur negativa attityder i samhället leder till diskriminering. Förfat­ tarna presenterar konkreta verktyg för hur diskriminering kan mot­ verkas. Här beskrivs en utåtriktad, inkluderande praktik som skapar möjligheter till verklig delaktighet i samhällslivet. För de proces­ ser som många beskriver som viktiga för återhämtning behövs ett sammanhang. Kapitel åtta beskriver flera sociala arenor som kan ge möjlighet till utvecklande roller och relationer och konkretiserar hur medarbetare kan stödja människor i att etablera sig på dessa arenor. De tre sista kapitlen tar upp hur man kan arbeta för förändring av verksamheter och organisationer. Det behövs bra former för att integrera den erfarenhetsbaserade kunskap som personer med levd erfarenhet besitter. Kapitel nio visar att arbete för stärkt brukarinfly­ tande kräver mer än vad man tidigare har trott. En tydlig strategi som tar hänsyn till aktuell kunskap gör stor skillnad. I kapitel tio samlas ny kunskap och flera personers erfarenheter om implementering och 13


inledning

verksamhetsutveckling – hur man förändrar verksamheter och orga­ nisationer. I kapitel elva knyter redaktörerna ihop innehållet och vi­ sar genom utvecklingsmodellen Möjlighetens metoder förverkligade vad som krävs för att en varaktig förändring ska komma till stånd.

Begrepp Författarna använder flera olika begrepp för att beskriva en persons tillstånd eller situation. Psykisk sjukdom används oftast för att beskriva ett tillstånd där diagnos och behandling är i fokus. Med psykiska funktionsnedsättningar menas nedsättningar i funktioner till följd av en psykisk sjukdom eller störning. Ett exempel är kognitiva funktions­ nedsättningar då man exempelvis har svårt med uppmärksamheten eller svårigheter att hantera stress. Psykiska funktionshinder uppstår i mötet med omgivningen; det handlar om konsekvenserna en psykisk funktionsnedsättning får i vardagslivet. Ofta beror funktionshindren på de hinder omgivningen sätter upp genom sin oförmåga att an­ passa sig. Dessa två senare begrepp beskrivs närmare i bland annat kapitel två och fem. Ibland används begreppet brukare. Med det menas den roll man har som medborgare när man använder offentliga tjänster, här hand­ lar det om psykiatrisk vård, rehabilitering eller sociala insatser.

Fördjupning och studiehandledning Via www.socialpsykiatrisktforum.se nås bokens plattform: Möjlighetens metoder – där det finns tips om litteratur och hemsidor som författarna rekommenderar, liksom information om konferenser och utbildningar med anknytning till bokens innehåll. Där finns även en enklare studiehandledning som kan användas då student- eller per­ sonalgrupper använder boken inom ramen för utbildning eller inför implementering av nya metoder. Studiehandledningen finns också på www.gothiaforlag.se. 14


Författarpresentationer Elisabet Alphonce är utredningssekreterare vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, projektledare för Hjärnkoll i Uppsala län. Hon har egen erfarenhet av psykisk ohälsa, är medlem i RSMH (Riksförbundet för Social och Mental ohälsa), aktiv i NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) och är författare till flera böcker om psykisk ohälsa. Magnus B. Andersson, är verksam som frilansande skribent och foto­ graf, med bas i Förslöv på Bjärehalvön i nordvästra Skåne. Mirjana Avramovic arbetar vid Malmö Kvinnojour med ansvar för att stödja kvinnor och barn i skyddat boende. Ulrika Bejerholm är docent och universitetslektor i arbetsterapi vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Ulrika har startat upp två RCT-projekt som undersöker effekten av IPS-metoden i en svensk kontext. Hon ingår även i forskargruppen CEPI (Cen­ trum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser) som följer imple­ menteringen av IPS i Sverige. Camilla Bogarve har en magisterexamen i socialt arbete. Hon är också utbildad rehabiliterare, utbildare och verksamhetsutvecklare i Psy­ kiatrisk rehabilitering via Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University, och i Supported Employment, IPS-modellen via Dartmouth Psychiatric Research Center. Rickard Bracken arbetar som projektledare för kampanjen Hjärnkoll. Han har tidigare arbetat på Sveriges Kommuner och Landsting med psykiatrifrågor och för RSMH med att utveckla utbildningar för hur personal inom vården kan arbeta för att stödja återhämt­ ning. Cecilia Eliasson bor i Sörberge i Västernorrland. Hon är i dag egen företagare och använder sig av sin svåra historik i sitt arbete när hon jobbar med bland annat konsultation och föreläsningar.

15


F ö rfat ta r p r e s e n tat i o n e r

David Ershammar är socionom och har arbetat med frågor om brukar­ inflytande, återhämtning och verksamhetsutveckling i flera orga­ nisationer: bland annat som projektledare inom RSMH, ansvarig för Nationell psykiatrisamordnings satsning på brukarinflytande och som strateg vid Psykiatri Skåne. Gabriella Giesler bor i dag i Skåne och gillar sitt liv. Hon arbetar på att förändra det hon kan och låter resten vara. Anna Glistrup är psykologi- och teologistudent. Hon har sedan 2007 föreläst om bemötande och återhämtning utifrån sina egna erfa­ renheter av att leva med psykisk ohälsa. Helene Hillborg är legitimerad arbetsterapeut och medicine doktor i handikappvetenskap. Hon är verksam vid FoU Västernorrland och har i sin forskning bland annat fokuserat på rehabiliteringsoch samverkansprocessen vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Pia Johansson har en magisterexamen i socialt arbete och arbetar i skrivande stund som webbredaktör för Socialpsykiatriskt Forum. Hon har ett engagemang inom föreningslivet och lång yrkeserfa­ renhet inom vård och undervisning. Lisbeth Lindqvist, bor i dag i södra Halland, har mått psykiskt dåligt i hela sitt liv men har under de senaste åren fått mer styrka och förmåga att hantera måendet. Känner i dag hopp om ett liv som skänker glädje. Rafael Lindqvist är professor i sociologi, med inriktning på funktions­ hinderforskning, vid Sociologiska institutionen, Uppsala univer­ sitet. Han har forskat om välfärdspolitikens organisationer och professioner och om samverkan mellan olika välfärdsaktörer. Urban Markström är socionom, filosofie doktor och docent i socialt arbete vid Umeå universitet. Arbetar också som chef för Social­ psykiatriskt Kunskapscentrum i Västerbotten och är knuten till Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI).

16


F ö rfat ta r p r e s e n tat i o n e r

David Rosenberg är socionom och filosofie doktor i socialt arbete. Han har jobbat som verksamhetsutvecklare, handledare och före­ läsare inom psykiatrisk rehabilitering och återhämtning och är nu verksam som forskare på FoU Västernorrland och Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI). Ulla-Karin Schön är socionom och filosofie doktor. Hon är lektor vid akademin Hälsa samhälle, Högskolan Dalarna, och skrev 2009 en avhandling om kvinnors och mäns återhämtningsprocesser och forskar i dag kring hur psykiatriska och sociala verksamheter kan bidra i människors återhämtning. Anna Sundqvist, vårdenhetschef och specialistsjuksköterska i psyki­ atri. Arbetar i Gävleborgs landsting, har varit projektledare för utbildningssatsningar och samordnade införandet av ”Min åter­ hämtningsplan”. Beatrice Toll, arbetsterapeut och tidigare områdeschef med erfaren­ het att utveckla kommunala verksamheter med stort brukarinfly­ tande. Hon arbetar i dag med utbildningar och föreläsningar på konsultbasis. Göran Wassby är poet och författare. Han har varit aktiv i brukarrö­ relsen under många år. Han är också ledare för en skrivarcirkel för personer i återhämtning i norra Skåne. Annika Wihlborg bor i Malmö, är utbildad socionom i Lund och har bland annat arbetat på Försäkringskassan. Hon utbildar medarbe­ tare inom psykiatrin, sjunger i ett traditionellt jazzband och jobbar kreativt, med bild och teater.

17


DEL 2 • METODER

5

Psykiatrisk rehabilitering, ett redskap i det återhämtningsinriktade arbetet C amilla B o garv e

I detta kapitel belyses samband mellan återhämtning och rehabilitering och vikten av tillgång till rehabilitering i det samhällsbaserade stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Psykiatrisk eller psykosocial rehabilitering är ett kunskapsområde som bygger på ideologi och principer som växt fram under mer än tre decenniers forskning. Här klargörs syfte, förhållningssätt och process i psykiatrisk rehabilitering. Interventioner i psykiatrisk rehabilitering syftar till att skapa förändring på olika nivåer: samhälls-, verksamhets- och individnivå. Här beskrivs interventioner på individnivå och jag ger exempel på individuell rehabiliteringsplanering.

Rehabiliteringsåtgärder Människor med psykiska funktionsnedsättningar möter hinder i sin rehabilitering. Dessa hinder kan kopplas både till individen och till hans eller hennes omgivning. Man kan därför i psykiatrisk rehabili­ tering inte enbart arbeta med interventioner som syftar till att stärka individen, man måste också arbeta med faktorer i omgivningen runt 132


5. Psykiatrisk rehabilitering, ett redskap i det återhämtningsinriktade arbetet

den enskilda personen. Interventioner måste därför riktas direkt mot hinder i samhället eller mot hinder i verksamheter med uppdrag att stödja individen i rehabilitering. Figur 5:1. Rehabiliteringsåtgärder på tre nivåer. Samhälle – detta är åtgärder som riktar sig till förändring och utveckling i det samhällsbaserade stödsystem som vänder sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Verksamhet – detta är åtgärder som vänder sig till utveckling av verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Individ – detta är åtgärder som vänder sig till personer som har drabbats av psykisk sjukdom och funktionsnedsättning.

Vad är psykiatrisk rehabilitering? Psykiatrisk rehabilitering är en av de öppna vårdformer som har ut­ vecklats i avinstitutionaliseringens eftertid. Psykiatrisk åsyftar den typ av funktionsnedsättning som är aktuell och rehabilitering syftar på en insats som avser att stödja en person att träna upp personligt viktiga förmågor i en specifik miljö eller sammanhang. Rehabilitering för personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar syftar till att, med minsta möjliga professionella insatser, stödja dem så att de med ökad kompetens blir framgångsrika och tillfreds i miljöer som de själva valt för boende, studier, arbete och/eller fritid (Anthony et al. 2002). Psykosocial rehabilitering är en process som underlättar för in­ divider som till följd av psykisk funktionsnedsättning eller handikapp har en oförmåga att fungera självständigt i samhället. Den innefattar både en förbättring av individens kompetens och förändringar i om­ givningen. Psykosocial rehabilitering avser att främja individens och samhällets optimala funktionsnivå samt att minimera oförmåga och handikapp, med betoning på individens egna val rörande ett tillfreds­ ställande liv i samhället (WHO:s globalt förankrade expertgrupp i ett konsensusuttalande 1996). Personer med psykiska funktionsnedsättningar har multipla stöd­ 133


DEL 2 • METODER

behov som kan variera över tid. Rehabilitering är en bland flera viktiga insatser i det samhällsbaserade stödet till personer med psykiska funk­ tionsnedsättningar. I ett återhämtningsinriktat stödsystem skapas bäst resultat då samhället tillhandahåller ett sammansatt individuellt stöd utifrån tillgång till psykiatrisk behandling, krisintervention, case ma­ nagement, psykiatrisk eller psykosocial rehabilitering, grundläggande stöd, hälso- och tandvård, rättighetsbevakning, livskvalitet, friskvård och kamratstöd (Cohen et al. 1986). Dessa nämnda stödformer har alla olika syften och olika förväntade resultat. Det som är specifikt för rehabilitering är att psykiatrisk rehabilitering är den enda insats i det samhällsbaserade stödsystemet som syftar till att hjälpa människor med psykiska funktionsnedsättningar att öka sin kompetens i förhållande till de funktionsnedsättningar som följer med den psykiska sjukdomen (Anthony et al. 2002). Personer med levd erfarenhet beskriver hur man i samband med insjuknandet förlorat den egna identiteten. Man har blivit ett med en psykiatrisk diagnos eller med att vara patient. En konsekvens av psy­ kisk sjukdom eller störning kan vara förlust av funktioner. En person kan ha svårt att fullfölja sina studier, umgås med familj och vänner eller att klara sig självständigt i sitt hem. Detta kallar vi funktions­ nedsättningar och funktionshinder. Funktionsnedsättning är kopplat till en nedsättning i funktioner hos en enskild individ. Funktionshinder är kopplat till de konsekvenser dessa funktionsnedsättningar leder till i de sociala roller och sammanhang en individ önskar vara. En person med funktionsnedsättningar kan ha svårigheter att klara sig i vardagen, i arbetslivet, i sociala relationer, i fritidsaktiviteter eller i utbildningssituationer. Exempel på psykiska funktionsnedsättningar är koncentrationssvårigheter, initiativlöshet, känslighet för stress, svårigheter att reglera känslor, svårighet att reglera beteenden, bris­ ter i tidsuppfattning, nedsatt minnesfunktion, svårigheter att tolka andras signaler, svårigheter att läsa egna kroppssignaler, brister i att sortera stimuli eller prioritera intryck, sömnstörningar eller ore­ gelbunden dygnsrytm, svårighet att strukturera och planera. Dessa funktionsnedsättningar är individuella och inte lika för två personer med samma diagnos. 134


6

Arbetsrehabilitering enligt IPS U lrika B ejerh o lm

Jag är själv den viktigaste beståndsdelen för en förändring i mitt liv! Det förstår jag nu när jag varit med i IPS. Tidigare fick jag hjälp och andra skulle bestämma om vad jag kunde, eller inte, utifrån min diagnos. Det har gjort att jag aldrig sökt ett jobb. Jag skulle bli bättre först sa de. IPS har inte botat mig, men jag har fått jobb och hjälp att samla mina krafter.

Peter, 42 år

De senaste tjugo åren har en evidensbaserad supported employmentmetod utvecklats för människor med psykos och annan långvarig psykisk funktionsnedsättning. Både i Sverige och utomlands benämns den individual placement and support, IPS. I Sverige rekommenderas IPS i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och det är en av de främst prioriterade psykosociala insatserna. Men framför allt är IPS den mest uppskattade evidensbaserade metoden av dem som har en psykisk sjukdom (Bond, Drake & Becker 2008). I detta kapitel kommer tillämpningen att beskrivas utifrån åtta IPS-principer. Erfarenheterna är i huvudsak tagna från en IPS-verksamhet i Sverige under tre års tid med start 2008.

Arbete Målet med IPS är att hitta ett arbete som passar den enskilda indivi­ den utifrån hennes hälsa och välbefinnande. För de som insjuknat i en psykisk sjukdom kan arbete underlätta återhämtningen (Dunn, We­ wiorski & Rogers 2008). Arbete är även viktigt för att en person ska 158


6 . Ar b e t s r e h a b i l i t e ri n g e n l i g t I PS

kunna uppnå en hållbar ekonomi, bo och äta och ta del av samhället i stort. Arbete kan bidra till social status och har ett kollektivt värde. Arbete bidrar ofta till gemenskap och ökade sociala kontakter såväl som upplevelser av mening, egenvärde och identitet. Dessutom med­ för arbete att tiden och vardagens aktiviteter struktureras på ett för individen fördelaktigt sätt, så att han eller hon får en bättre dygns­ rytm och aktivitetsbalans. Det är i högsta grad angeläget att personer med psykisk funktions­ nedsättning får möjligheten att arbeta och cirka 70 procent av dem säger att de vill det. Samtidigt arbetar endast 10 till 20 procent av dem som har denna problematik (Marwaha & Johnson 2004; Riksförsäk­ ringsverket 2003; SOU 2006). Jämfört med andra persongrupper med funktionshinder arbetar de med psykiska problem i minst utsträckning (Arbetsmarknadsstyrelsen & Statistiska centralbyrån 2005; Jonasson 2004). Detta får till följd att flertalet av dem inte får möjlighet till full personlig återhämtning och delaktighet i samhället. Dessutom utgör arbetslösheten en stor kostnad, både för individen och för samhället. Anledningar till att de flesta ställs utanför arbetsmarknaden är negativa attityder hos allmänheten eller stigmatisering i samhället (Marwaha & Johnson 2004). Och det är vanligare att personer med psykisk sjuk­ dom oftare bemöts av rädsla, fientlighet och missförstånd än av stöd, medkänsla och förståelse. Det kan leda till både isolering och depres­ sion för den enskilda men även till att dessa personer inte får vård och rehabilitering som andra. Det finns en risk att professionella utgår från en schablonbild av hur psykiskt sjuka personer är och de tänker inte på att en psykisk sjukdom är förenligt med arbete. Det finns även en brist på evidensbaserade arbetsrehabiliterings­ metoder och effektiva strategier för samverkan mellan olika rehabi­ literingsaktörer, såsom sjukvård, kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som leder fram till ett arbete för den aktuella målgruppen. Utöver detta finns en tydlig kollision mellan det svenska välfärds- och bidragssystemet som är integrerat med den befintliga stegvisa arbetsrehabiliteringen, och en persons behov av individan­ passat stöd tillbaka till ett arbete (Bejerholm, Larsson & Hofgren 2011; Hasson, Andersson & Bejerholm 2011). 159


Camilla Bogarve David Ershammar David Rosenberg (red.)

Till boken finns en studiehandledning som gör den lämplig att använda för studenter eller medarbetare som deltar i kompetensutvecklingsprogram.

Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder

Vi vet mer än någonsin vad som underlättar denna ofta livsavgörande process. Boken beskriver hur psykiatrin, socialtjänsten och andra kan stödja återhämtning och vad ett återhämtningsinriktat arbetssätt innebär. Framgångsrika metoder för psykiatrisk rehabilitering som exempelvis supported employment (IPS-modellen), individuell rehabiliteringsplanering och metoder för att arbeta med stigmatisering och brukarinflytande, förklaras ingående. Författarna varvar senaste forskning, erfarenheter från praktiskt arbete med lärdomar från en internationellt etablerad kunskapsbas. Nio personer med egen erfarenhet av återhämtning bidrar med texter. Boken är ett unikt stöd för att utveckla kunskap och mer effektivt bidra till återhämtning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Den visar också hur organisationer för vård, stöd och service behöver förändras. Boken vänder sig till personal inom psykiatri, kommunal verksamhet, föreningsliv, försäkringskassa och arbetsförmedling. Den vänder sig även till studenter liksom till dem som arbetar med sin egen återhämtning. MÖJLIGT.

Bogarve Ershammar Rosenberg (red.)

ÅTERHÄMTNING VID SVÅRA PSYKISKA SJUKDOMAR ÄR

Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder Möjlighetens metoder för en ny praktik


9789172057876