9789170377235

Världens viktigaste handledning OM KROPPEN, KÄNSLOR OCH SEX

Nathalie Simonsson

Ordfront | RFSU 2012

Nathalie Simonsson: Världens viktigaste handledning Ordfront förlag, Box 17506, 118 91 Stockholm www.ordfront.se forlaget@ordfront.se © Nathalie Simonsson 2012 fackgranskning: Agneta Falck, sakkunnig sexuellt och könsbaserat våld RFSU :s förbundskansli, Felicitas Bergström, sakkunnig hälsofrämjande arbete RFSU :s förbundskansli, Hans Olsson, sakkunnig sexualundervisning RFSU :s förbundskansli, Kristina Castell, barnmorska RFSU :s förbundskansli, Marielle Nakunzi, jurist RFSU :s förbundskansli illustrationer: Yokaj Studio grafisk form: Eva Jais-Nielsen satt med: Swift, Salvo, Archer, Dynascript tryck: Livonia, Lettland 2012 isbn: 978-91-7037-723-5

Innehåll Världens viktigaste sexualkunskap 9 Barns frågor 10 Skolans uppdrag 13 Saxat ur kursplanerna för årskurs 4–6 14

Pedagogiska utgångspunkter 16

Bekräfta frågor och funderingar 18 Enkelt och konkret 18 Nivåanpassa undervisningen 19 Avdramatisera ämnet 20 Reflektera över dina egna normer och värderingar 21 Språkbruk i klassrummet 22 Inkludera alla 23

Bryt med förväntningarna 24 Utmana normer i klassrummet 29 Trans 32 Trakasserier och kränkningar 35

Metoder i undervisningen 38 Associationsövningar 39 Använd frågeställningar i boken 39 Vad händer på bilden? 40 Samarbeta med elevhälsan 41 Arbeta med frågelåda 42

Koll på kroppen 46

Tidig och sen pubertet 49 DSD 49 Kvinnlig omskärelse 50 Övningar och lektionsinnehåll: Omklädningsrummet och duschen 51 Allt om puberteten på tavlan 52 Karta över könet 55 Snippa och snopp-likheter 56 Ord på könen 56 Mens och sperma 57 Skönhetsideal 59

Tjej- och killfabriken 60 Bemötande i skolan 64 Övningar och lektionsinnehåll: Fabriken 65 Spännande frågeställningar 66 Snäll-och-stark-gelé 66 Tjejiga och killiga budskap 66 Byt ut i sagan 67 Vilken uppdelning är bäst? 68 Biografen 68 Jämställdhet och jämlikhet 69 Lika för alla i skolan 69

Familj på alla sätt 70

Barnkonventionen 73 Förtryck och våld i hederns namn 75 Övningar och lektionsinnehåll: Vad är en familj? 77 Familjeresan 77 Vem bestämmer? 78 »Du har rätt att vara den du är« 79 Får man säga vad man vill? 79 Åsikter som gills 79

Känn efter! 80

Självkänsla 82 Jämställd tillgång till känslor 83 JA och NEJ 84 Barn som har det svårt 84 Övningar och lektionsinnehåll: Vem är jag? 85 Min gladlista! 86 När allt känns mörkt 86 Brev till framtiden 88 Känslor 88 JA och NEJ på tavlan 88 Berg-och-dalbanan 89 Sanning eller konsekvens 90 Vad känns? 91 Jag-budskap 92 Kunskap om sexuella övergrepp 93

Viktig vänskap 94

Möjligheter och risker på nätet 96 Övningar och lektionsinnehåll: Schyssta tillsammans 99 Nya vänner 100 Positiva grupptryck 100 Vilka är de värsta ställena på skolan? 102 Respekt för andras gränser 102

Kärlek som man vill 104 Alla ska med 107 Övningar och lektionsinnehåll: Kärlek på tusen sätt 109 Intervju 109 Lättare vara hetero 110 Luftballongskärlek 110 Kärlek i köket 110 Filmkärlek 111

Romantiskt med piroger 112 Små steg 112 Tipstavlor 114 Är det här okej? 114

Nyfiken på sex 118

Slidkransen och första sexet 121 15-årslagen 122 Övningar och lektionsinnehåll: Sexbrus 123 Dagsaktuella händelser 124 Lektion om onani och lust 124 Scrolla, runka och smeka smultronet 125 Vad betyder orden? 126 Hur kysser man? 127 Kunskap om könssjukdomar 128 Kunskap om preventivmedel 128 Kondomkunskap 129 Regnrock och mysgummi 130 Samtal om porr 130

Bonusfakta 132 Efterord 133

V채rldens viktigaste sexualkunskap

9

människor, oavsett ålder. Alla elever har genom alla årskurser rätt att få undervisning som är anpassad efter mognad, som fångar upp nyfikenheten, frågorna och problemen som är aktuella just då.

Världens viktigaste bok är en lärobok i sexualkunskap för årskurs 4–6. Boken är utarbetad tillsammans med elever, skolpersonal, skolsköterskor och andra som jobbar med den åldersgruppen. Förutom på kursplanerna vilar den på erfarenheter och lärdomar hämtade från klassrummen. Tanken med Världens viktigaste handledning är att den ska vara ett stöd för dig i undervisningen, och att den ska ge dig den inspiration och de verktyg som du behöver.

Sexualkunskap är ett brett och ämnesöverskridande område. Under lektionerna ska eleverna få kunskap om vad som händer under puberteten, hur man skyddar sig mot könssjukdomar, vad som händer i kroppen när man blir upphetsad och hur barn blir till. Samtal om vänskaps-, kärleks- och familjerelationer är viktiga och måste få ta tid. Så också undervisning om jämställdhet och samtal om normer och värderingar. Ett viktigt syfte med undervisningen är att förebygga diskriminering och trakasserier.

Sexualiteten är närvarande i människors liv på många olika sätt. Den visar sig i känslor, tankar, frågor och handlingar. Redan små barn har förmåga att känna lustkänslor. Många leker utforskande och sexuella lekar och testar att göra pirriga saker själva eller tillsammans med kompisar. Man testar känslorna i den egna kroppen, men också sin egen vilja och lust.

Sexualiteten kan även visa sig i känslor av kärlek eller svartsjuka. Den kan göra sig påmind genom en släkting som är gravid, eller en storebror som kommer hem med en pojkvän. Barn och ungdomar möter den också genom böcker, filmer, nätet, syskon, kompisar och skolan. Trakasserier och sexuella övergrepp är mörkersidor av sexualiteten som innebär att den ibland är ett negativt inslag i ens liv. Även dessa aspekter måste beröras i undervisningen.

Sexualiteten angår alla

Barns frågor om kroppen, känslor och sexualitet från det att de är mycket små. Karaktären på frågorna kan ändras, men behovet av att få svar på dem är detsamma genom alla årskurser. En del kunskap behöver eleverna få tidigt. Det gäller exempelvis sådant som handlar om puberBarn har funderingar

10

Sexualkunskap i skolan

teten. Samtal om mens först i sexan är för sent för några i klassen.

Eleverna ställer frågor av alla möjliga slag. Världens viktigaste bok är en provkarta över sådant som barn undrar över.

Samtidigt som man måste vara beredd på funderingar av de mest förvånande slag är det så att elever i olika klasser, skolor och länder grubblar över ungefär samma saker. Under arbetet med Världens viktigaste bok fick eleverna själva säga vad de ville att den skulle innehålla och ett vanligt svar var: »Allt.« Kroppen och sexualiteten hör till de områden som väcker störst intresse, men relationer och funderingar kring dessa är vad som brukar sätta igång samtalen mest: Hur gör man slut på ett schysst sätt? Varför känner jag mig arg på min kompis för att hon har en kille? Jag är dum mot min syster och kan inte sluta, vad ska jag göra? I dessa samtal ryms undringar om hur man får relationer till andra människor att fungera och hur man visar känslor, men även rädsla för att inte duga eller att inte vara värd vänskap och kärlek.

11

Exempel på frågor barnen ställer: Varför runkar man?

Kan tjejer fria? Är det vanligt?

Hur ofta brukar föräldrar ha samlag i genomsnitt?

Hur lång ska ballen vara när man går i 6:an?

Kan man gilla två samtidigt?

Varför får man hår på könet?

Undrar killarna mycket om tjejernas kropp?

Hur vet killarna att de kan få barn för vi tjejer får ju mens och då kan vi få barn?

Varför har vissa kondomer smak?

Om man är kär i flera personer, kan man fråga chans på alla?

Vad betyder pippa, dildo och onanera? Är det skönt när killen klämmer på brösten?

När man har kondom, hur känner snoppen att spermierna ska komma ut ur snoppen?

Kan snoppen gå av om man böjer den när man har stånd?

Kan tjejer få stånd, det kan dom väl inte?

Gör det ont att ha sex första gången för oss tjejer?

Vad är det för skillnad på strula och hångla?

När får man bröst? Det är jättemånga som inte har fått det.

Om man är ihop med någon, och gillar sin gamla kille, och den killen har en annan tjej, vad ska man göra då?

Hur vet man om man har hittat den rätte? Är jag bög om jag är kär i en kille?

Om man har det där gula som luktar konstigt mellan benen på en tjej, vad gör man då? Är det okej att använda kamasutraboken när man är 13 år?

När kan man börja använda bh? För jag oroar mig för vad tjejerna i klassen ska säga till exempel när man byter om på idrotten.

Vad kostar kondomer?

Finns det någon åldersgräns för att köpa kondomer?

Varför finns det porr?

Varför är man ihop längre när man är vuxen?

Vem var den första som var lebb?

Måste man ha smink i högstadiet?

Hur känns det att få bröst? Min syrra sa att det känns som skålar inne i bröstet!

Jag undrar vad straight är?

Vart stoppar man in tampongen? Är det farligt att onanera tre gånger om dagen?

12

Sexualkunskap i skolan

Skolans uppdrag får sin kunskap om kroppen och sex från flera olika håll, men tillgången på kunskap varierar. Kompisar framhålls ofta som en viktig källa till information, men det är inte alla barn som vågar prata med sina kompisar och det är inte alla som har nära vänner. Alla har inte heller lämpliga vuxna att prata med, eller tycker att det känns bra att prata med de egna föräldrarna om sexualitet. Långt ifrån alla barn hittar till ungdomsmottagningen. Många unga idag har tillgång till internet men det är inte säkert att de vet var de ska leta efter information, att de är intresserade av att göra det eller att den information de hittar är korrekt och åldersanpassad.

Sex och samlevnad är ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Så har det varit sedan 1955 – Sverige var det första landet i världen att göra ämnet obligatoriskt. Dock vet vi att förutsättningarna för att genomföra undervisningen ser olika ut på olika skolor. Många lärare har inte fått tillräcklig eller adekvat utbildning i ämnet. Dessutom har det funnits få läromedel att utgå ifrån för eleverna i årskurs 4–6. Det här betyder att vissa inte får någon undervisning, eller bristfällig sådan, trots att de har rätt till det.

Barn och ungdomar

Så gott som alla internationella rapporter är eniga om att skolan är den centrala arenan för undervisning om kroppen, sexualitet, relationer och identitet.

Det är i skolan man når flest personer och kan se till att alla barn erbjuds samma kunskaper. Eleverna själva säger i undersökningar att de vill ha mer information från skolan.

FN :s konvention om barns rättigheter slår fast att alla barn och ungdomar har rätt till sexualupplysning och Världshälsoorganisationen, WHO , understryker vikten av kvalitet i undervisningen. FN :s organ för utbildningsfrågor, Unesco, har publicerat internationella riktlinjer. Deras rekommendation är att undervisningen startar i femårsåldern och pågår genom hela skoltiden.

Ungdomar som har fått bra sex- och samlevnadsundervisning i skolan sexdebuterar inte tidigare och har inte mer sex än andra. Det man kan se, vilket exempelvis Unesco visat, är

13

att de istället skyddar sig i större utsträckning om eller när de väljer att ha sex. Att få kunskap om sexualitet och relationer tycks rent av stärka deras självkänsla. Undervisningen ger också eleverna verktyg för att kommunicera sina egna känslor samt möjligheter att utforska vad de själva tycker och vill.

Saxat ur kursplanerna för årskurs 4–6 få sexualkunskapsundervisning inom en rad ämnen så som historia, religion, svenska, engelska, biologi och samhällskunskap. I de ämnena finns tydliga formuleringar som omfattar arbete med kroppen, sexualitet, kön, relationer, jämställdhet och identitet. Av läroplanen från 2011 framgår det tydligt att man med ämnesområdet sexualkunskap menar mer än kunskap om kroppen, puberteten och könssjukdomar. Det har blivit tydligare att vi också ska jobba med samhällsaspekter av sexualiteten.

Sexualkunskapen ska integreras i flera olika ämnen och har därför ingen egen kursplan. Tanken är att den ska införlivas också i sådana ämnen där mål för sex och samlevnad inte finns särskilt formulerade. Att den ska ämnesintegreras hindrar inte att man också jobbar med temalektioner om kärlek, jämställdhet eller gränssättning. Sådana samtal kan ske i helklass eller i mindre grupper.

Skolverket betonar att undervisningen om sexualitet, kön och relationer också är ett vardagsarbete. Utöver särskilda ämneslektioner handlar det om att fånga upp frågorna i skolkorridoren, ta itu med händelser och situationer och att samtala kring sådant som dyker upp. Skolverket framhåller att en del av undervisningen kan innebära att göra besök på ungdomsmottagningen, eller bjuda in externa aktörer som RFSU eller RFSL till klassrummet.

Sexualkunskapen är inskriven i läroplanen och kursplanerna och därmed obligatorisk för samtliga elever. Det betyder att inga barn, i princip, ska tillåtas att utebli från undervisningen. För att få befrielse från en enskild lektion krävs synnerliga skäl och beslutet måste fattas av rektor.

Det händer att föräldrar inte vill att deras barn ska delta på vissa lektioner, men RFSU :s erfarenhet är att problemet I årskurs 4–6 ska eleverna

14

Sexualkunskap i skolan

inte är särskilt stort. Förklara i sådana fall gärna för föräldern vad undervisningen kommer att innehålla och varför den är viktig. Kanske har personen missförstått vad som menas med sexualkunskap? Det går också bra att hänvisa till kursplanerna och till skolans demokratiska värdegrund som bygger både på svensk lagstiftning och på FN:s Barnkonvention. Alla barn har rätt till sin egen kropp och sexualitet och att få kunskap om dessa.

Att principiellt mena att alla elever ska delta i undervisningen betyder inte att man inte ska försöka hantera vardagliga situationer och anpassa undervisningen när så är möjligt. Om en elev av religiösa skäl exempelvis inte vill se en viss film kan man låta eleven läsa en bok på temat istället.

I läroplanen från 2011 är kunskapsområdet sexualitet och samlevnad tydligt framskrivet. Det här är några av formuleringarna inom respektive ämne om vad undervisningen ska omfatta: BIOLOGI: Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

SAMHÄLLSKUNSKAP: Familjen och olika samlevnadsformer.

Sexualitet, könsroller och jämställdhet.

Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

RELIGION: Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP: Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet.

15

Pedagogiska utg책ngspunkter

16

Kroppen

ska vi göra det på ett sätt som förmedlar en grundläggande positiv syn på sexualitet. Även elever som inte tidigare haft sexualundervisning i skolan har som barn redan fått många intryck. De har redan en känsla för vad som är fint och fult, vad som är hemligt och pinsamt. De har en känsla för vilka frågor som är laddade och vilka som är mer okej. Det här kan bero på hur stämningen varit hemma, vad man pratat om, hur naturligt det varit med nakenhet, vilka lekar man lekt och så vidare.

Erfarenheterna kan variera mycket.

Var lyhörd inför elevernas inställning och olika förkunskaper. Var också ödmjukt inställd till att ämnet sexualitet kan upplevas närgånget och privat. Ämnet är speciellt på så sätt att det också berör sidor och känslor som för många av oss är intima. Det kan handla om relationen till den egna kroppen, onani eller fantasier. Vi måste respektera de privata känslorna och vara noga med att inte tränga oss på de känslor och tankar som barnet vill hålla för sig självt.

Det är till exempel inte meningen att eleverna ska berätta känsliga saker om sig själva eller känna en oro för att behöva göra det. Bekräfta att en del saker känns privata och hemliga och att det är okej att det är så.

Unga behöver träna färdigheter som stärker självkänslan, identiteten och rätten till den egna kroppen och sexualiteten. Hur pratar man om sex och relationer? Hur visar man vad man känner och vill? God självkänsla och vetskap om hur man kan hantera olika situationer hjälper barnen att lyssna till sin egen lust och vilja. Det ger dem styrka att kunna formulera sina egna önskningar och säga både ja och nej till sexuella handlingar. Den som har god självkänsla respekterar också andras integritet och vilja.

I undervisningen ska eleverna få grundläggande faktakunskaper men också få möjlighet att diskutera och reflektera. Samtalen brukar vara uppskattade av både eleverna och lärarna och leder ofta till att stämningen i klassen förbättras, vilket också märks på andra lektioner. Samtalen i sig är också ett sätt att öva sig i att kommunicera om kropp, identitet, vänskap, närhet, förälskelse och sexuella känslor.

När vi undervisar

17

Bekräfta frågor och funderingar i sex- och samlevnadsundervisningen är att låta eleverna ställa anonyma frågor till en frågelåda. Det är ett bra sätt att ge barnen svar på sina funderingar, men att bara jobba med frågelåda räcker inte. Metoden kräver att eleverna redan vet vad de undrar över – vilket de inte alltid gör. Det finns mycket som är värdefullt att veta även om man själv inte kan formulera frågeställningen.

Genom att som vuxna själva ta upp ämnen visar vi eleverna att vi är medvetna om vilka frågor de har och vad som är viktigt att samtala om. Det är ett sätt att bekräfta deras funderingar och känslor utan att de själva måste uttrycka dem. Genom att vi »går före« och berättar sådant de kanske inte ens visste att de behövde veta kan vi skapa trygghet och försäkra oss om att eleverna exempelvis har kunskap om puberteten innan de själva kommer in i den.

Det kan vara svårt att ställa frågor om något man inte har någon egen erfarenhet av. Oron över en sned snopp är antagligen grunden till en fråga om densamma. Om vi redan tidigare pratat om att kroppar kan se ut och fungera på många olika sätt – och att de flesta snoppar är sneda – kanske vi kan avleda oron innan den uppstår.

Elever som har läst Världens viktigaste bok har sagt att den gjort dem tryggare. Jag tror att det är ett resultat av att de fått tillgång till ny kunskap och en förståelse för hur saker fun­ gerar, men lika mycket kommer sig av att boken visar att vi vuxna vet om att frågorna och funderingarna finns. Samma saker kan vi uppnå med undervisningen i klassrummet.

En vanlig metod

Enkelt och konkret Vissa av de elever du

möter har aldrig tidigare fått någon sexualundervisning. Använd alltid enkla ord och formuleringar och starta undervisningen på en grundläggande nivå. Även om eleverna använder ord som du uppfattar som avancerade, kan de vara nollställda inför ordet pubertet eller inte ha en aning om vad delarna på snippan eller snoppen heter.

Ibland när vi blir osäkra på hur vi ska svara – eller när vi vill anpassa ett svar till en yngre person – blir vi alltför

18

Sexualkunskap i skolan

abstrakta. Hur förklarar man ett samlag? Hur förklarar man vad porr är? Hur berättar man var tampongen ska stoppas in någonstans? Osäkerhet kan göra att våra svar blir onödigt långa och tillkrånglade.

Det minst dramatiska sättet att säga något på är att vara konkret och saklig. Titta gärna efter hur formuleringarna ser ut i Världens viktigaste bok. Det finns bra, enkla och tydliga sätt att förklara det mesta – det gäller bara att hitta rätt sätt att uttrycka sig.

Ofta är det just konkreta svar som eleverna efterfrågar. De vill veta hur mensen ser ut (röd, brun, rosa, klumpig, tunn …), var kondomer går att köpa (mataffär, bensinmack, pressbyrån – eller gratis hos ungdomsmottagningen, skolsköterskan …) eller hur man kysser (kolla att den andra vill, huvudet på sned, börja med en puss, öppna munnen lite om det känns bra …).

Det är vanligt att eleverna ställer frågor som innehåller orden hur, varför och vad. Var uppmärksam på hur frågan ställs och vad det är som eleven faktiskt vill veta.

Nivåanpassa undervisningen Skillnader mellan barn i samma grupp är ofta stora, både

fysiskt och känslomässigt. I samma klass kan vissa ha några år kvar till puberteten, medan andra befinner sig mitt uppe i den.

För att hålla dig på rätt nivå kan du skriva upp »nya« ord löpande på tavlan och gå igenom vad de betyder: onani, blygdläppar, pubertet, utlösning, tampong, akne och så vidare. Det är ett bra sätt att vara tydlig och att försäkra sig om att hela gruppen hänger med. Arbeta på samma sätt om det kommer frågor, så alla vet vad ni pratar om. Sedan är det under passets gång lätt att hänvisa tillbaka och repetera ord som kommer upp.

Använd ett språk som tydliggör att man kan ha olika erfarenheter, känna olika och vilja olika. Sätt ord på att eleverna är olika och tänker och känner olika – snarare än att prata om mognad som en utveckling som följer en viss given bana. Ge dem inte intrycket att vissa intressen, önskningar och känslor automatiskt kommer med åldern eller hör till ett visst kön. Visa att du respekterar varje elevs känslor precis som de är och att inget sätt att känna, tycka eller uppleva är bättre än något annat.

19

Avdramatisera ämnet När vi pratar om kroppen, känslor

och sex visar vi eleverna att det är ämnen som det går att prata om: vi visar att det är okej. Vi kan avdramatisera puberteten eller de nya pirriga tankarna på onani och göra dem till något naturligt. Kanske till och med till något roligt och spännande.

Om vi sällan pratar om kroppen, känslor och sex – om vi kanske med ord och kroppsspråk visar att vi tycker att det är alltför genant och besvärande – riskerar vi att kommunicera att de här ämnena är tabu, att bekräfta en oro hos barnet om att det finns något fel, dåligt, pinsamt eller fult med kroppen och sexualiteten.

I en femteklass hade jag sexualkunskapslektioner vid fem olika tillfällen under ett läsår. Vid ett par tillfällen pratade vi givetvis om mens och frågor besvarades i helklass. Under vårterminen tog fyra olika tjejer upp ämnet mens med sin lärare – när de hade frågor eller behövde hjälp att få tag på mensskydd – vilket var något läraren trots många yrkesverksamma år inte varit med om tidigare. Det var uppenbart att tröskeln för att prata om detta ämne, och hur pinsamt och svårt det kändes, hade sänkts. Det var inte längre så känsligt.

När eleverna behövde stöd eller råd vågade de be om det.

20

Sexualkunskap i skolan

Reflektera över dina egna normer och värderingar Attityder och normer som

omgärdar sexualiteten gör att vissa sexuella uttryck värderas som bättre och mer »rätt« än andra. Det gäller till exempel vilka vi väljer att ha sex med och hur. Heterosexuella, vaginala samlag mellan personer som är ungefär lika gamla brukar sällan ifrågasättas och diskuteras. Men är det lika okej med en kille som har sex med killar? Är det okej att tre personer har sex med varandra samtidigt? Måste kärlek och sex höra ihop? Det finns värderingar om vad vi tycker är okej för tjejer respektive killar, vid vilken ålder och på vilket sätt som samlagsdebuten är mest lyckad och på vilka platser och på vilka sätt som sexuella handlingar är okej eller mindre okej.

Om vi inte är medvetna om våra egna attityder riskerar vi att vår undervisning förmedlar åsikter snarare än kunskaper. Då kan den bli godtycklig och färgas alltför mycket av våra personliga uppfattningar och värderingar. Det kan ske genom oavsiktliga (eller avsiktliga) uttalanden om att vissa saker är rätt eller fel, att något är naturligt och något annat onaturligt, normalt eller onormalt.

För de flesta är det självklart att förmedla en positiv syn på sexualiteten men trots de bästa föresatser är det lätt att samtal om sexualitet blir onödigt problemfokuserade och att vi i vår omsorg om barnen varnar, avråder och kanske avskräcker. Så kan ske när vi förklarar vad sex med någon annan är för något men i första hand pratar om könssjukdomar – istället för om kroppar, lust och sexuella handlingar.

Vi tenderar också att prata på ett sätt som förmedlar att lust och sex är mer okej för killar än för tjejer. Killars lust omnämns fortfarande ofta i termer av självklar »drift« eller som naturliga pojktonårskänslor. Till tjejer förmedlar vi istället ofta budskap om att de ska säga nej till sex de inte vill ha. Vi antar att tjejer är mer intresserade av kärlek än av sex. Att vi gör så beror på att det fortfarande finns starka normer som reglerar tjejers och killars sexuella handlingsutrymme. Det är föreställningar som vi måste utmana i vår undervisning.

Det är viktigt att vi förmedlar till alla att de själva väljer vad de vill och inte vill göra, och att en tjej lika väl som en kille kan vara den som vill, är nyfiken och känner lust.

Fundera på vilka normer och attityder du själv har kring sexualitet.

Kommer de till uttryck i din undervisning?

21

Språkbruk i klassrummet att vi har ett fungerande språk när vi talar om kroppsdelar, känslor och erfarenheter. Därför bör vi diskutera ord som har med sexualitet att göra, dess betydelser och laddning, för att visa att orden är möjliga att använda. Om man själv inte arbetat med sexualkunskap så mycket tidigare kan det kännas ovant att använda vissa ord. Med tiden och med erfarenheten blir det ofta lättare att till exempel använda könsord av olika slag.

Det är sammanhanget som avgör ett ords laddning och betydelse. Samma ord kan betyda olika saker för olika personer. Även om man själv upplever att ordet fitta är ett grovt ord är det inte säkert att eleverna känner på samma sätt. »Kuk« och »fitta« kan vara deras egna ord som de tycker fungerar bra. Barnen kan istället känna sig ovana vid ord som penis och vagina. Det är viktigt att hitta ett språk som alla trivs så bra som möjligt med. Även om du som lärare väljer att inte använda elevernas egna uttryck är det viktigt att du inte nedvärderar dem eller förmedlar dina egna negativa attityder. I de flesta fall går det att hitta gemensamma ord som fungerar i gruppen. Om det känns bra för dig är det en god idé att använda det språk som eleverna själva använder.

En del ord förekommer i vissa sammanhang som kränkningar. Det är givetvis aldrig någonsin okej och ska behandlas och bemötas. Att däremot förbjuda elever att använda vissa ord, i klassrummet eller på skolgården, är sällan rätt väg att gå. »Bög« är exempel på ett ord som används i både positiva och negativa sammanhang. Bara för att ordet ­ibland används som en kränkning får det inte bli så att vi inte kan använda det alls.

Det är viktigt

22

Sexualkunskap i skolan

Inkludera alla språkbruk innebär att använda ett språk som omfattar alla. När vi pratar om kärlek och familj är det viktigt att inte förutsätta att den du pratar om eller med är heterosexuell. I praktiken handlar det om att ställa öppna frågor: Finns det någon du är kär i? Det innebär att säga »någon du är ihop med« istället för pojkvän och flickvän, och »vuxna ni bor med« istället för »mamma och pappa«.

Ett inkluderande språkbruk innebär också att undvika generaliserande påståenden om killar och tjejer. Vanliga uttalanden handlar om hur tjejer respektive killar är som grupp, till exempel »Tjejer gillar romantik« eller »Det vet man ju hur killar är«. Synliggör istället likheter mellan könen och tänk på att de exempel du tar och bilder du visar vänder sig till både killar och tjejer.

Ett inkluderande

23

Bryt med fÜrväntningarna

24

Sexualkunskap i skolan

så att alla elever kan känna igen sig i undervisningen. Därför måste vi utmana de normer som skapar orättvisa förutsättningar och olika villkor.

Det finns föreställningar i samhället som många delar.

De handlar om hur vi ska vara, handla och se ut. Normerna påverkar och formar oss. Att följa dem kan ge känslor av trygghet; att bryta mot dem kan väcka känslor av utanförskap. Men det är inte så enkelt som att vissa av oss följer normerna och andra bryter mot dem. Man kan följa vissa normer men bryta mot andra. Normerna kan se olika ut och vara mer eller mindre lockande i olika sammanhang.

Dessutom är det många som går in i varandra. Att ha en funktionsnedsättning och vara homosexuell kan innebära ett dubbelt normbrott och därför upplevas som ett dubbelt utanförskap. Men vad som är »rätt« sätt att vara kvinna, vilken kropp som anses rätt eller hur en familj ska se ut för att inte vara avvikande, det kan variera. Även om det är svårt att sätta ord på exakt hur normerna i vårt samhälle ser ut är de flesta ändå medvetna om vilka föreställningar som finns om olika sätt att vara, se ut och leva.

Problemet med normerna är att den som följer dem anses som en bättre människa än den som bryter mot dem. Den som följer dem får fördelar och mer makt, medan den som bryter mot dem riskerar att missgynnas på olika sätt.

Avsteg från normen kan leda till att någon bemöts med ett positivt accepterande och respekt, men det händer inte sällan att personer som avviker drabbas av markeringar eller bestraffningar från den omgivande gruppen, i form av kommentarer, blickar, utfrysning, trakasserier och våld. Normbrytare bestraffas också genom att osynliggöras i samhället.

Så sker till exempel när det sällan eller aldrig finns exempel på personer med funktionsnedsättningar i läroböcker, vare sig i text eller bild.

I den här handledningen kommer vi att fokusera mest på normer som rör kropp, sexualitet och kön. Föreställningarna om hur vi ska vara, bete oss och se ut är starka och de återskapas varje dag. De sprids varje gång vi ser en film om tjejer som fnittrar och killar som bråkar, när bisexualiteten glöms bort i sexualundervisningen och när alla barn i läroboken kan se, höra och gå.

Bra undervisning ska vara inkluderande,

25

Kropp och funktion När det kommer till hur våra kroppar bör se ut och fungera finns det attityder om vad som är normalt och onormalt.

De vilar på normen om vad som är en »normalkropp«. Den idén är – som alla andra normer och ideal – inte något som någon enda person med nödvändighet uppfyller.

Personer som inte har en normkropp visas sällan på bild, omfattas inte i texter och osynliggörs i största allmänhet.

Dessutom är vårt samhälle ordnat på ett sådant sätt att det i första hand passar personer med normkroppar. Normen säger att vi förväntas kunna gå. Människor som har en normkropp har ofta inte tänkt så mycket på att samhället är uppbyggt efter dem. För en person som sitter i rullstol eller har svårt att gå blir det däremot mycket tydligt när de stöter på trösklar, trappor och trottoarkanter.

De flesta funktionsnedsättningar är inte med nödvändighet ett problem i sig. I många fall skapas problemen i relation till det omgivande samhället. Det sker när en bok inte finns som ljudbok, när en byggnad saknar hiss eller när det inte finns möjlighet att göra ett prov muntligt istället för skriftligt. En person som har en synnedsättning men använder glasögon upplever sällan att funktionsnedsättningen är ett problem och räknar kanske inte ens sig själv som avvikande.

Personer med funktionsnedsättningar, fysiska eller mentala, möts av fördomar som rör sexualitet. Det kan handla om att bli behandlad på ett könlöst sätt och att inte antas ha samma intresse för kärlek och sex som sina klasskamrater. Kanske får man inte samma information om onani eller frågor om man har en partner. Det kan vara svårare att önska sig till exempel fina underkläder eller smink i present eftersom omgivningen förutsätter att man inte är intresserad av utseende. Det är också vanligt att bli reducerad till att »vara« sin funktionsnedsättning och tvingas inse att människor omkring en i första hand ser ens funktionsnedsättning, inte vem man är.

Vi människor har olika funktionsförmågor, och samtal om kroppen ska synliggöra detta. Det kan göras genom hur vi pratar, vilka exempel vi väljer och vilka bilder vi visar. När vi pratar om onani kan det till exempel vara relevant att säga att man kan använda sin hand, men att man också kan trycka sig mot något, eller gnugga sig mot en kudde eller en sak. Vissa av oss har nedsatt känsel i exempelvis underkrop-

26

Sexualkunskap i skolan

pen, vilket gör det viktigt att inte bara fokusera på könsorganen utan ta upp alla olika känsliga och sköna ställen som finns på kroppen. Det kan också vara viktigt att betona att alla människor har rätt till integritet och privatliv. Även om man exempelvis har en assistent är det självklart att ibland få tid att vara helt för sig själv.

Kön och sexualitet Män och kvinnor behandlas på olika sätt och förväntas se olika ut, ha olika egenskaper och olika intressen. Vi förväntas till och med röra oss olika och tala på olika sätt. Forskning visar att det här får långtgående konsekvenser. Vuxna använder en ljusare röst när de pratar med tjejer än när de pratar med killar. Flickbebisar hålls närmare kroppen och får mer närhet än pojkbebisar. I vuxenlivet uttrycker män och kvinnor olika egenskaper och känslor, klär sig olika, har olika jobb, tjänar olika mycket pengar, har olika intressen och utför olika sysslor i hemmet. Män förväntas förälska sig i och åtrå kvinnor.

Kvinnor förväntas förälska sig i och åtrå män.

Normen som styr det här kallas för heteronormen. Enligt den förutsätter vi att samhället består av manliga män och kvinnliga kvinnor och att dessa åtrår varandra. Heteronormen säger att »alla« är heterosexuella, och att det är det mest önskvärda sättet att vara.

Föreställningar om manligt och kvinnligt hänger ihop med normer om sexualitet. Nedsättande kommentarer om homosexuella män kopplar ofta ihop homosexualiteten med bristande manlighet, till exempelvis genom uttryck om »fjollighet«. Homosexualiteten utmanar därför inte bara föreställningen om att »alla« är heterosexuella. Den utmanar också våra föreställningar om manligt och kvinnligt.

Exempel på heteronormen: * I en leksaksaffär är det uppenbart att vissa leksaker riktar sig till vissa barn. I mörka förpackningar säljs leksaksvapen till pojkar, medan flickornas strykjärn ligger i rosa askar. * När en pojke och en flicka leker i sandlådan säger föräldrarna att de är ett sött par.

Det händer aldrig när två pojkar leker med varandra.

Fördel att vara hetero

Är det lätt att vara öppen med sin läggning på den skola där du jobbar? Med största sannolikhet är det betydligt lättare för personer som är heterosexuella. För dem är det ofta så självklart att de inte ens tänker på att det är lättare för dem.

Att berätta om bion med maken i helgen, eller turen till landet med familjen, anses inte vara att också »avslöja« något om sin sexualitet. När en kvinna däremot berättar om ett teaterbesök med flickvännen kan det uppfattas som att hon pratar om sin sexuella läggning.

27

När vi pratar om »sexuell läggning« tänker många endast på homosexualitet och bisexualitet. Heterosexualitet som norm i samhället är alltså så självklar att de som följer den inte ens tänker på det.

Normer är alltid bundna till makt: den som följer en norm får fördelar. En fördel heterosexuella åtnjuter är att aldrig behöva »komma ut«, det vill säga berätta om sin sexualitet för människor omkring sig. Om inget annat sägs tar de flesta för givet att en person är hetero. En annan fördel är att ofta känna sig tilltalad av reklambudskap, broschyrer från resebolag och romantiska filmer. Det i sin tur gör att man känner sig inkluderad, accepterad och så gott som aldrig ifrågasatt.

Det finns också tyngre fördelar som heterosexuella åtnjuter, som att slippa mobbning, trakasserier, blickar, kommentarer, diskriminering och våld på grund av sin sexualitet.

Det är ett faktum att unga homosexuella, bisexuella och transpersoner generellt sett mår mycket sämre, har lägre självkänsla, känner otrygghet och hyser sämre tillit till människor än jämnåriga heterosexuella. Exempelvis Ungdomsstyrelsen har visat att bland homo- och bisexuella kvinnor i åldern 16–29 år har 25 procent försökt begå självmord, vilket kan jämföras med 8 procent bland heterosexuella kvinnor. Unga homo- och bisexuella män mår psykiskt dåligt i dubbelt så stor utsträckning som unga heterosexuella män.

Unga homosexuella och bisexuella har utsatts för kränkningar och diskriminering i långt större utsträckning är jämnåriga heterosexuella. 65 procent av kvinnorna och 48 procent av männen uppger att de råkat ut för sådant under de senaste tre månaderna.

28

Sexualkunskap i skolan

Utmana normer i klassrummet över normer är inte något som bara görs på särskilda lektioner. Även under lektioner som inte handlar om sex och samlevnad kan vi synliggöra personer, kärlek, relationer och familjer som inte omfattas av normerna. I alla samtal spelar det roll vad vi säger och hur vi säger det. Antaganden eller uttryck som är heteronormativa både begränsar och kränker elever och vuxna på ett sätt som inte är acceptabelt.

Det finns nackdelar med att alltid utgå från de avvikande grupperna när man i skolan försöker arbeta med förståelse, tolerans och empati. Det är problematiskt att låta klassen diskutera normbrytares förutsättningar och rättigheter.

Ska homosexuella få adoptera barn? Hur känns det att vara kille och klä sig i klänning? Vad tänker man om två tjejer som är ihop? Alternativet är att belysa och diskutera varför vi har föreställningar om att vissa kläder är okej för en kille medan andra inte är det.

Att diskutera och reflektera

Ett normkritiskt arbetssätt innebär att fokusera på hur normerna i samhället ser ut och vilka konsekvenser de får, istället för att diskutera individer.

Att fokusera på den eller det som bryter mot normerna är problematiskt eftersom man då inte utmanar de maktförhållanden som normerna bygger på. Det ger den grupp som alltid har privilegier – normgruppen – ett ytterligare privilegium, nämligen att diskutera den utsatta gruppen. Varför ifrågasätter vi sällan att heterosexuella får adoptera barn?

Eftersom heterosexualitet är norm antas det självklart att heterosexuella är bra föräldrar. Huruvida homosexuella kan vara lika bra föräldrar anses vara en fråga för de heterosexuella att diskutera. När vi gör så ifrågasätter vi inte normen i sig utan låter den fortsätta vara det självklara och »normala«. Den som avviker får fortsätta att vara något konstigt, felaktigt eller annorlunda. Med det arbetssättet är det svårt att uppnå jämlikhet mellan människor.

Arbetet ska istället fokusera på att ifrågasätta varför det finns orättvisa uppfattningar om att det är mer okej att vara heterosexuell än homosexuell. Med det arbetssättet kan vi

29

få syn på de maktskillnader som finns mellan den som följer en norm och den som inte gör det. från ett samtal som handlar om att tolerera vissa »avvikande grupper« (homo- och bisexuella, transpersoner, personer med funktionsnedsättningar och så vidare) utgår vi ofta (omedvetet) från att det inte finns representanter från de grupperna i klassrummet. Så är sällan fallet.

Alla i klassen är antagligen inte heterosexuella. Det är inte säkert att de som ser ut som tjejer eller killar också känner sig som det. Eleverna i gruppen lever inte nödvändigtvis tillsammans med en mamma och en pappa.

När vi utgår

Inkludera och ifrågasätt När vi jobbar med att utmana normer bör vi göra det genom att både inkludera och ifrågasätta. Det är ett synsätt och en arbetsmetod som ska genomsyra undervisningen över tid.

Ett inkluderande perspektiv innebär att visa bilder, välja exempel och använda ett språk som omfattar alla.

Ett exempel är att prata om att man kan bli kär i både killar och tjejer eller att könet inte spelar någon roll. Det handlar om att prata om människor istället för att göra generaliseringar utifrån kön. När vi pratar om kroppar är vi tydliga med att de kan se ut och fungera på många olika sätt. I Världens viktigaste bok innebär det perspektivet att det finns bilder på olika slags kärlek, familjer, kroppar och kön.

Det innebär också att det inte bara är det normativa som syns i exempel och citat. Det är ett sätt att se till att alla känner sig omfattade av undervisningen och att den angår dem, en självklarhet utifrån skollagens formuleringar om alla elevers lika värde.

Samtidigt måste vi jobba med normerna aktivt genom att benämna och ifrågasätta dem. Om vi »bara« använder ett inkluderande perspektiv riskerar själva normen att förbli osynlig. Därför måste vi identifiera vad en norm är, hur den fungerar och vilka normer i samhället som begränsar oss. Ett exempel är att jobba med hur killar och tjejer blir uppfostrade, bemötta och hur de skildras i populärkulturen.

Vad säger det om vilka förväntningar som finns på killar respektive tjejer?

När vi har identifierat själva normen går vi vidare och ifrågasätter den. Vilka andra sätt kan det också vara på? Har alla killar de här egenskaperna? Har inte tjejer också samma

30

Sexualkunskap i skolan