9789170053375

Anders Lindgren (red)

Skydda

dina idéer – patent, varumärken, design, upphovsrätt och piratkopiering

1 Konsultförlaget Uppsala Publishing House AB

Skydda dina idéer – patent, varumärken, design, upphovsrätt och piratkopiering © 2008 BRANN AB och Uppsala Publishing House AB Adress: Uppsala Publishing House, Box 2070, 750 02 Uppsala Tfn: 018-55 50 80, Fax: 018-55 50 81 E-post: info@uppsala-publishing.se, www.uppsala-publishing.se Omslagsbild: Jeffrey Cameron Collingwood/stockexpert Omslag: Daniel Åberg Grafisk form: Daniel Åberg Redaktör: Lars-Olof Naessén Upplaga: 1:1 ISBN-13: 978-91-7005-337-5 Tryckeri: Bulls Graphics, Halmstad 2008 Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

2

Innehåll Förord

................................................................................... 6

Inledning ................................................................................. 8 Så här kan det gå! ................................................................. 12 Kap 1 –

Patent – en inledning ................................................... 22

Kap 2 –

Innehållet i en patentansökan ....................................... 35

Kap 3 –

Patentverkets handläggning av patentansökan ............. 42

Kap 4 –

Patent i utlandet .......................................................... 54

Kap 5 –

Patent som informationskälla

Kap 6 –

Design ........................................................................ 77

Kap 7 –

Strategiska överväganden

Kap 8 –

Rätten till uppfinningar ............................................... 100

Kap 9 –

Varumärken . ..............................................................111

...................................... 71

.......................................... 89

Kap 10 –

Upphovsrätt . ........................................................... 138

Kap 11 –

Piratkopiering – counterfeiting . .................................147

Kap 12 –

Kommersiella avtal .................................................. 158

Register .............................................................................. 175 3

Förord

Förord

1

975 svarade materiella tillgångar för 83 % av börsvärdet medan 17 % utgjordes av immateriella tillgångar för de 500 största företagen enligt Standard and Poor. År 2005 var förhållandet det omvända. 20 % av företagens marknadsvärde utgjordes då av materiella tillgångar som byggnader, maskiner och inventarier, medan 80 % av företagens börsvärden var hänförbara till deras immateriella tillgångar. Utvecklingen återspeglar den fundamentala om- och uppvärdering som skett när det gäller det intellektuellt kapitalet.

Tidigare värderades traditionell verkstadsindustri som Volvo, ABB och SKF högst men i dag är förhållandena annorlunda. Ford med 327 000 anställda hade 2005 ett börsvärde på 24 miljarder dollar, medan Microsoft med 57 000 anställda värderades till 300 miljarder dollar. Extrema kunskaps-, teknik- och idéberoende företag som Google och Skype värderas ännu högre per anställd.

Varje Microsoftanställd motsvarades 2005 av ett börsvärde på 5,2 miljoner dollar, en anställd vid Google värderades till 22 miljoner dollar medan montören på Fords fabrik i Detroit av börsens investerare värderades till drygt 73 000 dollar.

Det är uppenbart att marknaden värderar bärkraftiga idéer och företagens intellektuella kapital allt högre. Inte för inte omvandlas i allt snabbare takt tillverkningsföretag som ABB och IBM till renodlade kunskapsföretag. Den som tidigare sålt plåt eller elektronikkomponenter upptäcker att det är mer lönsamt att kommersialisera koncept, modeller, licenser, mjukvara och andra former av välstrukturerad och förpackad kunskap. Ericssons handel med licenser för patent inom tele- och datakommunikation 4

omsätter årligen många hundratals miljoner kronor och är ett eget profitcenter, och IBMs konsultrörelse står för en växande andel av företagets vinst.

Pengar stoppas i bombsäkra kassaskåp, och maskinparker omgärdas av kameror, larmade staket och gallergrindar. Men hur skyddar man de tillgångar som uppenbarligen är allra mest värdefulla, nämligen idéerna och företagens intellektuella kapital?

Denna bok vill på ett enkelt sätt berätta om sådant idéskydd.

Den är avsedd att vara en översiktlig och lättläst skrift för entreprenören, formgivaren, industridesignern, chefen för forskningsoch utvecklingsavdelningen eller marknadschefen. Boken vänder sig till alla som behöver en populärvetenskaplig beskrivning av hur man skyddar sina idéer och registrerar till exempel patent, varumärken, mönster och domännamn. Den vill vara en kursbok för i princip alla ingenjörer som i sin blivande yrkesverksamhet på olika sätt exponeras för uppfinningar och förpackad, applicerad kunskap. Egen såväl som andras.

Ytterst få människor ägnar sig åt att spränga kassaskåp och forcera gallergrindar för att komma åt kontanter och maskindelar. Desto fler stjäl, kopierar, renommésnyltar och missbrukar på andra sätt andras idéer, upphovsrätt och intellektuella kapital. Och de gör det medvetet eller omedvetet. Läs gärna mer om idéskydd och kommersialisering av intellektuellt kapital på www.brann.se.

Jag vill också passa på att tacka de företag som har haft vänligheten att låta oss använda deras varumärken i denna bok.

Stockholm i december 2007 Anders Ekman MSc., MBA Verkställande Direktör, BRANN AB

5

Inledning

Inledning

I

mmaterialrätt är för många ett okänt begrepp. Ändå är det ett rättsområde som har stor betydelse vid all kreativ verksamhet.

Immaterialrätten erbjuder möjligheter till skydd för en mängd olika former av mänskligt skapande, exempelvis patent, varumärken, designskydd eller upphovsrätt. Dessa begrepp får allt större uppmärksamhet bland annat i media eftersom de har stor ekonomisk betydelse i många sammanhang.

Varför är immaterialrätten viktig?

Trots denna stora betydelse är kunskaperna om immaterialrätt bland beslutsfattare i det svenska näringslivet mycket varierande.

Man har dock kunnat notera en tydlig ökning av intresset under det senaste decenniet. Samtidigt har det länge saknats bra och lätttillgängliga skrifter på området. Den här boken avser att råda bot på denna brist.

Varför behöver då chefer, projektledare, de som arbetar med utveckling och förändring, marknadsförare, ja i stort sett alla medarbetare i första hand inom näringslivet, förkovra sig inom immaterialrätten?

Ett mycket väsentligt skäl är att den globala ekonomin blir alltmer beroende av kunskaper och kunskapsutveckling. De produkter som tillverkas, och för all del de tjänster som tillhandahålls, baseras mer och mer på avancerad kunskap och investeringarna i så kallat intellektuellt kapital ökar i alla ekonomier. Detta intel6

lektuella kapital är ”immateriellt” till sin natur; framförallt är det rörligt och flyttbart. En maskin som stansar plåtdetaljer blir inte missnöjd och går inte ut genom dörren, vilket en kvalificerad yrkesarbetare eller ingenjör kan göra.

När ett företags kapital i allt större utsträckning utgörs av intellektuellt kapital blir det allt viktigare att hindra att det som detta intellektuella kapital producerar, sprids okontrollerat. Immaterialrättsliga principer och skyddsformer gör det möjligt att hindra eller åtminstone begränsa de skador som kan uppkomma på detta sätt.

Genom att arbeta strategiskt med immaterialrätt och de olika skyddsformer som finns och integrera dessa strategier i den övergripande affärsstrategin, kan man skapa stora mervärden.

En aktiv patentstrategi kan bidra till att skapa ”patentjuveler” som kan generera avsevärda intäkter genom licensiering.

Genom att vara tydlig gentemot konkurrenter och visa att man är beredd att försvara sina rättigheter, kan man få en ”freedom of action” som innebär konkurrensfördelar, vilket i sin tur ger större marginaler och större intäkter.

Hur ska boken läsas?

Den här boken tar upp de väsentliga delarna av immaterialrätten och diskuterar patent, varumärken, design och upphovsrätt.

Att behandla allt detta i en bok innebär givetvis att framställningen blir översiktlig men den är ändå tillräckligt detaljerad för att du som läsare ska få relevanta kunskaper.

Med dessa kunskaper i bagaget räknar vi med att du kan fatta ännu bättre beslut när du i din verksamhet kommer i kontakt med frågor som har med immaterialrätt att göra. Denna ökade insikt gör att du också vet när du behöver hjälp av specialister.

Eftersom de olika delarna av immaterialrätten hänger nära ihop har du nytta av att läsa hela boken. Det hindrar inte att 7

du kan börja läsa de avsnitt som du finner mest angelägna. Med hjälp av innehållsförteckningen och sakregistret är det lätt att hitta.

Boken kan med fördel användas som underlag för diskussioner om framtidsfrågor i företaget och organisationen, kanske i samband med ”kick-offer”, planeringsmöten, interna kurser och så vidare. Särskilt gäller det när strategiska frågor ska behandlas där immaterialrätten får ett ökat inslag i alla verksamheter.

Författarna Den här boken har tillkommit som ett projekt inom BRANN AB. Det började redan i slutet av 1990-talet med att en grupp medarbetare på BRANN samlades och diskuterade fram ett lämpligt innehåll i ett enkelt och lättfattligt material om patent.

Det resulterade i ett material bestående av en pärm med lösblad, som har använts som undervisningsmaterial och delats ut till kunder.

Tanken att göra en ”riktig” bok fanns hela tiden med i bilden och under 2006 sjösattes ett projekt under ledning av Anders Lindgren, som redaktör, i samarbete med Lars-Olof Naessén på Uppsala Publishing House.

Anders Lindgren är förutom redaktör författare till kapitlet om strategier och till den berättelse som inleder boken. Övriga författare är Carlåke Andersson som skrivit om design och om handläggning av en patentansökan och hur man använder patent som informationskälla. Rune Pettersson har skrivit kapitlet om avtal, och Thomas Johansson och Dan Källström är båda delaktiga i kapitlen om varumärken. Kapitlet om rätten till uppfinningar har Astrid Jonsson som upphovsman, Moa Askengren har skrivit om upphovsrätt och Omar Baki ansvarade för kaptilet om piratkopiering.

8

Anders Lindgren och Carlåke Andersson är patentkonsulter.

Rune Petterson, Astrid Jonsson, Omar Baki och Thomas Johansson är alla jurister med inriktning mot varumärkesrätt och/ eller patenträtt. Dan Källström, som nu har lämnat BRANN för annan verksamhet, och Moa Askengren är biträdande jurister.

9

Kapitel 1

Patent – en inledning

I

det här kapitlet diskuterar vi några grundläggande begrepp när det gäller uppfinningar och patent.

Patent är ingen ny företeelse Patent är ingen ny företeelse och de flesta människor känner förmodligen till begreppet och vet att det har med uppfinningar att göra. Däremot är det nog ytterst få som kan förklara vad ett patent egentligen innebär.

Värdefullt för både uppfinnaren och samhället Ett patent kan liknas vid ett kontrakt eller ett avtal mellan samhället och en uppfinnare. Filosofin bakom patentväsendet baseras på tanken att teknisk utveckling för samhället framåt, ekonomiskt och på andra sätt. För att individer och företag ska ägna sig åt teknisk utveckling måste man också belöna deras insatser. Man har valt att utforma denna belöning som en i tiden begränsad ensamrätt som innebär att ingen annan kan exploatera tekniken kommersiellt.

Som motprestation till denna ensamrätt kräver man att uppfinnaren gör den nya tekniken tillgänglig för allmänheten så att andra kan ta del av den och vidareutveckla den, för att på så sätt 10

ytterligare föra tekniken framåt. Detta åstadkommer man genom att publicera det beviljade patentet med en fullständig beskrivning av uppfinningen. Uppfinnaren får dessutom betala avgifter för att upprätthålla sin ensamrätt, så kallade årsavgifter för patentet.

Redan de gamla grekerna ...

Idéer av detta slag är emellertid inte något modernt påfund.

Redan i staden Sybarus i det gamla Grekland förekom en slags ”patenträtt”. Invånarna i Sybarus var livsnjutare – därav ordet sybarit, njutningsmänniska. Man tyckte om god mat och dryck och allt annat som gjorde livet behagligt. Den som hade ”uppfunnit” en särskilt delikat maträtt belönade man genom att låta honom få ensamrätt på att servera denna rätt under ett år.

Eskimåerna har något som skulle kunna liknas vid ett slags upphovsrätt: en man sjunger aldrig en annan mans sång. Aboriginerna i Australien har ett slags ”designskydd”: en man tillverkar aldrig en kopia av en annan mans kastvapen.

Från den första patentlagen till dagens regler År 1474 i Venedig formulerades det första kända skriftliga dokumentet som kan liknas vid en formell patentlag. Dokumentet hade formen av ett dekret som gjorde det möjligt för myndigheterna i Venedig att bevilja en individ ensamrätt att kommersiellt utnyttja en nyttig uppfinning som gjorts eller införts i Venedig.

Under de följande århundradena utvecklades dessa tankegångar och exempelvis i England innebar Statute of Monopolies (1632) att kronans exklusiva rätt att bevilja privilegier togs bort, och man införde en myndighetsutövning i stället.

Under slutet av 1800-talet och i samband med industrialismen förbättrades kommunikationerna. Det ledde till att man fick bättre distributionsmöjligheter för produkter och en naturlig följd blev att marknaderna vidgades. Det uppkom ett ökat be11

hov av skydd för uppfinningar. Patentlagarna utvecklades under denna tid. En internationell överenskommelse, Pariskonventionen från 1883, förenklade för företag och uppfinnare att söka patent i utlandet. Pariskonventionens betydelse berörs i kapitel 4 Patent i utlandet.

I modern tid – under 1970-, 80- och 90-talen – har system för regional och centraliserad behandling av patentansökningar tillkommit: European Patent Convention – EPC – och Patent Cooperation Treaty – PCT – samt ytterligare några regionala system.

Det bör dock noteras att det ännu inte finns något ”världspatent”. När detta ord används, bland annat i massmedier, betyder det helt enkelt att någon har patent i många länder i världen.

Ett internationellt, globalt, harmoniseringsarbete pågår hela tiden men går mycket långsamt. Hittills har man endast enats om en internationell harmonisering av formalia avseende patentansökningar i en konvention som benämns Patent Law Treaty, PLT. PLT är i kraft i 15 länder, dock inte i Sverige. Man har trots detta infört ändringar i Patentlagen som motsvarar de ändringar som gjorts i PLT. Under 2007 reviderades både den svenska patentlagen, EPC och PCT och man fick dessutom ett stort antal ändrade regler i USA. De flesta av dessa ändringar gjordes för att harmonisera lagarna och anpassa dem till det så kallade TRIPS-avtalet inom WTO och till Patent Law Treaty.

Patent – några grundläggande fakta Man erhåller svenskt patent genom ett registreringsförfarande som efter ansökan behandlas av Patent- och registreringsverket – PRV. Vi beskriver förfarandet i detalj i kapitel 3 Patentverkets handläggning av patentansökan.

12

Vad innebär patent och ensamrätt?

Ett patent har så kallad rättsverkan från och med sin ingivningsdag, det vill säga den dag då patentansökan kom patentverket tillhanda och fick ett ansökningsnummer. Men en patentansökan är inte tillräcklig för att hindra någon från att utnyttja eller använda sig av den patentsökta uppfinningen. För att göra det krävs ett beviljat patent.

När patentet beviljats kan man stämma för intrång och begära skadestånd. Det kan ske retroaktivt från ingivningsdagen, dock endast i Sverige för de senaste fem åren innan talan väcktes.

Som antytts ovan är alltså patentet en ensamrätt för innehavaren till den teknik som framgår av patentet. Det är dock mycket viktigt att förstå denna ensamrätts innebörd. Ensamrätten innebär att man genom ett patent kan hindra andra från att utnyttja uppfinningen. Emellertid har man inte någon garanterad rätt att för egen räkning exploatera uppfinningen.

Det kan nämligen vara så att en ny uppfinning är en vidareutveckling av någon befintlig produkt eller process. Vad ”den nye” uppfinnaren gjort är att han eller hon har modifierat den befintliga produkten så att den har bättre prestanda på något sätt, blir billigare eller enklare att tillverka.

Låt oss nu anta att den tidigare tekniken är skyddad av ett patent och den vidareutveckling som gjorts endast är ett tillägg av något element eller förfaringssteg. Denna vidareutveckling kan i sig vara patenterbar och låt oss vidare anta att patent också beviljas. Det som då kan inträffa är att innehavaren av det senare patentet vid utövandet av den nya uppfinningen faktiskt utnyttjar den tidigare skyddade uppfinningen, det vill säga gör intrång i det tidigare patentet genom att tillämpa sin egen uppfinning. Det senare patentet blir med andra ord beroende av det tidigare.

Man får här en situation där ingen kan utnyttja den nya uppfinningen om man inte kommer överens om ömsesidiga licenser.

13

Det ska sägas att denna situation kanske inte är alltför vanlig, men den förekommer definitivt i fall där det finns ett grundläggande ”plattformspatent” och där det finns utrymme för patentering av tillämpningar av den patenterade plattformen.

Det är dock viktigt att notera att rätten att hindra utövande av en patentskyddad uppfinning gäller både kommersiell utövning, det vill säga användning, tillverkning eller försäljning och import av en patentskyddad uppfinning.

Patent som egendom Ett patent kan representera ett mycket stort värde. Ett företag som befinner sig i en tidig fas, exempelvis ett nystartat företag som är baserat på resultat från akademisk forskning, kanske har hela sin tillgång och sitt värde i form av en eller flera patenträttigheter.

Dessa rättigheter kan överlåtas på någon annan än den registrerade innehavaren, och vid företagsförvärv är det därför mycket viktigt att ha ägarförhållandena klarlagda. Om en uppfinnare själv söker patent på det som han eller hon har uppfunnit kommer uppfinnaren själv att bli ägare av patentet. Om däremot uppfinningen gjorts i en anställning övergår oftast rätten till uppfinningen automatiskt på arbetsgivaren.

Att detta kan få stora konsekvenser visar bland annat den strid som den svenska uppfinnaren Håkan Lans utkämpar i USA och där en viktig faktor är om det är företaget eller personen som innehar rätten till patentet. Vi utvecklar detta ämne närmare i kapitel 8 Rätten till uppfinningar.

Varje individ som står som innehavare har i princip förfoganderätt över sin andel. Detta gäller med vissa begränsningar, vilket kan ställa till mycket stora problem om det uppstår tvist mellan innehavarna, något som vi utvecklar i kapitel 12 Kommersiella avtal.

14

Om ett företags verksamhet baseras på exploateringen av en patentsökt teknik med flera uppfinnare som upphovsmän är det av största betydelse att de faktiska förhållandena blir klarlagda.

Om uppfinnarna inte gjort uppfinningen i sin anställning, utan till exempel varit en grupp enskilda personer som samarbetat i ett projekt, är det således mycket viktigt att företaget genom överlåtelseavtal tillförsäkrar sig rättigheterna.

Ett annat alternativ som man kan tänka sig är en exklusiv licens, som ger företaget ensamrätt att utnyttja uppfinningen mot ersättning, exemplevis i form av royalties.

Skyddsomfång Ett patent är som nämnts ovan ett skydd för ny teknik i vid bemärkelse.

Det är emellertid viktigt att beakta att det skydd som patentet ger begränsas till det som definieras av de så kallade patentkraven. Patentkraven är en del av patentet och innehåller den definition av uppfinningen som patentverket godtagit. Patentkraven berörs närmare i kapitel 2 Innehållet i en patentansökan.

Att tolka patentkraven för att fastställa vad de faktiskt omfattar kan vara en mycket komplicerad process. Detta är ett viktigt inslag i de flesta rättegångar om intrång eller ogiltighet.

Anledningen till att patentkravstolkning kan vara så komplicerad är att det inte alltid går att fastställa med fullständig säkerhet vad som avses bara genom att läsa formuleringarna i patentkraven. Ibland kan man nämligen tolka in betydligt mer än vad de använda termerna bokstavligen står för, åtminstone vad man kallar ekvivalenta uttryck.

Hur stora tolkningsfriheter man kan tillåta sig beror bland annat på vad som sägs i beskrivningen och på vad en fackman normalt kan antas lägga in i betydelsen. Men även andra faktorer kan spela in.

15

En mer ingående diskussion kring denna problematik skulle föra för långt och faller utanför ramen för denna bok.

Uppfinningar Vad menas med ”uppfinning”?

Glödlampan, telefonen och skiftnyckeln är historiska exempel på enskilda revolutionerande tekniska landvinningar som haft stor betydelse för samhälle och individ. Men den nya innovationen behöver inte vara av detta omvälvande slag för att betecknas som uppfinning. För det mesta, förmodligen i mycket mer än 90 procent av alla fall, är uppfinningar små förbättringar av befintliga apparater, produkter eller metoder.

Faktum är emellertid att det saknas en explicit juridisk definition av begreppet uppfinning. I stället har man valt att säga vad som inte kan vara en uppfinning. Detta definieras genom en undantagslista i patentlagen, där det bland annat står: En uppfinning kan aldrig utgöras av enbart 1 en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod, 2 en konstnärlig skapelse, 3 en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, 4 en presentation av information. Även om ovanstående undantag inte skulle gälla och om det alltså föreligger en uppfinning, är vissa uppfinningar undantagna från patenterbarhet. Exempel på detta är metoder för kirurgisk eller terapeutisk behandling, eller för diagnostisering som ska utföras på människor eller djur – i bland annat USA är dock detta tillåtet i viss utsträckning. Däremot räknas exempelvis äm16

nen eller blandningar av ämnen som används vid sådana metoder – till exempel läkemedel eller diagnostiska preparat – som patenterbara uppfinningar.

Man kan också, något förenklat, säga att produkter är patenterbara medan tjänster inte är det.

Patenterbara uppfinningar Ett grundläggande kriterium för att något ska vara en patenterbar uppfinning i patentlagens mening är att den ska kunna tillgodogöras industriellt, vilket brukar översättas med att den ska ha teknisk karaktär. Begreppet ”industri” har här en bred innebörd och exempelvis räknas jordbruk till industri.

Dessutom måste uppfinningen vara ny i förhållande till vad som var känt före dagen för patentansökningen. Den måste också skilja sig väsentligt från vad som tidigare var känt. Väsentlig skillnad kallar man vanligtvis uppfinningshöjd och vad som menas med det och vad som är nyhet belyser vi närmare nedan. Patenterbara uppfinningar kan innefatta nya anordningar, nya produkter, nya metoder eller en ny användning av tidigare känd teknik.

Men man kan inte få patent för uppfinningar vars utnyttjande strider mot goda seder eller allmän ordning, även om de skulle anses vara patenterbara för övrigt. Inte heller kan man få patent på växtsorter, djurraser eller biologiskt ”förfarande” för framställning av växter eller djur – det finns en särskild lag för skydd av växtsorter. Det går dock att få patent för mikrobiologiska ”förfaranden” eller produkter av sådana förfaranden. Hela bioteknikområdet faller således inom det patenterbara området.

Patentlagens kriterier för att en uppfinning ska vara patenterbar kan således sammanfattas i termer av • teknisk karaktär • nyhet • väsentlig skillnad – uppfinningshöjd 17

Den som överväger att investera i ett patentskydd för sin uppfinning, måste själv eller med extern hjälp ta ställning till dessa ”kvalitetskrav”, före ett investeringsbeslut. Låt oss titta lite närmare på innebörden av dessa patenterbarhetskriterier.

Teknisk karaktär

Med begreppet teknisk karaktär brukar man mena att uppfinningen ska vara en lösning på ett tekniskt problem. Uppfinningen ska också medföra samma tekniska effekt varje gång den utövas, det vill säga den tekniska effekten ska vara reproducerbar.

Uppfinningens tekniska effekt är i många fall enkel att konstatera men kan ibland behöva påvisas genom tester och försök. Det är då viktigt att man har kontroll över alla påverkande faktorer, så att samma tekniska effekt kan uppnås vid en senare upprepning.

God ordning på anteckningar, skisser och laborationsprotokoll är därför att rekommendera om man vill bli en framgångsrik uppfinnare, liksom väl planlagda tester och ett strukturerat utvecklingsarbete. Bra dokumentation kan också ha stor betydelse när en patentansökan ska utarbetas. Som framgår av kapitel 2 Innehållet i en patentansökan, ska den innehålla en mycket detaljerad beskrivning av uppfinningen.

Att uppfinna ”vid köksbordet”, det vill säga att göra uppfinningen helt teoretiskt ger mera sällan erforderligt underlag för en genomarbetad patentansökan som ska ge ett brett täckande skydd för alla tänkbara aspekter av uppfinningen.

Nyhet

Kravet på nyhet innebär att uppfinningen ska skilja sig från allt vad som var känt eller offentligt tillgängligt före den dag då ansökningen lämnades in. Denna samlade kunskap kallar man för ”teknikens ståndpunkt”.

18

Med känt eller offentligt tillgängligt menar man allt som har publicerats i skrift eller bild någonstans i världen eller som har framförts muntligt eller utövats på ett sådant sätt att åtminstone en person haft möjlighet att tillägna sig kunskapen. Med utövning menas användning, tillverkning, försäljning eller utbjudande av teknik.

All relevant kunskap som var allmänt känd före ansökningsdagen för en patentansökan räknas alltså in i det som kallas teknikens ståndpunkt. Dit hör även sådant som beskrivs i andra patentansökningar som lämnades in vid samma patentverk före den aktuella ansökan även om de blir offentliga först efter den senare ansökans ingivningsdag. Patentansökningar publiceras vanligtvis 18 månader efter inlämningsdagen om sökanden inte begär tidigare publicering.

I specialfallet, där två ansökningar som avser samma uppfinning lämnas in under samma dag av olika sökande, får båda patent som löper sida vid sida, om patenterbarhet föreligger gentemot den i övrigt kända tekniken.

Nyhetskravet innebär också att uppfinnaren måste hantera sin ännu inte patentsökta uppfinning på ett sådant sätt att den inte oavsiktligt görs allmänt tillgänglig. Uppfinningen anses inte vara ny om det i efterhand kan visas att den före ansökningsdagen har förvarats på ett sådant sätt att åtminstone en person haft möjlighet att studera uppfinningen.

Detta hindrar emellertid inte att arbete eller tester på uppfinningen sker i lokaler där anställda eller medarbetare har tillgång till uppfinningen. Det förhindrar inte heller uppfinnaren att kontakta tilltänkta köpare eller exploatörer av uppfinningen före ansökningsdagen. Sådana kontakter bör dock endast ske om information om uppfinningen överlämnas i förtroende och under sekretess, helst med ett underskrivet sekretessavtal – se vidare kapitel 12 Kommersiella avtal. På så sätt kan uppfinnaren 19

i efterhand visa vad som vid detta tillfälle betraktades som konfidentiell information.

Försiktighet är alltså en dygd, något som gäller för hantering av teknisk information i allmänhet och för uppfinningar i synnerhet.

Uppfinningshöjd

I de flesta fall räcker det inte att uppfinningen anvisar en ny lösning av ett tekniskt problem, den ska dessutom skilja sig väsentligt från vad som var känt före inlämningsdagen. Sådan väsentlig skillnad brukar benämnas uppfinningshöjd. Med uttrycket uppfinningshöjd brukar man mena en problemlösning som inte kan anses vara uppenbar för den genomsnittlige fackmannen inom teknikområdet ifråga.

En fackman – i patentlagens mening – kan allmänt beskrivas som en person som • har fullständig kännedom om den aktuella tekniken vid ansökningstillfället • har förmåga att utnyttja allt känt material på ett fackmannamässigt sätt för att göra närliggande konstruktioner • saknar särskild uppfinningsförmåga.

Svårigheten i att göra en objektiv bedömning av uppfinningshöjd är uppenbar. Inom teknikområden med snabb teknisk utveckling är kravet på uppfinningshöjd generellt sett högre än inom stagnerande teknikområden.

Om uppfinningen innebär ett tekniskt framsteg eller visar sig ge en överraskande teknisk effekt, kan detta vara ett tecken på uppfinningshöjd även om de medel som utnyttjas ligger nära till hands för fackmannen. Det ska dock sägas att en uppfinning inte måste vara bättre än den kända tekniken, utan det är skillnads20

kravet som är det viktiga. I sällsynta fall kan kommersiell framgång användas som stöd för uppfinningshöjd.

I det fall då en tidigare inlämnad ansökan – i samma land – som inte publicerats, det vill säga fortfarande hemlighålls i patentverket, ligger mycket nära den egna uppfinningen, räcker det emellertid med mindre skillnad mellan uppfinningen och den tidigare uppfinningen, för att patent ska beviljas.

Skyddstid och årsavgifter Skyddstidens längd räknas från ansökningsdagen och sträcker sig som längst 20 år från dagen för inlämning av ansökningen.

Skyddstiden för läkemedelspatent kan emellertid förlängas med ytterligare 5 år för att i någon mån kompensera för den utdragna processen för godkännande av nya läkemedel.

För att hålla patentet vid liv ska årsavgifter betalas till patentverket i de länder patentet registrerats i. Betalningen av årsavgifter inleds före utgången av år två räknat från ansökningsdagen, och ska betalas även om handläggningen inte är slutförd vid denna tidpunkt.

Den första betalningen täcker åren ett till tre, varefter årsavgifterna betalas i förskott med en stigande beloppsskala upp till den tjugonde årsavgiften. När detta skrivs uppgår årsavgiften i Sverige till några hundra kronor under de första åren för att sedan öka upp till åtskilliga tusen kronor vid slutet av patenttiden. Årsavgifternas storlek varierar också kraftigt mellan olika länder.

Intrång i patent Detta är ett ämne som i sig är omfattande nog att fylla egna böcker och avhandlingar. Här vill vi endast kort framhålla att när ett patents hindrande verkan ska bedömas är det patentets 21

oberoende patentkrav – ofta det första patentkravet – som i första hand ska bedömas. Intrång förutsätter nämligen att samtliga tekniska särdrag och bestämningar i patentkravet är uppfyllda.

Generellt kan sägas att det krävs en ordagrann motsvarighet mellan intrångsföremål och fristående patentkrav för att intrång ska föreligga, även om rättspraxis medger en vidare tolkning av ordalydelsen i patentkravet.

Att bli dömd för intrång kan medföra mycket stora konsekvenser för den som begått intrånget. I värsta fall kan företaget gå omkull.

Ett av de mest kända internationella fallen är Kodak/Polaroid, där Kodak i USA dömdes att betala 900 miljoner US dollar i skadestånd till Polaroid för att man utnyttjat Polaroids ”instant camera”-teknologi. Kodak fick också lägga ner hela sin verksamhet på ”instant camera”-området.

22