9789163889394

HU VU DE T

FULLT AV DI G

MÃ¥ns Gahrton

&

Johan Unenge

Första kapitlet

D

ET ÄR D-DAGENS morgon. Dagen

när Adam ska flytta. Dagen innan dagen han börjar i en ny klass, i en ny skola i en ny stad.

Och det är fem dagar efter Mollykatastrofen.

Adam tänker lämna kvar det mesta. Han har ju chansen nu. En otrolig möjlighet som inte får missas – han har chansen att börja om. Han kan till exempel låtsas som om Molly aldrig funnits. Han kan bara bestämma sig för det, att typ radera henne.

Fast det är klart, om han vill lämna det mesta, betyder det att inget är bra? Att inget är värt att packa ner?

Adam står framför spegeln i badrummet. Han suckar. Bredvid badkaret står tre flyttkartonger staplade på varandra – till och med i badrummet finns de. Det är flyttkartonger precis överallt! Nyss gick det att röra sig här hemma. Nu är det nästan omöjligt. Det kanske är uttänkt, tänker Adam. Om man har den minsta längtan att bo kvar så försvinner den när hemmet förvandlas till en labyrint av flyttkartonger. En labyrint där det mesta dessutom hamnat i fel kartong. Adam tittar på tandborsten och upptäcker att han tagit sin pappas.

Först var Adam ledsen för att de skulle flytta. Men sen hände det där med Molly. Då bestämde han sig för att det var skönt att slippa allt det gamla. Packa ner det i en kartong som inte får följa med, typ. Slippa Molly, Molly, Molly. Och aldrig mer bry sig om henne. Aldrig bry sig om några tjejer alls. Aldrig någonsin i hela livet!

Adam suckar igen. Är han verkligen den han vill vara?

Till exempel har Adam alltid varit ganska blyg. Det kan han ju välja att sluta med nu. Fast kan man välja det?

Hur går sånt till? Överst i en av flyttkartongerna ser han ett par solglasögon – som också tillhör hans pappa.

Adam plockar upp dem och sätter dem på sig.

8

– Hello baby! säjer Adam till sin spegelbild med sin mörkaste röst.

Som i och för sig inte är särskilt mörk.

Han hostar till. Och så gör han en cool min, som visar att han inte bryr sig. Eller är den där minen verkligen cool? Kan han se ännu coolare ut? Kanske är alla i hans nya klass supercoola?

Ska han visa att han tänker bli klassens coolaste kille?

Att han är klassens coolaste kille!

Fast kan man ha solglasögon på sig första dagen i en ny skola?

Inomhus?

Det knackar på badrumsdörren.

– Adam, chokladen är lagom varm nu! ropar pappa Wojtek genom dörren.

Varje morgon när Adam kommer till frukostbordet så står det en kopp varm choklad på bordet. Och på en tallrik ligger det en rostad macka med aprikosmarmelad och en med gurka och leverpastej på. Om Wojtek inte ska till jobbet är det han som fixar Adams frukost. Men eftersom han ofta 9

börjar jobba väldigt tidigt på morgonen så är det Adams mamma Emma som ordnar flest frukostar. Hon går aldrig till jobbet förrän hon fått iväg Adam till skolan.

Tänk att de fortfarande håller på så där, som om han är en liten bebis som inte kan bre sina mackor själv!

Hur coolt är det egentligen? Någon dag ska han be dem sluta med det där. Någon dag. Han vet ingen annan som har det så. Hans kompis Abdi påstår att det är för att Adam inte har några syskon, Abdis lillasyster får bre sina mackor själv fast hon bara är fem år. Själv tycker Abdi att Adam har det lyxigt som får så mycket service av sina föräldrar. Och så kanske det är. Det kanske skulle varit annorlunda om Adam haft ett syskon. Då skulle han haft sämre service – men kanske roligare? Fast Abdi har tre syskon. Och det är alltid sånt kaos där. Adam gillar lugn och ro.

Adam äter alltid leverpastejmackan först och så tar han marmeladmackan sen, som efterrätt. Ett kort ögonblick funderar han på att göra tvärtom som 12

omväxling. Man kan ju ändra sig. Sen tar han ett bett av leverpastejmackan. Och funderar på hur han vill att hans nya klass ska tänka när han dyker upp.

Man måste ju göra intryck på dem direkt. Visa vem man är, och vilka skills man har.

Sportkillen Adam, kan det vara något? Ja, varför inte? Han är ju bra på friidrott. Hoppar långt, springer fort och är dess­utom bra på höjdhopp. Han skulle ju kunna utmana alla i nya klassen, tävla om vem som är snabbast – och slå dem med tio meter! Så blir alla superimponerade.

Om nu Adam vill fortsätta med friidrott. Den sista tävlingen var det värsta Adam varit med om. Det var verkligen en rekordtävling. Rekorddålig på alla sätt.

Alla pratade som om Adam redan flyttat, han räknades liksom inte längre. Melker och Abdi pratade om alla tävlingar de skulle vara med i när Adam inte bodde där längre. De pratade om hur stafettlaget skulle se ut. Utan Adam på andra sträckan. Det var som om Adam var osynlig 13

eller inte fanns i rummet när de snackade om allt kul de skulle göra.

Och framför allt: det var ju där och då, just innan Adam skulle hoppa längdhopp, som det där med Molly hände. Det där som Adam aldrig mer vill tänka på.

Det hade i och för sig inte med friidrott att göra. Men om han inte hade varit med i tävlingen så hade det aldrig hänt.

– Glöm inte att borsta tänderna sen, säjer Emma och knackar Adam på axeln.

Om det hade varit förra året hade hon kramat om honom nu, tänker Adam. Så något har ändå hänt.

Adam ler mot badrumsspegeln med nyborstade tänder.

Kanske är han den charmiga killen? Killen med leendet som får alla tjejer att smälta. Han blundar och ser framför sig hur han glider in i klassrummet, möter alla tjejers blickar, helt självsäkert – och så ler han. Och de nästan svimmar, aldrig har någon lett mot dem på det där sättet. Fast det är klart, Adam är nog inte helt redo för att vara den charmiga killen. Inte efter det där med Molly. Inte de närmaste tvåhundra åren i alla fall.

Helst skulle Adam vilja ha superkrafter. Tänk om han skulle flyga in genom fönstret och landa mitt i 14

OKEJ, DÅ ÄR DET DAGS FÖR NÄSTA!

HMM VÄNTA LITE, DET STÅR ADAM KIESLOWSKI HÄR, MEN …

VI LKEN AV ER ÄR DEN RI KTIGA?

VI VEEET INTE …!!

klassrummet! Och så skulle han läsa alla s­ kolböckerna på tio minuter med sin röntgenblick och lagra all information i dem i sin supersmarta hjärna. Och när den snyggaste tjejen i klassen plötsligt blev kidnappad av maffian så skulle Adam vara där och befria henne och sätta alla i fängelse. Som på film.

Hjälp, vad töntigt. Adam kanske är barnsligast i klassen? Och den enda superkraft han verkligen skulle behöva är tanke­läsning.

Särskilt den där gången, på tävlingen med Molly.

Adam undrar om de i nya klassen har kollat upp honom på nätet. Och hittat bilden från den där tävlingen där han ler så fånigt och har världens fulaste frisyr. Nej, de får inte ha gjort det! För att plåga sig själv söker han fram den. Tittar en lång stund. Men det gör nog ingen annan. Väl …?

Adam har förstås kollat upp Backaskolan. Han sätter sig vid datorn och gör det igen. På Youtube hittar han den där filmen med killen som kallar sig Sebbe och spelar piano och verkar tycka att han är någon sorts stjärna.

16

Och visst, han kan väl spela piano. Men Adam tycker att det är en ganska töntig låt! Åtta likes har han.

Så hittar han tjejerna som kramas när de vunnit en fotbollsmatch. En mörk tjej som är ganska lång. Och en blond tjej som är … rätt söt. Om man nu bryr sig om tjejer. Undrar om någon av fotbollstjejerna kommer att gå i Adams nya klass? De är lika gamla som han i alla fall.

Ja, vilka ska bli Adams nya klasskompisar? Kommer han bli kompis med någon av dem?

Det tog verkligen lång tid innan Adam blev kompis med Abdi. Och nu måste han lämna honom, den bästa vän han har haft.

Visst, det finns mobiler, klart de kan hålla kontakten.

Men det blir nog inte samma grej. Och det finns säkert inte någon som Abdi i Adams nya klass.

Adam suckar ännu en gång. Värdelöst! Han får nästan lite ont i magen när han tänker på det som väntar honom.

17

Det lär ju inte finnas någon som Molly i klassen heller, tänker Adam. In your dreams. Och lika bra det!

Adam går genom en korridor av staplade kartonger och in på sitt rum. Han har fortfarande några grejor kvar att packa ner. Egentligen borde hans mamma fått sköta allt packandet själv. Det är för hennes skull som hela familjen flyttar. Lärarjobb som passar just hennes speciella skills finns inte överallt, det var därför hon började prata om att flytta.

Wojtek tycker inte att det är en så stor grej. Adam vet inte hur många gånger Wojtek har tjatat om att de bara ska flytta 28 mil. Inte till världens ände, och språket är detsamma och ingen kommer att säja åk hem och sån skit.

Wojtek har berättat om när han flyttade från Polen.

Han bara bestämde sig. Det fanns nästan inga jobb där då, och han hade hört att Sverige var ett bra land. Men det var ju bara som han hade hört, han visste inte. Rätt coolt faktiskt, tycker Adam. Även när hans farsa är som allra mest hopplös och töntig så kan Adam plötsligt tänka på det där. Skulle han själv 18

vågat göra samma sak, bara flytta iväg till ett nytt land?

Men vad Wojtek än säjer så är det faktiskt en jättegrej för Adam att flytta. Och snart går flyttlasset. Det är dags. Nu måste Adam packa ner de där sakerna han sparat till sist. Han packar ner sina spikskor, de lila med svarta ränder som sitter bättre på fötterna än några andra han har haft. Han lägger i tränings­overallen också. Den med hans initialer på ena benet. A.K. Rätt coolt. Kanske skulle han ha de byxorna första dagen i nya klassen? Proffsbyxor, typ.

Adam tvekar lite. Sen lägger han ner den där töntiga mjukiskängurun i flyttkartongen. Den som han glömde ett tuggummi i magfickan på en gång så att den blev helt kladdig. Men den går liksom inte att slänga bort.

Till sist lägger han i hårbandet också. Det han fick av Molly. Och som han verkligen borde slänga bort.

Så drar han ett djupt andetag och stänger den sista flyttkartongen, stänger om sitt gamla liv. Nu är han redo för det nya. Hur det nu ser ut …

20

Andra kapitlet

E

VA SITTER PÅ sitt proffsiga fräscha kontor

och tittar ut på beachen där utanför. Hundra tusen ivriga fans sitter framför sina mobiler och datorer och väntar på ett nytt inlägg på Evaleva, den mest besökta sajten på nätet. Evas assistent tassar försiktigt in med en kopp te till Eva, men hon har inte tid att dricka något nu. Det smattrar om tangentbordet, hon skriver de sista viktiga raderna – och så är hon redo