9789163886638

Rose Lagercrantz Eva Eriksson

Kapitel 1

Sommarlovet var slut och det var dags för Dunne att börja i tvåan. ”Tänk att du har blivit så stor!” sa hennes mormor när de gick till skolan första dagen på höstterminen.

Det var knappt att Dunne fattade det själv.

Men redan andra dagen hade hon vant sig.

Och när var det dags för klassen att gå på Skansen, som tvåorna i den skolan brukar göra, var det som om Dunne aldrig hade varit något annat än en andra­klassare.

Det var just när Dunnes pappa hade kommit tillbaka från sjukhuset, där han hade legat hela sommaren efter en trafikolycka.

Hans ena ben skulle nog inte bli riktigt bra igen, hade doktorn sagt.

Men för Dunne var huvudsaken att han var hemma i det gula huset på Humle­vägen, så att hennes liv kunde bli lyckligt igen.

14

Med spagetti till middag.

Och saga på sängkanten …

… och sen: ”God natt, god natt! Och sov gott, Amore!”

Det är så man säger i Italien, landet som Dunnes pappa kommer ifrån.

15

Första kvällen Dunnes pappa Gianni var hemma var allt precis som Dunne ville att det skulle vara, om man bortser ifrån att han fick lite bråttom när hon skulle ge honom den tredje godnattkramen.

Plötsligt ville han titta på italiensk fotboll i teve.

I Italien är de rätt bra på fotboll.

De har tre topplag: Juventus, Napoli och Milan, och det var Milan som spelade, pappas favoritlag.

Klart han skulle se den matchen! Det måste hon ju förstå.

Efter en stund tassade Dunne upp ur sängen för att krama honom igen.

När hon kom ut i vardagsrummet hade han sänkt ljudet på teven och pratade i telefon.

Han avbröt sig förvånat. ”Sover du inte än?”

16

Men just då gjorde Milans forward mål!

Pappa blev överlycklig och Dunne lämnade honom med teven och telefonen.

17

Kapitel 2

Nästa morgon gjorde han i ordning en matsäck till henne och följde henne till grinden. ”Hej då, Dunne! Ha det så roligt på Skansen!” sa han och vinkade.

Dunne gick baklänges och vinkade tillbaka tills hon krockade med en lyktstolpe …

… och satte sig pladask på marken!

Pappa kom haltande efter henne. ”Hur gick det?” ”Det är lugnt”, log Dunne och kravlade sig upp.

Hon skulle just fortsätta baklängespromenaden när pappa hejdade henne.

”Dunne …”, sa han, ”du har väl inget emot att Vera tittar in till oss efter jobbet?”

Han menade en sköterska som han hade träffat på sjukhuset i somras. ”Varför det?” frågade hon. ”Hon vill gärna laga en god middag åt oss!” ”Det behövs inte”, sa Dunne. ”Du lagar så god mat själv!”

Det stämde. Dunnes pappa är fenomenal på att laga mat. Särskilt spagetti. ”Snälla Dunne”, bönföll han, ”säg att Vera är välkommen!”

Dunne stirrade oförstående på honom.

Så vände hon sig om och gick vidare.

Framlänges.

Utan att se sig om.

Kapitel 3

När hon kom fram till skolan stod hela klassen samlad på gården. Fröken var just i färd med att tala om vilka regler som gällde på utflykten.