9789163869990

Ljudet högg, skar, vibrerade likt metall som skrapar mot sten. Eragons tänder skallrade medkännande och han satte händerna för öronen och grimaserade medan han vred sig för att försöka ta reda på varifrån ljudet kom. Saphira kastade med huvudet, och trots oväsendet kunde han ändå höra henne gny av smärta.

Eragon svepte med blicken två varv runt borggården innan han upptäckte ett tunt dammoln som steg upp längs kärntornets vägg, från en fotsbred springa som hade spruckit upp under det svärtade, delvis förstörda fönster där Blödhgarm hade dödat trollkarlen. Samtidigt som gnisslet ökade i styrka tog Eragon risken att ta bort handen från ena örat för att peka på sprickan. ”Titta!” ropade han till Arya, som nickade bekräftande. Han satte tillbaka handen över örat.

Utan minsta förvarning upphörde ljudet.

Eragon väntade ett ögonblick innan han långsamt sänkte händerna och för en gångs skull önskade att hans hörsel inte vore fullt så god.

Precis när han gjorde det öppnade sig sprickan ännu mer. Den bredde ut sig tills den var flera fot tvärsöver och spred sig med rasande fart neråt längs kärntornets vägg. Likt en blixt träffade sprickan slutstenen ovanför byggnadens dörrar och spräckte den, så att det haglade småsten över golvet nedanför.