9789163865930

Lasse Anrell • Mati Lepp

ABC

tidigare böcker gemensamt: Spinkis och Blixten 1992 (i Lätt att läsa-serien 2006) Rock-Jimmy 1994 Spinkis och Katta 1996 (i Lätta att läsa-serien 2004) Spinkis och Costas 1997 (i Lätt att läsa-serien 2005) Spinkis och hans vänner 2000 (samlingsvolym med Spinkisböckerna)

Spinkis fotbolls-ABC

Text © Lasse Anrell 2010 Bild © Mati Lepp 2010 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm, efter en idé av Mati Lepp Formgivning: Mati Lepp och Fredrika Siwe Redaktör: Agneta Wallgren Reproduktion: All-Media, Malmö Tryckt av Livonia Print, Lettland 2010 1:a upplagan www.bonniercarlsen.se isbn: 978-91-638-6593-0

Hej! Jag heter Olle, men kallas ofta för Spinkis i mitt fotbollslag.

För jag är fotbollsspelare. Jag vill bli det, i alla fall. Jag spelar i ett lag som heter Söder­kamraterna. Det har jag gjort i nästan tre år nu. Vi spelar ofta sjumanna.

I mitt lag spelar flera av mina bästa kompisar. Costas är min allra bästa vän. Han är jätteduktig och kan sånt som cykelspark bland annat. Oj, vad svårt. En gång skulle han sluta i mitt lag för att byta till ett annat. Men han ångrade sig. Tur, tycker jag.

Jag är också ganska bra. En som är grymt bra på jonglering är Katta – en annan av mina kompisar. Men hon är inte med i Söderkamraterna, för vi har inte blandat lag. Synd, tycker jag.

Vår tränare heter Leif, men kallas för Blixten av oss i laget.

Han säger att vi måste öva, öva, öva om vi vill lära oss fotboll. Det är som ett språk, fullt av regler som jag inte lärt mig än. Men den viktigaste regeln är att ha kul, säger Blixten.

Och det kan jag!

Häng med när jag och mitt lag trixar och joxar med bollen för att få den i mål. För då blir det ett riktigt kramkalas.

Före matchen är det alltid lite pirrigt, kände på bollen – den var hal som en ål.

När det andra laget tog bollen blev det virrigt, när jag tog bollen vrålade alla: ”…!”

A

AVSPARK Äntligen

avspark! Nu kan vi få spela på

riktigt. Costas och jag har sagt att vi ska passa varandra jättemycket. Vi tittar på det andra laget.

Många ser ganska stora ut. Ska vi slå de där måste vi nog kämpa ännu mer än vi brukar.

B

BOLL Åh,

vad Costas och jag gillar bollar. Vinter, vår,

sommar och höst är nästan bara boll.

Alla sorters bollar är kul: snö kan bli bollar, innebandy går inte att spela utan boll, bad blir extra kul med boll, solen är världens största och skönaste boll.

Costas är min allra bästa kamrat, med honom blir det aldrig bråkigt.

Bollen känns nästan viktigare än mat. Är bollen med har man inte tråkigt.

C

cykelspark När

man spelar fotboll med Costas händer

det alltid nåt spännande. Men ibland är han lite för bra.

Som i går: när bollen kom bakom honom slängde han sig bakåt och tog den i alla fall. Nästan som om han låg på rygg och cyklade.

D

domare En

sak är rätt jobbig när man spelar fotboll:

att det ofta måste vara en mamma eller pappa som är domare. Särskilt när de blåser så att jag förlorar bollen. Jag vet ju att de har rätt, men varför måste de se alla fel jag gör …

Domaren blåser i sin pipa, ibland blir jag glad, ibland blir jag sur.

Dumt att sätta sig ner och lipa, nästa gång har jag nog bättre tur.