Page 1

Skrivhjulet är en lärobok om genrer. Den riktar sig främst till vuxna som studerar svenska som andraspråk och bygger på arbete enligt cirkelmodellen för genrebaserad undervisning. Arbetssättet är här anpassat efter de villkor som gäller för vuxenstuderande. Boken kan börja användas redan på grundläggande nivå, men är främst tänkt för kurserna i svenska som andraspråk på gymnasienivå.

KRISTINA ASKER

I Skrivhjulet lär man sig att känna igen mönster i olika texter och får öva på att skriva egna texter. Man arbetar enligt cirkelmodellen steg för steg, med en genre i taget, för att: • få textförebilder • skriva texter med stöd • skriva texter självständigt • utveckla kunskap om genren Skrivhjulet består av tio kapitel, där genrerna behandlas en i taget. I slutet av varje kapitel finns skrivuppgifter och genrens kännetecken repeteras. Alla kapitel innehåller dessutom avsnitt med praktiska råd till den som skriver. Det handlar om sådant som rubriker, hjälpmedel, tankekartor, avstavning, styckeindelning, stavning, källor, plagiat, citat med mera. Allra sist finns en uppslagsdel över termer som används. Facit finns på www.bonnierutbildning.se. Bokens tema är resor. Där finns läsning om resor förr och nu, om långsamma resor och snabba resor, om korta resor och långa resor. Bland genrerna finns det till exempel berättelser, debattartiklar och krönikor. Texterna är valda för att utgöra exempel på genrer men också för att väcka intresse och skapa diskussion. I sista kapitlet finns det skrivuppgifter där flera genrer övas, och där bokens texter kommer till nytta.

SKRIVHJULET

SKRIVHJULET

Skrivhjulet – en lärobok om genrer

KRISTINA ASKER

En lärobok om genrer www.bonnierutbildning.se

Omslag fullformat skrivhj.indd 1

(9308-6)

BONNIERS

2011-02-08 22.17


Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktör: Laila Blidmo Enge Grafisk form: Helen Miller Crafoord, Cosmos Art Bildredaktör: Helena Åkeson Bratt, Zobra Teckningar: Kjell Thorsson Omslagsbild: Måns Berg/Briljans Texträttigheter: Mette Stenberg Skrivhjulet ISBN 978-91-622-9308-6 ©2011 Kristina Asker och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat BONUS-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål.

BILDKÄLLOR Plainpicture/Folio 6–7 Getty Images/Bildbanken 9 Kristin Lidell 11a Creative Collections 11b Photographer’s Choice/Getty Images 12 P.Narayan/AGE/IBL Bildbyrå 13a Samsung 13b Alamy/Lucky Look 14, 20 Ken Kaminesky/Corbis/Scanpix 16–17 Helen Karlsson/Folio 18 Ted Spigel/Corbis/Scanpix 30, 98 Tony Latham/Corbis/Scanpix 34–35 John Håkansson/Folio 37, 39 Dewitt Jones/Corbis/Scanpix 42 Alamy/Lucky Look 45 Hulton Archive/Getty Images 52 Alamy/Lucky Look 57, 58 Warren Faidley/Corbis/Scanpix 60 Richard Schulz/Corbis/Scanpix 71 Alamy/Lucky Look 76–77 Mårbackastiftelsen 78 J.G Sandberg/IBL Bildbyrå 79a Kennan Ward/Corbis/Scanpix 79b Scanpix 80a Felix Oppenheim/Briljans 80b Jessica Gow/Scanpix 81 Alamy/Lucky Look 83 Travis Dove/Corbis/Scanpix 87 Strindbergs Museet 89, 90 Stefan Bladh/SvD/Scanpix 91 Stone/Getty Images 93 Chad Ehlers/NordicPhotos 97 Ola Ericson/www.stockholmsfoto.se 100–101, 103 Anna Molander/NordicPhotos 112–113 Creative Collection 114 Maria Annas/Bildhuset/Scanpix 115 Morgufile 116a Dreamstime 116b Pontus Carleville/Folio 119 Fotolia 120

Alexander Roslin/National- museum 126 Christofer Dracke/Folio 128–129 Moodboard/IBL Bildbyrå 130 Workbook Stock/Getty Images 135 Peter Ruterhagen/Johnér 137 Morgufile 138, 163 Amy Whitt/Masterfile/Scanpix 143 Morgufile 155 Linda Alfvengren/Folio 158–159 Morgufile 163 NASA Images 164 NASA Images/Bildbanken 166 Lasse Pettersson/NordicPhotos 174 Bildbanken 176 Mary Evans/IBL Bildbyrå 179 Magnus Rietz/Briljans 183 Samuel Ahlin/NordicPhotos 185 Botanica/Getty Images 192–193 David Aubrey/Corbis/Scanpix 205 Keystone/IBL Bildbyrå 209 Bildbanken 213 NASA Images 215 Tuca Vieira 219 AGE/NordicPhotos 223 Niklas Palmklint/Folio 226–227 NASA Images 230 Stuart Frankling/Magnum/IBL Bildbyrå 233 Tomas Wennbom/Nordic- Photos 235 AGE Fotostock/NordicPhotos 239 AGE Fotostock /NordicPhotos 242 NASA Images 252 Thyra Brandt/Folio 256–257 Marita Forsberg 260 Bodil Sjöström 265 Roger Schederin 268 Alan Copson/Corbis/Scanpix 273 Gorilla Creative Images/Getty Images 275 Lena Katarina Johansson/Nordic- Photos 280

TEXTKÄLLOR Andhé, Stefan, Anlag för vemod, Norstedts, 1998. Andrén, Ella, En överlevnadsberättelse, Dagensbok på nätet, 2006-12-02. Bjurman, Kerstin, Vem betalar din semester? tidskriften Södra Afrika på nätet nr 2003:09-10. Boye, Karin, ”I rörelse” ur Härdarna, Bonniers, 1927. Förmedlat genom ALIS. Colliander, Per, Mellan dröm och verklighet, Hallands Nyheter, 2010-01-25. Forsberg, Alltid på väg ur broschyren Schyst resande på nätet, 2009. Forsberg, Besök turismens bakgård, broschyren Schyst resande på nätet, 2009. Herrera Eriksson, Terri, Nu reser vi för att slippa upplevelser, Aftonbladet, 2008-10-19. Johnsson, Per, Kissad i ansiktet i Bryssel, www.bortabra.se, 2009-11-17. Lundgren, Hélène, Kryssa i väglöst land på Grönland, SvD , 2009-07-25. Löfström, Tomas, Mannen som reste, Vagabond, 2000. Förmedlat genom ALIS. Malmsten, Bodil, Priset på vatten i Finistère, Bonniers, 2001. Förmedlat genom ALIS. Mankell, Henning, Resan till världens ände, Rabén & Sjögren, 1998. Förmedlat genom ALIS. Mattsson, Viktoria, Dags att sluta flyga och börja videokonferera, Computer Sweden, 2007-09-24. Sandstig, Ola, Till fots över Mallorcas berg, SvD, 2003-04-09, ändrad 2008-09-05. Sjöström, Bodil, En blågul resa genom Minnesota, www.bortabra.se, 2010-02-11. Trotzig, Astrid, Blod är tjockare än vatten, Bonniers, 1996. Förmedlat genom ALIS. Wallén, Karin, Världens dummaste folk, www.vagabond.se, 2010-02-24.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryckt i Lettland av Livonia Print, 2011

Skrivhjuletalt.senaste.indd 2

2011-02-08 22.22


Förord I Skrivhjulet lär du dig skriva på svenska. Du lär dig känna igen mönster i olika texter och övar på att skriva egna texter med samma mönster, först med lite hjälp och senare mer självständigt. Med tiden växer din kunskap om varje typ av text. Du går tillbaka till tidigare texter och känner igen typiska drag hos just den sortens text. Text­ typen, den så kallade genren, blir till slut bekant för dig. Då kan du öva på att skriva om andra ämnen men i samma genre. Så småningom har du fått tillräcklig kunskap om genren och kan använda dig av den helt på egen hand. Därefter går du vidare till nästa genre och arbetar på samma sätt med den. Det blir som ett hjul som rullar, en resa med en början och ett slut. Stegvis närmar du dig genren och får kontroll över den. Hjulet rullar lättare och lättare ju närmare målet du kommer. Till slut behöver du inte tänka på hur du ska göra. Du ”kan” genren och koncentrerar dig framför allt på att få fram budskapet och innehållet i texten. För det viktigaste är ju innehållet och att läsaren uppfattar innehållet på det sätt du vill. Att föra fram ett budskap i skrift är inget man kan automatiskt, utan det måste man lära sig. Det gäller i synnerhet dig som skriver på ett främmande språk, men också den som skriver på sitt eget språk. Den här boken är skriven för att du ska lära dig använda olika genrer. Du arbetar steg för steg, med en genre i taget för att: • • • •

få textförebilder skriva texter med stöd skriva texter självständigt utveckla kunskap om genren.

Bokens tema är resor. Du kommer att få läsa om resor förr och nu, om långsamma resor och snabba resor, korta resor och långa, berättelser om resor och debatt om resor. Hjulet är en viktig uppfinning. Med hjälp av hjulet kan vi resa så som vi gör idag. Hjul finns på bilar, bussar, flygplan och tåg. Hjulet är också en symbol för något som upprepar sig, snurrar och kommer tillbaka till samma punkt, men som ändå går framåt, precis som ditt arbete med att lära dig skriva. Lycka till!

FÖRORD

Skrivhjuletalt.senaste.indd 3

3

2011-02-08 22.22


Innehållsförteckning 1. Genrer – Olika typer av texter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2. Återge händelser

..................................................

17

SKRIVRÅD: rubrik, hjälpmedel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

3. Berätta

.............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

35

SKRIVRÅD: kamratrespons, tankekarta, inledning

och avslutning ......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

4. Beskriva ........... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Miljöbeskrivningar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Personbeskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Faktabeskrivningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 SKRIVRÅD: adjektivkongruens, bygga ut text, förtäta . . . . . . . . 106

5. Instruera

......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

SKRIVRÅD: avstavning, stor och liten bokstav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122

6. Skriva brev och protokoll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Privata brev ............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Formella brev .......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Minnesanteckningar och protokoll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 SKRIVRÅD: styckeindelning, stavning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144

7. Redogöra

......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Faktaredogörelser ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Tabeller och diagram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Referat .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 SKRIVRÅD: faktainsamling, källor, citat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186

8. Analysera och förklara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 PM, uppsats, faktauppsats, utredning, rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Recensioner ............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 SKRIVRÅD: röd tråd, sambandsord, plagiat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214

9. Argumentera

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227

Debattartiklar .......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Insändare ................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 SKRIVRÅD: synonymer, ordval, upprepning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Skrivhjuletalt.senaste.indd 4

2011-02-08 22.22


10. Fler genrer ........................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 Intervju ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Reportage ................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262 Krönika ..................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 Kåseri ....................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 Andra genrer ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 SKRIVRÅD: talspråk, skriftspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 AVSLUTANDE SKRIVUPPGIFTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287

Uppslagsdel ............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 296 Skrivtermer ............................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 296 Några grammatiska termer ........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 Förkortningar ............................ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 304

Portfolio

Symbolen markerar en skrivuppgift som är lämplig att spara i en portfoliio, det vill säga en mapp där man samlar sina allra bästa texter.

FaCIT fi nns att ladda ner på www.bonnierutbildning.se

KOLUMNTITEL

Skrivhjuletalt.senaste.indd 5

5

2011-02-08 22.22


<<Förslag på illustration: några olika texttyper – recept, dikt, tidningsartikel, saga, reklam, protokoll, brev, sms…>>

6

KOLUMNTITEL

Skrivhjuletalt.senaste.indd 6

2011-02-08 22.23


1

GENRER – Olika typer av texter Olika typer av texter 8 Vem ska läsa? 10 Exempel på olika genrer 11 Kort repetition 15

GENRER

Skrivhjuletalt.senaste.indd 7

7

2011-02-08 22.23


Genrer – Olika typer av texter Det finns ett talesätt som säger: ”Den som har gjort en resa har alltid något att berätta.” Men hur berättar man? Hur formulerar man sina tankar och upplevelser så att andra blir intresserade när man skriver? Det är inget man bara kan, utan de flesta måste lära sig.

Varje dag träffar du på och läser text: skyltar, tidningar, reklam, brev, e-post, sms, böcker, text-tv … Listan kan göras lång. Vissa texter stannar i minnet och andra glömmer du direkt. En del används bara en gång och är sedan ointressanta, andra återkommer du till många gånger och läser gång på gång. Fundera en stund på följande frågor: • Varför skriver man? • Skriver du själv? • I vilka sammanhang skriver du? • Hur används dina texter? • Vad är det som gör att en text fungerar och att du minns den? • Kan man lära sig att skriva bättre? • Hur vet man att man gör rätt när man skriver? • Ibland fungerar inte alls ett visst sätt att skriva, även om språk och grammatik är helt rätt. Varför? Frågorna är många, men finns det några svar? Alla typer av text har sina speciella regler och sin speciella uppbyggnad. ”Texttyper” kallas ibland med ett annat ord för genrer (uttalas ungefär [sjangrer]). Det finns många olika genrer och varje genre har sina speciella kännetecken. I den här boken kommer du att få läsa exempel på texter i olika genrer och lära dig vad som är typiskt för dem. Du får också tillfälle att öva på att skriva i de olika genrerna. Hur vet man vilken genre en text är skriven i? Svaret på den frågan får man om man tänker på i vilket syfte texten är skriven, det vill säga vad texten ska användas till. Varför har författaren skrivit den? Vad fyller texten för funktion? Vem ska läsa den? 8

GENRER

Skrivhjuletalt.senaste.indd 8

2011-02-08 22.23


Olika grammatiska drag i texten talar också om vilken genre det är. Vissa drag är gemensamma för alla texter inom en genre, även om de behandlar helt olika saker. Instruktioner till att byta ett trasigt cykeldäck och att baka en sockerkaka har helt olika innehåll, men sättet att skriva instruktionerna kan ändå vara gemensamt. Detsamma gäller exempelvis berättelser. Berättelser kan handla om helt olika saker, men brukar ändå ha likartad uppbyggnad. Sagan om Rödluvan och vargen har faktiskt mycket gemensamt med en längre roman eller med en novell, men också med din egen berättelse om en resa du har gjort.

Läsarens förväntningar En text måste alltså stämma med de förväntningar som läsaren har. Ett recept bör innehålla det som är typiskt för recept, till exempel tydliga instruktioner om hur man ska göra. En saga förväntas ha en spännande inledning och ett tydligt slut, en naturbeskrivning har sina speciella kännetecken liksom en debattartikel, för att bara nämna några exempel. Utseendet på texten bör stämma med förväntningarna. Ett brev börjar med datum och en hälsningsfras, ett recept har en uppställd lista med ingredienser, en debattartikel har en rubrik med ett tydligt argument, en dikt är uppställd på ett visst sätt och så vidare. Detta är sådant som ibland skiljer sig från land till land och från kulturtradition till kulturtradition. Normer ändrar sig också med tiden och anpassas efter hand. Det som gick bra att skriva på 1800-talet går kanske inte lika bra idag och det som är lämpligt idag, till exempel att börja ett brev med ett hurtigt ”Hej!” kanske hade uppfattats som fruktansvärt oartigt för 50 år sedan. Stavning och styckeindelning, rubriker och avstavningar – allt detta har betydelse för vår uppfattning och vår tolkning av en text. Om man vill lära sig att skriva bra och effektivt gäller det att lära sig vad som är acceptabelt och vad som är olämpligt. Låter det svårt? Måste man lära sig detta för att över huvud taget våga skriva? Vad händer om man bryter mot reglerna? Kan man inte låta sitt eget sätt att skriva påverka texten så att den blir mer personlig? Frågorna är viktiga att fundera på, men goda skribenter vet mycket väl hur man ”ska” göra, och just därför klarar de av att bryta mot reglerna. Det är alltså bra om du känner till reglerna, för då vet du när du kan bryta mot dem så att din text blir mer personlig.

Skrivhjuletalt.senaste.indd 9

2011-02-08 22.23


.

Vem ska läsa? En grundregel är att alltid tänka igenom och göra klart för sig vem man skriver texten för. Är det ett brev till en kompis eller är det en artikel för en tidning som många människor du inte känner kommer att läsa? Det är också viktigt att veta hur texten ska användas. Är det ett bakrecept eller en dagboksanteckning? Är det ett protokoll eller bara en enkel liten påminnelselapp? Alltså: Vad har texten för syfte? Vem är mottagaren? Hur vill du att mottagaren ska ta emot din text? Hur mycket vet mottagaren om det ämne du skriver om? Det är lättare att börja skriva om du har svarat på dessa frågor innan du sätter igång! För att bli duktig att skriva räcker det inte med att lära sig olika regler för språkriktighet och grammatik. Ett gott råd till dig som tänker skriva på svenska är att öva och försöka ta efter de texter du läser. Öva, öva, öva! Under arbetet kan du hitta ditt eget sätt att skriva och ”din egen röst”. Att normer finns betyder ju inte att alla duktiga skribenter och författare skriver på exakt samma sätt. De känner till normerna och behärskar dem till fullo, men har också lärt sig när och hur de kan anpassa sitt språk. Fundera på följande frågor. Diskutera gärna med en kamrat. 1 I vilka sammanhang skriver du på svenska? 2 Vilka är de viktigaste användningsområdena för skrivet språk? 3 Varför är det viktigt att känna till normer och regler för hur man skriver, tycker du? 4 Vilka tips har du själv på hur man lär sig skriva bättre? 5 På följande sidor kan du se åtta olika exempel på texter i olika genrer. Para ihop de åtta texterna på s. 11–14 med följande genrer. Skriv texternas nummer på raden: a protokoll

e saga

b sms

f brev

c webbsidestext

g instruktion

d tidningsnotis

h dikt

6 Fundera på vad det är för slags texter och vilka som är mottagare. Varför har texterna skrivits? 7 Vilka andra texttyper känner du till? 10

GENRER

Skrivhjuletalt.senaste.indd 10

2011-02-08 22.24


1

Kardemummakaka Ingredienser: 50 g smör eller margarin 3 ägg 2 dl socker 1 dl mjölk 3 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1–2 msk stötta kardemummakärnor Sätt ugnen på 175 grader. Börja med att smörja och bröa en form på 1,5 liter. Vispa sedan ägg och socker riktigt pösigt. Smält smöret i en kastrull och häll därefter i mjölken i kastrullen. Låt smör och mjölk koka upp. Häll det sedan direkt över ägg- och sockerblandningen. Rör om. Blanda bakpulvret med mjölet och kardemumman. Rör försiktigt ner blandningen i bunken med ägg, socker och mjölk. Häll smeten i formen och grädda kakan i 175 grader i nedre delen av ugnen. Känn med en sticka efter ca 35 minuter. Ta ut kakan och låt den svalna. Stjälp upp den på ett fat.

2

I rörelse Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen som är mödan värd. Det bästa målet är en nattlång rast, där elden tänds och brödet bryts i hast. På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen full av sång. Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr. Karin Boye

Skrivhjuletalt.senaste.indd 11

2011-02-08 22.24


3

Medlemsmöte i trädgårdsföreningen Äpplet 2010-05-10 Närvarande: Anders, Björn, Åsa, Kristina, Karl Oskar, Tomas, Selma § 1 Åsa valdes till ordförande. § 2 Tomas valdes till sekreterare. § 3 Till justerare valdes Karl Oskar och Anders. § 4 Den gemensamma höstresan diskuterades. Två förslag väcktes: dels en resa till Visby, dels en till Kivik. Kristina ombads att ta reda på fler detaljer om Visbyresan och presentera ett kostnadsförslag. Karl Oskar går vidare med Kiviksresan på samma sätt. Beslut fattas vid nästa medlemsmöte den 10 juni. § 6 Medlemsavgiften diskuterades. Beslutades att den ligger kvar på 180 kronor om året. § 7 Inga övriga frågor. § 8 Mötet avslutades.

4

Flickan som drömde sig bort Det var gång en fattig liten flicka som drömde om att göra en lång resa jorden runt. Hon sparade pengar i flera år. Aldrig unnade hon sig något utan alla pengar hon fick eller tjänade gick direkt ner i sparbössan. Hon lyckades inte spara så mycket pengar. Precis när hon var nära att ge upp sin dröm 14

12

15

GENRER

Skrivhjuletalt.senaste.indd 12

2011-02-08 22.24


5

FOTO

Resmålsfakta

Bilder

Karta

Kontakt

Riga, Lettland Riga, Lettlands huvudstad, är en intressant storstad som har bevarat mycket av sin historia och gamla arkitektur. Staden ligger nära Sverige och det gör den till extra intressant för dig som vill ta en långhelg eller kanske bara en dagstur. Flyget tar inte mer än en knapp timme och till centrum tar det sedan bara en kvart. Staden har upprustats under senare år och idag möter dig en blandning av nutid och dåtid, väst och öst i denna moderna storstad. Det fi nns rika möjligheter till shopping och sightseeing i den vackra gamla staden men också många intressanta jugendhus att beskåda. Oavsett om du kommer med båt eller fl yg kommer du att trivas i Riga, Baltikums Paris! Läs mer om Riga FAKTA & VÄDER Tidsskillnad: svensk + 1 timme Valuta: Lat (LVL) Säsong: Året runt

22° C 5,0 m/s

6

Hej! På resa i L ettland. Glömde be dig tömma min bre vlåda. K an du göra de t? Jättesn ällt :-) Kramar!

GENRER

Skrivhjuletalt.senaste.indd 13

13

2011-02-08 22.24


7

tågresandet ökar

Alla sorters människor väljer tåget istället

för bilen: aff ärsresenärer, barnfamiljer, enPå senare år har tågresandet ökat. Det samstående, studenter och pensionärer. hänger ihop med att bränslet har blivit dy- Tågchartern har också lanserats och den rare men även med debatten om den glo-

har visat sig locka betydligt fl er resenärer bala uppvärmningen. I Sverige går tågen än förväntat. Turistnäringen väntar yttertätare än för några år sedan och på många ligare ökning inom några år och gör sig sträckor har restiden förkortats avsevärt.

beredda med paketresor av olika slag.

8

Hej Anna!

Visby den 16 augusti 2010

Hur har du det? Själv befinner jag mig, som du kanske vet, på Gotland. Jag bor ho s vänner i Visby, men igår gjorde vi en utflykt till Få rö. Det blev en händelserik resa, mer spännande än vi tänkte oss från början. Nu är jag äntlige n i Visby igen

14

GENRER

Skrivhjuletalt.senaste.indd 14

2011-02-08 22.24


Portfolio Låt en lärare eller en kamrat läsa texten och gör sedan alla nödvändiga korrigeringar. Spara texten i en digital mapp på din dator eller i en mapp för texter skrivna på papper. I mappen samlar du sedan dina allra bästa texter. En sådan mapp brukar kallas portfolio. Så småningom får du en samling texter i olika genrer att gå tillbaka till. Om du skriver texterna på dator är det lätt att ändra i texterna och sedan spara. I fortsättningen kommer du att uppmanas att spara texter i din portfolio med hjälp av denna symbol: Portfolio

Kort repetition • Texter ser olika ut beroende på texttyp. Instruktioner, berättelser, insändare, recept, dikter, debattartiklar, utredningar, protokoll – alla är skrivna på olika sätt och är exempel på olika texttyper. • Med ordet genre menas typ av text. • Det är alltid viktigt att du tänker på vem som är mottagare när du skriver. Det är också viktigt att du gör klart för dig varför du skriver. Vad ska texten användas till? Vilket innehåll vill du ha med? • Språket bör anpassas efter den typ av text du ska skriva. Läsaren har olika förväntningar på olika sorters texter, så därför bör du följa de normer som finns för de olika genrerna.

GENRER

Skrivhjuletalt.senaste.indd 15

15

2011-02-08 22.24


Skrivråd Kamratrespons Ett bra sätt att arbeta med texter du skriver är att låta någon läsa ett utkast och sedan ge respons. Byt gärna text med en kamrat och ge varandra konstruktiv kritik. Syftet med att ge kamratrespons är att den som skrivit texten ska förbättra den och utveckla sitt skrivande. Det är därför viktigt att ge kritik som verkligen uppmuntrar kamraten att förbättra sin text. Tala om vad som är positivt, men påpeka också vad som behöver förtydligas eller utvecklas. Haka inte bara upp dig på fel och sådant du inte gillar eller inte förstår. Ibland är det bra att bestämma sig för att titta på bara en eller två saker i texten istället för att fastna för alla tänkbara fel. Det kan till exempel vara svårt att rätta grammatikfel i andras texter om man själv är osäker på rätt och fel. Däremot kan det vara lättare att se om det saknas en röd tråd (se s. 214) eller om styckeindelningen (se s. 144) är oklar. Vanligast är att ge respons muntligt, men det fungerar även bra med skriftlig respons. Då är det viktigt att tänka på hur du formulerar kommentarerna, eftersom det som skrivs ofta låter mer kritiskt.

Ge respons • Läs hela texten och kommentera helheten först (t.ex. rubrik, styckeindelning, röd tråd och liknande. Se s. 28, 144 och 214). • Vad är bra med texten? Var tydlig och visa gärna var i texten du hittar bra formuleringar och bra idéer. • Vad behöver utvecklas eller förbättras? Skriv frågor på sådant du skulle vilja ha förtydligat. • Språkfel: Bestäm i förväg om ni ska kommentera grammatikfel och i så fall vilka, t.ex. verbformer, ordföljd, kongruens eller liknande.

68

SKRIVRÅD KAPITEL 3

Skrivhjuletalt.senaste.indd 68

2011-02-08 22.27


Ta emot respons Lyssna på vad din kamrat säger och anteckna gärna. • Du bestämmer själv vad som ska ändras och är inte tvungen att göra som den andra säger. • Fråga om du tycker att något är svårt att förstå. • Se responsen som en möjlighet att utveckla texten innan den ska läsas av fler. • Språkfel: Bestäm i förväg att din kamrat ska titta på språkfel som du själv vet att du brukar göra, till exempel ordföljdsfel, tempusfel eller formfel. Se inte felen som misslyckanden utan som ett tillfälle att lära dig. Om du blir osäker på vad som är rätt – använd en grammatikbok för att kontrollera.

Uppgift Arbeta i par och öva på att ge respons på texterna ni har skrivit i kapitel 3. Gör det muntligt eller skriftligt. Reflektera sedan över följande: • Vad fungerade bra med responsen? • Vad fungerade mindre bra? • Hur kan ni förbättra sättet att ge respons?

Tankekarta Genom att göra en tankekarta får du fram idéer som du senare kan bearbeta när du skriver. Man kan se tankekartan som en slags planering av texten. Du gör den genom att snabbt skriva ner alla tankar om ämnet som dyker upp. Därefter strukturerar du tankarna och binder ihop de olika idéerna i en slags ”karta”. Ta bort det du inte vill ha med och lägg till sådant som du kommer på i efterhand. En tankekarta kan se ut som på s. 70. Enklast gör man en sådan genom att vända på papperet så att den längre sidan är uppåt:

SKRIVRÅD KAPITEL 3

Skrivhjuletalt.senaste.indd 69

69

2011-02-08 22.27


Läs tankekartan medurs och börja kl. 13.00.

Texten som återger resan till Gotland (kapitel 2 s. 20) skrevs med hjälp av den här tankekartan. Där var episoden med den missade färjan inte med, men i följande berättelse har den istället fått stå i fokus. De andra händelserna hamnar mer i skymundan då. Lägg märke till att den har samma struktur som andra berättande texter. Texten blir så här:

Missad färja Förra sommaren reste jag till Gotland på semestern. Jag bodde hos mina vänner i den vackra medeltidsstaden Visby. Jag fick vara med om mycket trevligt på Gotland. Längs den fantastiska stranden gick jag till exempel långa promenader och jag tittade på gulliga hus inne i Visby. Jag gick ett varv runt ringmuren, handlade fina kläder och var ute och åt med mina vänner. Sista kvällen såg jag en verkligt bra pjäs i ruinerna i Roma.

70

Bakgrund

SKRIVRÅD KAPITEL 3

Skrivhjuletalt.senaste.indd 70

2011-02-08 22.27


Men en dag blev det problem. Jag gjorde en utflykt i bil tillsammans med vännerna. Vi åkte färja över till Fårö, en ö norr om Gotland. Där badade och solade vi under dagen och hade det trevligt. Framåt kvällen skulle vi åka hem och det var då det hände: Vi fick punktering mitt på en ödslig liten väg! Vad skulle vi göra? Snabbt på med extrahjulet och hoppas att vi skulle hinna i tid till sista färjan. Vi försökte verkligen skynda oss, men extrahjulet var svårt att få på, så det tog tid. Just när vi kom fram stävade färjan ut från hamnen. Det var sista båten den dagen! Vi började bli hungriga, men ingen affär eller restaurang var öppen. Istället åkte vi och tittade på raukar i solnedgången. Vackert, men vi oroade oss för hur vi skulle tillbringa natten och vi var fortfarande hungriga. Vi tänkte först sitta i bilen och vänta, men det började regna och bli kallt. Till slut hittade vi en liten väntkur med värmeelement och där satt vi resten av natten och lyssnade på regndropparna som föll och våra magar som kurrade. Äntligen, äntligen blev klockan fem då vi trodde att första båten skulle gå. Det var en lättnad att komma iväg. Men på färjan fick vi veta att båten hade kunnat gå tidigare om vi bara hade hört av oss till färjepersonalen. Det stod i tidtabellen, men den hade vi inte läst. Snopna åkte vi snabbt tillbaka till Visby och kröp ner i varma sköna sängar. Mat fick vi äta senare. Trots missödet med Fåröfärjan var resan till Gotland fin. Vi borde förstås ha läst tidtabellen noggrannare på Fårö. Men sådana saker glömmer man snabbt när man kommer hem igen. Jag kommer garanterat att åka dit nästa år igen.

Komplikation

Händelseförlopp

Lösning

Kommentar

SKRIVRÅD KAPITEL 3

Skrivhjuletalt.senaste.indd 71

71

2011-02-08 22.27


Skrivuppgift 1 Gör en tankekarta över en minnesvärd resa. Vänd papperet till liggande format, så att du får plats med alla anteckningar och kan lägga till mer i din tankekarta. Du kan också planera texten genom att anteckna händelserna i tidsordning på ett papper. Därefter kan du stuva om i planeringen så som det passar dig själv bäst. 2 Samtala om resan med en kamrat. Experimentera muntligt genom att lägga fokus på olika delar i din textplanering. Lägg till och ta bort och se hur berättelsen ändrar karaktär. 3 Följ planeringen och skriv din text. Tänk på att dela in texten i stycken. Läs om styckeindelning på s. 144 i kapitel 6.

Inledning Förutom en lockande rubrik är en intresseväckande inledning viktig. Har du en sådan vill läsaren fortsätta läsa. Alla texter kräver någon typ av inledning, som kan utformas på många olika sätt. I berättande text är det, som du har sett, vanligt att inleda med att ge en bakgrund, till exempel genom att berätta om när det hela ägde rum eller var det hände. Vilka personer som var inblandade är också bra att ha med i inledningen. Att börja med ett utrop eller en fråga kan göra att läsaren fångas och läser vidare i texten. Att väcka nyfikenhet är viktigt. I svenska texter är inledningar i allmänhet ganska korta. Många författare går snabbt över från inledningen till själva handlingen. Naturligtvis finns det olika sätt att börja beroende på vilken genre man skriver i, men att fånga intresset är det allra viktigaste vilken genre det än handlar om. Man bör även ge läsaren någon typ av bakgrund eller orientering om vad som ska komma.

Uppgifter – inledningar Läs inledningarna i följande berättelser i kapitel 3. Gör sedan uppgifterna 1–5. Resaren s. 36 Övernattningen s. 41 Med önskan om förliga vindar s. 56

72

SKRIVRÅD KAPITEL 3

Skrivhjuletalt.senaste.indd 72

2011-02-08 22.27


Flyga och fara s. 58 Tur i fjällen s. 59 Missad färja s. 70 1 Hur inleds berättelserna? 2 Vad får läsaren veta? 3 Vilken typ av inledning fungerar bäst, tycker du? 4 Välj en av texterna och skriv om inledningen så att den blir bättre. Arbeta gärna i par eller grupp. 5 Leta i andra texter efter inledningar som väcker ditt intresse. Det kan vara romaner eller noveller, men också sagor eller tidningsreportage. Varför fungerar just de inledningarna, tycker du?

Avslutning Avslutningen är minst lika viktig som inledningen. Det finns även olika sätt att avsluta och typen av text har stor betydelse för hur avslutningen utformas. En instruktion avslutas inte på samma sätt som en berättelse, ett reportage avslutas inte som ett brev. Avslutningar har ändå det gemensamt att de är korta och fungerar som en sammanfattning och avrundning av texten. Det betyder till exempel att lösa trådar knyts ihop och att författaren visar att frågor har fått sina svar i texten. I de berättande texterna i kapitel 3 kan du se att avslutningarna är ganska korta och innehåller en sorts kommentar till texten, ett sammanfattande omdöme eller en tolkning av det som hänt i berättelsen. Det görs på olika sätt: 1 Man kan ta upp den komplikation som funnits med i berättelsen och visa att problemet är löst. Exempel ur Tur i fjällen: Den kvällen sov jag gott i tältet och kände mig tacksam över att någon hade lämnat kvar en traktor där uppe på fjället. Vi fick senare veta att det berodde på att man sökte efter mineraler och olja i fjällen och att vi egentligen varit ganska nära en väg, men det kunde vi förstås inte alls se när det regnade som allra mest.

SKRIVRÅD KAPITEL 3

Skrivhjuletalt.senaste.indd 73

73

2011-02-08 22.27


2 Man kan blicka in i framtiden. Exempel ur Invandrarna: Och färden fortsatte, invandrarnas tåg gick vidare i nattmörkret inåt Nordamerika. Ännu hade ingenting farligt hänt dem, och ännu kunde allting hända. 3 Man kan sammanfatta det som hänt och samtidigt kanske blicka in i framtiden, eller nämna något om det som hände sedan. Exempel ur Resan till Gotland: Trots missödet med färjan var resan till Gotland fin. Vi borde förstås ha läst tidtabellen noggrannare på Fårö. Men sådana saker glömmer man snabbt när man kommer hem igen. Jag kommer garanterat att åka dit nästa år igen. Exempel ur Resaren: Jag blev tvungen att inse att Resaren faktiskt hade rest och kommit hem och aldrig skulle resa mer. Och kanske var det som han själv brukade säga: ”Har man rest jorden runt kan man dö nöjd.” Det gjorde han också, många år senare. 4 Man kan dra lärdom av det som hänt. Detta kallas för sensmoral och är vanligt i sagor och fabler. Exempel ur Övernattningen: Då insåg vi att det inte var människor vi hade haft på besök under natten och hur farligt det hade varit att ge sig till känna! Under resten av resan lät vi bli att sova i bilen och bilens fönsterrutor var ordentligt uppvevade under hela vår vistelse i nationalparken. Björnarna var verkligen inte att leka med. Vi hade haft tur som klarade oss från värre missöden än att bli av med maten! 5 Man kan komma med något oväntat eller överraskande. Exempel ur Med önskan om förliga vindar: Medvind. Det är naturligtvis vad vi ska tillönska varann allihopa så här års när mycket känns motigt. Jag önskar dig medvind. Jag önskar dig förliga vindar. Mot våren! Exempel ur Resan till världens ände: – Var är ryggsäcken? Joel märkte att han fick tårar i ögonen. Han pekade mot bänken. – Där, sa han. Men nu är han borta. Och ryggsäcken med. 74

SKRIVRÅD KAPITEL 3

Skrivhjuletalt.senaste.indd 74

2011-02-08 22.27


Uppgifter – avslutningar 1 Kontrollera hur du har avslutat de texter du skrivit i kapitel 3. Till vilken av ovanstående kategorier, 1–5, hör dina avslutningar? Är det någon av avslutningarna du är extra nöjd med? Varför i så fall? 2 Gör förbättringar i en av texterna du skrivit genom att göra avslutningen tydligare. Tänk på att sammanfatta och knyta ihop texten utan att göra den alltför lång. 3 Finns det någon avslutning i en berättelse, t.ex. i en saga eller en novell, som du minns speciellt? Varför minns du den? Tänk på texter du läst på svenska eller på något annat språk.

SKRIVRÅD KAPITEL 3

Skrivhjuletalt.senaste.indd 75

75

2011-02-08 22.27


Faktabeskrivningar Beskrivningar hittar du i många slags texter, inte bara i skönlitterära. Faktabeskrivningar finns i allt från guideböcker och broschyrer till läroböcker. Vetenskapliga texter består många gånger av beskrivningar. Läs följande texter som alla är beskrivande. I en broschyr om naturreservatet Hågadalen–Nåsten, som många turister och naturintresserade årligen besöker, kan man läsa denna beskrivning av naturskogsområdet kring Rödmossen:

Rödmossen Skogsområdet består av en mosaik av hällmark, skog och myr. Den största myren, Rödmossen, har fått ge området dess namn. Stora delar av skogen består av ganska orörd naturskog med träd i alla åldrar. Grönpyrola, knärot, och spindelblomster visar att skogen varit tät under lång tid. På några myrar finner man den slåttergynnade växten Kung Karls spira och även sällsynta fjärilar.

Vanliga verbuttryck i faktabeskrivningar.

Fritids- och naturkontoret, Uppsala kommun

Här är en faktabeskrivning av Sveriges högsta berg, Kebnekaise, dit fjällvandrare från hela världen kommer för att njuta av den vackra naturen:

Kebnekaise Kebnekaise har Sveriges två högsta toppar: Nord- och Sydtoppen. Sydtoppen består av en glaciär. Höjden på toppen ändras därför allt eftersom glaciären växer till och smälter. De senaste årtiondena har den generellt varit lägre än tidigare. Sommaren 2007 mätte den 2 103 meter över havet. På fast mark är Kebnekaises nordtopp den högsta punkten i Sverige, 2 097 m.ö.h. Detta kan bli den högsta punkten överhuvudtaget om trenden för Sydtoppen står sig. Berget under Sydtoppen är lägre, endast 2 060 meter högt.

Vanliga verb i faktabeskrivningar.

96

BESKRIVA

Skrivhjuletalt.senaste.indd 96

2011-02-08 22.28


Söder om Sydtoppen finns två mindre toppar, Vierramvare och Tuolpagorni. Mellan Tuolpagorni och Kebnetjåkka rinner Kittelbäcken. I anslutning till Kebnekaise ligger fyra stora glaciärer. Kebnekaisemassivet har Sveriges högsta glaciärtäthet; mer än fyrtio glaciärer ligger samlade inom ett relativt litet område. De flesta stora glaciärerna är så kallade dalglaciärer. Sveriges enda toppglaciär är Sydtoppen.

Vanliga verb i faktabeskrivningar.

Uppgift Som du ser är texterna inte personliga. Det är alltså inte enskilda personer som beskrivs utan platser, växter, djur, glaciärer, bergstoppar och så vidare. Stryk under de subjekt du hittar i meningarna i texten om Rödmossen och Kebnekaise. BESKRIVA

Skrivhjuletalt.senaste.indd 97

97

2011-02-08 22.28


I följande text beskrivs vikingarnas resvägar österut:

Vikingarnas resor österut Redan på 700-talet etablerade nordborna sin kontroll över handelsstationerna vid vattenlederna genom dagens Ryssland till Kaspiska havet och Svarta havet, som till exempel Aldejuborg (Staraja Ladoga) och Könuborg (Kiev). Dessa städer blev huvudorter i Gårdarike som grundades av vikingar 862. I Gårdarike fanns slavar, pälsverk och hudar som gjorde handelsmännen rika. Enligt Nestorskrönikan, som nedtecknades på 1100-talet, berättas att ”rus”, som enligt källorna skulle vara det samma som svearna, skulle utse en härskare åt slaverna. Rus nämns redan 839 i frankiska annaler. De omtalas också på 900-talet av den arabiska diplomaten Ibn Fadlan. Han beskriver dem som långa, blonda och rödlätta.

S-passiv är en vanlig verbform i faktabeskrivningar.

Ur Vikingar av Carin Orrling

Uppgift Stryk under subjekten i texten Vikingarnas resor österut. Vad är det för slags subjekt? Jämför med facit eller med en kamrat. I följande text beskrivs skeppen som vikingarna från Norden använde på sina långa resor ut i världen:

Vikingarnas skepp Vikingar levde i Skandinavien cirka 790– 1100 e. Kr. De utvecklade en båttyp, som visade sig överlägsen det mesta som konstruerats tidigare. Skeppen klarade av det hårda vädret på Nordeuropas hav. Båtarna var 15–30 m långa, vanligtvis byggda av ek, någon gång av furu. De hade åror som stack ut ur hål som kunde täckas över med små träluckor och det fanns också en jättestor styråra. Man kunde dessutom segla med segel som vanligtvis var gjorda av ylle. Vikingaskeppen var snabba och kunde ta sig fram i grunda vatten. De kunde lastas med 20–30 ton last. Enligt teoretiska beräkningar kunde man komma upp i en hastig-

98

BESKRIVA

Skrivhjuletalt.senaste.indd 98

2011-02-08 22.28


het av 12–14 knop, men normalt gjorde man ungefär 8 knop med fullt segel. Båtarnas konstruktion gjorde att vikingarna kunde förflytta sig över stora områden. De gjorde sina handelsresor och så kallade vikingatåg med dessa skepp. Sannolikt färdades de längs kusterna så länge de kunde. Det var svårare att navigera på öppna havet, men där utnyttjade vikingarna vågornas riktning och fåglarnas flykt för att hålla reda på väderstrecken, och kanske även stjärnornas läge.

Uppgifter 1 Gör en ring runt de subjekt du hittar i texten. 2 Stryk under de verb med s-passiv form som du hittar i texten. 3 Skriv in svaren på frågorna i rutmönstret här. Du hittar svaren i texten. 4 Jämför dina svar med en kamrat eller kontrollera i facit. Klassificering Vad för slags fordon beskrivs?

Utseende Hur såg det ut? Material?

Hastighet Hur snabbt gick det?

användning Hur användes fordonet?

Bränsle/Energi Hur drevs det framåt?

Navigering Hur gjorde man för att navigera?

BESKRIVA

Skrivhjuletalt.senaste.indd 99

99

2011-02-08 22.28


Argumentera Debatt, diskussion, tes, argumentation, åsikt, uppfattning, insändare, debattforum ... Alla dessa ord hör samman med en genre som kan kallas argumenterande. Debatter är naturligtvis många gånger muntliga. Du diskuterar något med dina kamrater eller din familj och framför åsikter som ni sedan diskuterar. Du har kanske blivit upprörd över något och vill påverka för att få en förändring eller en kamrat säger något som du absolut inte håller med om.

Ibland vill du nå ut med dina åsikter till en större krets och väljer att skriva en insändare i en tidning eller ett inlägg på en blogg. På internet förekommer många debatter som alla kan ta del av. Debattsidorna i tidningar är också viktiga forum för samhällsdiskussion. Du har nytta av att lära dig bygga upp en argumenterande text med tes och argument, dels för att kunna ta ställning till innehåll i olika debattinlägg, dels för att kunna skriva effektiva argumenterande texter själv.

Debattartiklar Tesen presenteras redan i rubriken.

Dags att sluta flyga och börja videokonferera Fler borde ta tåget till sina möten, sägs det. Men är det inte en bättre idé att hålla mötet på hemmaplan – över video?

Tesen presenteras en gång till i inledningen.

228

Jag häpnar när jag hör på nyheterna att riksdagsledamöterna reser så mycket att vissa till och med har årskort på flyget. Och detta i en tid då klimathotet snart fyller varje nyhetssida. Att resa så mycket som inte alls enbart riksdags-

ARGUMENTERA

Skrivhjuletalt.senaste.indd 228

2011-02-08 22.36


männen utan även företagsrepresentanter gör i sitt dagliga arbete är knappast klimatsmart, ekonomiskt försvarbart eller tidsmässigt effektivt. Bara obegripligt. I nyhetsreportage försöker man påvisa möjligheterna till att ta tåget i stället men det är inte svaret – videokonferens är svaret!

Tesen upprepas.

För bara ett par år sedan var videokonferens något som var få förunnat. Man var tvungen att ha en kraftfull dator, bra uppkoppling, en bra videokamera och en speciell nätverkskabel. Inget för gemene man att bara installera. I dag finns dock möjligheten att köra videokonferens med till exempel Skype och alla tillbehör du behöver är billiga och relativt lätta att installera och hantera med en vanlig dator. Så varför tar inte företagen och riksdagsmännen steget och börjar använda sig av teknik som är välbeprövad och billig? Varför ser inte företag i glesbygden den enorma potential som denna teknik har för deras verksamhet?

Argument som stödjer tesen.

Jag känner till ett stort företag där man fortfarande reser till timslånga möten i Stockholm hellre än att ta dem på telefon. På detta företag finns det också ett videokonferensrum, inrett med fin utrustning och möbler som ingen nånsin använder. Jag skulle bli förvånad om nån ens visste var nyckeln till det rummet är. Miljöbilar i all ära, men om man jämför med det som flyget släpper ut är det ju ingenting. Ändå satsas det mycket pengar på att nå ut till alla med information om miljöbilar, det skapas skattesubventioner och man får parkera gratis i vissa städer om man har en miljöbil. Det känns som om man missar ”the big picture”. Om nåt borde uppmuntras är det videokonferenser. Några förstår dock potentialen. Ett annat företag jag känner till köpte nyligen upp en firma som specialiserade sig på videokonferenser. Detta uppköp var enbart för att få tillgång till bra videokonferensteknologi att använda internt. Men fler företag behöver haka på!

ARGUMENTERA

Skrivhjuletalt.senaste.indd 229

Frågor är effektiva i en dabattartikel. Exempel som underbygger tesen.

Ett motargument diskuteras.

Tesen upprepas. Ytterligare exempel. En uppmaning är effektiv i en debattartikel.

229

2011-02-08 22.36


Är problemet användbarhet, teknisk ovilja, tradition, okunskap eller girighet (du får traktamente om du reser)? Jag hoppas på det första för det kan vi åtminstone lösa relativt snabbt. Viktoria Mattsson, Computer Sweden

Läs även denna debattartikel:

Fler svenskar i rymden Rymdforskarna vill ha mer pengar. Redan idag satsar vi 800 miljoner på rymdforskningen och regeringen har också utökat anslaget med 20 miljoner kronor. Men på det statliga forskningsinstitutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna vill de ha mer pengar. Institutets föreståndare Lars Eliasson säger att det är bra med stora satsningar särskilt i kristider.

Abstrakt nominalfras.

Flera argument stöder tesen.

Det vore bra att spendera pengarna på rymden. Jag tror mer på rymdforskningen på lång sikt än på bilindustrin och andra gamla basnäringar. Det gäller att våga tänka nytt och utveckla näringar som dessutom kan generera ny teknik och nya tankegångar. I den bemärkelsen har Lars Eliasson rätt, vi ska vara modiga och pröva nya vägar när det gamla näringslivet skakar i fogarna. I ärlighetens namn ska jag erkänna att jag inte riktigt förstår de där rymdentusiasterna som får tårar i ögonen när partikelacceleratorn i Cern fungerar. Men jag vet att många tekniska landvinningar en gång började i rymden, tekniken bakom internet är ett exempel.

Abstrakt nominalfras. Modala uttryck är vanliga.

Kontrast Kontrast

Kontrast

För sjutton, vad kul det vore med fler svenskar i rymden, med rymdturism från Kiruna och sist men inte minst en gedigen svensk kompetens i rymdforskningen. Lotta Gröning, Aftonbladet

230

ARGUMENTERA

Skrivhjuletalt.senaste.indd 230

2011-02-08 22.37


Uppgifter 1 Vilken tes driver Lotta Gröning i artikeln? Vilket är hennes huvudbudskap? 2 Vilka likheter finns det mellan de båda debattartiklarna när det gäller språket? Titta till exempel på vilken form verben har och vilken typ av nominalfraser som används. 3 Stryk under fem substantiv i artiklarna. Vilka bestämningar hör till de fem substantiven? Ringa in dem. Exempel: ett stort företag substantiv

information om miljöbilar substantiv

I den här lite längre debattartikeln diskuteras turismens negativa konsekvenser. Läs den och stryk under den tes som förs fram i artikeln. Vilka argument använder författaren för att stödja sin tes?

Vem betalar din semester? Att lämna vardagen, resa bort, koppla av, se något nytt, kanske hur andra människor har det. Det har vi alla behov av då och då. Men alla har inte den möjligheten. För de allra flesta på vår jord existerar inte begreppet semesterresa. Men vi, från den rika delen av världen, vi kan resa och vi gör det i allt större omfattning. Visserligen måste vi spara ihop till reskassan men väl ute i världen, kan vi, om vi väljer rätt plats, leva billigt. Vi skulle kanske inte ha råd att bo tre veckor på ett trestjärnigt hotell i t.ex. London men i Kenya, Thailand och på Bali går det bra. ”Vi” har råd för att ”de” är fattiga, de som jobbar på hotellet, på restaurangen, som säljer hantverk och som kör taxi. Men varför låta så negativ? De människorna har ju fått jobb tack vare att vi turister kommer dit! Landet får in utländsk valuta och förbättrad BNP! Visst, turismen skapar arbeten. Men den kan även ha en rad negativa effekter på lokala förhållanden, kultur och miljö: Lokalsamhällen tvingas bort från sin mark för turistprojekt. Från 1978 till 1998 förlorade masajerna i Kenya ett område dubbelt så stort som Blekinge till turism och jordbruk.

ARGUMENTERA

Skrivhjuletalt.senaste.indd 231

231

2011-02-08 22.37


Uppslagsdel Skrivtermer Argument I en insändare eller debattartikel för man fram sin egen åsikt i en aktuell fråga. De skäl man för fram som stödjer åsikten (tesen) kallas argument. Argument emot tesen kallas motargument. Anföringstecken Anföringstecken används för att markera att man återger exakt vad någon säger eller har sagt. Både citattecken och tankstreck kan användas som anföringstecken. Se citattecken och interpunktion (tankstreck). Artikel Artiklar publiceras i tidningar och tidskrifter. En nyhetsartikel behandlar en dagsaktuell händelse och skribenten är ofta osynlig. I en debattartikel däremot är det skribentens egna argument som förs fram. Avslutning De flesta texter behöver ett avslutande stycke för att binda ihop hela texten. Avslutningar kan utformas olika beroende på vilken genre det gäller. En viktig regel för avslutningar är att man inte tar upp nya idéer eller tankar utan hellre återkopplar till inledningen och drar slutsatser utifrån det som kommit fram i resten av texten.

Bindestreck Bindestreck är det lilla tecken som används vid avstavning och när man sätter samman förkortningar med andra ord, eller siffror och ord. Exempel: Sms-biljetter, 100-kronorssedlar. Se avstavning. Bilaga En bilaga är ett dokument med extra information som man hänvisar till i exempelvis en platsansökan. Det kan röra sig om betyg, intyg, personbevis och liknande som man bifogar ett brev. Blankrad Blankrad används för att markera nytt stycke. Det innebär att man lämnar en tom rad och sedan börjar nästa mening längst ut till vänster. Det är vanligt när man skriver på dator. Se styckeindelning. Bygga ut text Genom att använda bestämningar till substantiv och verb bygger man ut en text och gör den mer beskrivande och levande. Bestämningarna kan dels stå före substantivet, dels efter. Citattecken Citattecken kallas de tecken som används när man citerar. Kallas också citationstecken eller anföringstecken. Se interpunktion.

Avstavning Ibland får inte alla bokstäver plats på skrivraden, utan man måste byta rad för att inte skriva i marginalen. Då kan man dela upp ordet med hjälp av ett bindestreck. Detta kallas avstavning. Man bör vara försiktig när man avstavar och inte avstava i onödan, hellre byta rad för hela ordet.

Citatteknik Korrekt citatteknik innebär att man alltid använder citattecken och anger källa när man citerar ur en annan skribents text. Citatet måste alltid vara ordagrant. Det ska inte ändras för att passa in i den egna texten, till exempel genom byte av tempus, pronomen eller liknande. Man kan ta bort en del av ett citat genom att använda tecknet […].

Bindeord Bindeord används för att binda ihop satser och kan vara konjunktioner. Det finns samordnande och underordnande konjunktioner. Ord som används för att ge struktur åt en längre text och binda ihop stycken med varandra kallas ofta sambandsord. Se sambandsord.

Dialog Dialog återges oftast med tankstreck eller citattecken. Man byter rad vid varje ny replik. När man anger vem som talar kan man skriva namnet följt av ett kolon och därefter repliken. Repliken kan också följas av en sägesats. Ibland när det är självklart vem som talar skriver man inte ut sägesatser.

296

UPPSLAGSDEL

Skrivhjuletalt.senaste.indd 296

2011-02-08 22.39


Dialog kan återges i indirekt tal, det vill säga man berättar vad de inblandade personerna säger. Det tar inte lika mycket plats som direkt tal med anföringstecken, men läsaren får inte heller samma känsla av att vara med och höra samtalet. Direkt tal När man återger exakt vad någon säger kallas det direkt tal. Exempel: Direkt tal: ”Tåget är försenat”, sa han igår när han ringde. Indirekt tal: Igår när han ringde berättade han att tåget var försenat. Disposition Alla texter behöver en disposition. Med disposition menar man planering och upplägg. När man planerar texten kan man göra på många olika sätt, men ett vanligt sätt är att först skriva en tankekarta på kladdpapper och därefter fundera över vad som ska vara med i texten och vad som ska utelämnas och i vilken ordning det ska komma. Vid genomläsning av texter bör man alltid fundera över om dispositionen behöver ändras på något sätt. Se tankekarta. Debattartikel En debattartikel är en längre argumenterande text i en tidning eller tidskrift. Den handlar om en aktuell diskussionsfråga. Essä En essä är en uppsats eller artikel som ofta behandlar ett dagsaktuellt ämne eller en litterär företeelse på ett konstnärligt sätt och med ett lättfattligt språk. Ofta är en essä faktabetonad. Förkortning En förkortning är en kortare form av ett ord eller uttryck, exempelvis m.m. istället för med mera. Se s. 304 för fler exempel. Förtätning Vid genomläsning av en färdig text är det bra att kontrollera om det finns möjlighet att göra förtätningar i texten, det vill säga förkorta och slå samman meningar så att de inte blir långa och ”pratiga”. Man bör till exempel ta bort onödiga omskrivningar och upprepningar.

Indirekt tal Indirekt tal används när man återger vad någon har sagt, det vill säga man skriver inte exakt så som personen sa. Exempel: Indirekt tal: Igår när han ringde berättade han att tåget var försenat. Direkt tal: ”Tåget är försenat”, sa han igår när han ringde. Indrag Indrag används för att markera nytt stycke. Det innebär att man börjar en bit in på raden istället för längst ut till vänster. Det är vanligt i tryckt text, t.ex. i tidningar och böcker samt när man skriver för hand, exempelvis i brev. Man kan också markera nytt stycke genom att göra en blankrad. Se styckeindelning. Ingress En ingress är en kort inledning i början av en artikel. Ingressen sammanfattar innehållet i artikeln och markeras ofta med fetstil. Inledning Alla texter behöver en inledning. I inledningen vill man intressera läsaren för texten och introducera ämnet. Det finns olika sätt att inleda beroende på vilken genre man skriver i. För exempel på olika inledningar se s. 72–73. Interpunktion Med interpunktion menar man användning av olika skiljetecken, till exempel punkt, frågetecken och kommatecken. Det finns regler för interpunktion som är viktiga att känna till. Punkt: . • Används i slutet av en mening för att visa att meningen är slut. Påföljande mening börjar alltid med stor bokstav. • Punkter kan också användas i förkortningar, som exempelvis i o.s.v. och m.m. Kommatecken: , • Används i långa meningar för att visa vilka delar i meningen som hör ihop. Exempel: Han hade inga speciella planer för semestern, men eftersom han älskade att resa bestämde han sig för att göra en tågresa till Italien.

UPPSLAGSDEL

Skrivhjuletalt.senaste.indd 297

297

2011-02-08 22.39


Skrivhjulet är en lärobok om genrer. Den riktar sig främst till vuxna som studerar svenska som andraspråk och bygger på arbete enligt cirkelmodellen för genrebaserad undervisning. Arbetssättet är här anpassat efter de villkor som gäller för vuxenstuderande. Boken kan börja användas redan på grundläggande nivå, men är främst tänkt för kurserna i svenska som andraspråk på gymnasienivå.

KRISTINA ASKER

I Skrivhjulet lär man sig att känna igen mönster i olika texter och får öva på att skriva egna texter. Man arbetar enligt cirkelmodellen steg för steg, med en genre i taget, för att: • få textförebilder • skriva texter med stöd • skriva texter självständigt • utveckla kunskap om genren Skrivhjulet består av tio kapitel, där genrerna behandlas en i taget. I slutet av varje kapitel finns skrivuppgifter och genrens kännetecken repeteras. Alla kapitel innehåller dessutom avsnitt med praktiska råd till den som skriver. Det handlar om sådant som rubriker, hjälpmedel, tankekartor, avstavning, styckeindelning, stavning, källor, plagiat, citat med mera. Allra sist finns en uppslagsdel över termer som används. Facit finns på www.bonnierutbildning.se. Bokens tema är resor. Där finns läsning om resor förr och nu, om långsamma resor och snabba resor, om korta resor och långa resor. Bland genrerna finns det till exempel berättelser, debattartiklar och krönikor. Texterna är valda för att utgöra exempel på genrer men också för att väcka intresse och skapa diskussion. I sista kapitlet finns det skrivuppgifter där flera genrer övas, och där bokens texter kommer till nytta.

SKRIVHJULET

SKRIVHJULET

Skrivhjulet – en lärobok om genrer

KRISTINA ASKER

En lärobok om genrer www.bonnierutbildning.se

Omslag fullformat skrivhj.indd 1

(9308-6)

BONNIERS

2011-02-08 22.17

9789162293086  

En lärobok om genrer BONNIERS KRISTINA ASKER Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopierin...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you