9789162284701

Företags ekonomi

Företagsekonomi

Nancy holmström

– från begrepp till beslut

På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas dagligen beslut som får ekonomiska konsekvenser. Dessa beslut kan ses som en balansakt – ibland på ett ben – mellan olika intressenters krav och förväntningar. Men för att kunna fatta kloka beslut, lösa ekonomiska problem och göra olika slags ekonomiska bedömningar, beräkningar och analyser krävs kunskap om olika företagsekonomiska begrepp.

Företags ekonomi – fr ån begrepp till beslut

– fr ån begrepp till beslut

”Företagsekonomi – från begrepp till beslut” har en klar inriktning mot problemlösning och lönsamhetsberäkning. Bokens kärna byggs upp kring företagens affärsidé, mål, strategier, verksamhets- och ekonomistyrning.

Särskild vikt läggs vid ansvaret för människor och miljö. Bokens kapitel är indelade efter huvudfunktionerna inom ett företag, t.ex. inköp, produktion, försäljning, marknadsföring, kalkylering, finansiering, budgetering, bokföring och bokslut. Men boken tar även upp den lagstiftning som reglerar verksamheten samt hur man värderar och analyserar företag.

I denna reviderade upplaga har nya begrepp och fakta införts. Boken har även uppdaterats med de förändringar inom lagstiftning som berör bokens olika kapitelområden.

Nancy holmström

Boken är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på efter­ gymnasial nivå. Boken kan användas av universitet, högskolor och i KY-utbildningar, men även av utbildningsföretag och i samband med företagsintern utbildning. Till boken hör en uppgiftsbok med ett stort antal instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter och räkneuppgifter samt facit med utförliga lösningar.

ISBN 978-91-622-8470-1

9

789162 284701 (8470-1)

www.bonnierutbildning.se

Bonniers

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Tel 08 - 696 86 00 Fax 08 - 696 86 10 Redaktör/Projektledare: Rolf Johansson Grafisk form: Bånges Grafiska Form AB Omslagsbild: Christer Fliesberg/Megapix Bilder: Fotograf Carl-Henrik Tillberg

Företagsekonomi – från begrepp till beslut ISBN 978- 91-622-8470-1 © 2007 Nancy Holmström och Bonnier Utbildning AB, Stockholm

Femte upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Sweden by XYZ-Tryckeriet XYZ-Stad 2007

Till läsaren Företagsekonomiskt beslutsfattande kan ses som en balansakt mellan olika intressenters krav – ibland på ett ben! Hänsyn måste nämligen tas till både olika, och ibland motstridiga, krav och förväntningar från ägare, företagsledning, anställda, kreditgivare, leverantörer, kunder och samhället. På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas dagligen beslut som får ekonomiska konsekvenser. Men för att kunna fatta kloka beslut, lösa ekonomiska problem och göra olika slags ekonomiska bedömningar, beräkningar och analyser krävs kunskap om företagsekonomiska begrepp.

I boken förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning. Bokens kärna byggs upp kring företagens affärsidé, mål, strategier, verksamhets- och ekonomistyrning. Särskild vikt läggs vid ansvaret för människor och miljö. Bokens kapitel är indelade efter huvudfunktionerna inom ett företag, t.ex. inköp, produktion, försäljning, marknadsföring, kalkylering, finansiering, budgetering, bokföring och bokslut. Men boken tar även upp den lagstiftning som reglerar verksamheten samt hur man värderar och analyserar företag. I denna reviderade upplaga har nya begrepp och fakta införts. Boken har även uppdaterats med de förändringar inom lagstiftning som berör bokens olika kapitelområden.

Boken är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå. Boken kan användas av universitet, högskolor och i KY-utbildningar, men även av utbildningsföretag och i samband med företagsintern utbildning. Till boken hör en uppgiftsbok med ett stort antal instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter och räkneuppgifter samt facit med utförliga lösningar.

Göteborg i september 2007 Nancy Holmström

Innehåll 1. Samhälle, företag och ekonomi Ekonomi 3 Företagsekonomiska grundprinciper 4 Företagsekonomi är en del av samhällsekonomin 5 Företag och olika ekonomiska system 7

Vad menas med marknad? 7 Vi är alla både säljare och köpare 8 Ekonomisk tillväxt och BNP 8 Tillväxt, ränta, inflation och valuta hänger ihop 9 Företag och förädlingsvärde 11 Sveriges utlandsberoende 11

Den globala ekonomin 12 All business is global 13 Vad menas med företagsklimat? 14 Det öppna samhällets ekonomi 14 EMU och euro påverkar handeln 14

2. Företag, marknad och konkurrens Marknaden 17 Marknadskrafterna 18 Utbud och efterfrågan 19 Marknaden som signalsystem 21 Den rena marknadsekonomin är en utopi 22

Olika konkurrens- och marknadsformer 23 Marknadens utvecklingsförlopp 24 Marknad och teknologisk utveckling 26 Frihandel ger både vinnare och förlorare 27

3. Företag och näringsliv Näringslivet under 1900-talet 29 Näringslivet under 2000-talet 31 Företag – en form för samverkan mot ekonomiska mål 32 Indelning av företag efter verksamhet 32 Distribution och integration 33 Indelning av företag efter internationaliseringsgrad 35 Indelning av företag efter näring och bransch 35 Indelning av företag efter storlek 37 Indelning av företag efter lokalisering 38 Indelning av företag efter ägandeförhållanden 38 Indelning av företag efter företagsform 39

Att starta och välja företagsform 40 Enskild firma/enskild näringsidkare 40 Handelsbolag och kommanditbolag 41 Aktiebolag 42 Ekonomisk förening 44 Byte av företagsform och avveckling 45

4. Företagets intressenter Företagets intressenter vill ha belöningar 47 Företagets förädlingsvärden skapar vinster 49 Företagets vinster skapar positiva kassaflöden 50

Företaget är omgärdat av lagstiftning 51

5. Företagets affärsidé, mål och strategier Företagets affärsidé 53

Svensk kod för bolagsstyrning 89

8. Personal och arbetsrätt Personalen – en lönsam resurs 91 Företagskulturen grogrund för tillväxt 92 När balansräkningen går före människorna 92

Personalekonomi – hushållning med mänskliga resurser 93 Personalekonomiska kalkyler och bokslut 93

Företagets mål och strategier 55

Anställningsavtal och kollektivavtal 94

Verksamhetsstyrning och ekonomistyrning 56 Företagets och produkternas namn 57 Att skydda idéer och varumärken 58

Arbetsrätt och arbetsgivaransvar 95

6. Strategisk planering och marknadsplanering Strategisk planering och kontroll 61 Marknadsplaneringsprocessen 62 Nulägesanalys 63

Marknadsundersökningar 66 Skrivbordundersökningar 67 Fältundersökningar 67

Målformulering 69 Marknadssegmentering 69 Olika slags mål 70

Val av strategi 71 Från strategi till marknadsplan 74 Genomförande, uppföljning och utvärdering 76

7.

Flödesorganisation 84 Divisions- eller resultatenhetsorganisation 84 Produktorganisation 85 Geografisk organisation 85 Matrisorganisation 86 Projektorganisation 87 Imaginär organisation 87 Individen och organisationen 88

Organisation och organisationsstyrning Företagets organisation som styrmedel 79 Linje och stab 80 Centralisering och decentralisering 81 Arbetsstyrning och ledningsfilosofi 82

Val av organisationsstruktur 83 Funktionsorganisation 84

Lön är ersättning för arbete 96 Alla har ett eget skattekonto 97 Arbetsgivaravgifter ger social trygghet 98 Sjuklön och sjuklöneförsäkringar 99 Semestern – en rättighet med eller utan lön 99

Trygghet i anställningen – för den som har jobb 100 Uppsägning och avskedande måste vara välgrundade 100 Lagen om medbestämmande i arbetslivet 101 Arbetstiden regleras även av EU 102 Arbetsmiljölagen 103 Ombudsmän i arbetslivets tjänst 104 Personalliggare ska minska svartjobben 104

9. Företagets kvalitets- och miljöstyrningssystem Kunderna kräver bra kvalitet och god miljö 107 Kretslopp från vaggan till graven 108 Den svenska miljölagstiftningen 108 Miljömål och organisationsförändringar 109 Ekonomiska och ekologiska perspektiv förenas 110 Kvalitets- och miljötänkande en konkurrensfördel 110

Certifiering ger skriftligt bevis 112 Miljöstyrningsrådet – för hållbar utveckling 112 Miljömärkning och miljösymboler 113

Uppförandekoder och rättvis handel 115

Att starta och välja företagsform 40 Enskild firma/enskild näringsidkare 40 Handelsbolag och kommanditbolag 41 Aktiebolag 42 Ekonomisk förening 44 Byte av företagsform och avveckling 45

4. Företagets intressenter Företagets intressenter vill ha belöningar 47 Företagets förädlingsvärden skapar vinster 49 Företagets vinster skapar positiva kassaflöden 50

Företaget är omgärdat av lagstiftning 51

5. Företagets affärsidé, mål och strategier Företagets affärsidé 53

Svensk kod för bolagsstyrning 89

8. Personal och arbetsrätt Personalen – en lönsam resurs 91 Företagskulturen grogrund för tillväxt 92 När balansräkningen går före människorna 92

Personalekonomi – hushållning med mänskliga resurser 93 Personalekonomiska kalkyler och bokslut 93

Företagets mål och strategier 55

Anställningsavtal och kollektivavtal 94

Verksamhetsstyrning och ekonomistyrning 56 Företagets och produkternas namn 57 Att skydda idéer och varumärken 58

Arbetsrätt och arbetsgivaransvar 95

6. Strategisk planering och marknadsplanering Strategisk planering och kontroll 61 Marknadsplaneringsprocessen 62 Nulägesanalys 63

Marknadsundersökningar 66 Skrivbordundersökningar 67 Fältundersökningar 67

Målformulering 69 Marknadssegmentering 69 Olika slags mål 70

Val av strategi 71 Från strategi till marknadsplan 74 Genomförande, uppföljning och utvärdering 76

7.

Flödesorganisation 84 Divisions- eller resultatenhetsorganisation 84 Produktorganisation 85 Geografisk organisation 85 Matrisorganisation 86 Projektorganisation 87 Imaginär organisation 87 Individen och organisationen 88

Organisation och organisationsstyrning Företagets organisation som styrmedel 79 Linje och stab 80 Centralisering och decentralisering 81 Arbetsstyrning och ledningsfilosofi 82

Val av organisationsstruktur 83 Funktionsorganisation 84

Lön är ersättning för arbete 96 Alla har ett eget skattekonto 97 Arbetsgivaravgifter ger social trygghet 98 Sjuklön och sjuklöneförsäkringar 99 Semestern – en rättighet med eller utan lön 99

Trygghet i anställningen – för den som har jobb 100 Uppsägning och avskedande måste vara välgrundade 100 Lagen om medbestämmande i arbetslivet 101 Arbetstiden regleras även av EU 102 Arbetsmiljölagen 103 Ombudsmän i arbetslivets tjänst 104 Personalliggare ska minska svartjobben 104

9. Företagets kvalitets- och miljöstyrningssystem Kunderna kräver bra kvalitet och god miljö 107 Kretslopp från vaggan till graven 108 Den svenska miljölagstiftningen 108 Miljömål och organisationsförändringar 109 Ekonomiska och ekologiska perspektiv förenas 110 Kvalitets- och miljötänkande en konkurrensfördel 110

Certifiering ger skriftligt bevis 112 Miljöstyrningsrådet – för hållbar utveckling 112 Miljömärkning och miljösymboler 113

Uppförandekoder och rättvis handel 115

10. Ekonomistyrning – styrning mot ekonomiska mål

Försäljning av varor och tjänster 171

Företagets ekonomisystem 120 Ekonomistyrning och beslutsfattande 121 Ekonomistyrning – ett begrepp med synonymer 122 Ekonomistyrning i stora och små företag 122

Försäljningsfunktionen i organisationen 171 Ekonomistyrning av försäljning 172 Lönsamhetsstyrning av försäljarna 172 Försäljning till konsumenter 173 Försäljning till återförsäljare 173 Försäljning till andra företag 174

Företagsekonomiska grundbegrepp 123

Service och eftermarknad 174

Företagets ekonomistyrning 119

Ekonomistyrning och ekonomiska mått 129 Ekonomistyrning och ekonomiskt ansvar 131 Ekonomistyrning i industriföretag 131 Ekonomistyrning i handelsföretag 132 Ekonomistyrning i tjänste- och kunskapsföretag 132

11. Resultatplanering och lönsamhetsberäkningar Resultat, omsättning och lönsamhet 135 Kostnads- och intäktsanalys 136 Rörelsens intäkter och kostnader 138 Rörliga och fasta kostnader 139 Direkta och indirekta kostnader 143 Särintäkter, särkostnader, samintäkter och samkostnader 144 Kalkylmässiga kostnader och avskrivningar 146 Kapitalkostnader och kalkylränta 147 Alternativkostnader – intäkter man går miste om 149

Resultatanalys och resultatplanering 149 Resultatanalys med hjälp av resultatdiagram 150 Resultatanalys med hjälp av ekvationer 153 Resultatanalys med hjälp av bidragsanalys 153

13. Marknadskommunikation och marknadsföring Strategisk och operativ marknadsföring 177 Marknadsföringen i organisationen 178 Ekonomistyrning av marknadsföring 179 Produkten måste fylla ett behov 179 Marknadsföring på flera plan samtidigt 180 Massmarknadsföring på massmarknader 180 Relationsmarknadsföring på fåtalsmarknader 181

Marknadsföring och konkurrensmedel 182 Marknadsföring handlar om att nå människor 183 Marknadsföring – en kommunikationsprocess 184 Identifiera målgruppen/mottagaren 185 Bestämma målet/syftet 186 Välja rätt budskap/meddelande 188 Välja rätt medium/kanal 190 Marknadsföring via personlig försäljning 192 Marknadsföring via IT-medier 192 Mediernas effektivitet – räckvidd och räckdjup 193

Reklammål och reklameffektmätning 194 Utvärdera responsen/återkopplingen 195

12. Inköp, produktion och försäljning Inköp av varor och tjänster 157 Inköpsfunktionen i organisationen 158 Inköpschefernas planer viktiga signaler 158

Ekonomistyrning av inköp 159 Inköpsarbetet ofta en kostnadsjakt 159 Köpa ofta eller sällan – olika inköpsrutiner 160 Logistik och just in time 162 Inköp av lagervaror kräver lager 162 Beställningspunkt och buffertlager 163 Köpa mycket eller lite – olika inköpskvantiteter 164

Produktion av varor och tjänster 166 Produktionsfunktionen i organisationen 167 Ekonomistyrning av produktion 167 Från individuellt hantverk till lean production 168 Tidseffektivitet och flexibilitet 168 Produktivitet och effektivitet 169 Tillverkning ger färdigvarulager 170

14. Företagets affärsverksamhet Avtals- och köprätt 197 Avtal och avtalslagen 198 Dispositiva och tvingande regler 198 Oskäliga avtalsvillkor kan jämkas 198 Anbud + accept = avtal 199 Oren och för sen accept blir nytt anbud 200 Anbud och offentlig upphandling 200 Fullmakt krävs för att företräda andra 201 Även ingångna avtal kan vara ogiltiga 202 Köplagen gäller köp och byte 202 Att stå risken 203 Incoterms och leveransvillkor 203 Dröjsmål med leverans och betalning 204 Detentionsrätt och stoppningsrätt 205 Fel på varan och undersökningsplikt 205 Reklamation och köparens rättigheter 206 Faktura och fakturainnehåll 206

10. Ekonomistyrning – styrning mot ekonomiska mål

Försäljning av varor och tjänster 171

Företagets ekonomisystem 120 Ekonomistyrning och beslutsfattande 121 Ekonomistyrning – ett begrepp med synonymer 122 Ekonomistyrning i stora och små företag 122

Försäljningsfunktionen i organisationen 171 Ekonomistyrning av försäljning 172 Lönsamhetsstyrning av försäljarna 172 Försäljning till konsumenter 173 Försäljning till återförsäljare 173 Försäljning till andra företag 174

Företagsekonomiska grundbegrepp 123

Service och eftermarknad 174

Företagets ekonomistyrning 119

Ekonomistyrning och ekonomiska mått 129 Ekonomistyrning och ekonomiskt ansvar 131 Ekonomistyrning i industriföretag 131 Ekonomistyrning i handelsföretag 132 Ekonomistyrning i tjänste- och kunskapsföretag 132

11. Resultatplanering och lönsamhetsberäkningar Resultat, omsättning och lönsamhet 135 Kostnads- och intäktsanalys 136 Rörelsens intäkter och kostnader 138 Rörliga och fasta kostnader 139 Direkta och indirekta kostnader 143 Särintäkter, särkostnader, samintäkter och samkostnader 144 Kalkylmässiga kostnader och avskrivningar 146 Kapitalkostnader och kalkylränta 147 Alternativkostnader – intäkter man går miste om 149

Resultatanalys och resultatplanering 149 Resultatanalys med hjälp av resultatdiagram 150 Resultatanalys med hjälp av ekvationer 153 Resultatanalys med hjälp av bidragsanalys 153

13. Marknadskommunikation och marknadsföring Strategisk och operativ marknadsföring 177 Marknadsföringen i organisationen 178 Ekonomistyrning av marknadsföring 179 Produkten måste fylla ett behov 179 Marknadsföring på flera plan samtidigt 180 Massmarknadsföring på massmarknader 180 Relationsmarknadsföring på fåtalsmarknader 181

Marknadsföring och konkurrensmedel 182 Marknadsföring handlar om att nå människor 183 Marknadsföring – en kommunikationsprocess 184 Identifiera målgruppen/mottagaren 185 Bestämma målet/syftet 186 Välja rätt budskap/meddelande 188 Välja rätt medium/kanal 190 Marknadsföring via personlig försäljning 192 Marknadsföring via IT-medier 192 Mediernas effektivitet – räckvidd och räckdjup 193

Reklammål och reklameffektmätning 194 Utvärdera responsen/återkopplingen 195

12. Inköp, produktion och försäljning Inköp av varor och tjänster 157 Inköpsfunktionen i organisationen 158 Inköpschefernas planer viktiga signaler 158

Ekonomistyrning av inköp 159 Inköpsarbetet ofta en kostnadsjakt 159 Köpa ofta eller sällan – olika inköpsrutiner 160 Logistik och just in time 162 Inköp av lagervaror kräver lager 162 Beställningspunkt och buffertlager 163 Köpa mycket eller lite – olika inköpskvantiteter 164

Produktion av varor och tjänster 166 Produktionsfunktionen i organisationen 167 Ekonomistyrning av produktion 167 Från individuellt hantverk till lean production 168 Tidseffektivitet och flexibilitet 168 Produktivitet och effektivitet 169 Tillverkning ger färdigvarulager 170

14. Företagets affärsverksamhet Avtals- och köprätt 197 Avtal och avtalslagen 198 Dispositiva och tvingande regler 198 Oskäliga avtalsvillkor kan jämkas 198 Anbud + accept = avtal 199 Oren och för sen accept blir nytt anbud 200 Anbud och offentlig upphandling 200 Fullmakt krävs för att företräda andra 201 Även ingångna avtal kan vara ogiltiga 202 Köplagen gäller köp och byte 202 Att stå risken 203 Incoterms och leveransvillkor 203 Dröjsmål med leverans och betalning 204 Detentionsrätt och stoppningsrätt 205 Fel på varan och undersökningsplikt 205 Reklamation och köparens rättigheter 206 Faktura och fakturainnehåll 206

Avbetalningsköp ger säljaren viss säkerhet 207 Det sålda förblir säljarens egendom 208 Räntelagen och dröjsmålsränta 208 Preskription - när man slipper betala 208

Nuvärdefaktor och nuvärdetabeller 264 Nuvärdemetoden 268 Nuvärdekvot och investeringsprioritering 271 Annuitetsfaktor och annuitetstabell 271 Annuitetsmetoden 273 Internräntemetoden 275

Marknads- och konsumenträtt 209 Marknadsföring och marknadsföringslagen 209 Krav på marknadsföring och reklam 210 Prissättning och prisinformationslagen 212 Produktansvar och produktsäkerhet 213 Konkurrenslagen skapar effektiv konkurrens 214 Konsumenter och konsumentlagstiftning 215 Konsumentköplagen gäller för privat bruk 215 Konsumenttjänstlagen kräver fackmässighet 218 Konsumentkreditlagen och effektiv ränta 218

Kredit och konkursrätt 219 Att lämna pant som säkerhet 219 Den som går i borgen går i sorgen 220 Betalningspåminnelser och inkasso 221 Utmätning och exekutiv auktion 221 Konkurs och rekonstruktion 222 Förmånsrätt ger företräde till betalning 223 Ackord är en överenskommelse 224 Ekonomisk brottslighet kan ge näringsförbud 225

15. Produktkalkylering och prissättning Kalkyler som beslutsunderlag 227 Kalkyler och prissättning 228 Val av kalkyleringsmodeller 228 Produktkalkyler följer förädlingskedjan 229

Vanliga modeller inom produktkalkylering 229 Självkostnadsberäkning med självkostnadskalkyler 231 Självkostnadsberäkning med påläggskalkyler 234 Kalkylering i industriföretag 237 Kalkylering i tjänste- och kunskapsföretag 239 Kalkylering i handelsföretag 242 Kalkylering utifrån branschnyckeltal 246 Kalkylering med bidragsmetoden 247

16. Investeringskalkyler och lönsamhetsberäkningar Vad menas med en investering? 255 Investeringskalkyler som beslutsunderlag 258 Investeringar i IT, FOU och miljö – ett måste 259 Investeringskalkyler analyserar betalningsströmmar 260 Investeringskalkyler innebär risk och osäkerhet 260

Vanliga metoder vid investeringskalkylering 261 Investeringskalkyleringens begrepp och principer 262 Pay off-metoden 263

Investeringsbeslut och känslighetsanalys 276 Lönsamhetsbedömningar och prioriteringar 276 Förseningar och fördyrningar 277

17.

Kapitalbehov och finansiering Vad menas med kapital? 279 Kapitalbindning och kapitalomsättningshastighet 279 Kapitalbindning medför kapitalkostnader 281 Kapitalet i balansräkningen 281 Balansräkningen och finansiell analys 282 Vad används kapitalet till? 283 Hur har kapitalet anskaffats? 283

Företagets kapitalbehov 286 Finansiering av kapitalbehov – en fråga om planering 287 Behov av anläggningskapital 288 Behov av rörelsekapital i industriföretag 288 Behov av rörelsekapital i handelsföretag 292 Behov av rörelsekapital i tjänste- och kunskapsföretag 296

Kapitalanskaffning och kapitalmarknad 297 Intern finansiering av kapitalbehovet 298 Extern finansiering av kapitalbehovet 300

18. Budgetering och uppföljning Vad är en budget? 303 Budgetering har flera syften 304 Budget på kort och lång sikt 305 Budgeteringen i organisationen 305

Budgetens roll i det ekonomiska systemet 306 Budgeteringen i redovisningssystemet 307 Från delbudget till totalbudget 307 Från huvudmål till delmål 308 Budgetarbetet berör alla i företaget 309

Budgeten bygger på prognoser och fakta 310 Procentbudgetering och anslagsbudgetering 311 Nollbasbudgetering – budgetering utan jämförelse 311 Ändamålsbudgetering och programbudgetering 312 Resultatbudgeten visar framtida lönsamhet 312 Likviditetsbudgeten visar framtida betalningsströmmar 313 Balansbudgeten – en budgeterad balansräkning 314

Budgetuppföljning och budgetavvikelser 316

Avbetalningsköp ger säljaren viss säkerhet 207 Det sålda förblir säljarens egendom 208 Räntelagen och dröjsmålsränta 208 Preskription - när man slipper betala 208

Nuvärdefaktor och nuvärdetabeller 264 Nuvärdemetoden 268 Nuvärdekvot och investeringsprioritering 271 Annuitetsfaktor och annuitetstabell 271 Annuitetsmetoden 273 Internräntemetoden 275

Marknads- och konsumenträtt 209 Marknadsföring och marknadsföringslagen 209 Krav på marknadsföring och reklam 210 Prissättning och prisinformationslagen 212 Produktansvar och produktsäkerhet 213 Konkurrenslagen skapar effektiv konkurrens 214 Konsumenter och konsumentlagstiftning 215 Konsumentköplagen gäller för privat bruk 215 Konsumenttjänstlagen kräver fackmässighet 218 Konsumentkreditlagen och effektiv ränta 218

Kredit och konkursrätt 219 Att lämna pant som säkerhet 219 Den som går i borgen går i sorgen 220 Betalningspåminnelser och inkasso 221 Utmätning och exekutiv auktion 221 Konkurs och rekonstruktion 222 Förmånsrätt ger företräde till betalning 223 Ackord är en överenskommelse 224 Ekonomisk brottslighet kan ge näringsförbud 225

15. Produktkalkylering och prissättning Kalkyler som beslutsunderlag 227 Kalkyler och prissättning 228 Val av kalkyleringsmodeller 228 Produktkalkyler följer förädlingskedjan 229

Vanliga modeller inom produktkalkylering 229 Självkostnadsberäkning med självkostnadskalkyler 231 Självkostnadsberäkning med påläggskalkyler 234 Kalkylering i industriföretag 237 Kalkylering i tjänste- och kunskapsföretag 239 Kalkylering i handelsföretag 242 Kalkylering utifrån branschnyckeltal 246 Kalkylering med bidragsmetoden 247

16. Investeringskalkyler och lönsamhetsberäkningar Vad menas med en investering? 255 Investeringskalkyler som beslutsunderlag 258 Investeringar i IT, FOU och miljö – ett måste 259 Investeringskalkyler analyserar betalningsströmmar 260 Investeringskalkyler innebär risk och osäkerhet 260

Vanliga metoder vid investeringskalkylering 261 Investeringskalkyleringens begrepp och principer 262 Pay off-metoden 263

Investeringsbeslut och känslighetsanalys 276 Lönsamhetsbedömningar och prioriteringar 276 Förseningar och fördyrningar 277

17.

Kapitalbehov och finansiering Vad menas med kapital? 279 Kapitalbindning och kapitalomsättningshastighet 279 Kapitalbindning medför kapitalkostnader 281 Kapitalet i balansräkningen 281 Balansräkningen och finansiell analys 282 Vad används kapitalet till? 283 Hur har kapitalet anskaffats? 283

Företagets kapitalbehov 286 Finansiering av kapitalbehov – en fråga om planering 287 Behov av anläggningskapital 288 Behov av rörelsekapital i industriföretag 288 Behov av rörelsekapital i handelsföretag 292 Behov av rörelsekapital i tjänste- och kunskapsföretag 296

Kapitalanskaffning och kapitalmarknad 297 Intern finansiering av kapitalbehovet 298 Extern finansiering av kapitalbehovet 300

18. Budgetering och uppföljning Vad är en budget? 303 Budgetering har flera syften 304 Budget på kort och lång sikt 305 Budgeteringen i organisationen 305

Budgetens roll i det ekonomiska systemet 306 Budgeteringen i redovisningssystemet 307 Från delbudget till totalbudget 307 Från huvudmål till delmål 308 Budgetarbetet berör alla i företaget 309

Budgeten bygger på prognoser och fakta 310 Procentbudgetering och anslagsbudgetering 311 Nollbasbudgetering – budgetering utan jämförelse 311 Ändamålsbudgetering och programbudgetering 312 Resultatbudgeten visar framtida lönsamhet 312 Likviditetsbudgeten visar framtida betalningsströmmar 313 Balansbudgeten – en budgeterad balansräkning 314

Budgetuppföljning och budgetavvikelser 316

19. Bokföring och bokslut

20. Räkenskapsanalys och nyckeltal

Redovisningen är spindeln i nätet 319

Vad menas med räkenskapsanalys? 383

Skillnaden mellan bokföring och redovisning 320 Externredovisningen är lagreglerad 320 Internredovisningen kan utformas fritt 321

Vad är syftet med räkenskapsanalys? 384 Nyckeltal viktiga för ekonomistyrningen 385

Vilka är bokföringsskyldiga? 322

1 2 3 4 5 6 7

Bokföringsskyldighet och bokföringsbrott 322 Vad menas med näringsverksamhet? 324

God redovisningssed och rättvisande bild 324 Viktiga normgivande institutioner 325 Grundläggande redovisningsprinciper 325

Grundbokföring och huvudbokföring 326 Alla affärshändelser måste bokföras 327 Verifikationerna utgör bevismaterial 327 Valuta och räkenskapsår 327 Bokslutsmetoden och kontantmetoden 328 Löpande bokföring på konton 329 Baskontoplanens kontoindelning 330 Dubbel bokföring och kontering 331

Konton och externredovisningssystem 333 Specifikation av tillgångar och skulder 333 Hur ska den löpande bokföringen avslutas? 334 Bokslut kan göras när som helst 335 Bokslut i olika slags K-företag 336 Koncernföretag och koncernredovisning 336 Balansrapport och resultatrapport 337 Man behöver bara kunna fyra kontoslag 339 Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar 340 Eget kapital, skulder och avsättningar 341 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 341 Balansräkning enligt ÅRL 342 Resultatkonton avslutas mot resultaträkningen 343 Resultaträkning enligt ÅRL 346 Redovisningen ligger till grund för beskattningen 347 Bokföringsmässigt och skattemässigt resultat 347 Dubbel bokföring på T-konton 348 Dubbel bokföring i grundbok 349 Manuell bokföring och bokslut på T-konton 350 Bokslut på T-konton och datoriserat 355 Speciella bokföringsproblem 356 Speciella bokslutsproblem 368 Vad händer med årets resultat? 378 Revision och revisionsberättelse 379 Noter och tilläggsupplysningar 380 Förvaltnings- eller verksamhetsberättelse 380 Finansierings- eller kassaflödesanalys 381

En räkenskapsanalys omfattar flera analyser 386 Lönsamhetsanalys 386 Resultatanalys 390 Kapitalanalys 395 Kostnads- och intäktsanalys 400 Tillgångs- och skuldanalys 401 Tillväxtanalys 401 Icke-finansiell analys och BSC 402

21. Aktier och aktiekapital Vad är en aktie? 405 Aktiens värde varierar 406 Aktier ger rösträtt och utdelning 406 Utdelning och dubbelbeskattning 407

Aktiekapitalet i balansräkningen 408 Aktiekapitalet utgör bundet ägarkapital 408 Ökning och minskning av aktiekapitalet 409 Avveckling och försäljning av aktiebolag 410 Likvidation frivilligt eller framtvingad 410 Fondemission ger nya aktier gratis 411 Nyemission ger nytt aktiekapital 413

Handeln med aktier sker på en aktiebörs 415 Vinna eller förlora på aktier 415 Aktiemarknad och börskurser som signalsystem 417 Gemensam nordisk börslista 418 Aktievärdering och aktieplacering 419

22. Företagsvärdering Vad menas med företagsvärdering? 423 Det finns inget sant företagsvärde 424 Först en företagsanalys 424 Analys utifrån due diligence 425

Företagsvärdering – metoder 425 Alternativa värderingsmetoder 426 Substansvärdering 427 Avkastningsvärdering 430 Likvidationsvärdering 434 Goodwill vid företagsvärdering 435

Val av värderingsmetod 435

19. Bokföring och bokslut

20. Räkenskapsanalys och nyckeltal

Redovisningen är spindeln i nätet 319

Vad menas med räkenskapsanalys? 383

Skillnaden mellan bokföring och redovisning 320 Externredovisningen är lagreglerad 320 Internredovisningen kan utformas fritt 321

Vad är syftet med räkenskapsanalys? 384 Nyckeltal viktiga för ekonomistyrningen 385

Vilka är bokföringsskyldiga? 322

1 2 3 4 5 6 7

Bokföringsskyldighet och bokföringsbrott 322 Vad menas med näringsverksamhet? 324

God redovisningssed och rättvisande bild 324 Viktiga normgivande institutioner 325 Grundläggande redovisningsprinciper 325

Grundbokföring och huvudbokföring 326 Alla affärshändelser måste bokföras 327 Verifikationerna utgör bevismaterial 327 Valuta och räkenskapsår 327 Bokslutsmetoden och kontantmetoden 328 Löpande bokföring på konton 329 Baskontoplanens kontoindelning 330 Dubbel bokföring och kontering 331

Konton och externredovisningssystem 333 Specifikation av tillgångar och skulder 333 Hur ska den löpande bokföringen avslutas? 334 Bokslut kan göras när som helst 335 Bokslut i olika slags K-företag 336 Koncernföretag och koncernredovisning 336 Balansrapport och resultatrapport 337 Man behöver bara kunna fyra kontoslag 339 Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar 340 Eget kapital, skulder och avsättningar 341 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 341 Balansräkning enligt ÅRL 342 Resultatkonton avslutas mot resultaträkningen 343 Resultaträkning enligt ÅRL 346 Redovisningen ligger till grund för beskattningen 347 Bokföringsmässigt och skattemässigt resultat 347 Dubbel bokföring på T-konton 348 Dubbel bokföring i grundbok 349 Manuell bokföring och bokslut på T-konton 350 Bokslut på T-konton och datoriserat 355 Speciella bokföringsproblem 356 Speciella bokslutsproblem 368 Vad händer med årets resultat? 378 Revision och revisionsberättelse 379 Noter och tilläggsupplysningar 380 Förvaltnings- eller verksamhetsberättelse 380 Finansierings- eller kassaflödesanalys 381

En räkenskapsanalys omfattar flera analyser 386 Lönsamhetsanalys 386 Resultatanalys 390 Kapitalanalys 395 Kostnads- och intäktsanalys 400 Tillgångs- och skuldanalys 401 Tillväxtanalys 401 Icke-finansiell analys och BSC 402

21. Aktier och aktiekapital Vad är en aktie? 405 Aktiens värde varierar 406 Aktier ger rösträtt och utdelning 406 Utdelning och dubbelbeskattning 407

Aktiekapitalet i balansräkningen 408 Aktiekapitalet utgör bundet ägarkapital 408 Ökning och minskning av aktiekapitalet 409 Avveckling och försäljning av aktiebolag 410 Likvidation frivilligt eller framtvingad 410 Fondemission ger nya aktier gratis 411 Nyemission ger nytt aktiekapital 413

Handeln med aktier sker på en aktiebörs 415 Vinna eller förlora på aktier 415 Aktiemarknad och börskurser som signalsystem 417 Gemensam nordisk börslista 418 Aktievärdering och aktieplacering 419

22. Företagsvärdering Vad menas med företagsvärdering? 423 Det finns inget sant företagsvärde 424 Först en företagsanalys 424 Analys utifrån due diligence 425

Företagsvärdering – metoder 425 Alternativa värderingsmetoder 426 Substansvärdering 427 Avkastningsvärdering 430 Likvidationsvärdering 434 Goodwill vid företagsvärdering 435

Val av värderingsmetod 435

5

Kapitel

Företagets affärsidé, mål och strategier För att kunna fullfölja sin affärsidé måste företaget ställa upp mål och ange på vilka sätt de ska uppnås. Denna målformulering och valet av strategier ingår i företagets planering. Där ingår även företagets marknadsstrategi, dvs. arbetet med att försöka nå och bearbeta de potentiella kunderna. Företagsnamnet, firman, utgör ibland en del av själva affärs­idén. Det kan därför vara lika viktigt att hitta på bra namn på företaget och dess produkter som att skydda uppfinningar och varumärke från stölder och förfalskningar.

Företagets affärsidé affärsidé

produkt behov

verksamhetsidé

Ett företags affärsidé är den bärande tanke som utgör dess mening och existensberättigande. I affärsidén deklareras företagets verksamhet och mål som ett svar på frågor som ”Vad ska vi tjäna pengar på?” eller ”Vad har vi att erbjuda som gör att kunderna kommer till just oss?”. Det kan gälla en ny uppfinning, vidareutveckling eller förbättring av redan existerande varor och tjänster. Förutsättningen för företagets överlevnad är att affärsidén och produkten motsvarar ett behov – fysiologiskt, socialt eller psykologiskt – hos de tilltänkta kunderna.

Affärsidén innehåller därför en rad löften till kunderna, löften som måste hållas. Även organisationer, myndigheter och statliga verk försöker formulera fungerande affärsidéer, s.k. verksamhetsidéer.

Internettips för den som behöver hjälp med affärsidén: www.nutek.se/foretagarguiden.se www.expowera.se www.idebanken.se

52

53

5

Kapitel

Företagets affärsidé, mål och strategier För att kunna fullfölja sin affärsidé måste företaget ställa upp mål och ange på vilka sätt de ska uppnås. Denna målformulering och valet av strategier ingår i företagets planering. Där ingår även företagets marknadsstrategi, dvs. arbetet med att försöka nå och bearbeta de potentiella kunderna. Företagsnamnet, firman, utgör ibland en del av själva affärs­idén. Det kan därför vara lika viktigt att hitta på bra namn på företaget och dess produkter som att skydda uppfinningar och varumärke från stölder och förfalskningar.

Företagets affärsidé affärsidé

produkt behov

verksamhetsidé

Ett företags affärsidé är den bärande tanke som utgör dess mening och existensberättigande. I affärsidén deklareras företagets verksamhet och mål som ett svar på frågor som ”Vad ska vi tjäna pengar på?” eller ”Vad har vi att erbjuda som gör att kunderna kommer till just oss?”. Det kan gälla en ny uppfinning, vidareutveckling eller förbättring av redan existerande varor och tjänster. Förutsättningen för företagets överlevnad är att affärsidén och produkten motsvarar ett behov – fysiologiskt, socialt eller psykologiskt – hos de tilltänkta kunderna.

Affärsidén innehåller därför en rad löften till kunderna, löften som måste hållas. Även organisationer, myndigheter och statliga verk försöker formulera fungerande affärsidéer, s.k. verksamhetsidéer.

Internettips för den som behöver hjälp med affärsidén: www.nutek.se/foretagarguiden.se www.expowera.se www.idebanken.se

52

53

Strategisk planering och marknadsplanering

6

Kapitel

Strategisk planering och marknadsplanering Marknadsplanerings­processen kan ses som den viktigaste delen i ett företags strategiska planering för att lyckas med sin affärsidé. Marknadsplaneringen ska ge svar på frågorna Var är vi? Vart ska vi? Hur ska vi komma dit? Planeringsarbetet inleds med en nulägesanalys av företaget, omvärlden, marknaden och konkurrenterna. Därefter följer målformulering innan man bestämmer sig för vilka strategier som ska användas för att uppnå målen och fullfölja affärsidén. Affärsplanen utgör ett viktigt strategiskt styrinstrument i marknadsplaneringen som mynnar ut i olika aktivitets- och kampanjplaner inför kommande marknadsföringsaktiviteter. Den strategiska kontrollen i form av uppföljning och utvärdering ska ge svar på frågan Hur gick det? och kan leda till omprövning av både affärsidé, uppställda mål och valda strategier.

Strategisk planering och kontroll

60

strategisk planering

När begreppet strategisk planering introducerades i Sverige i början av 1960-talet ersatte det begreppet långsiktsplanering och inriktades huvudsakligen på att utifrån prognoser och framtidsbedömningar utforma långsiktiga planer för företagets verksamhet. Idag avses med strategisk planering såväl utformandet av affärsidén och målformuleringen som val av strategier för att nå ut till marknaden och lyckas med affärsidén. Begreppet strategi förknippas alltmer med skapandet av konkurrensfördelar, med förbättring av företagets position gentemot kunder och konkurrenter samt med optimal resursfördelning för att nå de uppsatta målen.

strategisk kontroll

Med strategisk kontroll avses uppföljning och kontroll av att den strategiska planeringen varit effektiv beträffande förutsättningar, målformuleringar och handlingsplaner. Den här typen av kontroll förutsätter ofta att planeringen kan brytas ner i olika handlingsplaner och operativa mål som kan följas upp av företagets interna informationssystem.

61

Strategisk planering och marknadsplanering

6

Kapitel

Strategisk planering och marknadsplanering Marknadsplanerings­processen kan ses som den viktigaste delen i ett företags strategiska planering för att lyckas med sin affärsidé. Marknadsplaneringen ska ge svar på frågorna Var är vi? Vart ska vi? Hur ska vi komma dit? Planeringsarbetet inleds med en nulägesanalys av företaget, omvärlden, marknaden och konkurrenterna. Därefter följer målformulering innan man bestämmer sig för vilka strategier som ska användas för att uppnå målen och fullfölja affärsidén. Affärsplanen utgör ett viktigt strategiskt styrinstrument i marknadsplaneringen som mynnar ut i olika aktivitets- och kampanjplaner inför kommande marknadsföringsaktiviteter. Den strategiska kontrollen i form av uppföljning och utvärdering ska ge svar på frågan Hur gick det? och kan leda till omprövning av både affärsidé, uppställda mål och valda strategier.

Strategisk planering och kontroll

60

strategisk planering

När begreppet strategisk planering introducerades i Sverige i början av 1960-talet ersatte det begreppet långsiktsplanering och inriktades huvudsakligen på att utifrån prognoser och framtidsbedömningar utforma långsiktiga planer för företagets verksamhet. Idag avses med strategisk planering såväl utformandet av affärsidén och målformuleringen som val av strategier för att nå ut till marknaden och lyckas med affärsidén. Begreppet strategi förknippas alltmer med skapandet av konkurrensfördelar, med förbättring av företagets position gentemot kunder och konkurrenter samt med optimal resursfördelning för att nå de uppsatta målen.

strategisk kontroll

Med strategisk kontroll avses uppföljning och kontroll av att den strategiska planeringen varit effektiv beträffande förutsättningar, målformuleringar och handlingsplaner. Den här typen av kontroll förutsätter ofta att planeringen kan brytas ner i olika handlingsplaner och operativa mål som kan följas upp av företagets interna informationssystem.

61

controller

Strategisk planering och marknadsplanering

Många företag har en särskild controller som får strategisk planering och kontroll som sitt arbets- och ansvarsområde. Denna planering är speciellt viktig i tjänsteproducerande företag eftersom de står och faller med sin affärsidé. Tjänste- och kunskapsföretag kan inte på samma sätt som tillverkande företag anpassa affärsidén till produktutveckling, produktionsrationaliseringar eller teknologiska förändringar.

Strategisk planering

Af färsidé

stegvis planering

Arbetet med marknadsplanering kan indelas i ett stegvis planeringsoch uppföljningsprogram där utarbetandet av en marknadsplan utgör en av huvuduppgifterna. Även om man brukar säga att det viktiga med marknadsplaneringen inte är själva planen utan arbetet eller processen med att ta fram den.

Marknadsplanering

Mål

M

Nuläg

s sanaly

rld

Omvä

Strategier

lys

esana

s

analy

gs Företa

Marknadsplanering

R V I? VA R Ä

VA RT

I? SK A V

mål Huvud l lm De å

A R K N A D E N

gi 4

gi 3

Strate

gi 2

Marknadsplaneringsprocessen

Strate

1

gi Strate

potentiella kunder

alys adsan Markn nalys rrenta Konku

Kapitel 6

Strategisk planering och marknadsplanering

gi

strate

Val av k edbac

Fe

Hur väl företaget lyckas på kort respektive lång sikt beror på hur väl det lyckats med sin marknadsplanering, dvs. med planeringen av hur man ska nå och bearbeta de potentiella kunderna. Marknadsplaneringen utgör den viktigaste delen i företagets strategiska planering.

För att lyckas med marknadsföringen måste man känna till de långsiktiga målen och strategierna för att nå dem. För marknadsföraren räcker det inte med att veta att företaget valt differentiering, fokusering eller kostnadsöverlägsenhet som strategi, han eller hon måste veta hur denna strategi ska förverkligas under den närmaste tiden.

n

adspla

plan

Markn

Affärs

Strate

ch ets- o Aktivit jplan n a p m ka

KO M M K A VI HUR S

?

A D IT

de

föran

Genom

ljning Uppfö ring de r ä tv U

IC K HUR G

DET?

Nulägesanalys

Marknadsplaneringen ska leda till svar på frågorna: ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?” och ”Hur ska vi komma dit?” Inte minst p.g.a. den snabba tekniska utvecklingen måste planerna ofta ändras och målen omvärderas. Därför måste man i planeringen även lägga in system för kontroll och utvärdering som ger svar på frågan: ”Hur gick det?”

Var är vi? s

analy

gs Företa

lys

esana

Nuläg

alys adsan Markn nalys rrenta Konku

alys

rldsan

Omvä

Astrologer i marknadsplaneringen I flera länder är astrologer flitigt använda inom näringslivet, inte minst i Storbritannien där alla stora företag, även hovet, har egna astrologer.

Trenden att ta astrologin till hjälp för förutsägelser har nu nått även företagen i Sverige. Astro­loger anlitas inte bara när det gäller att anställa ”rätt” personer utan även för att förutsäga när det är rätt tidpunkt att lansera en ny produkt, när marknadsföringskampanjer bör startas etc.

62

marknads­situationen

En nulägesanalys ska ge svar på frågan: ”Var är vi?” En beskrivning av nuläget och den aktuella marknadssituationen innebär en analys av det egna företaget, omvärlden, marknaden och konkurrenssituationen. Analysen är viktig inte bara i marknadsplaneringen utan för hela den strategiska planeringen eftersom affärsidén måste kunna anpassas till förändringar inom det egna företaget, i omvärlden, på marknaden och hos konkurrenterna.

63

controller

Strategisk planering och marknadsplanering

Många företag har en särskild controller som får strategisk planering och kontroll som sitt arbets- och ansvarsområde. Denna planering är speciellt viktig i tjänsteproducerande företag eftersom de står och faller med sin affärsidé. Tjänste- och kunskapsföretag kan inte på samma sätt som tillverkande företag anpassa affärsidén till produktutveckling, produktionsrationaliseringar eller teknologiska förändringar.

Strategisk planering

Af färsidé

stegvis planering

Arbetet med marknadsplanering kan indelas i ett stegvis planeringsoch uppföljningsprogram där utarbetandet av en marknadsplan utgör en av huvuduppgifterna. Även om man brukar säga att det viktiga med marknadsplaneringen inte är själva planen utan arbetet eller processen med att ta fram den.

Marknadsplanering

Mål

M

Nuläg

s sanaly

rld

Omvä

Strategier

lys

esana

s

analy

gs Företa

Marknadsplanering

R V I? VA R Ä

VA RT

I? SK A V

mål Huvud l lm De å

A R K N A D E N

gi 4

gi 3

Strate

gi 2

Marknadsplaneringsprocessen

Strate

1

gi Strate

potentiella kunder

alys adsan Markn nalys rrenta Konku

Kapitel 6

Strategisk planering och marknadsplanering

gi

strate

Val av k edbac

Fe

Hur väl företaget lyckas på kort respektive lång sikt beror på hur väl det lyckats med sin marknadsplanering, dvs. med planeringen av hur man ska nå och bearbeta de potentiella kunderna. Marknadsplaneringen utgör den viktigaste delen i företagets strategiska planering.

För att lyckas med marknadsföringen måste man känna till de långsiktiga målen och strategierna för att nå dem. För marknadsföraren räcker det inte med att veta att företaget valt differentiering, fokusering eller kostnadsöverlägsenhet som strategi, han eller hon måste veta hur denna strategi ska förverkligas under den närmaste tiden.

n

adspla

plan

Markn

Affärs

Strate

ch ets- o Aktivit jplan n a p m ka

KO M M K A VI HUR S

?

A D IT

de

föran

Genom

ljning Uppfö ring de r ä tv U

IC K HUR G

DET?

Nulägesanalys

Marknadsplaneringen ska leda till svar på frågorna: ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?” och ”Hur ska vi komma dit?” Inte minst p.g.a. den snabba tekniska utvecklingen måste planerna ofta ändras och målen omvärderas. Därför måste man i planeringen även lägga in system för kontroll och utvärdering som ger svar på frågan: ”Hur gick det?”

Var är vi? s

analy

gs Företa

lys

esana

Nuläg

alys adsan Markn nalys rrenta Konku

alys

rldsan

Omvä

Astrologer i marknadsplaneringen I flera länder är astrologer flitigt använda inom näringslivet, inte minst i Storbritannien där alla stora företag, även hovet, har egna astrologer.

Trenden att ta astrologin till hjälp för förutsägelser har nu nått även företagen i Sverige. Astro­loger anlitas inte bara när det gäller att anställa ”rätt” personer utan även för att förutsäga när det är rätt tidpunkt att lansera en ny produkt, när marknadsföringskampanjer bör startas etc.

62

marknads­situationen

En nulägesanalys ska ge svar på frågan: ”Var är vi?” En beskrivning av nuläget och den aktuella marknadssituationen innebär en analys av det egna företaget, omvärlden, marknaden och konkurrenssituationen. Analysen är viktig inte bara i marknadsplaneringen utan för hela den strategiska planeringen eftersom affärsidén måste kunna anpassas till förändringar inom det egna företaget, i omvärlden, på marknaden och hos konkurrenterna.

63

17 Kapitel

Kapitalbehov och finansiering Finansieringen av företagets kapitalbehov är en viktig del av företagets ekonomistyrning och finansiella strategi. Kapitalbehovsberäkningen utgör ett hjälpmedel för verksamhetsstyrningen. Det är framför allt i samband med att ett företag startar eller ska utvidga sin verksamhet som behovet av anläggningskapital, rörelsekapital och likviditetsreserv beräknas. Tillgångar binder kapital och kapitalbindning medför ofta stora kapitalkostnader. Därför gäller det att ha hög omsättning på kapitalet. Ju högre kapitalomsättningshastighet företaget har desto effektivare utnyttjar man sitt kapital och desto högre lönsamhet uppnås.

Vad menas med kapital? realkapital

kapitalförslitning kapitalanvändning

Inom nationalekonomi betyder kapital detsamma som realkapital, t.ex. maskiner och byggnader, och utgör en av de tre produktionsfaktorer – arbete, kapital och naturresurser – som behövs för att producera olika varor och tjänster. Kapital är därför både en produktionsfaktor och en knapp resurs. Med kapitalförslitning menas den förslitning som drabbar realkapitalet vid användning i produktionen. Inom företagsekonomi används begreppet kapital i betydelsen kapitalanvändning. I det förra kapitlet definierades t.ex. en investering som kapitalanvändning med framtida betalningskonsekvenser. En investering i maskiner och byggnader får normalt inte betraktas som kostnad det år investeringen görs utan måste periodiseras över sin ekonomiska livslängd och årligen skrivas av för värdeminskning. Avskrivningen ska motsvara kapitalförslitningen eller resursförbrukningen.

Kapitalbindning och kapitalomsättningshastighet

tillgångar binder kapital

278

Alla företag, förvaltningar och organisationer äger tillgångar i någon form, t.ex. i kontanter och bankmedel, kundfordringar, varulager, kontorsutrustning, maskiner, bilar, fastigheter. Man kan säga att företagets tillgångar binder kapital. Pengar som använts för att köpa ett varulager kan inte omedelbart i stället användas till att köpa en ny bil 279

17 Kapitel

Kapitalbehov och finansiering Finansieringen av företagets kapitalbehov är en viktig del av företagets ekonomistyrning och finansiella strategi. Kapitalbehovsberäkningen utgör ett hjälpmedel för verksamhetsstyrningen. Det är framför allt i samband med att ett företag startar eller ska utvidga sin verksamhet som behovet av anläggningskapital, rörelsekapital och likviditetsreserv beräknas. Tillgångar binder kapital och kapitalbindning medför ofta stora kapitalkostnader. Därför gäller det att ha hög omsättning på kapitalet. Ju högre kapitalomsättningshastighet företaget har desto effektivare utnyttjar man sitt kapital och desto högre lönsamhet uppnås.

Vad menas med kapital? realkapital

kapitalförslitning kapitalanvändning

Inom nationalekonomi betyder kapital detsamma som realkapital, t.ex. maskiner och byggnader, och utgör en av de tre produktionsfaktorer – arbete, kapital och naturresurser – som behövs för att producera olika varor och tjänster. Kapital är därför både en produktionsfaktor och en knapp resurs. Med kapitalförslitning menas den förslitning som drabbar realkapitalet vid användning i produktionen. Inom företagsekonomi används begreppet kapital i betydelsen kapitalanvändning. I det förra kapitlet definierades t.ex. en investering som kapitalanvändning med framtida betalningskonsekvenser. En investering i maskiner och byggnader får normalt inte betraktas som kostnad det år investeringen görs utan måste periodiseras över sin ekonomiska livslängd och årligen skrivas av för värdeminskning. Avskrivningen ska motsvara kapitalförslitningen eller resursförbrukningen.

Kapitalbindning och kapitalomsättningshastighet

tillgångar binder kapital

278

Alla företag, förvaltningar och organisationer äger tillgångar i någon form, t.ex. i kontanter och bankmedel, kundfordringar, varulager, kontorsutrustning, maskiner, bilar, fastigheter. Man kan säga att företagets tillgångar binder kapital. Pengar som använts för att köpa ett varulager kan inte omedelbart i stället användas till att köpa en ny bil 279

Kapitalbehov och finansiering

eftersom pengarna är bundna, eller låsta, under en viss tid. Därför gäller det att ha hög omsättning på kapitalet. Kapitalomsättningshastighet, KOH, är detsamma som det antal gånger per år som det genomsnittliga kapitalet omsätts, dvs. återanvänds i företaget. Ju högre kapitalomsättningshastigheten, eller kapitalets omsättningshastighet, är desto effektivare frigör och använder företaget sitt kapital, dvs. desto effektivare är hushållningen med den knappa resursen kapital.

antal gånger per år

Kapitalomsättningshastighet, KOH, gånger/år =

alternativkostnad kapitalkostnad

Rörelsens intäkter (nettoomsättning) (Genomsnittligt) Totalt kapital

Du Pont-modellen visar hur man kan få ökad lönsamhet genom effektivare kapitalanvändning. Modellen utvecklades redan 1919 inom den amerikanska Du Pont-koncernen och visar att man kan förbättra företagets lönsamhet (uttryckt som räntabilitet) antingen genom att öka vinstmarginalen eller genom att öka kapitalomsättningshastigheten. För de flesta företag är det inget nytt att man kan öka vinstmarginalen och därmed lönsamheten genom kostnadsrationalisering. Däremot är sambandet mellan effektivt kapitalutnyttjande och lönsamhet inte lika känt.

Du Pont

Kapitalbindning medför kapitalkostnader

kalkylmässig kapitalkostnad lagerränta

Rörelsens kostnader

T.ex.

1000

700 200

Avskrivningar

Finansiella intäkter

Omsättningstillgångar

150

50

280

200 20% Vinstmarginal 20%

* Rörelsens 1000 intäkter (omsättning)

200

600

finansiella ställning

Rörelsens 1000 intäkter (omsättning)

800 Anläggningstillgångar

Resultat före finansiella kostnader

Totalt investerat kapital

Kapital1,25 omsättningsggr hastighet

25% Räntabilitet på totalt kapital

Företagets kapitalbindning medför också kostnader, både i form av alternativkostnader och kapitalkostnader. Alternativkostnaden är den intäkt man kunde fått vid bästa alternativa kapitalanvändning.

Kapitalkostnaden för lånat kapital utgörs av ränta och kreditavgifter.

Kapitalkostnaden för investerat kapital i anläggningstillgångar utgörs dels av den kalkylräntekostnad som ska motsvara företagets avkastningskrav, dels av den avskrivning som ska motsvara tillgångens värdeminskning. Eftersom dessa kostnader i företagets kalkylering vanligen utgår från återanskaffningsvärdet är den totala kapitalkostnaden en kalkylmässig kapitalkostnad. Kapitalkostnaden när det gäller kapitalbindning i lagerhållning kallas lagerränta och utgörs förutom av räntekostnaden för lager och förråd även av kostnaden på grund av åldrande, lagerhyror och övriga lagerhållningskostnader.

Kapitalet i balansräkningen

Du Pont-modellen

Rörelsens intäkter

Kapitel 17

Kapitalbehov och finansiering

balansera

1,25 ggr

800 intellektuellt kapital

Precis som investeringar kan allt kapital i företaget klassificeras utifrån t.ex. ekonomistyrning och ansvar i organisationen, redovisningsoch skattelagstiftningens indelningsgrunder eller utifrån resursanvändning och syfte. Redovisningen är det centrala i ekonomisystemet eftersom det förser de övriga systemdelarna med rapporter och information som underlag för planering och uppföljning. När det gäller företagets behov av kapital och finansieringen av detta används därför ofta balansräkningen som utgångspunkt. I årsredovisningen visar balansräkningen företagets ekonomiska ställning, eller med ett annat uttryck företagets finansiella ställning. Man måste dock ha klart för sig att balansräkningen bara ger en ögonblicksbild av den aktuella ställningen. Om man i stället för att visa balansräkningen uppställd enligt årsredovisningslagens krav visar den som en ”låda” framgår tydligt att den har två lika stora sidor, en tillgångssida som visar vad kapitalet används till och en skuldsida som visar hur detta kapital finansierats.

I balansräkningen måste tillgångar och skulder vara lika stora, de måste balansera. För att något ska kunna tas upp som värde i balansräkningen måste det vara mätbart med gällande redovisningsregler.

Det innebär att idag är det bara företagets real- och rörelsekapital som syns i balansräkningen, därför att det för den här sortens tillgångar finns en ekonomisk värdemätare i form av fakturor, kvitton, insättningsavier etc. För företagets viktigaste resurser, det s.k. intellektuella kapitalet bestående av humankapital och strukturkapital, finns

281

Kapitalbehov och finansiering

eftersom pengarna är bundna, eller låsta, under en viss tid. Därför gäller det att ha hög omsättning på kapitalet. Kapitalomsättningshastighet, KOH, är detsamma som det antal gånger per år som det genomsnittliga kapitalet omsätts, dvs. återanvänds i företaget. Ju högre kapitalomsättningshastigheten, eller kapitalets omsättningshastighet, är desto effektivare frigör och använder företaget sitt kapital, dvs. desto effektivare är hushållningen med den knappa resursen kapital.

antal gånger per år

Kapitalomsättningshastighet, KOH, gånger/år =

alternativkostnad kapitalkostnad

Rörelsens intäkter (nettoomsättning) (Genomsnittligt) Totalt kapital

Du Pont-modellen visar hur man kan få ökad lönsamhet genom effektivare kapitalanvändning. Modellen utvecklades redan 1919 inom den amerikanska Du Pont-koncernen och visar att man kan förbättra företagets lönsamhet (uttryckt som räntabilitet) antingen genom att öka vinstmarginalen eller genom att öka kapitalomsättningshastigheten. För de flesta företag är det inget nytt att man kan öka vinstmarginalen och därmed lönsamheten genom kostnadsrationalisering. Däremot är sambandet mellan effektivt kapitalutnyttjande och lönsamhet inte lika känt.

Du Pont

Kapitalbindning medför kapitalkostnader

kalkylmässig kapitalkostnad lagerränta

Rörelsens kostnader

T.ex.

1000

700 200

Avskrivningar

Finansiella intäkter

Omsättningstillgångar

150

50

280

200 20% Vinstmarginal 20%

* Rörelsens 1000 intäkter (omsättning)

200

600

finansiella ställning

Rörelsens 1000 intäkter (omsättning)

800 Anläggningstillgångar

Resultat före finansiella kostnader

Totalt investerat kapital

Kapital1,25 omsättningsggr hastighet

25% Räntabilitet på totalt kapital

Företagets kapitalbindning medför också kostnader, både i form av alternativkostnader och kapitalkostnader. Alternativkostnaden är den intäkt man kunde fått vid bästa alternativa kapitalanvändning.

Kapitalkostnaden för lånat kapital utgörs av ränta och kreditavgifter.

Kapitalkostnaden för investerat kapital i anläggningstillgångar utgörs dels av den kalkylräntekostnad som ska motsvara företagets avkastningskrav, dels av den avskrivning som ska motsvara tillgångens värdeminskning. Eftersom dessa kostnader i företagets kalkylering vanligen utgår från återanskaffningsvärdet är den totala kapitalkostnaden en kalkylmässig kapitalkostnad. Kapitalkostnaden när det gäller kapitalbindning i lagerhållning kallas lagerränta och utgörs förutom av räntekostnaden för lager och förråd även av kostnaden på grund av åldrande, lagerhyror och övriga lagerhållningskostnader.

Kapitalet i balansräkningen

Du Pont-modellen

Rörelsens intäkter

Kapitel 17

Kapitalbehov och finansiering

balansera

1,25 ggr

800 intellektuellt kapital

Precis som investeringar kan allt kapital i företaget klassificeras utifrån t.ex. ekonomistyrning och ansvar i organisationen, redovisningsoch skattelagstiftningens indelningsgrunder eller utifrån resursanvändning och syfte. Redovisningen är det centrala i ekonomisystemet eftersom det förser de övriga systemdelarna med rapporter och information som underlag för planering och uppföljning. När det gäller företagets behov av kapital och finansieringen av detta används därför ofta balansräkningen som utgångspunkt. I årsredovisningen visar balansräkningen företagets ekonomiska ställning, eller med ett annat uttryck företagets finansiella ställning. Man måste dock ha klart för sig att balansräkningen bara ger en ögonblicksbild av den aktuella ställningen. Om man i stället för att visa balansräkningen uppställd enligt årsredovisningslagens krav visar den som en ”låda” framgår tydligt att den har två lika stora sidor, en tillgångssida som visar vad kapitalet används till och en skuldsida som visar hur detta kapital finansierats.

I balansräkningen måste tillgångar och skulder vara lika stora, de måste balansera. För att något ska kunna tas upp som värde i balansräkningen måste det vara mätbart med gällande redovisningsregler.

Det innebär att idag är det bara företagets real- och rörelsekapital som syns i balansräkningen, därför att det för den här sortens tillgångar finns en ekonomisk värdemätare i form av fakturor, kvitton, insättningsavier etc. För företagets viktigaste resurser, det s.k. intellektuella kapitalet bestående av humankapital och strukturkapital, finns

281

Kapitalbehov och finansiering

Vad används kapitalet till?

ännu ingen ekonomisk värdemätare. I takt med att allt fler företag bedriver kunskapsintensiva verksamheter höjs kravet på att även redovisa dessa dolda tillgångar.

Ett företags behov av kapitalbindning och fördelningen mellan de olika resursslag som binder kapital styrs av företagets verksamhet och den marknad man arbetar på. En klassificering av kapitalet utifrån balansräkningen och frågan ”Vad används kapitalet till?” ger en indelning i följande tillgångar och kapital:

Kapitalet i balansräkningen Tillgångssida

anläggningstillgångar Totalt kapital Omsättningstillgångar

Skuldsida

• Anläggningstillgångar kallas enligt årsredovisningslagen sådana till-

eget kapital

Skulder

Kapitel 17

Kapitalbehov och finansiering

Främmande kapital

gångar som är avsedda för att stadigvarande brukas eller innehas i företaget, t.ex. maskiner, inventarier, byggnader, patent och andelar i andra företag.

Finansieringskapital

• Omsättningstillgångar kallas övriga tillgångar, t.ex. varulager, kund­ fordringar och likvida medel.

Kapitalanvändning

Finansiering

Balansräkningen och finansiell analys

eget kapital främmande kapital

kapitalrationalisering

balansomslutning syftet avgör

En ökad försäljning medför – paradoxalt nog – ett ökat kapitalbehov och därmed försämrad soliditet eftersom man tvingas binda upp sitt kapital i lagerhållning och kundkrediter. Den del av det genomsnittligt beräknade kapitalbehov som ägaren inte kan satsa själv (eget kapital) får finansieras på annat sätt, oftast med hjälp av lån (främmande kapital). Liksom när ett företag startar så innebär en utökning av verksamheten ett ökat behov av kapital. Om soliditeten, uttryckt som eget kapital i förhållande till totalt kapital, ska kunna behållas får inte skulderna öka i snabbare takt än det egna kapitalet. Om ett företag både kan minska sitt varulager och sina kundfordringar enbart genom effektivare hantering och utan att försäljningen minskar kan företaget t.ex. snabbare amortera sina banklån.

Denna kapitalrationalisering minskar räntekostnaderna och ger ökad vinst. Eftersom skulderna minskar får företaget även förbättrad soliditet. Ett upplånat kapital kan aldrig ersätta en motsvarande insats av eget kapital. Ju mer ett företag tvingas förlita sig på främmande kapital för sin expansion, desto mer sårbart blir företaget. Kapitalrationalisering är därför ett viktigt finansiellt verktyg inom ekonomistyrning.

Summan av det kapital som binds i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar utgör företagets totala kapital (summan av eget och främmande kapital utgör också företagets totala kapital). Det totala kapitalet kallas även för balansomslutning.

Det är syftet med innehavet som avgör vilken slags tillgång det är. En lastbil utgör omsättningstillgång i ett företag som säljer lastbilar men anläggningstillgång i ett åkeriföretag. Som visades i förra kapitlet indelas anläggningstillgångar i immateriella, materiella respektive finansiella anläggningstillgångar.

Hur har kapitalet anskaffats?

En klassificering av kapitalet utifrån balansräkningen och frågan ”Hur har kapitalet anskaffats” ger en indelning i olika slags skulder och kapital:

• Eget kapital, eller ägarkapital, kallas det kapital ägaren eller ägarna

riskkapital

satsat i företaget, årets vinst samt de vinster man låtit vara kvar i företaget, t.ex. aktiekapital, reservfond och balanserade (sparade) vinster. Från företagets sida är detta kapital en skuld till ägarna – en skuld som ökar vid vinst och minskar vid förlust. Eftersom eget kapital har obegränsad löptid och ägarna inte har någon säkerhet för sitt kapital kallas det också för riskkapital, eller riskvilligt kapital. Ägarna får ersättning i form av utdelning och värdeökning endast så länge det går tillräckligt bra för företaget. Å andra sidan har ägarna det dominerande inflytandet i företaget.

• Skulder, eller främmande kapital, kallas det kapital företaget lånat eller är skyldig t.ex. leverantörer och skattemyndigheterna. Det

282

283

Kapitalbehov och finansiering

Vad används kapitalet till?

ännu ingen ekonomisk värdemätare. I takt med att allt fler företag bedriver kunskapsintensiva verksamheter höjs kravet på att även redovisa dessa dolda tillgångar.

Ett företags behov av kapitalbindning och fördelningen mellan de olika resursslag som binder kapital styrs av företagets verksamhet och den marknad man arbetar på. En klassificering av kapitalet utifrån balansräkningen och frågan ”Vad används kapitalet till?” ger en indelning i följande tillgångar och kapital:

Kapitalet i balansräkningen Tillgångssida

anläggningstillgångar Totalt kapital Omsättningstillgångar

Skuldsida

• Anläggningstillgångar kallas enligt årsredovisningslagen sådana till-

eget kapital

Skulder

Kapitel 17

Kapitalbehov och finansiering

Främmande kapital

gångar som är avsedda för att stadigvarande brukas eller innehas i företaget, t.ex. maskiner, inventarier, byggnader, patent och andelar i andra företag.

Finansieringskapital

• Omsättningstillgångar kallas övriga tillgångar, t.ex. varulager, kund­ fordringar och likvida medel.

Kapitalanvändning

Finansiering

Balansräkningen och finansiell analys

eget kapital främmande kapital

kapitalrationalisering

balansomslutning syftet avgör

En ökad försäljning medför – paradoxalt nog – ett ökat kapitalbehov och därmed försämrad soliditet eftersom man tvingas binda upp sitt kapital i lagerhållning och kundkrediter. Den del av det genomsnittligt beräknade kapitalbehov som ägaren inte kan satsa själv (eget kapital) får finansieras på annat sätt, oftast med hjälp av lån (främmande kapital). Liksom när ett företag startar så innebär en utökning av verksamheten ett ökat behov av kapital. Om soliditeten, uttryckt som eget kapital i förhållande till totalt kapital, ska kunna behållas får inte skulderna öka i snabbare takt än det egna kapitalet. Om ett företag både kan minska sitt varulager och sina kundfordringar enbart genom effektivare hantering och utan att försäljningen minskar kan företaget t.ex. snabbare amortera sina banklån.

Denna kapitalrationalisering minskar räntekostnaderna och ger ökad vinst. Eftersom skulderna minskar får företaget även förbättrad soliditet. Ett upplånat kapital kan aldrig ersätta en motsvarande insats av eget kapital. Ju mer ett företag tvingas förlita sig på främmande kapital för sin expansion, desto mer sårbart blir företaget. Kapitalrationalisering är därför ett viktigt finansiellt verktyg inom ekonomistyrning.

Summan av det kapital som binds i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar utgör företagets totala kapital (summan av eget och främmande kapital utgör också företagets totala kapital). Det totala kapitalet kallas även för balansomslutning.

Det är syftet med innehavet som avgör vilken slags tillgång det är. En lastbil utgör omsättningstillgång i ett företag som säljer lastbilar men anläggningstillgång i ett åkeriföretag. Som visades i förra kapitlet indelas anläggningstillgångar i immateriella, materiella respektive finansiella anläggningstillgångar.

Hur har kapitalet anskaffats?

En klassificering av kapitalet utifrån balansräkningen och frågan ”Hur har kapitalet anskaffats” ger en indelning i olika slags skulder och kapital:

• Eget kapital, eller ägarkapital, kallas det kapital ägaren eller ägarna

riskkapital

satsat i företaget, årets vinst samt de vinster man låtit vara kvar i företaget, t.ex. aktiekapital, reservfond och balanserade (sparade) vinster. Från företagets sida är detta kapital en skuld till ägarna – en skuld som ökar vid vinst och minskar vid förlust. Eftersom eget kapital har obegränsad löptid och ägarna inte har någon säkerhet för sitt kapital kallas det också för riskkapital, eller riskvilligt kapital. Ägarna får ersättning i form av utdelning och värdeökning endast så länge det går tillräckligt bra för företaget. Å andra sidan har ägarna det dominerande inflytandet i företaget.

• Skulder, eller främmande kapital, kallas det kapital företaget lånat eller är skyldig t.ex. leverantörer och skattemyndigheterna. Det

282

283

Företags ekonomi

Företagsekonomi

Nancy holmström

– från begrepp till beslut

På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas dagligen beslut som får ekonomiska konsekvenser. Dessa beslut kan ses som en balansakt – ibland på ett ben – mellan olika intressenters krav och förväntningar. Men för att kunna fatta kloka beslut, lösa ekonomiska problem och göra olika slags ekonomiska bedömningar, beräkningar och analyser krävs kunskap om olika företagsekonomiska begrepp.

Företags ekonomi – fr ån begrepp till beslut

– fr ån begrepp till beslut

”Företagsekonomi – från begrepp till beslut” har en klar inriktning mot problemlösning och lönsamhetsberäkning. Bokens kärna byggs upp kring företagens affärsidé, mål, strategier, verksamhets- och ekonomistyrning.

Särskild vikt läggs vid ansvaret för människor och miljö. Bokens kapitel är indelade efter huvudfunktionerna inom ett företag, t.ex. inköp, produktion, försäljning, marknadsföring, kalkylering, finansiering, budgetering, bokföring och bokslut. Men boken tar även upp den lagstiftning som reglerar verksamheten samt hur man värderar och analyserar företag.

I denna reviderade upplaga har nya begrepp och fakta införts. Boken har även uppdaterats med de förändringar inom lagstiftning som berör bokens olika kapitelområden.

Nancy holmström

Boken är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på efter­ gymnasial nivå. Boken kan användas av universitet, högskolor och i KY-utbildningar, men även av utbildningsföretag och i samband med företagsintern utbildning. Till boken hör en uppgiftsbok med ett stort antal instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter och räkneuppgifter samt facit med utförliga lösningar.

ISBN 978-91-622-8470-1

9

789162 284701 (8470-1)

www.bonnierutbildning.se

Bonniers