9789162277512

H E L E N A B RO S S ANNA HANSEN

BON N I E RS

La rardax3_omsl.indd 1

09-10-19 15.57.14

BONNIER UTBILDNING Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktion: Mia Söderberg, Kerstin Jörgensen Grafisk form och illustration: Ann Sjögren/Typoform Foto: Anna Hansen LärarDax 3 ISBN 978-91-622-7751-2 © 2009 Helena Bross, Anna Hansen och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printing, Malmö 2009

La rardax3_inl.indd 216

09-10-19 16.35.45

L채rarDax 3 Helena Bross Anna Hansen

Bonnier Utbildning

La rardax3_inl.indd 1

09-10-19 16.33.14

Innehåll

4 Förord 5 Grundtankarna bakom LäsDax och SkrivDax 8 LÄSDAX 3, SKRIVDAX 3 OCH LÄXDAX 3 12 LÄRARDAX 3

Att arbeta med LäsDax 3 och SkrivDax 3 13 Arbetsgången i LäsDax 3, SkrivDax 3 och LäxDax 3A och 3B 16 Mer att tänka på 24 26 Det kryper och krälar

En läskig spindel 28 Spindlar 32 Stora skalbaggar 35 Gåtor, Krypor och Krälor 38 Krokodiler 41 44 Rätt eller fel?

Kompisar, eller? 46 Rätt eller fel 49 Insändare 52 Åh, vilken fin! 55 Vad tror du? 59

La rardax3_inl.indd 2

63 Vi och våra grannar

Vi och våra grannar 66 Fyra limerickar 70 Skriv ett kort! 73 Ett litet land i stora världen 77 Norgehistorier och svenskevitser 80 Moi Stella! 84 Kasper laver mål 88 91 Olösta gåtor

Ökenspöken 94 Fru Britas kyrkobesök 98 Herr Johan spelar tärning 101 En olöst gåta 104 Lyssna, det spökar 107 111 Berömda personligheter

Astrid och sagan 113 Flickan som skrev dagbok 117 Mannen som ville flyga över polen 120 124 Huvud, axlar, knän och tår

Stackars, stackars mej! 127 Hur ska kroppen se ut? 130 Alla är rädda 133 Blindtarmen 136 Kroppsrappar 139

09-10-19 16.33.14

142 För länge, länge sedan

För flera tusen år sen 144 Silverskatten 147 Vesuvius 150 Kineserna var först 152 156 Finurliga uppfinningar

Cykelns historia, Säker cykel 158 Hjulmakarna i Kalleby 161 Telefonens historia 164 Tåg – en bra uppfinning 168 Unga uppfinnare får pris 172 Min maskin 175 178 Det var en gång

Guldgåsen 180 Cinderellagryta 183 Bonden och lindormen 187 Familjesagor 190 193 Drömmar

Det är skönt att sova 195 Drömtydning 198 Josef drömtydaren 201 Mardröm 204 Drömfångare 207 Dina drömmar, När jag blir stor 210 213 Kopieringsunderlag

Välkomna till LäsDax 3! 213

La rardax3_inl.indd 3

09-10-19 16.33.15

Mer att tänka på Håll högläsningen vid liv Barns väg till skriftspråket har en god start i högläsningen. Hög­ läsningen är en viktig länk från talspråk till skriftspråk. Genom att lyssna till sagor och berättelser blir eleverna medvetna om vilken skatt som finns i böckernas värld. Den gemensamma upplevelsen av en text inspirerar till intressanta samtal.

Högläsningen spelar stor roll även sedan eleverna lärt sig läsa. Att lyssna när någon högläser stimulerar och utvecklar ordförråd och fantasin.

Välj alltid en text som väcker intresse och berör både lärare och elever. Tänk också på att välja en bok där texten ligger på en nivå lite över elevernas utveckling både vad det gäller språk och handling. Det utmanar elevernas tänkande.

Uppmuntra den självständiga läsningen Varje elev måste få rikligt med tillfällen till självständig läsning i böcker som passar på deras nivå, men som samtidigt bjuder på lite utmaning. Under SpråkDax-namnet finns även ett skönlitterärt bibliotek som heter BokDax. Det innehåller böcker skrivna av kända svenska vuxenförfattare. De böckerna passar utmärkt för elevernas självständiga läsning och/eller som extra läsläxa till de elever som behöver en utmaning.

Datorn i klassrummet Låt eleverna få rikligt med tillfällen att använda datorn som arbetsredskap. Skrivningen underlättas för många om de slipper brottas med sin finmotorik och oregerliga pennor och i stället kan fokusera på innehållet. Många gånger blir resultatet också kanske snyggare och mer lättillgängligt för andra, vilket gör det lättare att redovisa det man skrivit.

24

La rardax3_inl.indd 24

LÄRARDAX 3

09-10-19 16.34.08

inspirera till handstilsträning Låt eleverna även arbeta med sin handstil vid tillfällen när det är lämpligt. Många elever längtar också efter få att lära sig skrivstil. Låt dem som vill pröva. Det är roligt att ha en tydlig handstil.

Lä ra rda x 3

La rardax3_inl.indd 25

25

09-10-19 16.34.08

Det kryper och krälar Beskrivning Texterna handlar om djur som kryper eller krälar.

Uppstart I Skriv kryper och krälar på tavlan. Låt eleverna tänka efter vilka

djur orden passar in på. Skriv förslagen på tavlan.

I Dela in de listade djuren i olika kategorier, t.ex. Djur som har ben,

Djur som finns i Sverige och Farliga djur.

I Titta på temastartsidan och samtala om den.

Förslag till aktiviteter under arbetet med temat Studiebeök I Besök ett terrarium.

I Bjud in någon som kan berätta om spindlar, insekter och kräldjur.

Film Titta på filmer om spindlar, insekter och kräldjur.

Exkursion Gå ut i naturen och leta spindlar och insekter. Studera dem i luppburkar och försök artbestämma dem.

26

La rardax3_inl.indd 26

DET KRYPER OCH KRÄLAR

09-10-19 16.34.08

at t F ö r b e r e d a I Faktaböcker om spindlar, insekter och kräldjur I Luppburkar I Bestämningsnycklar för insekter I Filmer om djuren i temat I Gåtböcker I Besök på bibliotek I SångDax: Gåtor, Krypor och Krälor

det k ry p er o c h k rä La r

La rardax3_inl.indd 27

27

09-10-19 16.34.09

En läskig spindel

sidan 4

Resumé En läskig spindel är ett mejl från Simon till Ville. Simon berättar att han hittat en spindel bland bananerna i mataffären.

Att uppmärksamma Ord att samtala om: intervjuad, journalist, bananspindel, internet Ljudstridig stavning: j-ljud med g och dj, sj-ljud med ch Skiljetecken: kolon, punkt, utropstecken Namn: Simon, Ville ”Mejlhuvud” Symboler: @ , Domännamn: hemma.se, cyberpost.com

Syfte Texten En läskig spindel kan användas för att – samtala om skillnaden mellan mejl och brev – samtala om mejletik – samtala om spindlar – identifiera texttypen – läsa med hjälp av olika strategier – reflektera över innehållet – läsa ett meddelande – skriva, skicka och ta emot mejl – berätta en händelse med en röd tråd – arbeta med drama.

28

La rardax3_inl.indd 28

DET KRYPER OCH KRÄLAR

09-10-19 16.34.09

Första tillfället Inledning Visa en bild på en stor spindel, t.ex. fågelspindel eller banan­spindel.

Samtala om hur en sådan spindel skulle kunna komma till Sverige.

Gemensam läsning

Samtala om bilden.

– Vad ser ni?

– Läs rubriken för eleverna.

– Vad tror ni texten handlar om?

Läs texten för eleverna och peka samtidigt längs raderna.

Samtala om texten.

– Vad är det för typ av text?

– Vem mejlar till vem?

– Vad berättar Simon i mejlet?

– Hur slutar mejlet?

Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.

Andra tillfället Gemensam laboration I Läs texten tillsammans.

I Ringa in ”mejlhuvudet”. Gå igenom innehållet i de fyra raderna:

avsändaren, datum när mejlet är skickat, mottagaren och vad mejlet handlar om. Benämn @ och jämför avsändarens och mottagarens domännamn. Läs hela ”mejlhuvudet” tillsammans.

I Låt några elever som har egna mejladresser skriva dem på tavlan.

Läs dem.

I Visa på smileyn.

– Vad betyder symbolen?

Låt eleverna rita andra symboler de använt eller sett i mejl och berätta om dem.

DET KRYPER OCH KRÄLAR

La rardax3_inl.indd 29

29

09-10-19 16.34.10

Egen läsning/parläsning Låt eleverna läsa texten efter förmåga.

Tredje tillfället

Gemensamt skrivande Skriv på dator eller på tavlan.

Hitta tillsammans på ett mejl där Ville svarar Simon.

– Vad ska det stå i ”mejlhuvudet”?

– Hur inleder Ville mejlet?

– Vad skriver han om det Simon berättade?

– Vad berättar Ville för Simon?

– Hur avslutar han mejlet?

Läs mejlet tillsammans.

Eget skrivande Låt eleverna fortsätta mejlväxlingen och skriva vad Simon skulle kunna svara Ville. Låt dem sedan läsa upp sina svar för klassen.

Fjärde tillfället Läxa

Låt eleverna ta hem boken och läsa texten.

Uppföljning och reflektion

I Låt någon berätta vad texten handlar om.

– Hur tror ni att ni skulle reagera om ni hittade en stor spindel?

I Samtala om etik kring mejlskrivande och vad man inte ska

skriva i mejl.

– Vad skiljer ett mejl från ett vanligt brev?

30

La rardax3_inl.indd 30

DET KRYPER OCH KRÄLAR

09-10-19 16.34.10

Lite mer …

Skrivuppgift I Låt eleverna skriva mejl eller vanliga brev till varandra. Gör till-

sammans i ordning en burk med lappar med elevernas namn och mejladresser. Låt alla dra en namnlapp och sedan skriva ett mejl till klasskamraten som i sin tur svarar på mejlet.

I Låt eleverna skriva en berättelse ur spindelns perspektiv. Frågorna

kan hjälpa eleverna att hålla en röd tråd.

– Hur hamnade spindeln i bananlådan?

– Hur var resan till Sverige?

– Vad hände i affären?

– Var hamnade spindeln sedan?

Ge din röst till elevernas berättelser och läs upp dem för klassen.

Berättaruppgift I Låt eleverna låtsas att de är Ville som ska berätta händelsen med

spindeln. Tipsa dem om att skriva upp stödord ur texten.

I Låt eleverna fundera ut egna berättelser, t.ex. När jag hittade en

orm i min stövel, När jag upptäckte en tjuv, När ett lejon kom löst från djurparken, När bromsen på min cykel inte fungerade eller berätta något de själva upplevt. Uppmuntra dem att skriva stödord.

Dramaövning Låt eleverna dramatisera berättelsen om Simon och spindeln och/ eller egna berättelser.

DET KRYPER OCH KRÄLAR

La rardax3_inl.indd 31

31

09-10-19 16.34.10

Spindlar

sidan 5

Resumé Spindlar är en faktatext om spindlar.

Att uppmärksamma Ord att samtala om: tvådelad, bakkroppen, spinnvårtor, insekter, gift, förlamar, korsspindel, giftspindlar, svarta änkan, fågelspindel Ljudstridig stavning: å-ljud med o, j-ljud med g, ng-ljud med ng, sj-ljud med sk, tj-ljud med k Skiljetecken: punkt, kommatecken Bildtext

Syfte Texten Spindlar kan användas för att – samtala om olika slags spindlar – identifiera texttypen – läsa med hjälp av olika strategier – reflektera över innehållet – söka fakta – arbeta med muntligt skrivande – skriva faktatexter – arbeta med bild.

Första tillfället Inledning Lek ”Hänga gubbe” med ett spindelord, t.ex. KORSSPINDEL.

32

La rardax3_inl.indd 32

DET KRYPER OCH KRÄLAR

09-10-19 16.34.11

Gemensam läsning

Samtala om bilden.

– Vad ser ni?

Läs rubriken för eleverna.

– Vad är det för typ av text, tror ni?

Läs texten för eleverna och peka samtidigt längs raderna.

Samtala om texten.

– Hur kan vi se att det här är en faktatext?

– Vad får vi veta?

Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.

Andra tillfället Gemensam laboration I Läs texten tillsammans.

I Leta fakta i texten med hjälp av frågorna.

– Hur ser en spindel ut? Markera i texten.

– Vad kan en spindel använda tråden till? Markera i texten med annan färg.

– Vad lever de flesta spindlar av? Markera i texten med en tredje färg.

Egen läsning/parläsning Låt eleverna läsa texten efter förmåga.

Tredje tillfället Gemensamt muntligt skrivande

Läs de ord ni markerade i texten under laborationen. Låt sedan eleverna berätta fakta om spindlar med fullständiga meningar så att det blir en skriftlik berättelse med röd tråd.

DET KRYPER OCH KRÄLAR

La rardax3_inl.indd 33

33

09-10-19 16.34.11

Eget skrivande Låt eleverna skriva faktatexter om spindlar.

Fjärde tillfället Läxa

I Låt eleverna ta hem boken och läsa texten.

I LäxDax 3A:1.

Uppföljning och reflektion

Låt någon berätta vad texten handlar om.

– Vad gör spindlar för nytta, tror ni?

– Vilka fiender tror ni spindlar har?

– Hur tror ni det känns att klappa en spindel?

– Varför är vissa människor rädda för spindlar, tror ni?

– Hur kan man bli av med sin rädsla?

Lite mer …

Läsuppgift Låt eleverna läsa om spindlar.

Skrivuppgift Låt eleverna skriva faktatexter om olika spindlar.

Bilduppgift Låt eleverna rita och måla spindelnät eller skapa dem på annat sätt.

Skrivuppgift Låt eleverna skriva mejl till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm om de har frågor om spindlar som de inte hittat svar på.

34

La rardax3_inl.indd 34

DET KRYPER OCH KRÄLAR

09-10-19 16.34.12

Stora skalbaggar

sidorna 6–7

Resumé Stora skalbaggar är en faktatext i två delar som handlar om Europas och världens största skalbaggar.

Att uppmärksamma Ord att samtala om: skymningen, sav, fäktas, käkar, murkna, larverna, puppa, hotad, fridlyst, nektar, pollen Ljudstridig stavning: sj-ljud med sk, tj-ljud med k, stumt l, å-ljud med o, ng-ljud med ng Skiljetecken: kommatecken, punkt Underrubriker Förkortningar: cm, g Decimaltal Bildtexter Måttband

Syfte Texten Stora skalbaggar kan användas för att – samtala om skalbaggar – identifiera texttypen – läsa med hjälp av olika strategier – reflektera över innehållet – söka fakta i bild och bildtext – arbeta med adjektiv – arbeta med tankekartor – återberätta faktatexter – arbeta med bild.

DET KRYPER OCH KRÄLAR

La rardax3_inl.indd 35

35

09-10-19 16.34.12

Första tillfället Inledning Titta tillsammans på en skalbagge. Ta med en riktig skalbagge i en burk, använd en ”inplastad” skalbagge eller visa en bild. Låt eleverna berätta vad de vet om skalbaggar – vilka de kan namnet på, hur skalbaggar lever och vad de äter.

Gemensam läsning

Samtala om bilderna.

– Vad ser ni?

Läs rubriken och underrubrikerna för eleverna.

– Vilken skalbagge är störst, tror ni?

– Vad tror ni det är för typ av text?

– Vad tror ni vi kommer att få veta?

Lista förslagen på tavlan.

Läs texten för eleverna och peka samtidigt längs raderna.

Uppmärksamma bildtexterna.

Samtala om texten.

– Vad handlar texten om?

– Vad är det för typ av text?

– Beskriv hur ekoxen ser ut.

– Vad får vi mera veta om ekoxen?

– Beskriv hur goliatbaggen ser ut.

– Vad får vi mera veta om goliatbaggen?

– Vilken skalbagge är störst?

– Hur stämmer innehållet i texten med det vi trodde att vi skulle få veta?

Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.

Andra tillfället Gemensam laboration I Läs texten tillsammans.

36

La rardax3_inl.indd 36

I Jämför fakta om de två skalbaggarna.

– Vilka likheter/olikheter har ekoxen och goliatbaggen?

Lista på tavlan.

DET KRYPER OCH KRÄLAR

09-10-19 16.34.13

Egen läsning/parläsning Låt eleverna läsa texten efter förmåga.

Tredje tillfället Gemensamt och eget skrivande

SkrivDax 3 sidorna 2–3: samla fakta i tankekarta och återberätta faktatext.

Fjärde tillfället Läxa

Låt eleverna ta hem boken och läsa texten.

Uppföljning och reflektion

I Låt någon berätta vad texten handlar om.

– Vad visste ni tidigare om ekoxen och goliatbaggen?

– Vad har ni lärt er om de två skalbaggarna?

– Vad kan ni ha för nytta av de här kunskaperna?

I Läs & förstå 1, SkrivDax 3 sidorna 64–65.

Lite mer …

Skrivuppgift I Låt eleverna lista alla insekter de känner till.

I Låt eleverna läsa i insektsböcker och samla fakta om olika insekter

i form av stödord, sedan skriva faktatexter utifrån dem och avbilda insekterna så noggrant de kan. Slutprodukten kan bli ”Klassens egen insektsbok”.

Bilduppgift Titta på en bild av filmpriset Guldbaggen. Låt eleverna rita och måla egna dekorativa fantasiskalbaggar, namnge dem och tillsammans göra en utställning.

DET KRYPER OCH KRÄLAR

La rardax3_inl.indd 37

37

09-10-19 16.34.13

Gåtor, Krypor och Krälor sidorna 8–9 Resumé Gåtor, Krypor och Krälor är rimmade gåtor där läsaren får lista ut vilka djur det handlar om.

Att uppmärksamma Ord att samtala om: Krypor, Krälor, fjäll, slalom, spinner, svindel, gnu, korsade, reptil, tacken, slända, slukad, oops, sparv Uttryck att samtala om: stock och sten, kryper slalom, dra sitt strå till stacken Ljudstridig stavning: å-ljud med o, j-ljud med g, dj och lj Skiljetecken: kommatecken, citattecken, frågetecken, ellips, utropstecken, tankstreck Parvisa rim i varje vers Adjektiv och verb

Syfte Texten Gåtor, Krypor och Krälor kan användas för att – samtala om olika djur – identifiera textypen – läsa med hjälp av olika strategier – reflektera över innehållet – läsa rimmad vers rytmiskt – arbeta med adjektiv och verb – skriva text efter modell.

Första tillfället Inledning Läs några gåtor för eleverna. Låt de elever som vill berätta flera.

38

La rardax3_inl.indd 38

DET KRYPER OCH KRÄLAR

09-10-19 16.34.13

Gemensam läsning Samtala om bilderna.

– Vad ser ni?

– Varför syns bara lite av djuren, tror ni?

Läs rubriken för eleverna.

– Vad är det för typ av text, tror ni?

Lyssna till sången.

Läs texten för eleverna och peka samtidigt längs raderna.

Samtala om texten.

– Vilka djur handlar texten om?

– Vad berättar texten om de olika djuren? Hur rör de sig? Vad gör de?

– Vad är det för typ av text?

Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.

Andra tillfället Gemensam laboration I Läs texten tillsammans och låt någon samtidigt skriva in de ord

som saknas.

I Leta efter rimorden och ringa in dem parvis.

Arbeta med sidan 8.

I Leta efter verben som berättar vad djuren gör. Stryk under dem och lista dem på tavlan under rubriken Verb. Läs orden.

Spara listan.

I Låt eleverna utifrån text och bild föreslå ord som beskriver djuren.

Lista orden på tavlan under rubriken Adjektiv. Läs orden. Spara listan.

Egen läsning/parläsning Låt eleverna läsa texten efter förmåga.

DET KRYPER OCH KRÄLAR

La rardax3_inl.indd 39

39

09-10-19 16.34.14

Tredje tillfället

Gemensamt och eget skrivande SkrivDax 3 sidorna 4–5: skriva femstegsdikter.

Repetera hur en femstegsdikt är uppbyggd.

Första raden innehåller ett substantiv.

Andra raden innehåller två adjektiv som beskriver substantivet.

Tredje raden innehåller tre verb som berättar om substantivet.

Fjärde raden beskriver en tanke eller känsla.

Femte raden består av endast ett ord som är en synonym till eller en omskrivning av substantivet på första raden.

Fokusera på adjektiven och verben på andra och tredje raderna. Anknyt till listorna från laborationen.

I LäsDax 2 finns femstegsdikter på sidorna 86 och 111.

Fjärde tillfället Läxa

I Låt eleverna ta hem boken och läsa texten.

I LäxDax 3A:2.

Uppföljning och reflektion

Låt någon berätta vad texten handlar om.

– Varför/hur har gåtor uppkommit, tror ni?

Lite mer …

Gåtor I Låt eleverna skriva egna gåtor.

I Låt eleverna leta gåtor i gåtböcker och träna att läsa dem högt.

Ordna sedan en ”gåtuppläsning” och låt eleverna framträda med utvalda gåtor.

I Låt eleverna samla gåtor från förr genom att intervjua vuxna

i sin omgivning.

40

La rardax3_inl.indd 40

DET KRYPER OCH KRÄLAR

09-10-19 16.34.15

Krokodiler

sidorna 10–12

Resumé Krokodiler är en faktatext i tre delar som handlar om krokodiler – urtidskrokodilen, saltvattenskrokodilen och nilkrokodilen.

Att uppmärksamma Ord att samtala om: byten, vips, Sarcosuchus imperator, ton Uttryck att samtala om: låg på lur, sprättade upp Ljudstridig stavning: å-ljud med o, ng-ljud med ng, j-ljud med dj och g, sj-ljud med sj och sk, stumt l Underrubriker Geografiska namn: Afrika, Australien, Botswana Namn: Sweetheart Enheter: meter, ton Årtal: 1979, 1968

Syfte Texten Krokodiler kan användas för att – samtala om krokodiler – identifiera texttypen – läsa med hjälp av olika strategier – reflektera över innehållet – arbeta med frågor och svar – arbeta med bild.

Första tillfället Inledning Visa något med krokodil­anknytning.

– Vad vet ni om krokodiler?

DET KRYPER OCH KRÄLAR

La rardax3_inl.indd 41

41

09-10-19 16.34.15

Gemensam läsning Samtala om bilderna.

– Vad ser ni?

Läs rubriken och underrubrikerna för eleverna.

– Vad är det för typ av text, tror ni?

Läs texten för eleverna och peka samtidigt längs raderna.

Samtala om texten.

– Vad handlar texten om?

– Vad är det för typ av text?

– Vad får vi veta om urtidskrokodilen?

– Vad får vi veta om saltvattenskrokodilen?

– Vad får vi veta om nilkrokodilen?

Läs texten igen och låt eleverna läsa med efter förmåga.

Andra tillfället Gemensam laboration I Läs texten tillsammans.

I Arbeta med texten på sidan 10.

Leta efter fakta och stryk under. Läs understrykningarna tillsammans.

Repetera frågeorden när, vem, var, vad, hur, varför och vilken.

Låt sedan eleverna med hjälp av dem ställa frågor till varandra utifrån texten.

Egen läsning/parläsning Låt eleverna läsa texten efter förmåga.

Tredje tillfället

Gemensamt och eget skrivande SkrivDax 3 sidorna 6–7: skriva frågor utifrån text och besvara frågor.

42

La rardax3_inl.indd 42

DET KRYPER OCH KRÄLAR

09-10-19 16.34.16

Fjärde tillfället Läxa

I Låt eleverna ta hem boken och läsa texten.

I LäxDax 3A:3.

Uppföljning och reflektion

Låt några elever berätta vad krokodiltexterna handlar om.

– Varför dog de flesta urtidsdjuren ut, tror ni?

– Varför har just krokodilen överlevt?

– Hur kan människor skydda sig mot krokodiler?

Lite mer …

Biblioteksbesök Besök ett bibliotek. Be en bibliotekarie berätta om hur faktaböckerna är ordnade i biblioteket.

Låna böcker om kräldjur och urtidsdjur.

Skrivuppgift Låt eleverna samla fakta om något kräldjur eller urtidsdjur i en tankekarta och utifrån den skriva en faktatext.

Bilduppgift Låt eleverna rita och måla urtidsdjur eller kräldjur eller göra djuren i lera eller papier-maché.

DET KRYPER OCH KRÄLAR

La rardax3_inl.indd 43

43

09-10-19 16.34.16

ISBN: 978-91-622-7751-2

www.bonnierutbildning.se

La rardax3_omsl.indd 2

9 789162 277512

(7751-2)

09-10-19 15.57.19