9789162274092

BO NNI ERS

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Författare: Per Andersson och Pernilla Andersson, delar av boken Projektgrupp: Naturvetenskapsredaktionen Bonnier Utbildning Grafisk form: Anders Wikberg Bildredaktör: Margareta Söderberg

Fysik Direkt ISBN 978-91-622-7409-2 © 2006 Författarna och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Andra tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Italy by Rotolito Lombarda SpA, 2007

Förord Fysik Direkt är en omarbetning av den omtyckta Bonniers Fysik för skolår 6 till 9. Fysik Direkt har en klar och tydlig struktur. Texten är elevnära och väl genomarbetad, med ett brett innehåll som lyfter fram fysiken i vår vardag. Historiska tillbakablickar, fina foton och instruktiva teckningar väcker elevernas intresse.

Fysik Direkt består av 12 kapitel, som är indelade i olika avsnitt. Alla avsnitt inleds med en målbeskrivning med tydliga och konkreta mål.

Varje avsnitt avslutas med ett antal kontrollfrågor, som knyter an till den inledande målbeskrivningen. Frågorna är tänkta som ett stöd för eleverna när de arbetar med texten.

Efter varje kapitel kommer ”Uppslaget”, som är 2–4 sidor med frågor och arbetsuppgifter till huvudtexten, Concept Cartoons, hemuppgifter, projekt, förslag till fördjupning och vidareläsning, laborationer med mera. I Uppslaget finner du också uppgifter som prövar elevernas begreppsförståelse och som uppmuntrar dem att ta ställning i värderingsfrågor.

I slutet av boken finns en tabelldel och en ordlista där fysikens vanligaste termer är förklarade.

I Fysik Direkt Lärarhandledning finns allt material lärare och elever behöver: planeringsunderlag, demonstrationer, elevlaborationer, extrauppgifter samt lösningar och kommentarer till bokens Uppslag.

Hela innehållet finns också på cd:n som medföljer.

Förord ● III

Innehåll

VÅRT SOLSYSTEM

3

LJUS

Tid 4

Ljusets egenskaper 90

Jorden och månen 12

Ljusets reflexion 94

Solsystemet 18

Ljusets brytning 97

88

Färger 104 MÅTT OCH MATERIA

29 KRAFT OCH TRYCK

115

Längd och massa 30 Materia och densitet 36

Kraft 116 Tryck 122

VÄRME

47 RÖRELSE

Temperatur 48 Värmetransport 55

Kraft och rörelse 136 Fritt fall 143

LJUD

Ljudets egenskaper 68 Ljudvågor 73 Hörseln 78

IV ● Innehåll

67

135

ENERGI

153

UNIVERSUM

Olika sorters energi 154

Stjärnorna 232

Arbete och effekt 158

Vintergatan 237

Vårt energibehov 164

Big Bang 241

ELEKTRICITET OCH MAGNETISM

173

231

ELEKTRONIK

251

Ström och spänning 174

Historik 252

Magnetism 182

Elektroniken styr och reglerar 258

Elektrisk energi 187 Tabeller 267 ATOMFYSIK OCH KÄRNFYSIK

199

Ordlista 271 Register 279

Atomen 200

Köllförteckning 283

Olika sorters ljus 206 Radioaktivitet 212 Fission och fusion 219

Innehåll ● V

28 â—? MĂĽtt och materia

MÅTT OCH MATERIA Nästan varje dag mäter eller väger du något, hemma, i skolan eller i affären. När fysikerna undersöker och beskriver världen är det också viktigt att kunna mäta. Från början använde människan sina egna kroppsdelar eller olika hushållskärl att mäta med, till exempel fötter, tummar och kannor.

Det var opraktiskt eftersom alla inte har lika stora fötter eller kannor, dessutom var det svårt att räkna om mellan olika måttenheter. I slutet av 1700-talet införde fransmännen metersystemet med meter, kilogram och liter.

Metersystemet har idag byggts på med ytterligare enheter för bland annat kraft och elektricitet. Det kallas nu för SI-systemet.

Ibland säger man lite slarvigt att ”järn väger mer än vatten”. Det man egentligen menar är att om man jämför två lika stora volymer av järn och vatten så väger järnet mer. Den egenskapen kallas för ämnets densitet och mäts i enheten kilogram per kubikdecimeter. Känner man till ett föremåls densitet kan man avgöra om det flyter eller sjunker i vatten.

Mått och materia ● 29

Materia och densitet Materia Alla ämnen är uppbyggda av oerhört små byggstenar som vi kalllar atomer. Allt som är byggt av atomer har massa. Det kallar fysiker för materia. Ordet materia kommer från latin och betyder ämne eller stoff. Materia kan inte nyskapas eller förstöras, det kan bara omvandlas till andra former. Till exempel så omvandlas veden till aska och rök när en brasa brinner. Alla atomer finns kvar, men har antagit andra former.

I naturen finns inte fler än 92 olika sorters atomer, men runt om oss finns tusentals olika ämnen och material. Det förklaras av att atomerna ofta sitter ihop i lite större grupper, som kallas molekyler. Det är molekyler som både luften, vattnet, skrivbordet och vi själva är uppbyggda av. Atomerna och molekylerna är så små att vi inte kan se dem var för sig utan bara när det finns miljontals tillsammans.

När du har läst det här avsnittet ska du • känna till begreppet materia • känna till vad densitet är • kunna beräkna volymen för några regelbundna kroppar och kunna mäta volymen för oregelbundna kroppar • kunna räkna ut densiteten för ett ämne • veta vem Arkimedes var

När brasan brinner omvandlas veden till aska och rök. Några atomer försvinner inte, men de ingår i nya föreningar.

36 ● Mått och materia

Densitet Om du frågar någon vad som väger mest, 1 kg järn eller 1 kg vatten, så svarar de kanske järn. Men 1 kg väger ju 1 kg oberoende av vilket material det handlar om.

Om man däremot jämför lika stora volymer av järn och vatten, så väger förstås järn mer. I järn är atomerna stora och tunga. I vatten däremot är atomerna ganska små och lätta. De är heller inte lika tätt packade som i järn. 1 dm3 vatten innehåller alltså både färre och lätttare atomer än vad lika stor volym järn gör.

När vi gör den här jämförelsen är det inte längre bara massa vi jämför, utan massan för varje kubikdecimeter. Det är den egenskapen som kallas densitet och mäts i kg/dm3. Som du ser i tabellen här intill har olika ämnen och material ganska olika densitet. Lägg speciellt märke till att densiteten för vatten är 1 kg/dm3. Det beror på att det var så man bestämde metersystemet från första början.

Trä innehåller luft Många material är blandningar av olika ämnen. Trä till exempel består dels av träämnen, dels av små luftbubblor. Olika träslag innehåller olika mycket luft. Det är därför som balsaträ kan ha en densitet på bara 0,1 kg/dm3, medan den för furu är 0,6 kg/dm3 och för ebenholts hela 1,2 kg/dm3.

Du ser i tabellen att både balsa och furu har lägre densitet än vatten.

Det gäller de flesta träslag och förklarar varför trä oftast flyter. Men ebenholts har så hög densitet, att det sjunker.

Fotografiet visar atomerna i grundämnet kisel och är taget med ett svepelektronmikroskop. Teckningen till höger visar hur atomerna i ämnet är packade.

Avståndet mellan två atomer i kisel är inte mer än några tiomiljondelar av en millimeter.

Material

Densitet (kg/dm3)

heliumgas

0,00018

luft

0,0013

balsaträ

0,1

kork

0,2

furuträ

0,6

stearin

0,9

olivolja

0,92

is

0,92

vatten

1,0

ebenholtsträ

1,2

socker

1,6

glas

2,6

järn

7,9

bly

11,3

kvicksilver

13,6

guld

19,3

Ju tätare packat något är, desto högre densitet får det.

Materia och densitet ● 37

Med balsaflotten Kon-Tiki seglade den norske äventyrsresanden Thor Heyerdahl över Stilla havet.

Ett ämne som har lägre densitet än ett annat ämne flyter på detta. Det gäller också två vätskor. Olja som har lägre densitet än vatten flyter ovanpå vatten.

Densiteten för en människokropp är lite högre än vattnets densitet.

Därför flyter man inte i sötvatten utan att anstränga sig på något sätt, till exempel genom att simma eller ligga plant och göra flytrörelser.

Saltvatten har högre densitet än rent sötvatten. Det innebär att en människokropp flyter lättare i havsvatten. I riktigt salt vatten, till exempel i Döda Havet i Israel där vattnet är så salt att inget kan växa, kan en människa flyta vilande i vattnet.

Båtar är ihåliga Hur kan fartyg av järn och stål flyta när järn har mycket högre densitet än vatten? Jo, det beror på att båtar är ihåliga, så att det finns mycket luft inne i dem. Då blir densiteten för hela båten lägre än vattnets densitet. Det är ungefär som med träet. Om det inte fanns några luftbubblor inuti balsa, furu och ek, skulle de ha för hög densitet och sjunka.

38 ● Mått och materia

Skulpturen är gjord av ebenholts, ett av världens mest dyrbara träslag. Det är mycket kompakt (utan luftbubblor) och är därför både hårt och hållbart.

Förutom till skulpturer används det bland annat till de svarta tangenterna på pianon.

Räkna ut densiteten För att beräkna ett ämnes densitet behöver man ta reda på massan och volymen för en bit av ämnet. densitet =

Järn och stål har högre densitet än vatten, men ändå flyter fartyget!

Det beror på att det inne i fartyget mest finns luft.

RÄKNERUTA

massa volym

Massan kan man mäta med en våg och volymen kan man räkna ut för regelbundna kroppar. En kropp är i fysiken ett annat namn för ett föremål.

s

h

b

s s

l

V=s·s·s

V=l·b·h

Volymen kan man beräkna om man vet sidornas längd.

Ofta är kroppen oregelbunden och det gör det svårare att beräkna volymen. Då kan man stoppa ner biten i ett mätglas med vatten och läsa av volymen.

0,15 dm 0,18 dm

0,12 dm

Exempel: Beräkna densiteten för socker och jämför med tabellvärdet.

Lösning: Vi väger och mäter en sockerbit. massa = 0,0047 kg volym = 0,18 dm · 0,12 dm · 0,15 dm ≈ 0,0032 dm3 0,0047 kg/dm3 ≈ 0,0032 1,5 kg/dm3

densitet =

Svar: Densiteten är ungefär 1,5 kg/dm3. Tabellvärdet är 1,6 kg/dm3. Troligen beror avvikelsen på att det är skillnad mellan socker i sockerbit och socker i lösvikt.

Materia och densitet ● 39

LJUS Har du funderat över hur det egentligen går till när du ser någonting?

Det är inte dina ögon som skickar iväg någon sorts blickar. I stället är det solen eller en lampa, som lyser på det du tittar på, och sedan reflekteras ljuset in i dina ögon.

Ljus kan reflekteras mot olika ytor så att vi får spegelbilder och reflexer. Det kan också gå från luften in i andra material, till exempel glas eller vatten. Då ändrar ljuset riktning. Det är därför som man kan använda linser för att samla ihop eller sprida ljus. I ögat finns en lins som samlar ihop ljusstrålarna till en bild på näthinnan.

Ibland hamnar bilden lite framför eller lite bakom näthinnan, då ser man inte helt skarpt. Det kan man rätta till med glasögon eller kontaktlinser.

Det som vi kallar vitt ljus, till exempel solljus, är i själva verket en blandning av alla färger. Det ser man när vattendroppar sprider färgerna så att det bildas en regnbåge. Att vi uppfattar att olika saker har olika färg, beror på att sakerna absorberar vissa färger och reflekterar andra.

88 ● Ljus

Ljus ● 89

vattendroppe

När solljuset träffar vattendroppar i luften kan det bildas en regnbåge, som bilderna visar. Vattendropparna fungerar på samma sätt som prismat. Solens vita ljus bryts två gånger i droppen så att färgerna sprids. Mellan brytningarna reflekteras ljuset en gång mot droppens baksida.

Det vita ljuset bryts två gånger av regndroppen så att färgerna sprids.

Mellan brytningarna reflekteras ljuset mot droppens insida.

Komplementfärger När vi vet att vitt ljus innehåller alla färger, blir det lite lättare att förstå hur olika saker får olika färg. Tänk dig att du har råkat skära dig så att det rinner ut några droppar blod. En lampa lyser på blodet med vitt ljus och blodet reflekterar en stor del av ljuset. Det ljus som reflekteras till våra ögon innehåller alla färger utom grönt. Våra ögon uppfattar det som röd färg. Den gröna färgen har absorberats, tagits upp, av blodet. Rött är komplementfärgen till grönt. Oftast när du ser en färg beror det på att komplementfärgen har absorberats, medan de andra färgerna har reflekterats till dina ögon.

Ett svart föremål absorberar alla färger. Inget ljus reflekteras till dina ögon. Ändå ser du den svarta texten i boken. Det beror på att det vita pappret reflekterar alla färger och det ser vi som vitt. Det är alltså bokstävernas omgivning vi ser och inte bokstäverna.

Självklart kan man undra var färgerna brunt, svart, grått, rosa och så vidare, kommer ifrån. De finns ju inte bland regnbågens färger.

Men de är faktiskt varianter av regnbågsfärgerna, där man har mer eller mindre ljus. Brunt är till exempel mörkgult och på samma sätt är grått detsamma som mörkvitt.

I den sexuddiga stjärnan står komplementfärger mitt emot varandra.

Färger ● 105

Subtraktiv färgblandning När man målar får man ibland kombinera flera färger för att få rätt färg. Om man till exempel blandar gult och blått blir det grönt. I färghandeln kan du få blandat den färg som du vill ha. Det här sättet att få fram alla tänkbara färger kallas subtraktiv färgblandning. Subtrahera betyder ta bort. Skälet är att ju fler färger man blandar, desto mer av ljuset absorberas. Om man blandar alla olika färger, så absorberas allt ljus. Då har man har fått svart.

När man har blandat gul och blå färg är det bara grönt ljus som kan reflekteras. Alla andra färger absorberas.

Additiv färgblandning Det finns ljuskällor som enbart skickar ut ljus med en färg. Ett exempel är de röda lysdioder som sitter på teven och som visar att den är påslagen.

Man kan skapa färger genom att lägga ihop ljus från olikfärgade ljuskällor. Titta på bilden av de färgade strålkastarna. Om du tittar på ett ställe där flera strålkastare lyser, så träffas ögat av ljus med flera färger.

När det till exempel kommer både rött och grönt ljus uppfattar du ett gult ljus. Och där alla tre färgerna blandas blir det vitt.

Här bildas färger genom att ljus med olika färger läggs ihop. Det kalllas additiv färgblandning.

Man kan få fram alla tänkbara färger genom att blanda gul, blå och röd färg på olika sätt.

En färg-tv utnyttjar samma princip, se bilden nedan. Tv-skärmen är uppbyggd av många små punkter, som var och en kan lysa med en av färgerna rött, blått eller grönt. Punkterna ligger så nära varandra att vårt öga sätter ihop ljuset från grannpunkterna till en färgbild.

Man kan också få alla färger genom att lysa med tre färgade strålkastare; röd, grön och blå. Då lägger man istället till ljus med olika färg. Så fungerar även en TV-skärm.

106 ● Ljus

Ljusets natur Hittills har vi ritat ljuset som strålar, som reflekteras och bryts. Det är ett sätt som visar hur ljuset uppför sig, men säger egentligen inget om vad ljus är.

Man kan beskriva ljuset som en vågrörelse, ungefär som ljudet, med vågtoppar och vågdalar. Olika färger kan beskrivas som vågor med olika våglängd eller frekvens. Rött ljus har till exempel längre våglängd än blått ljus.

Olika färger kan beskrivas som vågor med olika våglängd …

Ibland behöver man ytterligare ett sätt att beskriva ljuset. Då liknar man hellre ljuset vid en svärm av partiklar som kallas fotoner. Fotonerna kan sägas vara små energipaket. Olika fotoner har olika mycket energi. Fotoner hos blått ljus innehåller till exempel mer energi än fotoner hos rött ljus.

Om man ställer frågan vad ljus egentligen är kan man inte ge ett säkert svar. Ibland passar det bättre att beskriva ljuset som en vågrörelse, ibland passar det bättre att beskriva det som en ström av partiklar. Båda modellerna beskriver samma sak. Man kallar det för ljusets dubbla natur.

… eller som partiklar med olika mycket energi.

Polariserat ljus Kanske har du ett par polaroidglasögon hemma. Det är solglasögon som kan rensa bort reflexer och kan vara väldigt sköna att använda, när man är ute och kör bil eller åker båt. Men hur kan ett par glasögon stänga ute bara en del av ljuset?

Ljusvågor från solen svänger i alla riktningar. När ljuset har reflekterats mot till exempel vattenytan, så svänger det bara i en riktning. Man säger att ljuset har polariserats.

Håller du två polaroidglasögon vinkelrätt mot varandra så släpper de inte igenom något ljus.

Färger ● 107

Ljuset polariseras när det reflekteras mot till exempel en vattenyta.

Ljusvågorna har samma riktning men olika våglängd.

Vi upplever reflexen som besvärande. Ett par polaroidglasögon fungerar som ett galler och släpper inte igenom det reflekterande ljuset.

Alla polaroidglasögon polariserar ljuset i samma riktning och i takt med varandra. Om du därför håller två polaroidglasögon vinkelrätt mot varandra så släpper de inte igenom något ljus. Det är ett bra sätt att kontrollera att det verkligen är polaroidglasögon som man är i färd med att köpa.

Ljusvågorna har samma riktning och våglängd.

Laserljus Vitt ljus är ljus med våglängder som motsvarar alla regnbågens färger. I enfärgat ljus, till exempel från en lysdiod, har alla vågor samma våglängd. Laserljus har också bara en våglängd, men nu rör sig ljusvågorna i samma riktning och i takt med varandra. Då blir det en förstärkning av ljuset, och den kan bli så kraftig att man kan svetsa och skära med det.

Laser används till att ”sudda ut” tatueringar.

I laserljus har ljusvågorna samma riktning och våglängd, dessutom svänger de i takt. Det blir därför en förstärkning av ljuset.

1 Vad händer med vitt ljus som passerar ett prisma?

2 När du ser en röd färg kan det ljus som når dina ögon vara sammansatt på två olika sätt. Vilka?

3 Vad är en foton?

4 Vad menas med polariserat ljus?

108 ● Ljus

SAMMANFATTNING

n Det mesta av vad du ser omkring dig är inte egna ljuskällor, utan de syns därför att de reflekterar ljus från någon ljuskälla. n Ljus är en form av energi. I vakuum är ljusets hastighet 300 000 km/s. n Man kan beskriva ljus som strålar som går rakt fram. En stark ljuskälla skickar ut fler strålar än en svag. Ljusstyrkan hos en ljuskälla mäts i candela, belysningen på ett visst ställe mäts i lux. n Ljus kan reflekteras (studsa) mot ytor. Om ytan är slät får man speglande reflexion, annars blir det diffus reflexion. Reflexionsvinkeln är alltid lika stor som infallsvinkeln. n En konvex spegel ger en förminskad bild. En konkav spegel ger på nära håll en förstorad bild. På långt håll får man med en konkav spegel en förminskad, uppochnervänd bild. n Linser är buktiga glasbitar, där ljuset bryts. I en konkav lins sprids ljusstrålarna så att de ser ut att komma från brännpunkten, bakom linsen. En konvex lins samlar ihop ljusstrålarna till brännpunkten. En konvex lins kan användas som förstoringsglas. n Ögats lins samlar ihop ljusstrålarna till en bild på näthinnan.

Cellerna i näthinnan registrerar hur ljust det är på olika ställen i bilden, och talar om det för hjärnan. Pupillen reglerar hur mycket ljus som kommer in i ögat. En kamera liknar på många sätt ett öga. n Ibland fungerar inte ögat perfekt, utan bilden hamnar lite framför eller lite bakom näthinnan, så att man inte ser tydligt.

Det kan man rätta till med glasögon eller kontaktlinser. n Vitt ljus är en blandning av alla färger. Att du uppfattar en viss färg beror antingen på att en sak absorberar komplementfärgen, eller på att en ljuskälla skickar ut ljus med just den färgen.

Färger ● 109

Laborationer 5 1 Hur ser du?

4 Reflexion i olika ytor

Du behöver: Papper och penna

Du behöver: Lampa, vit skärm, aluminiumfolie, smörpapper, plan spegel, matt glasskiva

Rita av bilden nedanför på ett papper. Rita ljusets väg. Vad är det som gör att du kan se glödlampan och vasen? Sätt ut pilar så att du vet åt vilket håll ljuset går. Går ljuset in i ögonen eller ut ur ögonen?

Låt ljuset reflekteras mot de olika ytorna. Fånga upp det reflekterade ljuset på den vita skärmen.

Vilken yta reflekterar ljuset bäst? Vilken yta reflekterar ljuset sämst?

5 Att pricka rätt Du behöver: Laserpenna, måltavla, spegel, linjal, gradskiva, träkloss och tejp

2 Skuggans storlek Du behöver: En ficklampa, en penna Tänd ficklampan och rikta den mot en vägg.

Placera pennan mellan väggen och lampan. Hur stor blir skuggan på väggen? Vad händer med skuggans storlek om du flyttar pennan närmare lampan? Varför?

3 Lutning Du behöver: Två A4-papper, en lampa Låt ljuset falla vinkelrätt mot ett A4-papper och låt det falla längs med ytan av ett A4-papper. Båda papperna ska vara lika långt från lampan. Vilket papper blir ljusast? Vinkla det stående pappret på olika sätt. När är belysningen störst?

112 ● Ljus

Tejpa fast laserpennan på träklossen så att den sitter stadigt. Tillverka en måltavla av papper och placera den enligt bilden. Tävla med en kompis om vem som bäst kan placera laserstrålen på måltavlan när lasern tänds. Du får använda linjal och gradskiva för att komma fram till bästa placeringen av lasern.

Uppslaget 8 KAN DU?

FUNDERA MERA

1. Vilka energiomvandlingar sker i ett kraftverk när man eldar olja för att få elektricitet?

1. Två personer som väger lika mycket springer uppför några trappor. Den ena springer på 20 sekunder och den andra springer på 25 sekunder. Vem utför störst arbete och vem utvecklar störst effekt?

2. Vilka energiomvandlingar sker i fotosyntesen?

3. Beskriv de energiomvandlingar som sker när du studsar en basketboll i golvet.

4. Vilka energiomvandlingar sker när vagnen rulllar längs banan?

När är farten som störst? Vad betyder det energimässigt?

5. Vad menar man med att all energi till slut blir värme?

6. Vad menar man i fysiken med arbete?

2. Två likadana bollar rullar ner för var sin bana, se figuren nedan. Vilken boll kommer att ha högst hastighet vid banans slut?

STUDERA MERA

1. Det finns andra energikällor än de som nämnts i det här kapitlet. Ibland kan man till exempel höra om geotermisk energi. Vad är det?

8. Hur räknar man ut hur stort arbetet är?

2. Vad har massa med energi att göra? Lär dig mer om Albert Einsteins berömda formel E = mc2.

9. Förklara varför du inte utför något arbete på väskan när du bär den på ett plant golv.

3. Hur ser olika länders energibehov ut?

Jämför Sverige med ett utvecklingsland.

10. Ge några exempel på hur man praktiskt använder mekanikens gyllene regel.

NÄT OCH BIBLIOTEK

11. Hur beräknar man effekt?

1. Hur stor effekt kan en sportbil utveckla?

12. Vad menas med att energi kan ha olika kvalitet? Ge några exempel.

2. Hur många kärnkraftverk finns i Sverige?

7. Vad är skillnaden mellan energi och arbete?

13. Hur kommer det sig att vi kan få brist på energi, när mängden energi alltid är konstant?

14. Ge några exempel på förnybara energikällor.

168 ● Energi

3. Från vilken typ av kraftverk kommer den största mängden energi i Sverige?

4. Hur mycket energi förbrukar Sverige under ett år?

VEM ELLER VILKA HAR RÄTT?

Det finns mest energi hos snodden när den far iväg.

Om man släpper en spänd gummisnodd far den iväg med hög fart.

När har snodden mest energi, före eller efter det att man har släppt den?

Det är mest energi hos den spända snodden. När snodden far iväg försvinner energin.

Snodden har lika mycket energi före som efter det att den far iväg.

Här finns ingen energi alls. En gummisnodd drar ju ingen energi.

RÄKNA MED ARBETE OCH EFFEKT

ÖVERSÄTT

work

power

kinetic energy

potential energy

nuclear power

VAD TYCKER DU?

Om alla jordens människor skulle använda lika mycket energi som medelinvånaren i USA, så skulle vi förbruka mångfalt mycket mer energi än vad vi gör idag. Tycker du att jordens energiresurser borde fördelas mer rättvist?

1. Det krävs en kraft på 25 N för att flytta på en låda. Hur stort blir arbetet om den flyttas 7 meter?

2. Elin väger 55 kg. På 3 sekunder springer hon uppför en 4 meter hög trappa. a) Hur stor kraft behövs för att lyfta Elin rakt uppåt? b) Hur stort arbete uträttas när hon springer uppför trappan? c) Hur stor effekt utvecklar Elin?

Uppgifter ● 169

för grundskolans senare del Fysik Direkt består av en Faktabok och en Lärarhandledning med cd.

Faktaboken innehåller: ●

tolv kapitel med tydliga och konkreta mål

●

välskrivna, berättande texter

●

vackra och informativa illustrationer i färg

●

kontrollfrågor, arbetsuppgifter på flera nivåer samt laborationer

●

ordlista med förklaringar av viktiga ord och begrepp

●

tabeller.

Lärarhandledningen innehåller: ●

planeringsunderlag

●

laborationer och arbetsuppgifter med kommentarer

●

svar och kommentarer till frågor i boken

●

cd.

www.bonnierutbildning.se

(8801-3)