Issuu on Google+

Stormaktstiden Lindström • Wahlbom

Koll på Stormaktstiden I Koll på Stormaktstiden får du läsa om tiden mellan år 1611 och 1718 – en tid då Sverige hade stor makt i Europa. Boken handlar om krig, kungar och en drottning, om rika och fattiga, om häxor och vetenskapsmän och mycket mera. Många bilder visar spännande spår från stormaktstiden. Texten i basboken är lättläst och lärorik. Till varje uppslag finns en fråga att fundera över och ett uppslag i aktivitetsboken med många kluriga uppgifter att arbeta vidare med. KUNG KARL IX

622-7061-2 Koll på Stormaktstiden, basbok KUNG SIGISMUND 622-7065-0 Koll på Stormaktstiden, aktivitetsbok 622-7067-4 Koll på Stormaktstiden, lärarbok

MAGNUS

CECILIA

Koll på Stormaktstiden ISBN 978-91-622-7061-2

ISBN 978-91-622-7061-2

www.bonnierutbildning.se

(7061-2)

Jonathan Lindström • Elisabeth Wahlbom

BONNIERS


Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktör: Kristina Holm Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Bildredaktör: Elisabeth Wahlbom Illustrationer: Jonathan Lindström Faktagranskare: Bo Eriksson, Stockholms universitet Koll på Stormaktstiden ISBN 978-91-622-7061-2 © 2007 Jonathan Lindström, Elisabeth Wahlbom och Bonnier Utbildning AB

Första upplagan Första tryckningen

Tack till: Armémuseum, Livrustkammaren, Skoklosters slott och historiker Bo Eriksson, Stockholms universitet.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Sweden by Printing Malmö AB, Malmö 2007


iNNEHÅLL 1. STOrMAKTSTiDEN Sverige och Europa Sverige och världen

2. gUSTAV OCH KrigET Slag och soldater Skeppet Vasa Valloner och kanoner

3. AXEL OCH OrDNiNgEN Vägar, post och tidningar Ordning i staden Krigsänkornas land Samerna och silvret

4. KriSTiNA OCH ADELN Hovet och vetenskapen Adelsfamiljer och slott Magnus Gabriel och historien

5. DEN KArOLiNSKA TiDEN Gråkappan och snapphanarna Häxorna

. KArL Xii OCH SLUTET

4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40

Karoliner Stormaktstidens slut

42 44 46

rEgiSTEr

48

3


1. STOrMAKTSTiDEN

Den 6 november år 1632 ledde Sveriges kung Gustav II Adolf den svenska armén mot den tyske kejsarens trupper. Det skulle bli ett blodigt slag utanför den tyska byn Lützen. Den svenske kungen ville hindra den tyske kejsaren från att skaffa sig makten över Östersjön. Gustav Adolf red på sin bruna häst Streiff. Det var dimma. Plötsligt fick kungen ett skott i vänster armbåge. Streiff träffades av ett skott i halsen. Med kungen på ryggen skenade hästen in i dimman och kanonröken, rakt in bland fienderna. Kungen omringades av fienderyttare. En av dem sköt honom i ryggen. Han fick ett stick i bröstet av en värja och föll av Streiff. Kungen dödades när han låg på marken. Streiff galopperade iväg. Hästen fångades in men dog på väg hem till Sverige. Gustav Adolf hade bestämt att hans saker skulle sparas som historiska minnen. Därför blev Streiff uppstoppad. Nu kan du se honom på museet Livrustkammaren i Stockholm, tillsammans med de blodiga kläder som kungen bar när han dog.

4


Stormaktstiden i Sverige I

I Sverige kallas tiden mellan år 1611 och 1718 för stormaktstiden. Då hade Sverige stor makt i Europa och erövrade mycket land genom krig. Varken förr eller senare har Sverige varit så stort. Östersjön var nästan som ett svenskt innanhav. Under stormaktstiden blev det mer ordning och reda i Sverige. Samtidigt var landet med i hemska krig i Europa.

Kung Gustav II Adolf, som dog vid Lützen, var Sveriges kung i början av stormaktstiden. Efter honom styrde adelsmannen Axel Oxenstierna, drottning Kristina och kungarna Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Deras krig för att bygga upp och behålla stormakten påverkade människorna i Sverige på många sätt. I den här boken får du läsa om både fattiga och rika under stormaktstiden. Ja, inte var det jag som hade stor makt.

Spår från stormaktstiden Det finns många spår från stormaktstiden. Flest finns från den rika adeln och kungafamiljen.

Kyrkoböcker 95 procent av människorna i Sverige var bönder under stormaktstiden. Det var de som fick betala skatterna och gå ut i krigen som soldater. Prästerna skrev upp i kyrkoböcker när alla människor i socknen föddes, gifte sig och dog.

Kläder

Byggnader

Här är skjortan som Gustav II Adolf hade på sig när han dog. Man kan fortfarande se blodfläckarna. Kungafamiljen förstod att deras historia skulle kommas ihåg bättre om deras saker sparades.

Skokloster är Sveriges största adelspalats från stormaktstiden. Adeln byggde palats och herrgårdar för rikedomar de plundrat och tjänat på krigen utomlands. Många av byggnaderna finns kvar att se och besöka än idag.

Varför är det bara i Sverige som tiden kallas stormaktstid?

5


Holland

Sverige och Europa

Staden Amsterdam var centrum för Europas handel. Holländarna hade handelstationer runtom i världen: i Nordamerika, i Sydamerika, i Afrika och i Asien ända bort till Japan. De fraktade också många varor på sina handelsskepp till och från Sveriges hamnar.

Sverige var stort till ytan men hade inte mer än 1 miljon invånare. Det var inte mycket, jämfört med till exempel Tyskland och Frankrike som hade 16 miljoner invånare var. Ändå kom Sverige att bli ett viktigt land i Europa under stormaktstiden. Sverige handlade med många europeiska länder och exporterade mest koppar och järn i hela Europa. De svenska arméerna krigade långt ner i Europa. När de svenska adelsmännen återvände från krigen hade de med sig nya idéer och krigsbyten hem till Sverige. Krigsbytena kunde vara möbler, konst, böcker och skulpturer från slott och städer i andra länder. I Europa var 1600-talet en orolig tid med många krig. Krigen kunde handla om handel, politik eller religion. Länder slogs mot länder, katoliker mot protestanter, kejsare mot småfurstar och bönder mot adel. Yrkessoldater som kallades legoknektar drev runt i Europa och slogs för den som betalade mest. Men det var också en tid då världen undersöktes av vetenskapsmän med teleskop och beskrevs med matematik. På slotten spelade man teater och dansade balett.

Frankrike



Den franske kungen Ludvig XIV kallades kung Sol. Han lät införa många nya vanor och moden. Han bar till exempel en lång, lockig peruk. Det stora slottet Versailles som han lät bygga utanför Paris blev byggnadsmode i Europa, även i Sverige. Den svenska adeln tog gärna efter det franska modet.


S ve

ri

g

e

Sveriges gränser år 1658, när stormakten var som störst.

Danmark

Finland var en del av Sverige och drabbades extra hårt av krigen mot Ryssland.

var ofta i krig med Sverige.

Ryssland Tsar Peter var över två meter lång och kunde böja sönder hästskor med bara händerna. Han kallades Peter den store. Han ville göra Ryssland till ett modernt land och grundade städer som till exempel Sankt Petersburg. Tsar Peter ville få fler hamnar i Östersjön. Hans soldater erövrade Estland från Sverige och gjorde slut på den svenska stormaktstiden.

Polen I Polen fanns Gustav Adolfs kusin Sigismund som ville vara kung i Sverige. Därför krigade Sverige och Polen flera gånger.

Tyskland Tyskland hade en katolsk kejsare, men landet var uppdelat i flera ganska självständiga småriken. I norra Tyskland var många människor protestanter, i södra Tyskland var många katoliker. De hamnade i krig med varandra. Trots att Frankrike var katolskt hjälpte den franske kungen de tyska protestanterna. Det var för att den tyske kejsaren inte skulle bli för stark och hota Frankrike. Därför fick också det protestantiska Sverige pengar av Frankrike för att kriga mot den tyske kejsaren.

Här är ett annorlunda porträtt av den tyske kejsaren. Det togs som krigsbyte från Prag och hamnade på slottet Skokloster i Sverige.

Turkiet kallades Osmanska riket. Där var de flesta människor muslimer.

Det fanns ungefär hundra miljoner bönder i Europa. Det var de som betalade kungarnas och adelsmännens krig och lyx.

Varför var Europa  viktigt för Sverige?


Sverige och världen Flera europeiska länder hade skaffat sig kolonier i andra världsdelar för att tjäna pengar på handel med varor därifrån. I nordamerikanska kolonier odlades till exempel tobak som kunde säljas i Europa. Adelsmannen Axel Oxenstierna ville att Sverige också skulle ha en koloni vid Nordamerikas östkust. År 1638 seglade två skepp över med soldater. De grundade en svensk koloni, Nya Sverige. Där byggdes ett fort som döptes till Fort Christina efter Sveriges drottning.

I februari år 1654 steg Margareta Eskilsdotter om bord på skeppet Örnen i Göteb org tillsammans med sina för äld rar och småbröder. De skulle resa till Amerika. Allt de ägde hade de med sig i kistor och knyten. Ombord träng des sjömän, soldater, hantverkare, bönd er och barn. Sammanlagt var det 350 personer. Det var smällkall vinter med stormvindar och isflak när skeppet seg lade ut. Längre söderut blev det istället så varmt att sjukdomar bröt ut ombord. Fo lk låg tätt ihop på däck i solgasset med klä derna fulla av löss och loppor. Trots att de fångade flygfisk, delfiner och krabbor blev det ont om mat. Dricksvattnet ruttn ade och stank som det ”värsta as”. Mar garetas föräldrar dog under resan och ka stades i havet. Efter 107 dagar var Örne n framme i den svenska kolonin Nya Sverige vid Delawarefloden. En tredje del hade dött ombord. Margareta fick ta hand om sina småbröder i det nya lande t. Hon skaffade aldrig egen familj.

8

Per Lindeström reste med samma skepp som Margareta. Han skrev och tecknade en bok om resan och Nya Sverige. Här har han ritat en indianfamilj.

Nya Sverige

Svenska adelsfamiljer samlade på spännande föremål från andra världsdelar. Det här är en stridsklubba från indianerna i Nya Sverige. Den har sparats på Skoklosters slott.


Nya Sverige Till Nya Sverige flyttade fattiga svenska och finska bönder och en del brottslingar som slapp fängelse om de följde med. Som mest bodde 600 människor i kolonin. Den var bara två mil bred och tio mil lång. Bönderna köpte och tog mark från indianerna som redan bodde i trakten. Det blev bråk mellan svenskarna och holländarna som hade en egen koloni i närheten. Holländarna tyckte att svenskarna inkräktade på de marker som de själva ville ha som kolonier. År 1655 erövrade holländarna Nya Sverige. Sedan tog engelsmännen över kolonin. De svenska bönderna bodde kvar under nytt styre. De talade svenska ända in på 1700-talet. Då gick deras barn i engelska skolor och ville tala engelska hemma också. Så dog svenskan ut.

Cabo Corso i Afrika Sverige skaffade sig också en koloni i Afrika, där Ghana ligger idag. Den kallades Cabo Corso och fungerade som en handelsstation. Svenskarna byggde ett fort och köpte guld och elfenben som de sålde vidare. Svenskarna sålde också afrikaner som slavar till bland annat portugisiska kolonier. Efter bara några år erövrade holländarna Sveriges koloni i Afrika.

Cabo Corso

Varför tror du att Margareta och hennes familj flyttade till Nya Sverige?




2. gUSTAV OCH KrigET Gustav II Adolf var stormaktstidens förste kung. När hans pappa Karl IX dog år 1611 var Gustav Adolf bara 17 år. För att få bli kung i Sverige tvingades han skriva på ett papper från adelsmännens ledare Axel Oxenstierna. Det var en kungaförsäkran där Gustav Adolf lovade att låta adeln vara med och bestämma mycket i Sverige. Adeln ville inte att den nye kungen skulle bli lik sin argsinta pappa, som hade bestämt allt och låtit halshugga flera adelsmän. Gustav Adolf ärvde inte bara kungakronan efter sin pappa. Sverige var i krig med Danmark, Ryssland och Polen. De krigen fick Gustav Adolf ta över. Han deltog själv i krigandet och blev sårad flera gånger. År 1629 var det äntligen fred med alla grannländerna.

gustav och kärleken Gustav II Adolf var en glad människa, men han blev lätt arg om man inte gjorde som han sa. Han blev också lätt förälskad. Han skrev flera kärleksbrev till den svenska adelsdamen Ebba Brahe. Många Ebba Brahe av dem finns kvar. I ett brev skriver Gustav Adolf ”Tusen, tusen god natt mitt hjärtas allra käraste – farväl, farväl, mitt hjärta, mitt höns”. Men kungens mamma ville att han skulle gifta sig med en utländsk prinsessa så att han fick mäktiga vänner. Gustav Adolf gifte sig därför med den tyska prinsessan Maria Eleonora. De trivdes inte så bra ihop. Hon tyckte att Gustav Adolf arbetade för mycket och han brukade klaga på sin fru för Axel Oxenstierna. De fick dottern Kristina som skulle bli Sveriges drottning en dag. Maria Eleonora

10


Trettioåriga kriget Snart gav sig Gustav Adolf ut i ett nytt krig i utlandet. Det kriget kallades senare det trettioåriga kriget. Det hade börjat redan år 1618 som ett krig mellan protestanter och katoliker i Tyskland. Men kriget handlade också om att många tyska småfurstar inte ville att den tyske kejsaren skulle få för stor makt. Orsaken till att den svenske kungen blandade sig i kriget sägs ibland vara att han ville försvara protestantismen, men så enkelt var det nog inte. Gustav Adolf var rädd att den katolske tyske kejsaren skulle hota Sveriges makt över Östersjön. Det katolska Frankrike hjälpte Sverige, eftersom den franske kungen inte heller ville att den tyske kejsaren skulle få för stor makt. Dessutom ville Gustav Adolf skaffa sig krigisk ära och makt. Han reste iväg med 120 skepp och tusentals soldater till kriget.

Lejonet från Norden Åskan hängde i luften den varma dagen i juni år 1630 då Gustav Adolf landsteg i Tyskland. Det gick redan rykten om honom. Han jämfördes med ett lejon. Det utnyttjade Gustav Adolf. Han lät trycka flygblad som delades ut till folket. Flygblad var papper med bilder och lite text på. Där beskrevs Gustav Adolf som Lejonet från Norden, som kommit för att befria tyskarna från den hemske kejsaren. Så fick han folk att tycka om honom och ställa sig på hans sida i kriget.

Här är ett av Gustav II Adolfs flygblad. Han rider på ett lejon. Den tyske kejsaren rider på en lömsk varg utklädd till ett oskyldigt får.

Varför fick Gustav II Adolf inte gifta sig med den han ville?

11


Slag och soldater

Ungefär här är legoknekten Peter

Kejsarens trupper Svenskarnas kanoner

Svenskarna

Här flyr tyska soldater som hjälpte svenskarna

Målningen visar slaget mellan Gustav II Adolfs och den tyske kejsarens soldater vid byn Breitenfeld i Tyskland. Slaget började mitt på dagen den 7 september år 1631. Den svenska armén var vältränad och kunde röra sig snabbt i små grupper på slagfältet. Det var bara en femtedel av soldaterna som var svenskar. Resten var legoknektar som kungen hyrt in. Slaget började med att soldaterna på båda sidorna sköt på varandra med kanoner. Sedan tröttade kejsarens ryttare ut sig med flera misslyckade anfall med dragna pistoler och sablar mot svenskarna. Till slut anföll svenskarna kejsarens soldater och vann. Då hade slaget varat i sju timmar. 12 000 människor miste livet. Det var det största slaget i Europa på över hundra år. Ryktet om den svenske kungens seger spred sig. Gustav Adolf fortsatte kriga söderut i Tyskland. Men ett år senare dödades han i slaget vid Lützen. Adelsmannen Axel Oxenstierna tog över styret i Sverige. Han fortsatte kriget eftersom han inte ville att Sverige skulle förlora. Först år 1648 blev det fred. Då hade kriget i Europa varat i 30 år. Därför kallas det för trettioåriga kriget.

12

Breitenfeld ••Lützen

Trettioåriga krigets strider utkämpades mest i Tyskland. Kriget var rörigt. På kartan ser du hur legoknekten Peter färdades runt.


Legoknekten Peter

En av kejsarens legoknektar var tysken Peter Hagendorf. Han var med vid slaget vid Breitenfeld. Peter flydde efter slaget men togs tillfånga av svenskarna. Nu fick han slåss för svenskarna, men när de besegrades i ett senare slag gick han över till kejsarens armé igen. Det viktiga för en legoknekt var att få betalt och kunna plundra, inte vem som vann kriget. Peter var ovanlig för han skrev dagbok. I den kan man få reda på hur livet som legoknekt var.

Peter och hans familj Legoknektarna marscherade ständigt. Efter dem följde trossen. Trossen var vagnar med mat, krut, kulor och granater. Legoknektarna kunde inte gå tillbaka samma väg de kommit, eftersom de redan plundrat och gjort slut på maten där. Som många andra legoknektar hade Peter med sig sin familj som ordnade med mat och sovplatser. Men hela Peters familj dog: hustrun Anna, barnen Elisabeth, Barbara och en liten son som inte hann döpas. Pojkar kunde vara hjälpredor åt legoknektar. Peters hjälpreda hette Bartelt. Han höll ordning på Peters utrustning och de saker som Peter plundrade.

En hjälpreda.

Plundring Människorna som bodde i områden med krig drabbades hårt. Bondefamiljerna hatade soldaterna som slog, dödade, våldtog och plundrade. I södra Tyskland fick bönderna tag på femtio soldater i svenska armén som de högg händer, fötter, näsor och öron av. Som hämnd brände den svenska armén ner 200 bondbyar på en enda dag. Man tror att över en fjärdedel av alla människor i Tyskland dödades i kriget. De flesta dog av sjukdomar och svält.

Hur tror du att livet som legoknekt var?

13


Skeppet Vasa Här är en lista på svenska bondpojkar från Kajane socken i Finland som tvingades ut i krigets Europa. Till höger står deras ålder. De yngsta är bara 15 år. Många av dem kom aldrig hem igen. De flesta dog av diarréer och andra sjukdomar medan de låg i fältläger. Bara en del dog i strid. Tusentals soldater måste fraktas till krigen på andra sidan Östersjön. Därför beställde Gustav Adolf flera stora skepp, som också skulle användas vid strider till havs. Ett av de största skeppen byggdes på ett varv i Stockholm. Skeppet blev 69 meter långt och hade plats för 145 sjömän, 300 soldater och 64 kanoner. Det gick åt tusen ekar för att bygga det. Skeppets namn var Vasa.

Vasa sjunker! Söndagen den 10 augusti år 1628 stod stockholmare, utländska diplomater och gäster kring stränderna för att se det stora nybyggda skeppet segla ut på Östersjön.Vasas segel hissades och skeppets kanoner sköt salut. Flaggorna fladdrade i vinden. Men efter bara några minuter kom en vindpust som fick Vasa att kantra. Vatten forsade in i de öppna kanonportarna. Vasa sjönk. Skeppet hade byggts för högt och rankt. Det fanns bara 150 människor ombord. En fjärdedel av dem drunknade. Så småningom glömdes skeppet bort. Men 333 år senare lyftes det upp och hamnade på museum. Vrakspecialisten Anders Franzén hade läst om Vasa i gamla papper och lyckats hitta skeppet på botten. Vasaskeppet är ett fantastiskt spår från stormaktstiden.

14


Spår från Vasa Människor ombord Så här kan en av de döda på Vasaskeppet ha sett ut. Forskarna har listat ut hur muskler, fett och brosk har suttit på skelettet. Sedan har de gjort en modell av ansiktet. Skägget och håret är gissningar, men så såg modet ut när Vasa sjönk. Mannen hittades i ett förrådsrum långt ner i skeppet. Intill honom låg en musköt (ett gevär) och en ljuslykta. Därför tror forskarna att han kan ha suttit och vaktat förrådet när skeppet sjönk.

Här är skelettet efter en av de drunknade. Spår på skelettet visar att det var en kvinna som var 166 cm lång och ungefär 17 år gammal. På skelettet syns att hon hade ätit dåligt och hade en sjukdom som gjorde henne kutryggig. Hon hade på sig skor av läder när hon hittades. I en börs eller ficka hade hon en nyckel och 26 kopparmynt värda 31 öre. De räckte för att köpa fem höns. Hon var nog släkt med någon av männen ombord och skulle antagligen bara ha följt med en bit ut i skärgården som gäst.

På Vasa hittade arkeologerna många föremål som är spår efter människornas vardagsliv.

Här är en trefotsgryta. Den kunde man ställa i elden när man lagade mat.

Varför är Vasaskeppet ett bra spår?

15


Här är en målning av Julita styckebruk från 140-talet.

Vallonernas bostäder låg tillsammans. Vallonernas söner fick gå i skola där de hade fransktalande präster som lärare. Skolan var ofta så bra att pojkarna kunde göra karriär utanför bruket som ämbetsmän och skrivare.

Männen arbetade och sov borta hela veckan utom söndag. Barnen fick bära mat till dem. Kvinnorna borstade och badade sina män när de kom hem.

Vallonernas bostäder.

Här borrades kanonrören.

I masugnen smältes järnet fram ur malmen. Det behövdes mycket kol till det. Från 12-årsåldern fick pojkar hjälpa till. De fick till exempel göra kol, krossa malm eller hjälpa till i smedjan.

I smedjan tillverkades olika redskap och vapen.

På herrgården bodde brukspatronen som drev bruket.

1

På styckebruket fanns också kanongjuterier. Smält järn hälldes i formar och göts till kanoner.


Valloner och kanoner

Grevinnans järn En del bruk drevs av kvinnor. Adelskvinnan Ebba Brahe var en av dem. Hennes järn var känt för att vara av högsta kvalitet och kallades grevinnans järn. När Ebba en gång tillverkat mer järn än hon hade tillstånd till, skrev hon i ett brev: Blir jag dömd till böter betalar jag, men sedan gör jag så mycket järn jag vill.

Gustav II Adolf behövde pengar och kanoner till kriget. Mycket pengar fick han av skatter från bönder, men också genom att sälja koppar och järn från Sveriges gruvor till utlandet. Den mesta kopparen kom från Falu gruva i Dalarna. Där arbetade över tusen människor vid 1600-talets mitt. De framställde två tredjedelar av all koppar i hela världen. Utan den kopparen skulle Sverige inte ha kunnat bli en stormakt. Sverige var också det land som sålde mest järn och järnkanoner i Europa. Det berodde dels på att Sverige hade rika gruvor, dels på att svenskarna tog hjälp av kunniga invandrare på bruken där järnet framställdes.

Louis de geer och vallonerna Den rike affärsmannen Louis de Geer var född i Belgien men grundade flera järnbruk och vapensmedjor i Sverige. Där behövdes det många skickliga arbetare. Det fanns gott om arbetslösa smeder och andra järnarbetare i Vallonien i Belgien. Louis de Geer betalade båtresan för dem och deras familjer om de flyttade till Sverige. Han lovade också att betala resan om de ville åka hem igen. Så lockades ungefär tusen järnarbetare till Sverige. Många av dem hade familj med sig. De kallas valloner. Bara var femte flyttade senare hem igen.

Bruk och styckebruk

Kanoner Svenskarna använde mest bronskanoner när de krigade. De var dyrare än järnkanoner men enklare att gjuta, höll bättre och kunde göras mindre och lättare.

Det fanns flera hundra bruk i Sverige under stormaktstiden. De bruk som tillverkade kanoner kallades styckebruk, eftersom kanoner kallades stycken. Bruket var som ett eget litet samhälle. Där fanns smedjor, ugnar, bostäder, kyrka, skola, värdshus, ladugårdar och många andra byggnader. Vallonerna kunde behålla sin franska dialekt och sina yrkeshemligheter i flera generationer i Sverige, eftersom de bodde tillsammans på bruken.

Varför var metall så viktigt för Sverige?

1


Stormaktstiden Lindström • Wahlbom

Koll på Stormaktstiden I Koll på Stormaktstiden får du läsa om tiden mellan år 1611 och 1718 – en tid då Sverige hade stor makt i Europa. Boken handlar om krig, kungar och en drottning, om rika och fattiga, om häxor och vetenskapsmän och mycket mera. Många bilder visar spännande spår från stormaktstiden. Texten i basboken är lättläst och lärorik. Till varje uppslag finns en fråga att fundera över och ett uppslag i aktivitetsboken med många kluriga uppgifter att arbeta vidare med. KUNG KARL IX

622-7061-2 Koll på Stormaktstiden, basbok KUNG SIGISMUND 622-7065-0 Koll på Stormaktstiden, aktivitetsbok 622-7067-4 Koll på Stormaktstiden, lärarbok

MAGNUS

CECILIA

Koll på Stormaktstiden ISBN 978-91-622-7061-2

ISBN 978-91-622-7061-2

www.bonnierutbildning.se

(7061-2)

Jonathan Lindström • Elisabeth Wahlbom

BONNIERS


9789162270612