9789155255503

N

snöiga bergen

hästskobukten

Zorgans torn islandet

den mörka mynten

skogen

lyktkullen

snäck-

Drottning Amulettas palats

stranden

Morbresias slott

fortunaberget

POrtväktare troll d e t vå m å

enhörning eldfågel enögd jätte

na

älva

rn

vidunder

a

isjungfru drake sandhäxa sjöjungfru monster eremit silversmed

stjärnön

s

fl

o

dj

d

KARISMA kap katt

klöv

erän

garn

a

hjärtheden

delfinbukten

rtuna-

erget

nyckel-

Silverdammen

udden

träskmarkerna

djungeln sjöjungfruklippan

fjärilsbukten

Det magiska smycket När Amuletta kröntes till drottning av Karisma tillverkade den vackra och kloka Silversmeden ett alldeles unikt smycke och skänkte till henne. Det var ett armband i silver. På det fanns tretton silverberlocker, som Silversmeden döpte till ”amuletter” för att hedra den nya drottningen.

Det var så det gick till i Karisma. Var gång en ny härskare besteg tronen, skänkte Silversmeden en gåva som skulle hjälpa regenten att styra det land hon ärvt. Och just den här gången var gåvan ett armband. Silversmeden berättade för drottning Amuletta att armbandet var magiskt.

Amuletterna behärskade naturens krafter och såg till att allt var i perfekt balans. Drottningen måste vaka noga över armbandet och amuletterna. För så länge hon, men bara hon, hade makten över det magiska smycket, så skulle allt vara i sin ordning.

Och så var det fram till den natten då det magiska smycket blev stulet av en spindel och hamnade i händerna på trollkarlen Zorgan. Från den stunden var allt kaos!

Kapitel 1

E

n lördagskväll, knappt två veckor innan hon skulle fylla år, satt Stella framför tv:n med sin mormor Lossi. De såg ett program om att rädda övergivna orangutanger. Stella var totalt uppslukad av bilderna, och hon tyckte att ungarna såg helt bedårande ut där de lekte med sina skötare i reservatet. ”Jag önskar att jag kunde få ta hand om en orangu-

11

tang-unge”, sa hon, och plötsligt fick hon en bild av Figge i huvudet.

Han var den lilla tuganen som hon hade räddat allra första gången hon var i Karisma. Senaste gången Stella hade träffat Figge och hans mamma Hedda var efter Den stulna bägarens fest , och hon undrade hur de hade det.

Lossi sneglade på sin dotterdotter som satt där i soffan och kelade med sina katter, Kex och Smulan.

Hon visste hur mycket Stella älskade djur, och när hon såg tv-programmet fick hon en idé. Jag kollar på nätet när Stella har lagt sig och tar reda på mer, tänkte hon. Sedan bytte hon raskt samtalsämne. ”Jag antar att din pappa och Julia har en underbar kväll”, sa hon. ”Mm”, sa Stella. Hon lät glad. ”Pappa sa att han skulle fria till Julia i kväll. Han har köpt en ring.

Han visade den för mig i går. Den är helt underbar!”

Tugan – ett litet aplikt djur med fluffig, rosa päls.

Den stulna bägarens fest – en fest som gribberna håller där de dricker trolldryck från en bägare som enligt legenden har blivit stulen från Agapogo, Silverdammens drake.

12

Lossi log. Stellas mamma Rosie dog när Stella var väldigt liten, och Lossi hade lagt märke till att Stella och hennes ridlärare, Julia, hade kommit allt närmare varandra under det senaste året. För en tid sedan, när Nicholas hade frågat Stella hur hon skulle känna om han och Julia gifte sig, hade hon svarat utan en sekunds tvekan: ”Super!”

Nästa dag slog Stella, Nicholas och Lossi sina kloka huvuden ihop och pratade om Stellas födelsedagskalas. Det var bara två veckor dit, och i år sammanföll dagen med skollovet. Stella skulle få fira sin trettonde födelsedag fredagen den trettonde. ”Kanske ett disco med en riktig DJ?” sa Stella. ”Låter toppen”, sa Nicholas. ”Blir det inte ett himla liv?” frågade Lossi. ”Vi vill ju inte att tant Amy här intill ska bli upprörd.” ”Om vi talar om vad som är på gång är jag säker på att hon förstår”, sa Nicholas. ”Jag känner en superbra DJ som heter Spinner Sam. Och så kan vi hyra ett partytält till trädgården.” ”Tack pappa”, sa Stella, och hennes ögon lyste av förväntan. ”Jag har massor med kompisar jag vill bjuda. Det kommer att bli den coolaste festen någonsin! Och oroa dig inte, mormor. Jag ska prata med Amy. Hon är jättesnäll. Jag bjuder henne också!”

13

Kex och Smulan smittades av sin mattes uppspelta humör och började jaga varandra runt i rummet. ”Ta det lugnt”, sa hon. ”Jag tänker inte glömma bort er!”

Stella satte genast igång. Först skrev hon en inbjudningslista (som blev ganska lång), och sedan gjorde hon inbjudningskort på sin dator och skrev ut dem.

min å p n e m m o k Väl dagsfest

Födelse

från g e : 3 1 n e i d e n Fredag t hemma hos m n * 19 till se * Partytält o med c s i D *

DJ * Mat

om tella@zoom.c s å p mig er!

Mejla g om du komm och sä 14

Tidigt på måndag morgon var Stella på skolgården och delade ut inbjudningar. Hon hade med sig en var till sina bästa vänner – Madde (hennes allra bästa vän), Emma och Lisa – och Stella kom speciellt ihåg att bjuda Johanna, som nyss hade börjat i deras klass. ”Tack”, sa Johanna och hennes blåa ögon glittrade.

Hon hade sitt gyllenblonda hår uppsatt med ett hårband, precis som Stella. ”Jag älskar disco!”

Stella och Madde hade bänken framför Johanna i klassrummet, och de hade genast gillat den nya tjejen.

På rasterna hade de pratat med henne, och Johanna hade berättat lite om sig själv: hon hade en brun-vit valp som hette Snobben, dessutom spelade hon flöjt och samlade på smycken. När de hörde det där om smyckena hade Stella och Madde utbytt en blick – tänk om Johanna hade vetat att de samlade på magiska amuletter! En vacker dag, tänkte Stella, kanske jag kan berätta för henne om vår amulettjägarklubb.

Det dröjde inte länge förrän Stella var omgiven av ett helt gäng som pratade om hennes fest och vad de skulle ha på sig.

15

När Olivia Pike gick förbi överraskade Stella alla genom att ge henne en inbjudan. Hela skolan visste att Stella och Olivia inte direkt var bästa vänner!

Men det var före en händelse i stallet, när Stella hade fångat Olivias ponny som kommit lös. Sedan dess hade de två tjejerna varit mycket trevligare mot varandra. Madde stirrade på Stella med gapande mun. ”Vad i …” började hon. ”Ta det lugnt”, viskade Stella. ”Jag förklarar sen.”

Olivia såg jätteglad ut över att ha blivit bjuden. ”Tack, Stella”, sa hon. ”Disco med en riktig DJ? Wow. Det ska bli SÅ roligt!”

16

Kapitel 2

E

n morgon, vid foten av Fortunaberget, vaknade Silversmeden tidigt och kände att det var någonting särskilt med just den här dagen. Hon slängde av sig täcket, tog på sig sin morgonrock i finaste silke och gick fram till fönstret. Det var gryning. Den varma solen hade börjat stiga över Fortunaberget, och hon kunde redan höra fåglarna sjunga för full hals.

Silversmeden kastade en blick i sin kalender och såg att det var den trettonde dagen i quorus mede.

”Så klart”, mumlade hon. ”Midsommardagen. Den mest magiska dagen på året!”

Tankarna flög iväg till hennes jägare, och av någon anledning hon inte kunde förklara kände sig Silversmeden säker på att det här skulle bli en alldeles särskild dag för Stella också. Hon borstade sitt långa, glänsande hår, klädde sig och skyndade ner till sin verkstad för att titta på de tretton magiska ljusen. Ett efter ett hade tolv av ljusen fladdrat till och slocknat – varje ljus symboliserade en av de försvunna amuletterna: hjärtat, hästskon, snäckan, katten, fjärilen, snöflingan, lyktan, myntet, stjärnan, delfinen, månen, och nu senast den turbringande fyrklövern.

Hon visste att alla de tolv amuletterna var i säkert förvar hos hennes jägare i Bortomvärlden. Bara ett ljus brann fortfarande – som en ljus stråle av hopp om att även den försvunna silvernyckeln skulle komma till rätta. ”Sist men inte minst”, sa hon, ”måste Stella hitta den trettonde amuletten för att det magiska armbandet ska bli fulländat.

Det är först då som saker och ting kommer att ordna sig i Karisma. Det är dags för henne att komma tillbaka …”

18

Silversmeden tände en rökelsesticka med mystika som fyllde rummet med en kryddig, sötaktig doft.

Hon la sina fingertoppar mot tinningarna, andades djupt och koncentrerade sina tankar på Stella, hennes smyckeskrin och amulettarmbandet. Snart hade hon fallit i trans, och hon kallade på sina mystiska krafter att ta henne bort – långt bortom Karismas gränser – och föra henne till Bortomvärlden!

19